Styrdokument. Studiehandledare

1. S T Y R D O K U M E N T &
L Ä R O P L A N S K U N S K A P
N I N A E M I L S S O N
H Ö G S K O L A N I B O R Å S

2. • Skollagen
• Skolförordningen
• Läroplaner
• Kurs och ämnesplaner samt kunskapskrav
AKTUELLA STYRDOKUMENT
Kommentarmaterial

3. STYRDOKUMENTENS MAKT
• Styrdokument som auktoritativa texter
– Alla verksamma lärare måste förhålla sig till dessa texter
– Implementeras genom tolkande processer av skolans aktörer +
beroende av det omgivande samhällets idéer (Siekkinen 2015:3)
” Läroplaner och kursplaner kan betraktas som auktoritativa
texter skrivna av personer med makt att tala och vilkas
skapar mening” (Torpsten, 2006:31)

4. SKOLLAGEN – SJÄLVA RYGGRADEN
• Skollagen innehåller grundläggande
bestämmelser om skola och förskola.
• Reglerar rättigheter och skyldigheter för barn,
elever och deras vårdnadshavare.
• Beskrivning av huvudmannens ansvar för
verksamheten.
• Skollagen beslutas av riksdagen.

5. En likvärdig skola
• Alla ska ges tillgång till utbildning av likvärdig kvalitet &
hänsyn ska tas till elevers olika behov & utbildningen ska
sträva efter att kompensera för ogynnsamma hemförhållanden
och andra olikartade villkor
• Individ och behovsanpassad undervisning
• Huvudmännens ansvar att omfördela resurser eller på annat
sätt kompensera individer så att kön, socioekonomisk bakgrund
och etnicitet inte påverkar elevens utbildning &
kunskapsutveckling

6. SKOLLAGEN & ÄMNEN
• 10 kap. Grundskolan
Ämnen
• 4 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen:
– bild,
– engelska,
– hem- och konsumentkunskap,
– idrott och hälsa,
– matematik,
– musik,
– naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,
– samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,
– slöjd,
– svenska eller svenska som andraspråk, och teknik.
• Härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för elever som ska erbjudas
modersmålsundervisning, modersmål.

7. SKOLLAGEN & MODERSMÅLSUNDERVISNING
Kap 10 grundskolan: Modersmålsundervisning
• 7 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas
modersmålsundervisning i detta språk om
– 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
– 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.
• En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i
elevens nationella minoritetsspråk.
• Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska
erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. Lag
(2014:458).
– Skolans skyldighet upphör i de fall då det inte finns en lämplig lärare att tillgå eller när det finns färre än
fem elever med ett gemensamt modersmål i kommunen (SFS 2010:800 10§).

8. SVERIGE – ETT MÅNGSPRÅKIGT LAND
• Fler än 1/5 av befolkningen har ett
annat förstaspråk än svenska,
cirka150-200 olika språk talas i Sverige
• Läsåret 2015-16, hade 250 399
grundskoleelever rätt att läsa sitt
modersmål, cirka 25 % av alla
grundskoleelever.
• 56 % av de berättigade eleverna
deltog i modersmålsundervisningen
(140 223 elever)
• 152 språk talades, varav arabiska var
det största modersmålet, cirka 53 000
elever
Källa: Skolverket 2016

9. SKOLLAGEN - stöd i form av extra anpassningar
5 a § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov,
uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt
framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska
uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den
ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8 §. Lag (2014:456).
Tillämpningsområde för bestämmelser om särskilt stöd
• 6 § Bestämmelserna i 7-12 §§ gäller endast i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Lag
(2015:246).
Omfattning och elevgrupp
• 7 § Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller
som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven
tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning.

10. SKOLLAGEN – extra anpassningar och stöd
• Enligt Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
finns det två former av stödinsatser.
• Antingen är stödinsatsen en extra anpassning, som inte kräver ett särskilt beslut, eller ett
särskilt stöd, som kräver ett beslut av rektor som dokumenteras i ett åtgärdsprogram.
• I allmänna råden tydliggörs att det inte är den specifika insatsen i sig utan insatsernas
omfattning och/eller varaktighet som avgör om stödinsatsen är en extra anpassning eller
ett särskilt stöd.
• Om studiehandledning på elevens modersmål är en stödinsats som kräver åtgärdsprogram
eller inte kan således variera från elev till elev. Det är alltså graden av behov som styr om
det ska upprättas ett åtgärdsprogram. Om man bedömer att studiehandledning på elevens
modersmål kommer att behövas under en längre tid är det rimligt att upprätta en plan som
kan styra arbetet och följas upp vid avstämningspunkter.

11. EXTRA ANPASSNINGAR – ett sätt att göra
undervisningen mer tillgänglig
• Några exempel på extra anpassningar
• Ett särskilt schema över skoldagen
• Ett undervisningsområde förklarat på ett annat sätt
• Extra tydliga instruktioner
• Stöd att sätt igång arbetet
• Hjälp att förstå texter
• Digital teknik med anpassade programvaror
• Anpassade läromedel
• Någon extra utrustning
Det måste inte fattas några
formella beslut för att göra
anpassningar.

12. SÄRSKILT STÖD - mer ingripande, svårt att
göra inom ramen för ordinarie undervisning
Ofta blir särskilt stöd nödvändigt när elevens
behov av stöd är mer omfattande och
varaktigt.
Innan man bestämmer sig för att ge särskilt
stöd måste skolan göra en utredning.
Rektorn är den som ska se till att man gör en
sådan utredning och som sedan beslutar om
särskilt stöd.
Särskilt stöd måste dokumenteras i ett så
kallat åtgärdsprogram.
Några exempel
• Regelbundna
specialpedagogiska insatser
i ett visst ämne, till exempel
undervisning av en
speciallärare under en längre
tid
• Placering i särskild
undervisningsgrupp
• Enskild undervisning
• Anpassad studiegång

13. ÅTGÄRDSPROGRAM (SKOLVERKET)
• Särskilt stöd och åtgärdsprogram går att överklaga
– Om en utredning visar att en elev behöver särskilt stöd ska skolans rektor besluta om ett åtgärdsprogram.
• Åtgärdsprogram är ett dokument där skolan beskriver det särskilda stöd en elev får (vilka behov eleven
har och hur skolan ska tillgodose dem.).
• Åtgärdsprogram ska inte ta upp en elevs eventuella diagnoser utan skolans insatser och
undervisningen.
• Extra anpassningar ska inte finnas med i åtgärdsprogrammet (för de går ej att överklaga).
• Om utredningen visar att eleven inte behöver särskilt stöd ska rektorn fatta beslutet att inte utarbeta
något åtgärdsprogram.
• Både innehållet i ett åtgärdsprogram och beslut om att inte göra ett åtgärdsprogram kan överklagas
av en elev som fyllt 16 år och av elevens vårdnadshavare.
• Uppföljning av åtgärdsprogram
• Finns ej regler för hur särskilt stöd och åtgärdsprogram ska följas upp och utvärderas. Det är skolan
som får hitta lämpliga rutiner för detta.
• Det är viktigt att följa upp nya åtgärdsprogram ofta, för att få reda på hur skolans åtgärder fungerar.

14. ÅTGÄRDSPROGRAM FORTS.
Rektorn ansvarar för stödinsatser
• Rektorn ansvarar för att skolan har rutiner för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd och att
personalen känner till dessa.
• En rektor kan delegera uppdraget att göra utredningar om elevers behov av särskilt stöd och beslutet
om att utarbeta åtgärdsprogram eller inte.
• Rektor måste ta beslut själv om åtgärdsprogrammet innehåller beslut om att en elev ska få enskild
undervisning, delta i särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång.
Vårdnadshavarnas roll i utredningar om särskilt stöd
• Skolan ska samverka med vårdnadshavare i så stor utsträckning som möjligt.
• Skolan behöver vårdnadshavarnas medgivande om läkare eller psykolog gör bedömningar i samband
med utredningen.
• Det behövs inget medgivande när skolan gör den pedagogiska bedömningen.
• Vårdnadshavare kan överklaga innehållet i ett åtgärdsprogram om de inte tycker att skolans insatser är
bra.
• Vårdnadshavare kan också överklaga om rektorn beslutat att eleven inte behöver särskilt stöd.
• Oavsett vad vårdnadshavare tycker har skolans ansvar att ge eleven den undervisning han eller hon
behöver. Skolan får aldrig ge upp om en elev.

15. KRITIK FRÅN SKOLINSPEKTIONEN
Ingen studiehandledning på modersmål
• Skolinspektionens granskningar visar att många skolor inte känner till
stödformen ”studiehandledning på modersmålet”, vilket gör att eleverna
ibland inte får tillgång till detta stöd. Hälften av lärarna känner inte till
om de elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål får det.
• De skolor som erbjuder studiehandledning på modersmålet utgår inte
alltid från elevens behov, utan mer från skolans rutiner. Det kan innebära
att skolan inte erbjuder eleverna studiehandledning på modersmålet
under den första tiden i skolan eller att skolan bara erbjuder stödet
under en kort period när eleven just har börjat i skolan.

16. SKOLFÖRORDNINGEN
• Bestämmelser om skolor, förskolor och
fritidshem
• Mer detaljerad än skollagen
• Beslutas av Utbildningsdepartementet
(Regeringen)
Utbildningsdepartementet ansvarar för
regeringens utbildnings-, forsknings- och
ungdomspolitik. Departementet arbetar med
frågor som exempelvis handlar om skolresultat,
lärarnas villkor, studiefinansiering och
levnadsvillkor för unga
"Alla barn ska få en ärlig chans i
skolan. Alla elever ska få den tid
och det stöd de behöver av sina
lärare. Det kräver att fler får
brinna för, och stannar, i
läraryrket."

17. STUDIEHANDLEDARE
SOM KUNSKAPSBRYGGOR
• http://urskola.se/Produkter/190463-Didaktorn-Kunskapsbryggorna
Nihad Bunar. Forskar kring nyanlända
och deras lärare vid Stockholms
Universitetet.
Studiehandledningen är det viktigaste
verktyget vid undervisning av nyanlända
elever. Bunar har konstaterat att just
studiehandledningen fungerar som en
brygga mellan de kunskaper som eleverna
bär med sig och allt det nya som de möts av
här - såväl pedagogiskt som språk- och
kunskapsmässigt.
Nihad Bunar om
studiehandledning:
http://urskola.se/Produkter/1904
63-Didaktorn-
Kunskapsbryggorna

18. STUDIEHANDLEDNING PÅ MODERSMÅLET
• 4§ Skolförordningen:
”En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven
behöver det”.
Elever som inte klarar av att följa undervisningen på svenska eller
riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ett eller
flera ämnen har alltså även rätt att få stöd i form av
studiehandledning på sitt modersmål.
I Skollagen, kap. 3 §7-12 finns bestämmelser om elevs rätt till särskilt
stöd.
Enligt lagen finns inga godtagbara skäl, till exempel brist på pengar
eller personal, till att elever i behov av studiehandledning inte ska få
det.

19. STUDIEHANDLEDNING PÅ
MODERSMÅL

20. FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR EFFEKTIV STUDIEHANDLEDNING
• Noggrann kartläggning av elevens språk- och ämneskunskaper.
• Flexibla insatser som hela tiden kan anpassas efter elevens utveckling.
• Kompetens kring flerspråkighet.
• Samverkan och samsyn mellan klass-/ämneslärare och
modersmålslärare.
• Arbeta växelvis på modersmål och på svenska.
• Rektor är ansvarig för och engagerar sig i frågan om studiehandledning.
• Insatserna anpassas efter elevernas förutsättningar och behov
• Skolan har kompetens om flerspråkighet

21. VAD ÄR EN BRA STUDIEHANDLEDARE?
• Studiehandledaren behärskar modersmålet
• Studiehandledaren har en utvecklad språklig medvetenhet
• Studiehandledaren är pedagogiskt kunnig
• Studiehandledaren är förtrogen med svensk skola och
styrdokument
• Studiehandledare är målfokuserad
• Studiehandledaren är ämneskunnig

22. LÄROPLAN - DEFINITIONER
• Svensk ”läroplan”
– Statligt formulerat specifikt dokument
– ”utgiven bok med riktlinjer och föreskrifter för verksamhet, d.v.s. de formulerade och
officiellt föreskrivna målen och innehållet” (Linde 2012:7)
• Engelska ”curriculum”
– Bredare definition av styrdokument som även innefattar handling (genomförande, praxis)
och bakomliggande idéer och värderingar
Läroplansteori
• Avser läroplan i curriculumbemärkning

23. LÄROPLANSTEORI – en fråga om urval av kunskaper
• studiet om politiska kompromissprodukter och vilka
”sanningar” som dominerar utbildningen
• en uppfattning av olika aktörer om VAD som bör
räknas som viktiga kunskaper i ett visst samhälle vid
en viss tidpunkt
• handlar om den politiska nivån – FORMULERINGSNIVÅ -
hur utbildningspolitik formuleras och utövas.
• handlar om den didaktiska nivån – REALISERINGSNIVÅ -
hur undervisning bedrivs, innehåll väljs ut och
organiseras etc.
• Handlar om relationer mellan dessa nivåer
Vad räknas
som kunskap?
Vilka kunskaper
väljs ut? Vilka väljs
bort?
Vilka kunskaper
väljs för vem? Av
vem?
Hur görs dessa val?
Varför görs dessa val?

24. NINNI WAHLSTRÖM OM
LÄROPLANSTEORI
• https://play.lnu.se/media/t/1_13ppduqt

25. SKOLAN SOM ARENA
Formuleringsarena
 Den formella läroplanen
 Makronivå
Transformeringsarena
 Tolkning av den formella läroplanen
 Mesonivå
Realiseringsarena
 Lärares arbete och undervisning
 Mikronivå
Stoffurval i undervisning är ej detsamma som den föreskrivna läroplanen utan påverkas av
lärares intentioner, rutiner och repertoar, begränsade ramar och praktiska betingelser

26. LÄROPLAN – EN NATIONELL PLAN FÖR UTBILDNING
Formulerad läroplan = föreskrifter som gäller i ett skolsystem, vilka ämnen som ska
studeras samt deras innehåll, hur stor del av tiden varje ämne ska ha och vilka mål som
gäller för undervisningen (Linde 2012:23)
• Social konstruktion där olika samhälles tänkande och idéer kring undervisning av
och unga kommer till uttryck (Torpsten 2006)
• Rätten att formulera utbildning är en maktkamp mellan olika värderingar och ideal
där olika människor politiskt uttalar vad som är viktigt att kunna och veta (Englund
2005)

27. LÄROPLANSTEORI
”Läroplaner omfattas av, omfattar och uttrycker ett samhälles
utbildningsideal. Genom läroplaners formuleringar erbjuds
utesluts vad elever ska ges möjligheter att lära” (Torpsten 2006:8)
”Ett sätt för ett samhälle att upprätthålla makten är [...] att
uttrycka det som anses vara viktig kunskap i styrdokument för
den obligatoriska skolan. På så vis utövas makt över dem som
ska utbilda och utbildas, av dem som tillåtits tala i
formulerandet av läroplaner” (Torpsten 2006:14)

28. De(n) som styr skolan bör ha en uppfattning om:
 För vem eller vilka är utbildning till?
 Urval av kunskap – vad är viktigt?
 Vem bestämmer över utbildningen? Vem är
huvudman?
 Stat? Kyrka? Lärare? Föräldrar? Näringsliv? Elever?
 En uppfattning om vad utveckling och
lärande/inlärning är
Läroplansteoretiska frågor
•Vem är undervisning till
för?
•Vad anses viktigt att kunna
och veta och varför?
• Vilket mål har
undervisningen?
•Hur ska undervisningen
organiseras och
genomföras?
•Vem, vad, varför och hur?

29. https://www.mentimeter.com/s/30d484fae331970df3e4c9fcfb996407/28fad0478f6d/edit

30. Förväntningarnas betydelse och olika förväntningar på vad skolan bör göra
Intresse uppdrag
 Elevförståelse 1 Skolan skall ge mig bra betyg så att jag får ett välavlönat jobb
 Elevförståelse 2 Skolan ska ge mig användbara kunskaper
 Elevförståelse 3 Skolan är till för att ta hand om barn mellan 6-19 år
 Föräldraförståelse 1 Skolan skall ge mitt barn ämneskunskaper
 Föräldraförståelse 2 Skolan skall uppfostra mitt barn
 Föräldraförståelse 3 Skolan skall lära mitt barn att söka kunskaper och att fungera med
andra
 ”Samhällsförståelse” 1 Skolan skall fostra barnen till ansvarfulla samhällsmedborgare
 ”Samhällsförståelse” 2 Skolan skall lösa rasismproblemet
 ”Samhällsförståelse” 3 Svensk skola skall vara bäst i Europa
 Näringslivsförståelse 1 Skolan skall utbilda kompetent arbetskraft till industrin
 Näringslivsförståelse 2 Skolan skall producera högutbildad arbetskraft
 Näringslivsförståelse 3 Skolan skall lära eleverna samarbete och arbete i projekt - resten
sköter vi

31. NÅGRA IDÉER OM SKOLANS UPPDRAG
• Allmänbildning – att bilda, förmedla kunskaper
• Arbetslivet, att förbereda för arbete, nyttoaspekt
• Personlighetsutveckling
• Moralisk fostran
• Fostra demokratiska medborgare

32. Rottingen
Skamvrån
Kvarsittning
Betyg i ordning/uppförande
Utvecklingssamtal
Individuella utvecklingsplaner
”fostran till undersåte”
-lydnad
-förnöjsamhet
”fostran till medborgare”
-tidsstyrning
-kollektivism
”fostran till individ”
-ansvar
-självdisciplin

33. LÄROPLANSKODER
Principer för val (stoff urval) av innehåll i undervisningen;
- urval, organisation och förmedlingsform för skolans undervisning
- Ulf P. Lundgren myntade begreppet 1983
Ingen läroplan kan förstås
utanför sitt historiska
sammanhang

34. 1. Fram till industrialiseringen
• Feodala strukturer. Utbildning för de priviligierade
2. Industrialisering
• Utbildning en rättighet och skyldighet
• Folkskolan införs (Folkskolestadgan 1842)
• Kopplad till den ekonomiska och sociala utvecklingen
3. Fram till 2:a världskriget
• Utbildning en ekonomisk faktor, länkad till den industriella utvecklingen (yrkesutbildningar)
4. Fram till 70-talets början
• Utbildningsexplosion. Utbildningen fick nya funktioner (nyttoaspekt, demokratiska värden)
• Enhetsskola –grundskola införs
• Stark koppling till arbetsmarknadens behov
5. 1980-talet
• Stark centralstyrning, omfattande regelverk, påverkad av arbetsmarknadens snabba
förändringar
6. 1990-talet och framåt
• Från regelstyrning till målstyrning
• Ökat inflytande av föräldrar/elever (kundorienterad)
• Ökat intresse för friskolor
• Decentralisering (kommunaliseringen)
• Livslångt lärande
7. Idag?

35. LÄROPLANSKODER
Klassisk läroplanskod
• Bildning mot ett ideal
• Självdisciplinerade studieflit
• Litterär gestaltning av det ädla och goda
• Ex: Latingymnasier
Realistisk läroplanskod
•Vetenskaplig förståelse av världen
•Grundlägga vetenskaplig och
rationell världsbild (ej tekniskt
kunnande för framtida arbetsliv)
•Ex: Realgymnasier,
Naturvetenskapliga programmet
Moralisk läroplanskod
•Ingjuta moral och lojalitet hos medborgarna
•Den förmedlade moralen speglar maktens
värderingar
•Från katekesläsning till Nils Holgerssons
underbara resa till demokratiska värden
•Ex. Den svenska folkskolan ”Gud och
fosterlandet”
Rationell läroplanskod
•Även kallad ”Utilistisk läroplanskod”
•”Nyttokod” där skolan ska förbereda för praktiska
uppgifter i samhället
•”learning by doing” (Dewey)
•Förutsätter aktiva elever
•Ex. yrkesinriktade gymnasieprogram eller utbildningar
Medborgerlig (eller demokratisk) läroplanskod
•Fostran till medverkande i ett demokratiskt samhälle
•Fokus på kritiskt tänkande och att argumentera för sina egna
åsikter
•Kommunikation är framträdande
•Utbildning och kunskap ska vara frigörande för människan

36. (2011/2012)

37. I sitt yrkesutövande ska lärare ta hänsyn till
alla delar av den samlade läroplanen

38. Kursplanens
uppbyggnad

39. KUNSKAPSKRAV I SKOLANS OLIKA ÄMNEN
I årskurs 1 finns kunskapskrav för lägsta godtagbara kunskaper
• i läsförståelse i ämnena svenska & svenska som andraspråk.
I årskurs 3 finns det kunskapskrav för lägsta godtagbara kunskaper
• i matematik, svenska & svenska som andraspråk & samhällsorienterande och
naturorienterande ämnena.
I årskurs 6 finns kunskapskrav i samtliga ämnen utom moderna språk.
I årskurs 9 finns kunskapskrav i alla ämnen.
I gymnasieskolan finns kunskapskrav i varje ämnesplan (och betyg sätts i kurser,
inte ämnen).
Källa: Skolverket

40. NATIONELLA PROV
• I årskurs 3: Matematik, svenska/svenska som
andraspråk
• I årskurs 6: Matematik, engelska, svenska/svenska som
andraspråk
• I årskurs 9: Matematik, engelska, svenska/svenska som
andraspråk och i biologi, fysik eller kemi och
geografi, historia, religionskunskap eller
samhällskunskap (skolan genomför ett av
ämnesproven i NO-ämnena och SO-ämnena).

41. KUNSKAPSKRAVENS
UPPBYGGNAD

42. HUR SMART ÄR DIN HÖGER FOT?
1. Sitt ner
2. Lyft din högra fot från golvet
3. Börja cirkulera den medurs
4. Nu, medan DU gör det,
SKRIV SIFFRAN 6 i luften
med din högra hand
VAD HÄNDER?