Föreläsning som handlar om flerspråkig utveckling och andraspråksutveckling med fokus på förskolan

1. Flerspråkig utveckling
och
andraspråksutveckling
Nina Emilsson, universitetsadjunkt
Högskolan i Halmstad
Kap 11-15

2. Statistik
Källa: Statistik om
förskola, Skolverket
”Antalet och andelen flerspråkiga barn i förskolan har ökat under de senaste
decennierna och i dagsläget (2018) har vart fjärde barn i förskolan utländska
bakgrund, det vill säga barnet själv eller båda föräldrar är födda utanför
Sverige” (Puskás & Björk-Willén).

3. Med utgångspunkt i flerspråkighet
Sammanfattning: språklagen
• Vi ska kunna prata svenska överallt
• Myndigheternas språk ska vara enkelt & lätt att förstå
• Alla ska få lära sig, utveckla och använda svenska
• Den som tillhör en nationell minoritet ska få lära sig,
utveckla och använda sitt minoritetsspråk
• Den som är döv eller hörselskadad ska ska få lära sig,
utveckla och använda det svenska teckenspråket
• Alla ska få lära sig, utveckla och tala sitt modersmål

4. Förskolan ska främja
flerspråkighet (språkideologi på samhällsnivå)
”Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära
samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att
stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att
uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse
för att kommunicera på olika sätt. Barn med utländsk
bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre
möjligheter att lära sig svenska och även utveckla
kunskaper inom andra områden. Förskolan ska medverka
till att barn med annat modersmål än svenska får
möjlighet att både utveckla det svenska språket och
sitt modersmål” (Lpfö18: 8-9)
Uppmuntra flerspråkigheten & använd flerspråkigheten som en resurs!

5. I förskolan – fokus på att utveckla
det svenska språket
Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera
barnens språkutveckling i svenska …,
Tar andra språk än svenska allt för stor plats och barnen inte
får chansen att utveckla svenskan någon annanstans än i
förskolan måste personalen agera.
Modersmålsstöd (flerspråkig pedagog eller
modersmålsstödjare) – fyller en kompensatorisk uppgift
Utmaning: brist på kompetent personal som kan
utmana barnen språkligt.

6. Språkpolicy
• Fallgrop: en strävan efter en
flerspråkig norm kan leda till att
barnen exponeras alltför lite av
svenska, och att förstaspråket får ta
alltför stor plats (”Låt-gå hållning”)
(Sandell Ring 2021: 206
• Utveckla en språkpolicy tillsammans
med föräldrarna

7. Vad innebär flerspråkighet för dig? Vem är egentligen
flerspråkig? Är du flerspråkig? Föds man tvåspråkig eller
blir man det? Är man flerspråkighet när man bara förstår
det ena språket? Är det tillräckligt att ha muntliga
färdigheter? Måste man ha nått en viss nivå i det nya
språket för att kallas flerspråkig, och vilken nivå i så fall?
Måste man vara lika bra på de olika språken för att klassas
som flerspråkig? Är man flerspråkig om man behärskar ett
språk som inte använt på fem år?
.
En vanlig föreställning är: FLERSPRÅKIGA BARN = BARN MED UTLÄNDSK
HÄRKOMST

8. Vem är flerspråkig?
• Finns inte EN accepterad definition
• Fyra kriterier att diskutera begreppen ”flerspråkighet” och
”modersmål” utifrån: Skutnabb-Kangas 1981, citerad av Håkansson 2003

9. Flerspråkig är:
= en person som i sin vardag använder
två eller flera språk.
Bättre att tala om grader av
flerspråkighet

10. [flera slags] flerspråkighet
Simultan flerspråkighet
• Man lär sig sina språk samtidigt, vanligtvis från
födelsen (innan tre års ålder) (Kodväxling vanligt)
Successiv flerspråkighet
• Man lär sig nya språk efter att redan ha etablerat. Eller
är på väg att etablera ett språk (efter tre års ålder)

11. Barn som utvecklar flerspråkighet – lika och olika
• Språklig, kulturell och social
bakgrund tex. språken som talas i
hemmet mer eller mindre lika
svenska
• Barn möter andraspråket vid olika
åldrar
• Personlighet och intresse
• Exponering för och möjlighet att
använda de olika språken
En heterogen grupp

12. Förstaspråksinlärningen är en relativ snabb och
omedveten process, och processen som sådan
sker utan instruktioner,
medan andraspråksinlärning är svårare, sker via
formell undervisning och där inläraren
antagligen inte kommer att uppnå samma
flytande och automatiska kompetens som
förstaspråksinlärningen ger.
Naturlig miljö
Basen
Formell miljö
Bas och
utbyggnad
parallellt
Kamp mot tiden
Första och andraspråksutveckling – lika och olika

13. ”Tankarna springer före”
"Den tankemässiga komplexiteten är ofta avsevärt
större än den språkliga komplexitet som behövs för
att uttrycka tankarna”.
"Då måste man ge avkall på den språkliga
korrektheten för att uttrycka det man vill."
(Abrahamsson & Bergman 2009:26)
Språklig och
kognitiv ålder
Barnet kan ha kommit längre i sin kognitiva utveckling än i
sin språkutveckling på svenska
Många uttrycker det man kan,
inte det man vill!
Första och andraspråksutveckling – lika och olika

14. Att utveckla svenska eller svenska som andraspråk
• Dubbel uppgift - både utveckla den
språkliga basen och utbyggnaden
utbyggnad) parallellt - höga krav på
barnet/eleven
• ”Jaga ett rörligt mål” (Cummins, 2017: 53)
• ”Closing the gap”
Att utveckla svenska och svenska
som andraspråk är inte samma
sak. Målen är ungefär desamma!
Men vägen dit är väldigt olika.

15. Språk är färskvara!
”Varje barns uppväxtvillkor innehåller
specifika möjligheter och svårigheter för
flerspråkig utveckling. Utvecklingen av
förstaspråket påverkas av familjens
sammansättning och språkanvändning”
(Sandell Ring, 2021: 191)
Språkattrition/förlust – ofullständig inlärning
”Det viktigaste för att nå
framgångsrik flerspråkig
utveckling i familj, förskola
och skola är att se till barnen
får tillräcklig input på alla
språken” (Björk-Willén, 2018:33)

16. Vad menas med språkattrition?
En nedgång av kunskaper i en persons tidigare förvärvade
språkfärdigheter i modersmålet orsakad av minskad
språkanvändning
Förändringen inträffar vid byte från en språklig miljö
(förstaspråksmiljö) till en annan språkmiljö (andraspråksmiljö),
oftast i samband med migration (Abrahamsson & Bylund, 2012)
Förstaspråksattrition uppstår både hos barn och hos vuxna.

17. Vad menas med ofullständig inlärning?
”Ofullständig inlärning definieras vanligen
som avbrutet språktillägnande, det vill säga
brottet med L1 miljön har skett vid en tidpunkt
innan vilken L1 (antingen hela språksystemet
eller delar av det) behärskades ofullständigt”
(Abrahamsson & Bylund 2012:207).

18. Språkstimulans,
språkets status &
omgivningens
attityder påverkar
Begränsad stimulans kan leda till barnet i
förhållande till sin ålder har luckor i språkets
bas och så småningom i ännu högre grad i
dess utbyggnad.
Ifall majoritetsspråket värderas högt och
minoritetsspråken lägre kan
förstaspråksinlärningen hämmas (och tvärtom
se engelska = hög status)
Språkets bas kan dock utvecklas normalt och
positivt som i ett majoritetsspråk, om barnet
får en tillräckligt intensiv och nyanserad
stimulans i minoritetsspråket och om
omgivningen ser positivt på flerspråkighet

19. Vikten av föräldrasamarbete
• Bjud in till föräldramöten med tolkar
• Skapa ett ömsesidigt förtroende!
• Förklara hur förskolan fungerar med mattider,
utevistelse, osv.
Informera om att:
 barn kan lära sig flera språk samtidigt.
 de ska tala med barnet på det språk de behärskar bäst.
 de ska tala med barnet i många olika situationer.
 de ska fortsätt tala sitt språk även om barnet svarar på ett
annat.
 det är utvecklande för språket att samtala, läsa eller berätta
sagor.
Har du inget mer att informera om,
så F R Å G A:
 Vilket eller vilka språk talas i
hemmet? (Se språkdomäner!)
 Vad tycker du att du som
förälder kan göra för att
utveckla ditt barns språk?
 Vad undrar du över när det
gäller ditt barns
språkutveckling?
Det är föräldrarna som har
huvudansvaret för barns modersmål, och
utvecklingen av detta. Och förskolan ska
komplettera, och främja flerspråkighet

20. Språkdomäner
Barnets namn och ålder
Födelseland
Ankomstålder
Pratar helst
Förstaspråk
Började prata förstaspråket
Började prata svenska
Språk som pratas hemma
HEMMA
Föräldrar
Grannar
Syskon
Mor- och
farföräldrar
Annan
släkt
FÖRSKOLAN
Kompisar Pedagoger
Andra vuxna
FRITID
Vänner
Multimedia
Aktiviteter
Besök i föräldrarnas
ursprungsländer
Böcker och berättelser

21. 1) Genom att slå hål på
myter
2) Genom välunderbyggda
argument baserade på
forskning och inte åsikter
3) Genom att ta stöd i vad
styrdokumenten säger
Hur motiverar och
argumenterar vi för
flerspråkig utveckling-
utbildning?
Vad kan vi säga till
föräldrarna?

22. Några myter
kring
flerspråkighet
Myt 1: Modersmålet
utvecklas på bekostnad av
andraspråket. Det är
därför onödigt att lägga tid
och enerrgi på
modersmålsundervisning
Myt 2: Flerspråkiga
blandar ihop språken. Det
är inte bra att arbn
kodväxlar – växlar mellan
språk.
Myt 4: Barn blir förvirrade
om man pratar flera språk
hemma
Myt 5: Flerspråkiga barn
har en långsammare
språkutveckling
Myt 6: Flerspråkiga barn
har ett mindre ordförråd

23. En debatt på villovägar
”Det måste vara en
självklarhet att människor
som kommer till Sverige
för att leva här också har
svenska som första språk
(GP 2012).
..”modersmålsundervisni
ngen leder till
”blattesvenska” (Ebba
Witt-Brattström)
Myt 1: Modersmålet utvecklas på bekostnad av
andraspråket. Det är därför onödigt att lägga tid
och enerrgi på modersmålsundervisning
I debatten om modersmålsundervisning råder en
enspråkighetsnorm

24. Interdependenshypotesen, förhållandet mellan
tvåspråkigas första – och andraspråk
= gemensam underliggande
förmåga, kunskapsbas
L2, ytliga
särdrag
L1, ytliga
särdrag
Bootstrapping - innebär att språkkunskaper i ett
språk underlättar inlärning av nästa språk

25. Språk som separerbara, räknebara enheter
Tidigare föreställningar kring språk: en separat
underliggande språkförmåga (SUP : separat underlying profiency)
”dubbel enspråkighet”

26. Subtraktiv utbildning = (L1 + L2) – L1 = L2
• baserad på myten: Tvåspråkighet stänger dörrar
• Utbildningsmål: assimilering och enspråkighet
• språkdränkning ”simma eller sjunk”
• Ger en subtraktiv tvåspråkighet
Myten Tvåspråkighet stänger
dörrar är ”baserad på
rasistiska ideologier än på
objektiv evidens” (Cummins 2017:124

27. Additiv
tvåspråkighet

28. Dynamisk språksyn (Garcia 2009)
Språkanvändning &
språkinlärning är en
dynamisk process i vilken
två eller flera språk
ständigt interagerar
Flerspråkig kompetens inte bara kompetens i flera
språk utan även en kompetens att kunna
kommunicera i flerspråkiga sammanhang. Transspråkande

29. Fördelar med flerspråkighet
• Kommunikativa fördelar
• Sociala fördelar
• Kulturella fördelar
• Individuella fördelar
• Kognitiva fördelar
• Samhällelig nivå
Alla språk får plats!
Vi har inget begränsat utrymme i
hjärnan. Det får plats hur mycket
som helst!

30. Myt 1: modersmålet utvecklas
på bekostnad av andraspråket
NEJ, de utvecklas bäst tillsammans!
Modersmålets betydelse kan inte nog betonas.
Svenskan gynnas av att modersmålet utvecklas.
Modersmålet hänger ihop med
identitetsutveckling, är ett verktyg för lärandet,
och ger möjlighet för flerspråkighet.
Alla språk för plats! Många fördelar med
flerspråkighet

31. Myt 2: flerspråkiga blandar ihop språken
Språkblandning – ett naturligt stadium i flerspråkiga barns
språkutveckling
= en
sammanblandning
av språk inom
samma yttrande
Han ska sleep i
den, Klara vill eat
sausage

32. Kodväxling – en resurs som visar på avancerad
språkanvändning
Kodväxling – att ändamålsenligt medvetet eller omedvetet
växla mellan språk är helt naturligt – både i och mellan
meningar
Alla växlar mellan olika koder – språk, stilar och dialekter
Transpråkande – ett modernt sätt att se på kodväxling – handlar om
ett språkflöde, språkrörelse

33. - Jag fixar det, nemas problemas.
- Jag hjälper till, no problem.
- Men gud, det är ju helt amazing!
- Han är helt crazy!
Välj en random låt bara.
Jag ska på fest och networka
lite.

34. Myt 2: flerspråkiga blandar ihop språken
-NEJ, men det kan låta så för ett enspråkigt öra
-Bedömer ofta språk utifrån en enspråkighetsnorm – då ses
flerspråkigheten som någon sorts hopblandning
-Handlar om en avancerad språkanvändning – språkflöde

35. Myt 3: Barn blir förvirrade om
man pratar flera språk
hemma
Myt 4: Flerspråkiga barn har
en långsammare
språkutveckling
Flerspråkiga barn är tidigt
medvetna om att det finns
flera ord för samma sak. Alla
barn kan lära sig flera språk.
Även de med
utvecklingsstörning och
inlärningssvårigheter
Flerspråkiga barn utvecklar
sina språk i samma takt som
enspråkiga. Skillnader i
exponering kan dock bidra
till att ett av språken
utvecklas snabbare.
Källa: https://logopeden.se/myter-och-fakta-om-flersprakighet/

36. Myt 5: Flerspråkiga barn har ett mindre ordförråd
Ordförrådet i de olika språken kan skilja sig åt beroende på kontext.
Det sammanlagda ordförrådet är däremot lika stort, kanske större,
som hos enspråkiga barn

37. I boken Svenska som
andraspråk i förskolan
inleder Gisela Håkansson
(2018) sitt kapitel om
barns flerspråkiga
utveckling med dessa ord:
Det är mycket man ska ta itu med när man
ska lära sig ett språk: Man ska lyssna,
titta, och känna igen olika språkljud och
gester, och även kunna producera dem
själv. Man ska upptäcka vad olika ord
betyder och hur de används, man ska böja
ord och bygga meningar, och man ska
komma på hur språket används på olika
sätt i olika sammanhang. Detta är en stor
uppgift redan när det gäller ett enda
språk, så hur är det möjligt när det
handlar om flera språk? (s.19)

38. Vad kan vara svårt i
svenska?
Vissa fonologiska och grammatiska
strukturer, eller språklig drag, i
svenska språket tycks innebär
särskilda utmaningar för dem som lär
sig svenska som andraspråk och tar
tid att behärska (se Sandell Ring,
2021: 265)

39. Andraspråksutveckling är en komplex process där
många samverkande faktorer samspelar
Villkor för en gynnsam
språkprogression på
andraspråket
Startålder
Transfer: Vilket
förstaspråk individen
har med sig
Skolbakgrund
Förstaspråkets
status
Andraspråkets
statuts
Kropp och själ
Motivation och
inlärningsstrategier
Attityder
Hjärnskada/språkstörnin
g/hörselskada
Vistelsetid
och tid för att
lära sig
språket
förskollärarens
förhållningssätt och
pedagogik
Förväntningar
Individuella förutsättningar,
personlighet/språkförmåga
Klass Ex: utbildningsgrad, inställning
till utbildning
Omfattning och kvalitén på den
språkliga inputen och
språkanvändningen (utflöde)

40. Transfer
Vilket/vilka förstaspråk individen har
påverkar inlärningen av andraspråket
Ex. uttal tex. åäö är ovanliga i världen
och svåra att lära in
Ex. i somaliska finns bara fyra
självständiga prepositioner motsvarande
svenskans i/på, till/för, från/av (på
somaliska u, ku, ka, la)
Ex. obestämd artikel som en och ett
används inte i somaliskan

41. Prosodi och uttal
Svenskan har ett rikt vokalsystem (9/18 vokaler)
- långa/korta, främre/bakre, rundade/orundade - framförallt de främre rundande UYÖ
ställer till problem
- i arabiskan finns endast tre vokaler
– svenskan är ensam om att använda å, ä och ö
Många konsonanter (29) – och konsonantkombinationer (skr, stj, kv, skt)
- Enskilda konsonantljud – sj, ng, och att skilja p från p, d från t, g från k
- Konsonantkluster – västkustsk, barskt, , strumpa, stjärna, skratta
- Tonaccent - and-en och ande-n, steg-en – stege- n
Tryckaccent – formel- formell, banan -banan
Fonologiska strategier tex.
vokalinskott – blå blir belo

42. Pedagogiska implikationer: uttal
Barn måste få höra det svenska uttalet, prosodin och satsmelodin i förskolan (och gärna i
hemmiljön)
”Att tillägna sig uttalet via just sång, musik, språklekar och genom så kallade sällskapsspel, där
interaktionen mellan deltagarna är hög och där ord och fraser upprepas, är verkligen att
rekommendera” (Sandell Ring, 2021: 242)
• Högläsning
• Barn behöver även få iaktta munrörelser hos den som talar
• Artikulera tydligt och prata något saktare

43. Grammatik ur ett andraspråksperspektiv
”I gynnsamma miljöer lär sig barnet grammatiska regler ganska snabbt. Den
grammatiska utvecklingen av olika språk sker inte parallellt, utan
språkutvecklingen går i vågor. Vissa språkkonstruktioner kan ta längre tid
att lära sig i ett språk än i ett annat (Björk-Willén, 2018: 33)
Om ett barn säger `fel´kan det
vara så att barnet har erövrat en
medvetenhet och testar nyvunna
kunskaper

44. Substantivens genus: En katt eller ETT katt?
En/ett = obestämd artikel, den/det =bestämd artikel
Utrum (n-genus)
En boll
Bollen
Den (bollen) är röd
Neutrum (t-genus)
Ett äpple
Äpplet
Det (äpplet) är rött

45. Lär dig skilja
mellan en och
ett genom att
MEMORERA
– ett hus – huset, ett barn –barnet, ett
träd –trädet
När du kan ett-orden vet du vilka en-
orden är
- 75-80% av alla svenska substantiv
Ett-ordens pluralform kräver inga
gissningar
- Om ett-ord slutar på vokal blir
ändelsen –n – ett öga, två ögon
- Om ett-ord slutar på konsonant så
ändras inte ordet i plural – ett hus, sex
hus

46. En och ett påverkar böjningen
av adjektiv
En tung väska – ett tungt bord – flera tunga väskor

47. Substantivets ändelser & böjningar &
sammansättningar
• Ändelser: -or, -ar, -er/-r, -n eller ingen alls – en katt – flera katter, en pojk
flera pojkar
• Bestämdhet – ett träd, trädet, träden, en katt, katten, katterna – svenskan har
efterställd artikel till skillnad från tex. engelskan och spanskan the cat, el
gato som har framförställd artikel
• Dubbel bestämdhet – den lilla katten, det röda huset
• Sammansättningar – husbåt, båthus, båtägarförening - tevatten, kaffevatten,
regnvatten, sjövatten, mineralvatten
• Särskrivningar – kalv lever med kul potatis, rök fritt! Blå bär - blåbär
”Substantiv är namn
på ting, till exempel
boll och ring”

48. Pedagogiska implikationer: substantiv
• Säg alltid en eller ett före substantivet
• Skriv upp substantivet tillsammans med artikel på
lämpliga ställen i lärmiljön
• Memorypussel med aktuella ord från projekt
• Högläsning
I naturliga sammanhang träna den språkliga
medvetenhet – tex i skötrummet - toalettstol,
toalettborste, toalettrullehållare (se kap 139

49. Ordföljd i olika språk – kan skilja sig åt
Källa: Andersson, 2001)

50. Ordföljd på svenska kan vara svårt
Svenska är ett ett SVO språk –
subjekt – verb – objekt
Frågesatser har vi VSO – Äter han
glass?
Rak ordföljd – SVO
Omvänd ordföljd – VSO
Placeringen av satsadverbial som
INTE är svårt
Jag inte komma till förskolan idag

51. Prepositioner: Jobbar du i förskolan eller på
förskolan?
Kanske den svåraste ordklassen att använda rätt
Exempel på prepositioner är: i, på, vid, framför, bakom, åt, av, före, genom, utan, över,
efter, mot
Många prepositioner är lägesbegrepp som i, på, framför och bakom
Barn med typisk språkutveckling börjar förstå och använda lägesbegrepp i 3 -årsåldern –
och på
Lägesbegrepp som framför, bakom, bredvid och mellan – kan vara svårt för barn upp till
–årsålder
Lägesbegrepp är centrala för att utveckla en rums- och kroppsuppfattning och som matematiska
Prepositioner är
funktionsord som står
före substantiven.
Det blir till jul, vid påsk
eller i vår.

52. Pedagogiska implikationer: prepositioner
Betona gärna lite extra vad som finns
runtomkring er när du pratar med ett litet
barn.
• Titta där sitter en fågel högt uppe i trädet.
• Jag sätter mina skor på hyllan och du kan
också sätta skorna uppe på hyllan.
Ge barnen uppdrag:
• Kan du hämta en sax i den översta lådan?
lådan?
Träna och lek med prepositioner
med appen Spökbus

53. Verben: tempus och betydelse
Verb böjs i olika tempusformer – nutid, dåtid, framtid
- vanligt med övergeneraliseringar – gådde, springde, sovde
Verbens betydelseomfång ställer också till det tex. gå/åka
- Jag ska gå till Frankrike i sommar
Vissa verb är särskilt svåra tex. öppna - stänga, tända – släcka
Sandell Ring (2021: 271)
Placeringsverb är extra svårare
- sätta/ställa/lägga – put (eng)
- tycka/tänka/tro - think (eng)
- saker med funktionell bas tex. flaska sätter eller ställer vi
bordet
- saker utan bas tex. banan lägger vi på bordet

54. Partikelverben är
också svåra – sätt i,
sätt på, sätt av, sätt åt,
sätt in…
Stoppa i armarna i overallen
och dra upp dragkedjan. Sätt på
mössan. Kliv i stövlarna. Ställ
upp stövlarna på hyllan.

55. Pedagogiska implikationer: verb
Språklig stöttning i förskolans miljöer
– sätt upp skyltar med ord på lämpliga ställen
Exponering av högfrekventa verb (ord) ord är superviktigt!
- går åker, får, kommer, ligger, ställer, gör, finns, ser, vet!
Uppmärksamma barnen på skillnaden i verbanvändningen - betona och upprepa verbet
- Gå till Syrien, du menar inte åka till Syrien, åka?
- Göra spruta på min bror, du menar att din bror fick en spruta, fick.
Stretcha barnets språkliga flöde: Ex. öppna ficklampan – Gå till Syrien
- Ah, vill du att jag ska tända ficklampan? Kan du också säga tända? Upprepa: tända ficklampan.
- Gå till Syrien, du menar inte åka till Syrien, åka? Du vill inte prova att säga åka till Syrien?
- Göra spruta på min bror, du menar att din bror fick en spruta, fick. Vill du prova att säga: att min bror fick en
spruta av doktorn?

56. Pragmatisk kompetens
- hur språket används i ett
kommunikativt sammanhang
- en del av den funktionella och sociolingvistiska kompetensen som också är viktig att
utveckla
- inom varje kultur finns olika språkliga och sociala regler som lärs in samtidigt med språket
tex. hur vi hälsar
- olika språkhandlingar (tex önska, fråga, fråga, informera, uppmana osv) används olika
beroende på syftet med kommunikationen, situationen och mottagaren. Vi säger tex. ”vill
du vara snäll och öppna/stänga fönstret”, ”kan jag be att få smöret” istället för ”öppna
fönstret”, ”ge mig smöret” för att det låter trevligare
Svenskar är duktiga på att säga TACK!
Vi säger liksom tack till allt, tack för maten, tack för
sällskapet, tack för att du gjorde min dag, tack för hjälpen,
tack tack tack! Jag vet att i Sverige har vi blivit
väluppfostrade med att säga tack. I Thailand säger dem
sällan tack. Inte för att de är odrägliga men i det är
kulturen. De brukar bara le och nickar.
Källa: Fokis

57. Hur kan vi stötta barnen i deras pragmatiska kompetens?
Ge barnen verktyg för hur man till exempel ringer till någon
- Ex. Barngrupp som arbetade med ett projekt om bilar, och
skulle besöka en bilhall och ställa frågor
Vad ska vi säga om vi ringer och frågar om vi får komma på
besök? Kan någon ge exempel på hur vi ska säga när vi
ringer? Hur börjar vi samtalet? Vad säger vi sedan? Hur
avslutar vi samtalet? När vi sedan kommer till bilhallen, hur
bete vi oss då? Hur hälsar vi, hur ställer vi frågor, vilka
frågor ställer vi, hur visar vi vår tacksamhet för att vi fick
komma?
Fasta fraser och uttryck - trevlig helg, god jul, glad påsk,
det var så lite så, tack bara bra, sätta en kråka på pappret

58. Textuell kompetens
”Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att barn som lär sig svenska
som andraspråk får tid och utrymme att återberätta en berättelse eller en film,
återge händelser och förklara saker. När barnen ges möjlighet att både föra
monolog och dialog med vuxnas stöd och uppmuntran, utvecklar de den
textuella kompetensen. Att berätta om något vi läst eller varit med om i
interaktion med en språkligt stöttande vuxen är ett av de mest effektiva sätten
att utveckla en textuell kompetens” (Wedin, 2017, se Sandell Ring, 2021: 275)
När under dagen kan barnen få monologberätta i syfte att utveckla den textuella
kompetensen? Hur kan ni uppmuntra barnen att berätta om det som är meningsfullt för
dem? Tar ni i er tid för småprat i stunden? Stannar du upp och verkligen lyssnar på vad
barnen har att säga?

59. Ordförrådsutvecklingen
(lexikal utveckling)
• Ordförrådet är den enskilt viktigaste
faktorn för skolframgång (Cummins, 2017)
• Ordförrådets storlek har ett starkt samband
med läsförmåga
• 125 000 ord i svenska
• Inflödets betydelse kan inte nog
understrykas
”Största chansen att kompensera för ett
begränsat ordförråd är i förskolan och
under de första åren i grundskolan,
eftersom skillnaden barn emellan uppstår
tidigt” (Sandell Ring, 2021: 243)

61. Hur många ord behöver en andraspråksinlärare lära in?
ÅLDER
0_____2 _______7_____10______13______16____
Ord 50/600 8000 17000 26000 35000
• Cirka 3000 ord om året
• 50 000 ord är riktmärket för att kunna läsa en svensk dagstidning
Forskare menar att barn som börjar skolan vid sex års ålder
bör ha cirka 5 000 ord i sitt aktiva ordförråd. Det finns också
barn som vid samma ålder har uppåt 8 000 ord, ofta de som
har familjer som läser och samtalar i dialog med barnen
dagligen, där barnen får möjlighet
Källa: Förskoletidningen

62. 95 % - 97 % av orden bör vara kända (Nation 2001). Jfr med Cummins 2017

63. • 20 % av orden är
nonsensord
• Det betyder att 80 %
av orden är kända
• Vilket motsvarar ett
ordförråd på 2000 ord
• Det betyder att det är
ungefär så här texten
ser ut för en läsare
med ett ordförråd på
2000 ord

64. Vad innebär det att kunna ett ord?

65. Svårighet 1:
Ords form
Tex. en liten flicka, två små flickor

66. Svårighet 2: ords betydelse
- motsatsord
- synonymer (lika betydelse - inte samma betydelse)
- över- och underordning
- polysema ord
- ords kombinationsmöjligheter i kollokationer
- problem med inkongruent betydelse mellan språken
Ord får olika
betydelse i olika
sammanhang

67. Motsatsförhållanden är en stötesten
Gammal kan vara motsats till
ung, ungdomlig, ny, fräsch, modern
eller aktuell, men i vilka sammanhang?

68. Bakelse, muffins eller
något annat?
• raska, skynda, hasta,
snabba på, jalla, jalla
• gå bort/dö/kola
• förtära/äta/käk
• kvinna/fruntimmer/dam
• flicka/tjej/tös
• pojke/grabb/kille/gosse
Synonymer

69. Ord med släktskap (betydelsefält):
Synonymer och precisering och differentiering av begrepp
En del smuttar på en utsökt konjak, katten lapar mjölk
och somliga pimplar billigt rödvin (DRICKA)
andas, flåsa, flämta, pusta
å, älv, flod, fors, vattendrag
lipa, grina, hulka, snyfta
klunka, smutta, pimpla, lapa, sörpla och kröka
baka, koka, steka, fritera, grilla
smyga, tassa, stappla, hasa, lunka, trippa,
stövla,

70. Över och underordning
Varför köpa vetebröd, pepparkakor, semlor och andra bakelser
(BAKVERK) när det är mycket roligare att baka själv?
Ytterkläder – jacka
Verktyg – såg
Däggdjur – hund
Köksredskap – visp
Former – rund
Sädesslag - vete

71. = begrepp kopplade till
över och underordning

72. SLOG
Vad betyder ordet? Det finns bara
ett svar 
Svar: I vilket sammanhang har du sett ordet?

73. Slå, gå och få är ord som tycks enkla men som har brett
betydelseomfång

74. Ett ord med flera betydelser, men ordet stavas och
uttalas likadant
H
Ä
L
S
A
Du är en strålande
stjärna!
Kan du skicka mig
filen?

75. mångtydiga,
mångbetecknade

77. Kollokationer – ord kombinationsmöjligheter
Översättning till engelska av en person med engelska som modersmål

78. Kollokationer

79. Fasta uttryck
Ta en promenad
Begå självmord
Stifta lagar
Sätta en kråka på pappret
Slutet gott, allting gott
Fälla en kommentar
Föra ett samtal
Hålla ett tal
Vidta åtgärder

80. Testa några fasta uttryck här.
Vilka verb saknas?
Källa: https://diskuterasvenska.wordpress.com/2017/05/15/fasta-uttryck/

81. FACIT

82. Sen har vi det här med idiomatiska uttryck
Ana ugglor i mossen
Nu ska det bli andra bullar av
Armbåga sig fram
Över min döda kropp
Bita i det sura äpplet
Brinna i knutarna
Få kalla fötter
Ligga någon i fatet
Den som bäddar får ligga – som man bäddar får man ligga
Hon promenerar på mina nerver – hon går mig på nerverna

83. ...och metaforer, liknelser och förklarande jämförelser
Listig som
en räv
Tiden läker
alla sår
Många
bollar i luften
Du har ett
hjärta av
guld
Jag mår
som en
prins
Tid är
pengar
Hungrig som
en varg
Du är en
ängel
Livet är en
resa
Att hamna
på
efterkälken.
Uppe med
tuppen.
Det är ingen
ko på isen.

86. Implikationer: ordförråd
• Fokus på högfrekventa ord och nyckelord för att förstå innehållet i kontexten
• Säg inte bara byxa utan täckbyxa, regnbyxa, galonbyxa, mjukisbyxor, fleecebyxor, jeans…
• Säg inte kan du ta på dig ytterkläderna – säg kan du ta på dig jackan/byxan/skorna
• Sätt ord på det som barnen gör. Låt barnet förklara vad ord betyder
• Använd olika synonymer på ord och begrepp för att öka barnens ordförråd.
• Förenkla inte ord och begrepp. Lär barnen adekvata uttryck.
• Läs mycket tillsammans med barnen. Reflektera över vilka böcker ni läser för barnen. Hur
varierat är språket i dem?
• Ta vara på alla tillfällen till språkande, i synnerhet rutinsituationerna som t.ex. måltiden som
genuina samtalstillfällen
”När barnen får producera, öva sig i att känna igen, avgränsa och förklara ord lär
de sig orden bättre och förståelsen av orden vidgas” (Sandell Ring, 245)

88. Ordförråd i plural
”Det är en stor fördel om den förskola som barnet går på
har en hemvrå med mycket rekvisita där barnen kan leka
de lekar som de har erfarenheter av från köket hemma.
På så vis kan personalen eller andra barn förse barnet
med de svenska ord som det saknar och uppmuntra till
samtal om ord på andra språk” (Sandell Ring, 2021: 253)

90. Krävs ett systematiskt arbete med barns
flerspråkighetsutveckling
Förskolepersonalen behöver bli uppmärksamma på hur de själva talar för att barnen ska utveckla
ett rikt språk och särskilt ett djupt och brett ordförråd. Barn kan inte bygga upp språk de själva inte
hört.
•Höga förväntningar och utmaningar är nyckelbegrepp liksom att undervisningen erbjuder
multimodalitet dvs. olika uttrycksformer som text, ljud, bild och andra former av skapande, musik,
rörelse och dans, digitalitet och så vidare.
Arbetssätt som utgår från barnens liv utanför och i förskolan och tar tillvara barns egna tankar,
erfarenheter och språk i lärandet kan vara en framgångsfaktor. Barns motivation för utveckling och
lärande stärks om de känner att deras erfarenheter värderas och identiteter bekräftas.
En textrik miljö och förskolepersonal som har kompetens i hur man kan stimulera tänkande, språk
och lärande via högläsning och textsamtal är särskilt viktigt för barn som kan behöva extra stöttning
i sin språk- och kunskapsutveckling.

91. Hämtat från Sandell Ring (2021: 294)

92. Har vi koll på att det är
barnen som har det största
talutrymmet och som ges
möjligheter till
språkande?
Och har vi koll på hur
möjligheterna till språkande
ser ut för barnen som är i
störst behov av stöttning i
sin andraspråksutveckling?

93. Exit ticket
Vad kommer du att ta
med dig från dagens
föresläsning?
Vad var det viktigaste?
Vad måste du
tänka lite mer på
från dagens
föreläsning?
Vad var svårast?

94. Gemensam språkpolicy
Alla lärare ska aktivt arbeta med att stärka barnens/elevernas språkutveckling
Alla barn/elever ska dagligen vistas i en språkutvecklande miljö
Alla barn/elever ska lämna förskolan/skolan med en god självbild och ett ökat språkligt
självförtroende
Flerspråkiga barn ska ses som en tillgång
Språklig och kulturell mångfald ska vara utgångspunkt i arbetet
Miljön ska vara tillåtande och präglas av acceptans, respekt och nyfiken och det
interkulturella perspektivet ska vara i fokus
Barn/elever och deras vårdnadshavare ska bli informerade om likheter och skillnader i
svenska och svenska som andraspråk

95. Vad kan man förvänta sig av ett flerspråkigt barn?
Barnet har samma förspråkliga kommunikativa utveckling som andra barn.
Barnet börjar tala i samma ålder som andra barn, dvs runt 12-18 månader.
Barnet är bäst både på att förstå och att uttrycka sig på det språk det
använder mest och att det kan variera i olika åldrar beroende på i vilken miljö
barnet vistas i mest.
Barnet som är 3-4 år gammal förstår till vem man använder vilket språk.
Barnet inte kan alla ord på båda/alla språken.
Barnet kodväxlar in ord från ett språk till en mening på ett annat språk.
Grammatisk utveckling sker precis som hos andra barn, men olika former är
olika vanliga och olika svåra på olika språk, det går därför inte att säga att
barnet ska behärska samma grammatiska strukturer vid samma ålder på alla
sina språk.

96. Språkplan
 I förskolan görs en språkplan tillsammans
med föräldern/föräldrarna
 Pedagogens kompetens
om flerspråkighet viktig.

97. Krav på lärare i ett flerspråkigt klassrum
 Acceptera flera språk i klassrummet
 Se elevers olika kulturella bakgrund och erfarenheter
som en tillgång
 Se till att eleven upplever att såväl första- som
andraspråk stöder varandra och
är lika är lika mycket värda

98. Vad kan jag som pedagog göra?
 Interkulturellt perspektiv
 Bejaka alla språk som finns i skolan.
 Fråga om vad ”det” heter på andra språk.
 Alla elever kan lära sig ord från olika språk.
 Inventera alla språkliga kompetenser bland elever och
pedagoger.
 Bjud in föräldrar.

99. Vad kan vi göra i förskolan/skolan?
 Information på modersmål.
 Information om modersmålets betydelse.
 Samtala med föräldrarna.
 Samverkan på skolan mellan alla.
 Boklådor med böcker på valfritt språk.
 Involvera & informera skolledare.
 Modersmålet används i t ex tema.
 Elevernas erfarenhet, kompetens som innehåll i undervisningen.
 Tid för planering vid studiehandledning (på modersmålet).
 Tydliggöra rollerna & synliggöra kompetenserna.

100. Förskolans/skolans roll
”Största chansen att kompensera för dåligt ordförråd är i förskola och
under de första åren i grundskolan eftersom skillnaden barn emellan
uppstår tidigt”
(Hart & Risley, 1992; National Early Literacy Panel, 2008).
 Kvalitativt utöka ordförrådet
 Kvantitativt kompensera dem som har färre ord med sig i bagaget.

101. Källor
Källa: Andersson, språktypologioch språktslöäktskap 2001)
Axelsson, Monica (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam & Lindberg (2013).
Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Stockholm:
Studentlitteratur.
Axelsson, Monica (2015). Flerspråkiga barn utvecklar litteracitet. I: Laursen, Helle Pia (red)
2015). Litteracitet och språklig mångfald. Studentlitteratur.
(Björk-Willén, 2018) Svenska som andraspråk i föeskolan. Cummins, Jim (2017).
Tvåspråkighet, tvåspråkig utbildning och tvärspråklig transfer. I: Cummins, Jim (2017).
Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanade tid. Stockholm: Natur & Kultur.
Elmeroth, Elisabeth (2017). Möte med andraspråkselever. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
Flyman Mattsson, Anna (2017). Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund.
Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur

102. Källor
Kaya, Anna (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter . 1. uppl.
Stockholm: Natur & Kultur
Lahdenperä, Pirjo & Sundgren, Eva (red.) (2016). Skolans möte med nyanlända. Första upplagan
Stockholm: Liber
Lindberg, I (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård, 4, 22 -28. (6 s). Finns att ladda ner på nätet.
Skolverket (2015). Studiehandledning på modersmålet - att stödja kunskapsutvecklingen hos
flerspråkiga elever. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se
Björk- Willén, 2018 Svsneka som andrasårk i örkoslan
Wedin, Åsa (red.) (2017). Språklig mångfald i klassrummet. Stockholm: Lärarförlaget
Wedin, Å. & Musk, N. (red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt
samhälle. Lund:
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakpolitik/spraklagen.html

103. Bedömning utifrån en helhetssyn
Periodvis kan utvecklingen tyckas gå långsammare för elever som arbetar med två eller flera språk
än för enspråkiga elever. Exempelvis kan kopplingen ljud –tecken ta längre tid att klara av när två
språk, kanske med olika skriftsystem, ska hanteras.
En bedömning bör bygga på kvalificerad helhetssyn där hänsyn tas till följande aspekter:
• Den tidiga språkutvecklingen
• Elevens kommunikativa förmåga på respektive språk
• Tillgången till stimulans på de olika språken i elevens miljö
• Språkens strukturella skillnader/likheter (ex. olika/liknande skriftsystem)
Det är en vinst att samma bedömningsmaterial används för alla elever, oavsett vilket deras
modersmål är. Dessutom underlättas då det nödvändiga samarbetet mellan lärarna i modersmål
respektive svenska och svenska som andraspråk.

105. Utveckling av barnets tänkande är beroende
av att behärska tänkandets sociala verktyg,
det vill säga språket (Vygotskij, 2001)
Stöttning (scaffolding)
Stöttning är det temporära stöd som barnet behöver på
vägen mot självständigt kunnande.
Lärande i utvecklingszonen:
Et som ett litet barn kan göra med lite hjälp idag, kan det göra själv
imorgon

106. Otterups (2005: 184) avhandling
"Jag känner mej begåvad bara" : om flerspråkighet och identitetskonstruktion
bland ungdomar i ett multietniskt förortsområde

107. Färdigheter
Vad kan barnet
uttrycka?
Vad förstår
barnet?
receptiva
produktiv
a

108. L1 och L2 används ofta i olika sociala
sammanhang/domäner
L1 L2
Hemmet
Informella sammanhang
Används oftare i
kommunikation med
familj, släktingar
Förskola/Skolan/på
jobbet
Formella sammanhang

109. Tvärspråklig transfer (överföring mellan språken)
Sex olika typer av tvärspråklig transfer (Se Cummins 2017: 139-140)
1. Överföring av begreppsliga element till exempel förståelsen av begreppet revolution
2. Överföring av språkspecifika språkelement, till exempel transfer av besläktade ord
psychology och psykologi.
3. Överföring av mer generell morfologisk medvetenhet till exempel medvetenheten om
innebörden och funktionen av prefix och suffix (pre =före, re=åter
4. Överföring av fonologisk medvetenhet, kunskap om distinkta ljud
5. Överföring av metakognitiva och metalingvistiska inlärningsstrategier till exempel strategier
för att sammanfatta, för att bygga ordförråd, minnesknep.
6. Överföring av språkanvändningens pragmatiska aspekter till exempel kroppsspråk,
risktagande

110. -Gester och mimik
-Förenkling: Språket skalas av på grammatiska element: ”mamma båt”,
”sedan jag lägger två docka sängen”
Överanvändningar: futurum - ska åka/åker, Helfrasinlärning:
”hurmårdu?”
- Övergeneralisering ”jag gådde/springde hem
-Överanvändning: Vi ska gå till Lekland i sommar (gå för åka/flyga/köra
bil)
Helfraser: Skavileka? Vaheterdu?
Fonologiska strategier: belo (blå)
Kommunikationsstrategier när man lär sig
ett nytt språk

111. Lärs in i ett naturligt
sammanhang
Viberg 1996
= den del av språkets om lärs in innan skolstart
Utbyggnad från 7 årsåldern

112. Att utveckla språk,
oavsett språk
Barn lär sig språk redan när de ligger i
mammans mage
Skrik, kroppsrörelser, blickar och
pekningar har en betydande roll i
kommunikationen
iii, uuu
gaa, gaa, iing, choo
boo, bii, daa
baba, didi, mama, papa

113. Tecken på andraspråksutveckling & andraspråksdrag
“Tankarna springer före”, dvs eleven kan ha
kommit längre i sin kognitiva utveckling än i
sin språkutveckling på svenska, vilket kan
visa sig som att eleven:
1. behöver extra lång tid på att formulera
sig.
2. letar efter ord, omformulerar sig eller
använder andra språk för att försöka göra
sig förstådd.
3. gör ovanligt många språkliga eller
grammatiska fel när hen försöker
uttrycka komplexa tankar på svenska.
begränsningar gällande precision och djup i
ordförrådet
överanvändning av vanligt förekommande
ord
avvikande ordval och ordanvändning
lägre grad av språklig variation
enkelhet i meningsbyggnad
felaktiga böjningsändelser
inkorrekt ordföljd
osäker stavning till följd av osäker
fonemuppfattning
prosodi- och uttalsavvikelser

114. Sena avbrott:
Modersmålsundervisning
minst till åk. 5
Utan avbrott:
Modersmålsundervisning
under hela grundskolan
Tidiga avbrott:
Modersmålsundervisning
minst till åk. 3

115. Myt 2: flerspråkiga blandar ihop språken
Enspråkighetsnormen är styrande
- Använda alla
sina språkliga
resurser
- Kodväxling
- Olika språk i
olika situationer
-transpråkande
- Hålla isär
språken
- Använda
språken som
enspråkiga
gör