Social kognition

1. SOCIAL KOGNITION
N I N A E M I L S S O N , H Ö G S K O L A N I B O R Å S

2. Vad är social kognition?
Socialpsykologi är en
akademisk disciplin vars mål är
att vetenskapligt studera hur vi
tänker om, påverkar och
samspelar med varandra.
Kognitionspsykologi är
en vetenskap som studerar
våra mentala förmågor
såsom perception, minne
och inlärning
Social kognition är det vetenskapliga studiet om
hur människor tänker om sig själva, den sociala
världen eller mer specifikt hur människor väljer ut,
tolkar, minns och använder den sociala
information för bedömning och beslut.

3. Vad är social
kognition?
• de kognitiva processer som ligger till
grund för psykologiskt fenomen mer
specifikt hur människor uppfattar, tänker
om och känner för sociala situationer och
interagerar i desamma.
• Hur människor tänker om sig själva, om
andra och om den sociala världen eller
mer specifikt hur människor tolkar,
uppfattar, minns, använder social
information för att göra bedömningar
och fatta beslut.

4. 10/22/2023

5. Fem
principer
1. Sociala fenomen kan förklaras med
hjälp av generella kognitiva processer
2. Social kognition är situerad
3. Motivation formar social kognition
4. Social kognition kan vara en
särskild anpassning
5. Social fenomen är ofta orsakade av
en blandning mellan generella och
mer specifika sociala processer

6. Sociala fenomen kan förklaras med
hjälp av generella kognitiva processer
• Generella kognitiva processer = tex. perception,
minnesaktivering och minnesframplockning,
inlärning,
• Vi uppfattar och tolkar människor, den sociala
världen och sociala situationer med hjälp av vår
perception, uppmärksamhet, bedömning,
minne, mål och motiv
• Forskare försöker förklara kognitiva processer så
precis som möjligt
– Vad gör processen – operating principle
– När, under vilka omständigheter processen mest
sannolikt sker – operating conditions

7. Två sorters
kognitiva
processer:
social
kognition
Medvetna, kontrollerade,
frivilliga och avsiktliga
processer?
Omedvetna, automatiserade’,
ofrivilliga och oavsiktliga
processer?
Dessa processer hjälper oss att
navigera runt i världen.

8. Några exempel på teori
och forskning: princip 1
• Exempel: Diskriminering och
socialt lärande
• Kategorisering, scheman och
scripts, stereotyper och
fördomar

9. Scheman och
scripts
• Enkelt uttryckt är ett schema vårt
begrepp för någonting.
• Ett schema är ett mentalt ramverk
som bygger på ett specifikt tema,
och som organiserar social
information.
• Scheman är kunskapsstrukturer som finns
lagrade i LTM, vilka har utvecklats under
individs livserfarenheter, och som aktiveras i
samspel med omgivningen

10. 2023-10-22

11. Olika typer av
scheman
Personschema – scheman om
personer baserat på personliga
egenskaper tex. Vilka
egenskaper har en nörd,
boråsare, bibliotekarie,
Roll scheman – scheman
relaterade till vissa specifika
roller tex. student, professor,
psykolog, afroamerikan,
Själv-scheman – förväntningar
om självet, om sig själv, och
som organiserar och guidar
processen av självrelevant
information.
Scripts –typiska sekvenser av
händelser, kunskaper om
händelser och sociala
situationer, ”vad som förväntas
komma hända” tex.
restaurangbesök, första dejten,
Även stereotyper och fördomar är specifika former av
scheman

12. Schema aktivering är en
form heuristiskt tänkande
• Heuristik - effektiva mentala processer
(eller "mentala genvägar") som hjälper
till vid social kognition tex Kajsa är en
ekonom för hon ser ut som en
ekonom.
Föreställ dig att någon presenterar dig för
tre nya personer. Innan du träffar dem har
du fått höra att en är lågstadielärare.

13. Stereotyp – en slags tankekliché!
En stereotyp är en generalisering där en del får stå för helheten
”kvinnor är dåliga bilförare/män kan inte sy” och den är egentligen
varken sann eller falsk.
- Den är inte falsk eftersom den bygger på en faktisk observation av en
företeelse
- Den är inte heller riktigt sann, eftersom delen får gälla för helheten.
Ex. ”Jag såg en polack som stod och sålde vodka på ett torg i Malmö.
Ja, alla polacker som kommer till Sverige säljer billig sprit.”
Problemet med stereotyper är att de ofta växer ut till fördomar,
som har en tendens att fjärma sig alltmer från verkligheten tex. ”I
Sverige går isbjörnar på gatorna” eller ”alla svenska flickor är blonda”

14. Fördom – en fastlåst förutfattad mening
• Fördomar präglas ofta av en negativ,
generaliserande, och fördömande
inställning
• Fördomar behöver inte vara negativa
tex. Läkare utan gränser tillskrivs goda
egenskaper, de ses som ideal
• Problem är att man som vid stereotyp
inte bedömer de enskilda individerna
Vad är det typiska för:
• En typisk norrman?
• En typisk boråsare?
• En typisk bög?
• En typisk hemmafru?
• En typisk karriärkvinna?
• En typisk miljöpartist?

16. NEGRER ÄR LATA!
”I psykiskt hänseende kan negern sägas i
allmänhet stå på barnets ståndpunkt, med
liflig fantasi, brist på uthållighet och energi
och ett lättrörligt lynne… Det är nämligen
träffande anmärkt, att negern i sedligt
afseende snarare kan sägas sakna moral än
vara omoralisk. I intellektuellt hänseende står
negerrasen enligt etnografernas samstämmiga
mening under kaukasiska, mongoliska,
malajiska och amerikanska raserna.”
Ur Nordisk familjebok

17. Gordon &
Allport, 1974
Vem håller
i kniven?

18. Ibland måste man ta tuffa beslut
Tänk dig att du är en av ett fåtal utvalda som ska välja en
världsledare, en president som ska styra över vår jords alla länder och
frambringa fred och välmående bland såväl människor som djur.
Du har tre kandidater att välja emellan.
Men först vill jag att du svarar på följande fråga.
Om du kände en kvinna som var gravid och hade åtta barn redan,
varav tre utav dem är döva, två är blinda, en var efterbliven och
kvinnan själv har syfilis. Skulle du rekommendera henne en abort?
Så vidare till de tre kandidaterna där du ska välja en

19. Kandidaterna - vem väljer du?
KANDIDAT 1:
Han samarbetar med mutade politiker, konsulterar astrologer och har två
älskarinnor vid sidan om. Dessutom kedjeröker han och dricker ett tiotal
glas Martini varje dag.
KANDIDAT 2:
Han har fått sparken från två arbetsplatser, sover alltid till klockan tolv på
dagen, rökte opium under sin ungdomstid vid universitetet och dricker en
hel flaska whiskey varje dag!
KANDIDAT 3:
Han har fått en hjälteutmärkelse av sitt land, är vegeterian, röker inte,
dricker inte och har inga skandaler bakom sig.

20. Tog du rätt beslut!
Kandidat 1 heter Franklin D Roosevelt.
Kandidat 2 heter Winston Churchill
Kandidat 3 heter Adolf Hitler
Man ska således inte döma folk efter
deras vanor......
Jo, en sak till. Angående aborten,
svarade du Ja? Grattis! Då har du just
tagit kol på Beethoven!

22. Utan fördomar skulle vi bli tokiga!
• Fördomar har vi alla – dock föds en del med större benägenhet till
fördomsfullhet
– Utbildning är viktigt
– Personlighet och låg självkänsla påverkar
– Övertar okritiskt färdiga åsikter eller meningar från föräldrar och
auktoriteter
– Grupptryck och politiska och ekonomiska faktorer spelar roll
• Hjärnan vill skapa sammanhang och mening och sortera den information vi får
– så vi vet hur vi ska bete oss. ÖVERLEVNADSVÄRDE av att scanna av en
situation.
• Vi måste selektera i sinnesintrycken – för att snabbt göra omgivningen begriplig
– om vi inte hade den förmågan skulle vi drunkna i information

23. Hur undviks
fördomar?
Kritisk granskande – att vi inte köper det
vi hör och ser rakt av.
Att vi blir medvetna om våra fördomar
Kunskap – det som är främmande är
skrämmande
Självkännedom – upptäcka sina egna
positiva men även svaga sidor.
Mötas

24. Socialt lärande
• Den inlärning som sker genom observation och imitering av andras beteende
• Inlärning är den grundläggande processen genom vilken information överförs till en
kognitiv representation i LTM
• Inlärning kan bidra till fördomar – hjälten är vit och The bad guy är latino men också att
förändra fördomar
• Media påverkar tex. våld i film/TV spel kan skapa mer aggressivt beteende
– Bandura Baby doll experiment Bandura's Bobo Doll Experiment - YouTube
• Genom inlärning skapar vi scripts – hur vi ska bete oss i olika situationer

25. Princip 2: Social
kognition är situerad
Vår sociala kognition läser av och bedömer den
sociala situationen hela tiden.
Inre stabila personlighetsfaktorer spelar roll men
situationen påverkar starkt. Vi reagerar inte alltid
på samma sätt i alla situationer.
Reagerar du på samma sätt om du möter en mörk
man i en mörk gränd eller om du möter samma
person mitt på dagen på en gata full med folk?

26. Kunskapstillgänglighet
• Kontexten spelar roll – och den
information som finns tillgänglig i den
aktuella situationen
• Vad påverkar individers respons till
situationen?
– Vad som finns tillgängligt i minnet
– scheman, sterotyper, scripts…
– Kunskap kan bli tillgänglig genom
priming
– Om du nyss har upplevt något
liknande (recency) och hur ofta du
har upplevt något liknande
– Tillgänglig information i
omgivningen – sånt som sticker
ut!

27. 3:e principen: Motivation
formar social kognition
• Människor drivs av motiv
• Två olika motiv:
– Non- directional motives
(icke-riktade motiv)
– Directional motives (riktade
motiv)

28. Non- directional motives
• motiv som inte gynnar ett specifikt resultat tex. en positiv
självbild utan snarare handlar om hög/låg noggrannhet eller
om processens tankekraft (hög eller låg ansträngning).
– Om hög noggrannhet (accuracy) är viktigt – mycket tankekraft (stor
ansträngning) – minskar påverkan av olika typer av scheman, mindre
skevhet
– Om låg noggrannhet (accuracy) – liten tankekraft – mer heuristiskt
tänkande (liten ansträngning) –ökar påverkan av lika typer av
scheman - större skevhet
2023-10-22

29. Directional motives –
riktade motiv
• Motiv som definieras utifrån sina
konsekvenser
– Tex. öka eller skydda självkänsla
• få sig själv att framstå i ett
positivt ljus
• att legitimera sin överordnande
position över andra
• Vi använder både rimliga och mindre
rimliga stöd för vårt syfte
• Vi har en tendens att hitta fakta som stöder
vår egen uppfattning om oss själva men
också andra - konfirmeringsbias

30. 4:e principen: social kognition kan
innebära en särskild anpassning
• Har vi en social hjärna? Vissa menar det!
• Är vi starkare tillsammans? Oftast!
• Att kunna läsa av en persons inre tillstånd
(motiv, känslor, perceptuella perspektiv), en
persons rang och om en människa ljuger är
speciellt viktigt i en social situation
– Ansiktsuttryck (tex. läsa av ledtråd utifrån ögon)
• Att kunna hålla tillbaka egna känslor, egna
behov – viss självkontroll är viktigt i sociala
situationer
• Moralisk kognition – kognitiva processer som
resultatet i en bedömning av handlingar,
eller människor som goda eller onda
Titta gärna på Hansens program om den sociala hjärnan SVT
Play

32. 5:e principen: sociala fenomen är ofta
orsakade av en blandning mellan generella
och mer specifika sociala processer
• Vi har en tendens att hitta enkla förklaringar på
sociala fenomen
– ”Snake oil cures all”
– Invandrare får klä skott för samhälleliga problem
• Nästan alla sociala fenomen är en mix av flera
påverkansfaktorer. Flera av dessa är kognitiva.
• Vi har en tendens att hänvisa till
personlighetsfaktorer och underskatta
situationella faktorer

33. Empati som ett exempel
på social kognition
• Kliniska miljöer
– Atypiskt beteende (tex. autism, antisocial
personlighetsstörning)
– Relationer mellan människor (tex. mellan terapeut
och klient)
• Socialt beteende – tex. emotionell empati främjar
prosocialt beteende som altruism
• Ses som ett botemedel mot fördomar och som en
regulator för det sociala livet
• Kognitiv empati
• Affektiv empati
• Flera underliggande faktorer och processer
Människors känslor sipprar fram genom alla möjliga
kanaler; kroppsspråk, mimik och tonfall. Omedvetet
fångar vi upp emotionella signaler i vår omgivning,
vilket skapar likartade känslor i oss själva

34. Maila: nina.emilsson@hb.se

35. • Why faces don’t always tell the truth about feelings (nature.com)
2023-10-22