3. Två citat
"Den viktigaste utvecklingsfrågan nu är det utanförskap som stora grupper
av elever känner. De socioekonomiska skillnaderna slår igenom allt mer,
segregrationen ökar. Väldigt många elever upplever att skolan inte är till för
dem"
Ulf Blossing i Magasin 360, 2012:4
"Utan ett explicit fokus på språket kommer barn från vissa miljöer att
fortsätta vara gynnade medan andra missgynnas vad gäller lärande,
bedömning och stöd hemifrån, vilket gynnar de uppenbara ojämlikheter
som finns idag."
Mary Schleppegrell i Language of schooling (2004)
4. Vad säger
styrdokumenten?
Läraren ska ....
organisera och genomföra arbetet så att eleven....
• utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda
och utveckla hela sin förmåga,
• upplever att kunskap är meningsfull och att den egna
kunskapsutvecklingen går framåt,
• får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
• successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget
ansvar,
• får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och
• får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.
5. Vad säger forskningen?
• Läraren måste aktivt arbeta med sitt ämnes texttyper och språk, för att
eleverna ska kunna tillgodogöra sig innehållet (Gibbons, 2010)
• Elevernas måste få kontroll över sitt lärande och erbjudas delaktighet i
arbetsprocesserna för att deras motivation ska väckas (Gärdenfors,
2011).
• Skolan måste ge eleverna möjligheter att arbeta tillsammans i ett mer
dialogiskt och elevdrivet arbetssätt (Gärdenfors, 2011)
• En kvalitativt god undervisning kännetecknas av ett kollektivt lärande, i
dialogiska lärandemiljöer, där eleverna får ta del av varandras
erfarenheter, kunskaper och perspektiv men också av meningsfullt
lärande och goda relationer med läraren (Håkansson och Sundahl,
2012)
6. Vad säger forskningen?
• Undervisningen i skolan har en lång tradition av ett monologiskt
kommunikationsmönster som går ut på att det är läraren som har det största
talutrymmet i klassrummet. En undersökning visar att läraren står för 2/3 av
detta talutrymme (Dysthe, 1996).
• Dessutom visade en nationell kvalitetsgranskning av undervisningen i skolan
från 1998 att undervisningen sällan präglas av den flerstämmighet som gynnar
lärandet (Greppa språket, 2011).
• Arbetet med textrörlighet och läsförståelse stannar i regel av i de högre åren,
trots en ökad variation av texttyper och att innehållet och språket blir att mer
specialiserat och abstrakt (Liberg, 2006)
• De samhälleliga positioner elevernas senare kommer att inta beror tlll stor
del på hur de lyckas klara de krav på litteracitet skolan ställer. (Gibbons,
2010)
• Skolan blir till en sorteringsmaskin, där elever från läs- och skriv vana hem
har större möjligheter att klara skolan. (Gibbons, 2010)
7. Teorier och
språkutvecklande verktyg
• Sociokulturellt perspektiv: Flerstämmighet, interaktion,
språklig stöttning och förförståelse, min lärande potential
• SIOP – verktyg för att planera, skapa struktur och
utvärdera
• Lässtrategier – Verktyg för att utveckla elevernas läsning
• Cirkelmodellen - verktyg för att utveckla elevernas
läsning
• BfL: Vad kan jag idag och vad behöver jag för ta nästa
steg? En dialog om lärandet.
8. Litteracitet?
Hur väl jag kan använda det muntliga och skriftliga språket i
så många situationer som kontexter möjligt
13. Lässtrategier
• Att ställa hypoteser och göra förutsägelser
• Att reda ut
• Att ställa frågor
• Att sammanfatta
14. Cirkelmodellen
Fas 1
Bygga upp
kunskap
Fas 4 Fas 2
Skriva text Läsa och
på egen undersöka
hand texter
Fas 3
Skriva
gemensam
https://sites.google.com/sit text
e/paulispraakgrupp/traeff-
5
15. Ämnesövergripande
projekt vt 13 SA12B
• Historia 1b – De stora revolutionerna
• Samhällskunskap 1b – Politiska ideologier
• Svenska 1- Samtidens syn på kön, klass och makt i
skönlitteratur och film
• NP i sv/sva 1
16. Riktlinjer
• Genom tydliga målbeskrivningar, instruktioner,
arbetsstrukturer och med förankring i elevernas
förförståelse behöver eleverna inte tolka och lägga
energi på vad som förväntas av dem. Detta gör att
de kan lägga fokus på arbetsprocessen istället
(Stehagen, 2013).
• På så sätt gynnas alla elever, i synnerhet de
eleverna som anses svaga. Tydliga mål och
instruktioner kan nämligen ge eleverna känslan av
kontroll. Därmed påverkas lärprocessen positivt
(Stehagen, 2013).
22. Struktur och förutsägbarhet
Kernell (2002) visar att skolan i regel inte har någon rutin på att
tala med elever om innehållet och strukturen på lektionerna. För
eleverna är det avgörande för lärandet att få en bakgrund, ett
syfte, ett mål och en diskussion om arbetssätten. Kernell menar
att risken annars är att eleverna tolkar lärarens intentioner, vilket
kan leda till att eleverna fokuserar på ytliga färdigheter.
23. Lektionsstruktur
• Lektionsmål: Vad är syftet? Vad ska i lära oss idag?
• Språkmål: Vilka förmågor ska vi jobba med? Vilka
begrepp är centrala för denna lektion?
• Lektionsmoment: Brainstorming, genomgång,
använda bilder och grafiska modeller för att
förtydliga samt gruppövningar/diskussioner för
interaktion. Användning av mallar.
• Avlutande reflektioner: Vad har du lärt dig idag?
Hur lärde du dig? Varför?
31. BfL
Använda digitala verktyg för feedback och feedforward i
processen:
• Google docs -för att läsa, kommentera och bedöma
text
• Youtube - Filma för att följa, kommentera och bedöma
diskussioner. Annotera det som sägs.
• Jing (skärminspelning) - för kommentering och
bedömning av text
• Soundcloud (podcast) - för att följa, kommentera och
bedöma diskussioner
http://screencast.com/t/72lJBj94
33. Effekter av språkinriktad
undervisning
• Inkludering – alla berikar och behövs
• Alla elever lyfts oavsett utgångspunkt
• Elever känner sig trygga och kompetenta
• Elever börjar lyfta varandra
• Strategier för att lära
• Synligt lärande - delaktighet
Språkinriktad undervisning är
• ett nödvändigt demokratisk uppdrag och en nyckel
till framgång!
