Recommended
Recommended
More Related Content
Similar to Högläsning som språkutvecklande didaktiskt redskap .pptx
Similar to Högläsning som språkutvecklande didaktiskt redskap .pptx (20)
More from NinaEmilsson1
More from NinaEmilsson1 (20)
Högläsning som språkutvecklande didaktiskt redskap .pptx
- 1. Högläsning som ett didaktiskt språkutvecklande redskap Nina Emilsson, Högskolan i Halmstad Flippad föreläsning
- 2. Att läsa med och inte för barnen
- 3. Språkmiljöns betydelse för barns språkutveckling • I Lpfö står det att ”förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens utveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt” (Skolverket 2019, s. 9)
- 4. Språkutvecklande och språkstimulerande miljö • Fysisk miljö – lokalernas utformning, tillgång till läs och skrivmaterial, digitala verktyg, utbud av språk,- läs- och skrivutvecklande resurser, • Social miljö – språkutvecklande händelser mellan pedagoger och barn och pedagogens didaktiska fokus
- 5. Fysisk miljö: Observera och reflektera • Finns det bilderböcker, både berättelser och sagor men också faktaböcker, och är de lättillgängliga för barnen? Finns de på alla barns modersmål? • Finns en skrivhörna? Finns en läshörna? • Hur ser det ut med skrivmaterial av olika slag? • Finns det synliga skyltar och affischer med tex, ord, tecken och symboler • Vad kan göras för att förbättra den fysiska miljön för litteracitetsutvecklingen. Reflektera med utgångspunkt i de didaktiska frågorna vad, hur, med vilka barn och varför?
- 6. Social miljö: Observera och reflektera • Hur kan du beskriva interaktionen mellan barn och pedagoger? • Kännetecknas interaktionen av en positiv atmosfär där pedagogen samtalar mycket med barnen? • Är samtalen dialoger där pedagogen ställer öppna frågor och uppmuntrar barnen att tänka igenom utifrån tidigare erfarenheter och kunskaper? • Modellerar pedagogen hur hen tänker eller gör för att komma fram till vad som händer i texten eller dra slutsats om textens innehåll? • Delar pedagogen sina egna erfarenheter om något som händer i högläsningsboken? • Ger pedagogen tydliga förklaringar till ord som är obekanta eller som är ämnesinriktade. Ger pedagogen exempel på ords innebörd utifrån barnens tidigare erfarenheter och kunskaper? • Vad kan göras för att förbättra den sociala miljön för litteracitetsutvecklingen. Reflektera med utgångspunkt i de didaktiska frågorna vad , hur, med vilka barn och varför?
- 7. Utveckling av språklig medvetenhet • Språklig medvetenhet – att reflektera om språket med hjälp av språket – metalinguistic awareness - att ställa sig `över´ språket och betrakta det utifrån. • Är en kognitiv förmåga som innebär att barn förstår att språk inte bara har ett innehåll utan även en form • Fonologisk, morfologisk, syntaktisk, semantisk och pragmatisk medvetenhet • Utvecklas genom att barn deltar i samtal och dialoger samt medverkar aktivt vid högläsning. • Ett språkligt medvetet barn kan byta ut fonem, byta plats mellan stavelser, skapa och använda hemligt språk, höra rim och skapa rim • Barnets medvetenhet om språkets byggsystem går från större enheter till mindre – fraser- satser-ord- stavelser-fonem.
- 8. Fonologisk och fonemisk medvetenhet en förutsättning för att lära sig avkoda och stava • Fonem – minsta betydelseskiljande enhet – tex. p,b, ng, sch, ck, tj, rs, sj, skj • Stavelselek (AOUÅ, EIYÄÄ) – klappa och stampa stavelser – ni–na, pa-pe-go-ja, e-le-fant • Uppmärksamma fonemen (glass/klass) – hålljud - fonemmedvetenhet är en grundförutsättning för att kunna lära sig att läsa • Lek språklekar genom att rimma och träna på att: • sätta ihop språkljud till ord – vad blir k + att? b+i+l? • dela upp ord i språkljud – säga alla ljuden i bil • Ta bort ett språkljud från ett ord – vad får du om tar bort f från fröken? • Identifiera ljud i ord • Bornholmsmodellen – är en metod för träna fonologisk medvetenhet – att skapa förutsättningar för en god läsutveckling, att leka sig in i skriftspråket och att förebygga läs – och skrivsvårigheter – genom språklekar
- 9. Språklekar a la Bornholmsmetoden • Källa: Lundberg, Rydkvist & Strand (2018). Bornholmsmodellen - Språklekar i förskoleklass. Natur och kultur • https://www.smakprov.se/smakprov/?isbn=9789127452671&partner=smakprov
- 11. Att utveckla morfologisk medvetenhet • Uppmärksamma barnen på ord, orddelar och sammansatta ord - luftballong, husvagn, leksaksbil, dockhuvud • Lek språklekar • Lyssna och vrid och vänd på orden – billeksak, ballongluft • Låt barnen hitta på egna ordsammansättningar – riktiga eller `hittepåord´
- 12. Barns kreativa språk, neologismer = nyskapade ord ”Den mannen starkar sig.” (Linnea 2 år) ”När det blir sommar mamma, då ska vi sköna oss på stranden.” (Ebba 3 år 7 mån).
- 13. Pedagog: Se, här har vi en brandbil. Vet ni vad en brandbil är? Ja, det är en bil som används när det brinner Pedagog: Känner ni till några andra typer av bilar? Lastbil, sportbil, varubil, personbil Pedagog: Vilket ord får vi om vi byter plats på de två orden i brandbil? Bilbrand Pedagog: Vilket ord står först nu? Viket ord är sist? Bil - brand
- 14. Att utveckla syntaktisk medvetenhet • När barn lyssnar på högläsning lär de sig höra hur meningar och fraser är uppbyggda • Läs olika typer av texter – sagor, berättelser, faktatexter, instruktioner • Barns syntaktiska förmåga kan stimuleras genom olika lekar där barnen skall uppmärksamma språkregler. Det kan till exempel handla om att barnen skall fylla i ord i meningar eller rätta till meningar.
- 15. Att utveckla semantisk och pragmatisk medvetenhet • Barn utvecklar pragmatisk medvetenhet genom att använda språket, imitera andra och prova sig fram • Samtala om metaforer, ordsrpåk, talesätt, om den underförstådda betydelsen – Vad betyder detta, tror ni? Vad tänker huvudpersonen göra nu? Varför? • ”Författaren skriver bara halva boken, andra hälften får läsaren ta hand om."(Olof Lagercrantz). • Viktigt att stimulera barnet att lyssna och läsa kritiskt och reflekterande • Ställ frågor som tränar barnen på kritiskt tänkande - kan det som hände i boken ha hänt på riktigt? Hur då? Hur då? I vilket land hände det? Var det i en stad eller på landet? Vilken årstid var det? Hur vet vi det?
- 16. Välj en högläsningsbok Undersök om text och bilder kan hjälpa till att utveckla barnens språkliga medvetenhet
- 17. Fonologisk medvetenhet • Vilka ord kan du använda till att lyssna efter första/sista ljudet? Finns det en bild till så att barnen kan få se både text och bild? Förekommer det rim i boken? I hur hög grad? Kan ni lyssna efter och skapa nya rim? Tror du barnen uppfattar och tycker om dem? • Reflektera: Vilka barn tror du är särskilt intresserad av att lyssna till språkets ljud och hur kan du fånga dem som inte visar intresse?
- 18. Morfologisk medvetenhet • Förekommer sammansatta ord eller ord med böjningar (tex. Pojke/pojkarnas) i texten? Vilka ord kan du själv lyfta fram och prata om utifrån sammansättningar, ändelser och/eller böjningar? Kan du hjälpa barnen att upptäcka språkets morfem genom att exempelvis föra samman två ord som har i varsin hand? `elefant´ – `öra´. • Reflektera: På vilket sätt kan du under högläsningen uppmärksammabarnen på att ord böjs eller är sammansatta?
- 19. Syntaktisk medvetenhet • Ge exempel på meningar och ordföljd som är typiska för det svenska språket och dess uppbyggnad • Reflektera: På vilket sätt kan du under högläsning ta upp meningsuppbyggnad med barn? Hur kan du lättast göra det med barn som är flerspråkiga?
- 20. Semantisk och pragmatisk medvetenhet Förekommer det ordspråk, talesätt, metaforer eller uttalanden som har ett underliggande budskap i texten? Reflektera: hur tänker du att barnen uppfattar innebörden? Hur tänker du om det här i samband med utveckling av svenska som ett andraspråk?
- 21. Högläsning och ord- och skriftmedvetenhet • Två förmågor som utvecklas under förskoletiden och som utgör en viktig grund för kommande läs- och skrivundervisning • Att känna igen ord som enskilda delar, känna igen skrift som är inbäddad i ett sammanhang, att förstå skriftens form och funktion, urskilja förhållandet mellan det talade och skrivna ordet är viktiga förutsättningar för läs- och skrivinlärningen
- 22. Studie om barns ord- och skriftmedvetenhet Justice & Ezell, 2001 30 barn i förskoleåldern med `typisk/normal´ språkutveckling Barnen fick frågor och uppgifter i samband med högläsning, totalt 26
- 23. Testbatteriet av frågor och uppgifter Ordmedvetenhet 1. Visa mig ett enskilt ord på den här sidan 2. Visa mig var det finns små ord på den här sidan 3. Visa mig var det finns stora ord på den här sidan 4. Visa mig det första ordet på den här sidan 5. Visa mig det andra ordet på den här sidan 6. Visa mig det allra sista ordet på den här sidan 7. Hur många ord finns det på här skylten (eller i den här rutan)? 8. Hur många ord säger musen? 9. Hur många ord finns det på den här sidan? 10. Visa mig det längsta ordet? 11. Visa mig mellanrummet mellan två ord 12. Peka på orden som jag läser Skriftmedvetenhet 1. Visa mig bokens framsida 2. Visa mig bokens namn 3. Vad tror du att det står här (titeln)? 4. Vad börjar jag läsa? 5. Hur läser jag sedan? 6. Visa mig var en anka pratar? 7. Läser jag först den här sidan (vänster9 eller den här sidan (höger)? 8. Vilken rad läser jag först på den här sidan? 9. Vilken rad läser jag sist på den här sidan? 10. Varför finns alla dessa ord i tex vattnet? 11. Visa mig bara en bokstav på den här sidan 12. Visa mig första bokstaven på den här sidan 13. Visa mig en stor (versal) bokstav 14. Var står det `dumma ankor´?
- 24. Resultat Ordmedvetenhet • Barnen hade stora svårigheter med att skilja på bokstäver och ord samt att segmentera skrivna ord på en rad • Färre än hälften av barnen klarade av uppgift 7-9, där de skulle identifiera antalet ord på en rad Skriftmedvetenhet • Resultatet varierade stort mellan barnen • Majoriteten av barnen kunde visa bokens framsida och läsriktningen • En ganska stor andel av barnen kunde peka ut titeln och vilken rad som läses först • Barnen hade svårare att ange att läsningen börjar med första ordet på översta raden Barn lär sig uppmärksamma skriftdetaljer i högre grad än ord i skrivet språk
- 25. Välj en högläsningsbok att läsa för ett barn eller en liten grupp av barn Planera en undervisning som stärker ord – och skriftmedvetenhet. Utgå från Justice och Ezells (2001) testbatteri.
- 26. Ordmedvetenhet • Visa barnen ett enskilt ord på bokens sida • Visa barnen hur många ord det finns i en mening • Visa barnet mellanrummet mellan ord • Uppmana barnen att peka på ett annat ord • Visa barnet det längsta ordet på sidan • Visa barnet det kortaste ordet på sidan Skriftmedvetenhet • Visa barnen var boken namn står • Visa barnen att en mening börjar med stor bokstav (versal) • Uppmana barnen att visa var det står något som du valt ut • Visa barnen var du börjar läsa på sidan • Visa barnen var du slutar läsa på sidan • Följ med fingret när du läser Reflektera enskilt eller med en kollega/din VFU handledare: Vilket lärande skedde? Tror du att barnen kan upptäcka ord och skrift på det här viset? Tänker du att det är möjligt att undervisa om ord och skrift i samband med högläsning? Vad kan du göra bättre nästa gång för att stärka barns ord- och skriftmedvetenhet?
- 27. Planera för engagerande högläsning • Väl genomförd högläsning i förskolan har visat sig stärka barns förståelse, språkliga medvetenhet, ordförråd och generella språkutveckling (se Shedd & Duke, 2008)
- 28. Didaktisk planering Val av högläsningsbok Förbered lässtunden och läsningen – aktiviteter före, under och efter läsning Samtal och dialog
- 29. Val av högläsningsbok • Välj bok utifrån målgrupp • Välj böcker med kraftfulla bilder som fångar barnens uppmärksamhet • Välj böcker som speglar gruppens mångfald • Välj böcker utifrån barns `här och nu´, intresse och tankar • Välj olika slags böcker – faktaböcker, sagoböcker, roliga böcker • Välj böcker av hög kvalitet tex böcker som rekommenderas av barnboksbibliotekarien • Välj böcker som möjliggör lärande • Välj böcker som stimulerar samtal
- 30. Förbered lässtunden • Vilken barngrupp ska du läsa för, när och var? – Ålder, antal barn, under vila, vid samling • Närhet främjar inte bara språkutvecklingen utan även den sociala och känslomässiga utvecklingen • Skapa närhet genom din placering • Minimera störande faktorer • Planera hur du ska använda rösten som verktyg
- 31. Förbered läsningen • Läs alltid boken själv innan! • Planera högläsningen utifrån textens innehåll • Vad handlar boken om? Vilka karaktärer finns med? • Vilka ord är okända för barnet? • Vilket innehåll kan vara svårt att förstå • Vilka frågor kan ställas till boken? Innehållsfrågor? Öppna frågor • Planera var i texten du kan be barnen sia om vad som ska hända sen, eller textavsnitt som de kan relatera till egna erfarenheter • Kan boken läsas/användas flera dagar eller i samband med ett temaområde • Planera för att aktivera barn och göra dem delaktiga i läsningen
- 32. Under läsningen • Ställ frågor och förutspå vad som kommer att hända • Följ gärna texten med pekfingret och tala om för barnet att detta är bokstäver, ord, skriven text, och visa att man läser från vänster till höger, uppifrån och ned. • Red ut oklarheter • Bjud in barnen till samtal och dialog • Undervisa barnen om ord och begrepps innebörd – förklara och kommentera • Variera rösten • Tala om för barnen hur boken är uppbyggd med små och stora bilder/bildrutor/korta dialoger/text/rubriker/fotografier • Prata om vad ser på bilderna?
- 33. Exempel på frågor att ställa • Öppna frågor – • Faktafrågor – detaljer i texten. • Innehållsfrågor – om innehållet • Inferensfrågor – läsa mellan raderna • Åsiktsfrågor – tänkande och tyckande • Text–till-dig själv–frågor –relatera till egna erfarenheter • Text–till–text–frågor – relatera till andra lästa böcker • Förutsägande frågor – vad som kommer att hända härnäst • Författarskapsfrågor – tänka som en författare • Ordkunskapsfrågor – vad kan/vet barn om ett ord • Frågor om bilder, tecken och symboler • Kritiska frågor Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY-ND
- 34. Efter läsning • Sammanfatta tillsammans det ni läst. Vad handlade boken om? vem/vilka var huvudpersonerna? Var utspelade sig berättelsen? När? Fanns det något budskap/lärdom i boken? Hur slutade boken? • Måla, rita, klippa och skapa utifrån bokens innehåll • Dramatisera och gestalta bokens innehåll • Låta barnet återberätta
- 35. Reflektera: vad tror du barnen fick med sig? Nya ord och begrepp? Meningsuppbyggnad? Mötte de nya händelser, tidigare händelser, och kunskaper? Vad tror du de kritiska frågorna du ställde kan utveckla hos barnen? PÅ viket sätt var boksamtalet en god pedagogisk situation? Fick barnen annan träning och andra upplevelser utöver det rent språkliga? Hur fungerade högläsningen för barn med ett annat modersmål än svenska som modersmål? Vad kan du göra på annat sätt för att förbättra för barnens språkutveckling?
- 36. Svensson (2009: 143) skriver: • Trots allt är det inte hur mycket man läser utan det sätt varpå man läser som ger störst effekt. Det är avgörande att läsa med intresse och inlevelse samt att tala om textinnehållet med barnet. Men ju mer man övar sig i högläsning, desto bättre har man möjlighet att bli. • Vad tänker ni om detta?
- 37. Högläsning på skärm (S), på papper (PB)och via elektronisk konsol (EK) • S och EK främjar interaktivitet och aktivt engagemang • S och EK uppmuntrar till mer beteende- och uppförande fokuserat språk `Sluta tryck på knapparna, lyssna på berättelsen´ • PB främjar dialog och innehållsfokuserad läsning • S och EK – förstår karaktärer och handling - ytlig information • PB – förstår struktur och detaljer – djupare berättelsestrukturer • S och Ek – mindre närhet
- 38. Jämför läsning på surfplatta med läsning av pappersbok • Vad det någon skillnad på möjligheterna till språkutvecklande dialoger? • Kunde du visa på ord, bokstäver och läsriktning? • Hur kändes det sociala samspelet mellan dig och barnen, mellan barnen? • Finns det något du behöver tänka på att försöka utveckla nästa gång? Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY-NC
- 39. Språkliga aktiviteter särskilt viktiga för flerspråkiga barn och barn i svårigheter
- 40. Litteratur • Alatalo, Tarja (2021). Högläsning – didaktik för språk, läs och skrivutveckling. Studentlitteratur • Lundberg, Rydkvist & Strand (2018). Bornholmsmodellen - Språklekar i förskoleklass. Natur och kultur • Nordgren, Pia (2021). Språk i sikte: barns interaktionsutveckling i relation till perception och kognition. 1. uppl. Studentlitteratur. • Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. Studentlitteratur
Editor's Notes
- Högläsning är en väl etablerad aktivitet i förskolan. Högläsning är inte per automatik en spännande, intressant eller utvecklande aktivitet som bidrar till språk, läs, - och skrivutveckling. Utan det är du som pedagog som kan ge högläsningen dessa kvaliteter. I denna föreläsning kommer vi främst fokusera på högläsningens roll för språklig medvetenhet, barns ordförrådsutveckling, och vad man kan tänka på när man planerar för en engagerande och språkutvecklande högläsningsstund.
- Redan när pedagogen planerar för högläsning för ett barn eller en grupp barn kommer flera didaktiska val vara avgörande för om de blir en högläsning med barnen eller för barnen. Att läsa för barnen handlar om att läsa utan att samtala om innehåll, det lästa medan läsning i kombinationen med aktiviteter före, under och efter läsning handlar om att läsa med barnen. Vi kommer i denna föreläsning gå igenom några saker bidrar till att du som pedagog kan planera för att läsa med barnen i stället för barnen. Sen bör vi också komma ihåg att ibland blir det läsning för barnen, och det är också ok så länge det inte alltid blir för. Till exempel behöver vi kanske läsa för barnen för att underlätta vid rast situation, att en pedagog läser för en stor grupp barn medan en annan tar rast. och en i personalen läser. Barnen får ju även då möta språk och innehåll, och det är bättre än att inte läsa alls
- Citatet lyfter fram betydelsen av språkstimulans. Språkstödjande och språkstimulerande miljöer gynnar alla barns språk, läs och skrivutveckling – det vill säga litteracitetsutveckling. Språkstimulans kan handla om att enskilt i grupp i samband med högläsning
- Det finns studier av Justice med kollegor som visar att det är betydelsefullt för barn att förskolan har en språkutvecklande miljö. De skiljer mellan fysisk och social miljö. Fysisk miljö handlar till exempel om lokalernas utformning, tillgång till läs och skrivmaterial, utbud av språk-läs- och skrivutvecklande resurser som tex böcker, om det finns skrivhörna, närhet till bibliotek. Den sociala miljön handlar om de språkutvecklande händelser mellan pedagoger och barn som sker och pedagogens didaktiska kompetens och fokus. En rik social miljö är en stöttande och positiv lärandemiljö som kännetecknas av dialog, av att pedagogen modellerar och ger respons på barnens språkutveckling, och explicita samtal om läs och skrivrelaterade termer till exempel pratar ord, meningar, frågetecken. Tidigare fokuserades främst den fysiska språkutvecklande miljön och mindre på den sociala miljön. Men Justices forskning visar att den fysiska miljön och materialet i den inte är tillräckligt för att stötta barns språkutveckling utan det behövs även att pedagogen uppmuntrar, modellerar, ger instruktioner och respons utifrån en bred kunskapsbas. Pedagogens roll och didaktiska kompetens lyfts fram -att välja vad som ska göras, hur det ska göras, och varför men också med vilka barn. Pedagogens ämnesdidaktiska kompetens inom läs och skrivområdet är av grundläggande betydelse.
- Nästa gång du är på VFU, se dig omkring – hur ser den språkstimulerande miljön ut? Finns det bilderböcker, både berättelser och sagor men också faktaböcker, och är de lättillgängliga för barnen? Finns de på alla barns modersmål? Finns en skrivhörna? Finns en läshörna? Alltså ställen som är utformade för att barnen ska kunna läsa? Skriva? Hur ser det ut med skrivmaterial av olika slag? Pennor, papper, digitala resurser, häften, etiketter, häftapparat, hålslagare. Finns det synliga skyltar och affischer med tex, symboler och tecken som barnen kan läsa eller skriva av. Vad kan göras för att förbättra den fysiska miljön för litteracitetsutvecklingen. Reflektera med utgångspunkt i de didaktiska frågorna vad, hur, med vilka barn och varför?
- Uppmärksamma och notera hur du själv och hur personalen på förskolan främjar den sociala miljön för litteracitetsutveckling
- Språklig medvetenhet, att reflektera om språket med hjälp av språket. På engelska heter det metalinguistic awareness. Förledet meta kommer från grekiskan och betyder mellan, efter och över. Det handlar alltså om att ställa sig över språket och betrakta det utifrån. Som pedagog måste du hjälpa barnen att nå språklig medvetenhet genom att låta dem träna, genom att ge dem strategier och genom visa hur, dvs modeller. Språklig medvetenhet = en kognitiv förmåga som innebär att barn förstår att språk inte bara har ett innehåll utan även en form. Det handlar alltså inte endast om att inte bara notera vad som sägs utan också hur det sägs. Ett språkligt medvetet barn kan uppmärksamma språkets formella egenskaper och har förmågan att analysera, tänka och tala och leka med språket som ett objekt. Den språkliga medvetenheten kan som ni vet efter att ha läst Ann Katrin Svensson bok delas in i: Fonologisk – medvetenhet som handlar om språkets ljudsystem. Morfologisk – medvetenhet om ordets struktur, form, bildning alltså vilka delar som ord består av Syntaktisk – en medvetenhet om satsbyggnad, semantisk – om innebörden i ord och pragmatisk medvetenhet – medvetenhet om hur språket används. Medvetenhet om språkets form är en grund för läsförmågan. Här är forskaren samstämmiga. En god läs och skrivutveckling förutsätter en god språklig medvetenhet. Därför är det av stor vikt att arbeta med barns språkliga medvetenhet i förskolan. Att bygga en god grund. Språklig medvetenhet utvecklas genom att barn tidigt får vara med i samtal och dialoger på olika sätt samt medverka aktivt vid högläsning. Läsning och skrivning bygger på det talade språket för att barnet ska kunna gå från att tala till att skriva måste barnet bli medvetet om språkets allra minsta beståndsdelar fonemen. Och sedan de andra byggstenarna som grafem, morfem, ord, stavelser. Barnets medvetenhet om språkets byggsystem går från större enheter till mindre. Tex utvecklas medvetenhet om fraser och satser först, och sen får barnet en medvetenhet om ord. Just ordmedvetenhet har visat sig ah särdeles stor betydelse vid läs och skrivutveckling, och ord behöver därför uppmärksammas av dig som pedagog vid högläsningen.
- Att arbeta med fonemisk medvetenhet är avgörande för at barnet ska lära sig avkoda, som är centralt för att läsa och stava. Fonologisk medvetenhet är ett paraplybegrepp som handlar en medvetenhet om den ljudmässiga sidan av exempelvis ord, stavelser och fonem. Fonemisk medvetenhet utgör en del av den fonologiska medvetenheten, och avser medvetenhet om just fonem, det vill säga språkets minsta betydelseskiljande delar. Exempel på betydelseskiljande delar är /p/ och /b/ i orden pil och bil, men det finns även andra ljud som: Tj, rs, sj, stj, ch, sc, skj. Stavelselekar är bra för att uppmärksamma barn på språkets formsida. Stavelser i det talade språket är lättare att skilja ut än ord. En grundregel är att det alltid finns en vokal i varje stavelse AOUÅ, EIYÄÄ. Låt barnen klappa eller stampa stavelser tex sitt namn, – ni–na, pa-pe-go-ja, e-le-fant. I början har barn svårt men övar upp detta med träning. Nästa steg är att få barnen uppmärksamma på fonem, de språkliga byggstenar som vårt alfabetiska system är uppbyggt efter. Olika ord är uppbyggda av olika fonem; byter man ut fonemet /g/ i 'glass' mot /k/ så ändras betydelsen och man får ordet 'klass’. Så kallade hållljud (samtliga vokaler och alla konsonanter) förutom de explosiva ljuden som p, b, d, k, t, kan vara lättare att höra, uppfatta till en början. Låt gärna barnen få höra skillnaden mellan hålljud och explosiva. När du läser en bok kan du tex ta för vana att lyssna på första ljudet och kanske även det sista fonemet i några ord, och låta barnen fundera på vilket ljud det är. Gör det till en naturlig del av högläsningen. Exempel på uppgifter i fonemisk medvetenhet är att kunna sätta ihop språkljud till ord ("Vad blir /k/ + /att/? Vad blir /b/+/i/+/l/?"), att själv dela upp ord språkljud ("Säg alla ljuden i bil"), eller att ta bort ett språkljud från ett ord ("Vad får du om du tar bort /f/ från /fröken/?").
- Fonemen är de svårfångade soråkliga byggstenarna som årt alfabetiska system utgår från. Ett första steg är att fånga och uppfatta fonem är att kunna uppfatta vad ett rod börjar och slutar med
- Att utveckla morfologisk medvetenhet i samband med högläsning är jätteviktigt för att stötta ordinlärning och ordförståelse, vilka är viktiga aspekter för att utveckla god läsförståelse. Vid högläsning så uppmärksamma barn på ord, orddelar och sammansatta ord. Du kan tex i förväg titta i högläsningsboken och se vilka sammansatta ord du hittar i texten, och visa barnen de när du läser. Förklara här att ord kan vara ihopsatta av två eller flera ord.
- Barn är fantastiska på att hitta på nya ord. Reflekterar över vad det innebär att vara fattig Japp, alla vill ha det skönt och ligga på stranden Ser en cigarett för första gången. Tittar på en bild av en tyngdlyftare
- Tex. Läser ni en bok om brandman och det finns en brandbil i boken. Ni visar bilden. Titta här har vi en brandbil. Vet ni vad det är för en bil? Tillsammans kan ni samtala om detta, och kanske vet någon vad en brandbil är. Ja, det är en bil som används när det brinner. Finns det några andra typer av bilar? Lastbil, sportbil, varubil, personbil. Nu ser vi på ordet brandbil igen (Pekar). Hur många ord finns det i brandbil? (Säger ordet sakta, eventuellt med en liten paus mellan orden.). Det är två ord i brandbil. Pedagogen markerar detta genom att höja den högra knytnäven och säga brand och sedan höja den vänstra knytnäven och säga bil. (Sitter pedagogen med ansiktet mot eleverna blir det läsriktningen). Vilket ord får vi när de två orden i brandbil byter plats? Vilket ord står först nu? (pedagogens knytnävar byter plats) Barnen kommer fram till svaret med den hjälp som de behöver. Och vilket ord är sist? Eleverna kommer med svar. Vilket ord har vi fått nu? Barnen svarar. Därefter placerar pedagogen det skrivna ordet ”bilbrand” under en bild av en bilbrand.
- Syntaktisk medvetenhet innebär att bli medveten om språkets regler det vill säga satsbyggnad, hur ord och fraser och satser kombineras till meningar, och ordföljdens betydelse. Att utveckla en syntaktisk medvetenhet är viktigt för den framtida läsförståelsen. Barn och vuxna som har mindre god läsförmåga har oftast inte fått möta olika typer av texter, och har inte heller stor erfarenhet från texter som är meningssyntaktiskt komplexa. Läs olika typer av texter – sagor, berättelser, faktatexter, instruktioner så att barnen får möta ett varierat språk med olika slags meningsstrukturer. Barns syntaktiska förmåga kan stimuleras genom olika lekar där barnen skall uppmärksamma språkregler. Det kan till exempel handla om att barnen skall fylla i ord i meningar eller rätta till meningar.
- Det handlar inte bara om vad orden betyder, utan även om att förstå budskapet som finns bakom ord. I samband med högläsning möter barnen en del meningar som har en underförstådd betydelse. Det är därför viktigt att samtala och prata med barnen. Ställ frågor till barnen för att tillsammans klura ut det underförstådda, underliggande budskapet. Viktigt att stimulera barnet att lyssna och när det sedan kan läsa, läsa kritiskt och reflekterande. Forskning har visat att barn som inte har så god läsförståelse ofta intar ett passivt förhållningssätt till text och innehåll, att de tänker inte direkt efter, och reflekterar, de läser inte mellan raderna och de upptäcker inte att de inte förstått. Så genom att få lyssna till högläsning och samtala om textens innehåll redan i förskolan ges barn en bättre grund för senare läs och skrivinlärning, och ges möjlighet att förstå hur språket används, och tex vad olika talesätt, ordspråk betyder.
- Boken som inte vill bli läst – för 3-6 år, Årets mest sålda barnbok 2020! ”Boken som inte ville bli läst” . Stopp min kropp - En första bok om integritet, samtycke, att våga att säga stopp samt känna in, lyssna - frö barn 3-6 år `Boken som inte vill bli läst´ – för 3-6 år. 2020 års mest sålda barnbok 2020. `Stopp min kropp´ - en bok om integritet, samtycke, att våga att säga stopp samt känna in, lyssna – lämplig för barn mellan 3-6 år `Jag älskar dig till månen och tillbaka´. Lämplig för barn mellan för 0-3 år. Det är en saga på rim om kärleken mellan liten och stor. Stämningsfulla bilder och starka känslor `Tittut vem gömmer sig där? ´ Lämplig för barn mellan för 0-3 år. Det är en pekbok, med rytmiska rim. När du ska titta på den valda boken kan du kika på följande: Jag älskar dig till månen och tillbaka – för 0-3 år, en saga på rim om kärleken mellan liten och stor. Stämningsfulla bilder och starka känslor Tittut vem gömmer sig där? 0-3 år . En pekbok, med rytmiska rim. Du ska få lite exempel på vad du kan titta efter…när det gäller fonologisl, pragmatisk, syntatisk och morfologisk medvetenhet
- Nu har vi tittat på språklig medvetenhet, och ska i stället rikta blicken mot hur vi kan utveckla barns ord- och skriftmedvetenhet genom högläsning. Det är viktigt att barn i slutet av förskoletiden känner igen ord som enskilda delar av både tal och skrift samt förstår skriftens form och funktion. Ord- och skriftmedvetenhet är två förmågor som tillsammans med den fonologiska medvetenheten utgör en viktig grund för barnens kommande inträde i den formella läs och skrivundervisningen. Att känna igen ord som enskilda delar, känna igen skrift som är inbäddad i ett sammanhang, att förstå skriftens form och funktion, urskilja förhållandet mellan det talade och skrivna ordet är viktiga förutsättningar för läs- och skrivinlärningen
- I en studie av Justice och Etzell testades barns ordmedvetenhet och skriftmedvtenhet, i studien medverkade 30 barn i fyraårsåldern med typisk språkutveckling/normal. Studien pågick i 6 veckor
- Resultatet från studien visade att barnen hade stora svårigheter med att skilja på och förstå skillnaden mellan bokstäver och ord. Endast tre barn kunde peka på ett enskilt ord. När det gäller skritmedvetenhet märkte Justice och Ezell att resultatet varierade stort mellan barnen, vissa klarade uppgifterna bra andra hade stora svårigheter. Majoriteten av barnen kunde visa bokens framsida och läsriktningen från vänster till höger. En ganska stor andel kunde peka ut titeln, och vilken rad som läses först. Barnen hade svårare att ange att läsningen börjar med första ordet på översta raden. Forskarna kunde konstatera att barn lär sig uppmärksamma skriftdetaljer i högre grad än ord i skrivet språk, detta resultat var inte oväntat, utan har att göra med att barns kunskaper om läs och skriv skiljer sig åt beroende på deras erfarenheter och utveckling. Det handlar även om progression i små barns ord och skriftmedvetenhet – en del färdigheter behärskar barn ofta före andra tex. Att se att det är en stor kontra liten bokstav.
- Planera en undervisning som stärker ord – och skriftmedvetenhet. Utgå från Justice och Ezells (2001) testbatteri.
- Bild: Att göra på din nästa VFU kanske?
- Det är viktigt att planera för högläsningen för att stötta barn i deras språk, läs och skriv utveckling. Shedd och Duke menar dock att språkutvecklande högläsning inte sker av sig själv. Utan det är ett resultat av noggrann planering. Särskilt viktig är högläsning för barn som inte har en språkstimulerande hemmiljö och därför behöver förskolans kompensatoriska insatser för sin språkutveckling.
- Tre saker att ta hänsyn till är..
- Boken behöver vara engagerande och meningsfull för barnen men också lämplig i språk, läs och skrivutvecklande syfte. Här är några saker du tänka på när du väljer bok. Välj bok utifrån målgrupp. Välj böcker med kraftfulla bilder som fångar barnens uppmärksamhet, och väcka intresse. Välj böcker som speglar gruppens mångfald – tex barn av olika kön, hudfärg i text och bilder, eller religiösa och kulturella symboler, värden och etiska frågor finns representerade. Välj böcker utifrån barns här och nu, tex den aktuella årstiden, eller högtiden, intresse (djurintresse?). Välj böcker av hög kvalitet. Fråga dig själv om den är väl skriven för barn. Om den följer en bekant struktur och är meningsuppbyggnad, stil, tydlighet och röd tråd på en nivå som känns rimlig för den barngrupp du ska läsa för? Finns tex huvudkaraktärer, handling, problem, lösning och avslut. Tre små grisarna. Välj böcker som möjliggör lärande – finns det nya ord, begrepp eller ny kunskap eller sätt att tänka på i bokens innehåll. Välj böcker som ger något att tala om. Ja det är många saker man behöver tänka på vid val av bok och du kan troligtvis ta hänsyn till alla punkter ovan varje gång men det kan vara ett mål att uppnå
- Vilken barngrupp ska du läsa för? Är en relevant fråga att ställa sig. Olika böcker är lämpade för olika åldrar, och vissa böcker passar bättre för en liten grupp barn medan andra fungerar bra när det är många barn som ska lyssna. Närhet främjar inte bara språkutvecklingen utan även den sociala och känslomässiga utvecklingen – barn gillar att sitta nära, kanske i knäet på den som läser. Så fundera här på hur du ska få med alla barnen. Var och hur du sitter spelar roll alltså roll, se till så att barnen kan komma nära vid läsningen, och se till så att alla kan se boken. Minimera störande faktorer så de kan fokusera på boken. Planera hur du ska använda rösten som verktyg tex kanske det finns några olika karaktärer i boken som du kan ge röst och karaktär. Att använda rösten underlättar för barnet att förstå karaktärerna och gör det även lättare för dem att delta i samtalet om vad som händer i boken.
- Det är viktigt att planera själva högläsningen även utifrån textens innehåll. Läs alltid boken själv innan så du vet vad som kommer hända, så du är uppmärksam på vilka ord som barnen kan har svårt att förstå, eller som är obekant för barnen. Du kan nu även fundera över var du kan ställa frågor, vad som kan vara lämpligt innehåll att undervisa om – innehållsfrågor, öppna frågor bjuder in barnet att svara mer utförligt och med egna tankar. Hur tror du Kalle känner sig nu? Öppna frågor – uppmuntrar till dialog och samspel. Vilket innehåll kan vara svårt att förstå, och kanske kräver förklaring, eller kommentar Planera var i texten du kan be barnen förutsäga om vad som ska hända sen, eller textavsnitt som de kan relatera till egna erfarenheter – detta ökar deras förståelse Barn kan ha svårt att sitta stilla och lyssna aktivt, så planera för att aktivera barnen och göra dem delaktiga i läsningen – kanske be dem hitta bokstäver som de känner igen, läsa tillsammans med dig.
- Ställ frågor, kommentera och förklara. Följ gärna texten med pekfingret och tala om för barnet att detta är bokstäver, ord, skriven text, och visa att man läser från vänster till höger, uppifrån och ned. Red ut oklarheter – tex genom att samtala om ord som kommer upp i texten. Vad kan ordet betyda och låt barnen i en social interaktion lära av dig och av varandra. Undervisa barnen om ord och begrepps innebörd – förklara och kommentera Variera rösten. Bjud in barnen till samtal och dialog – tex. genom att ställa frågor till barnet och uppmuntra det att berätta. Vad ser du? Har du set en häst springa? Hur springer en häst? Vad heter det när en häst springer? Barn kan ha svårt att sitta stilla och lyssna aktivt, så planera för att aktivera barnen och göra dem delaktiga i läsningen – kanske be dem hitta bokstäver som de känner igen, läsa tillsammans med dig.
- Öppna frågor – bjuder in barnet att svara mer utförligt och med egna tankar. Hur tror du Kalle känner sig nu? Öppna frågor – uppmuntrar till dialog och samspel. Faktafrågor – detaljer i texten. Vad är detta för djur? Inferensfrågor är frågor som uppmuntrar barnet att läsa mellan raderna. Att göra inferenser handlar om att förstå hur en text hänger samman, att kunna läsa information "mellan raderna", och koppla information i texten till den kunskap man redan har. Oftast tänker vi inte på att vi gör inferenser för att det är en så självklar del av vår omvärldskunskap. Olle cyklade snabbt på den asfalterade cykelbanan. Elsa tog upp sin mobil och slog 112. Här kan man fråga barnet, varför tog Elsa upp sin telefon och ringde 112. Spontant tolkar nog de flesta det som att Olle har cyklat omkull och ligger medvetslös på cykelbanan. Men detta står inte i texten – det sluter man sig till, man gör en inferens. Vi utgår således från våra förkunskaper och konstruerar ett inre scenario. Vi vet att cyklar man snabbt finns risk att cykla vält/omkull. Förmågan att kunna göra inferenser förbättras avsevärt mellan 4 och 10 års ålder Åsiktsfrågor – tänkande och tyckande. Vad tänker du om det vi läste. Tycker du den stora grisen gjorde fel? Skulle mellan grisen gjort på ett annat sätt? Text–till-dig själv–frågor –frågor som får barnet att relatera till egna erfarenheter – hur kände du när din bror låg på sjukhus? Text–till–text–frågor – är frågor som får barnet att relatera till andra lästa böcker. Lliknade denna bok någon annan bok vi läst? Förutsägande frågor – vad som kommer att hända härnäst. Låt dem titta på omslagsidan – fråga vad de tror boken kommer att handla om. Författarskapsfrågor – frågor som får barnet att tänka som en författare. Vad skulle du få Lisa att göra om du skrivit berättelsen Ordkunskapsfrågor – vad kan/vet barn om ett ord – vad tror du ordet skimra betyder? Kritiska frågor
- Sammanfatta tillsammans det ni läst. Vad handlade boken om? vem/vilka var huvudpersonerna? Var utspelade sig berättelsen? När? Fanns det något budskap/lärdom i boken? Hur slutade boken? Måla, rita, klippa och skapa utifrån bokens innehåll. Dramatisera och gestalta bokens innehåll –vad hände först, sedan och hur avslutades berättelsen. Låta barnet återberätta
- Vilket språk, läs och skriv utvecklande innehåll möjligglrs genom den valda boken?
- Lyssnar du på ljudbok? Väljer du ljudbok beroende på vem som är uppläsare? Den som läser en bok högt för någon har stort inflytande att påverka hur innehållet tolkas, och hur intresserad och fokuserad den som lyssnar är.
- Högläsning på skärm blir allt vanligare, tex på surfplattor och bilderboksappar, och via elektroniska konsoler där barnen med hjälp av pekfunktion kan få sagan uppläst, lyssna på musik, aktivera ljudeffekter, spela spel. Dessa har blivit särskilt populära att använda med små barn pga. den interaktiva pekskärmen. Är det någon skillnad om man läser pappersbok eller på skärm. Det finns lite forskning kring detta, och forskningen har mest varit intresserad av föräldrar – barn. Pappersbok har visat sig främja mer dialog än elektrisk konsol, men med medvetenhet strategi kan läsning på surfplatta också främja dialog. När det gäller förståelsen så förstår barnen innehåll och karaktärer lika bra oavsett om det är pappersbok eller digital bok. Däremot har forskning visat att när barn ska återge boken eller svara på mer detaljerade frågor om boken så presterade de barn som läst pappersboken bättre än de som läst en digital bok. Treåringar var i fokus i denna studie. Forskningen visade även att när föräldrar läser digital bok så spenderar de mer tid på att prata om barnets beteende i stället för att knyta berättelsen till barnens liv, och att samtala om innehållet. Det blir mycket fostran, och uppförandespåk – gör inte så, peka inte, sluta med det… Vid digital läsning kan det även bli mindre närhet än om föräldrar läste pappersbok. Vid skärm exempelvis var det vanligare att barnet själv håller boken, mer som vid ensamläsning, och förälder därför behöver titta över axeln. Närhetsfaktorn är intressant eftersom forskning visar att kvaliteten på relationen mellan barn – vuxna/föräldrar är viktig för en rad kognitiva och sociala faktorer i barns utveckling.
- Det handlar om att göra didaktiska val, och planera för läsningen även vid skärm läsning.
- Språkliga aktiviteter särskilt viktiga för flerspråkiga barn och barn i svårigheter. Att läsa, rimma, återberätta, dramatisera, sjunga, lyssna på stavelser, lyssna efter långa och korta ord, vända på ord, tala baklänges, diskutera och samtala om innehåll, ord, låta dem berätta vad de gjort under helgen .