PSYKIATRISK SJUKDOMSLÄRA

1. PSYKIATRISK
SJUKDOMSLÄRA
Fördjupning CPSY20
Högskolan i Borås
Nina Emilsson

2. Psykiatrisk
sjukdomslära
Del 2: kapitel 13-21
• B e g r e p p s d e f i n i t i o n
• M i l j ö f a k t o r e r s r o l l
• G e n e r s r o l l
• H j ä r n a n s r o l l

3. Psykiatri -
definitioner
Vetenskapen om
psykiska sjukdomar och
deras botande
Läran om
personlighetsstörningar
och psykiska sjukdomar
Läran om psykiska
störningar dess orsaker,
vård och prevention
Själsläkekonst
Psykopatologi -
läran om psykisk
sjukdom, dess
orsak, utveckling
och konsekvenser

4. Psykiatrisk sjukdomslära
Här är några frågor för att
närma sig ämnet, och som
kan besvaras på olika sätt
• Vad är psykisk sjukdom?
• Finns psykisk sjukdom överhuvudtaget?
• Var går gränsen mellan friskt och sjukt?
Mellan normalt och onormalt? Mellan
psykisk sjukdom – icke psykisk sjukdom?
• Finns olika typer av psykisk sjukdom?
• Vad beror psykisk sjukdom på?

5. Vad är psykisk sjukdom?
Psyche = själ – medvetande
Sjukdom = avgränsande processer och
tillstånd som skiljer sig från friska
förhållanden genom att innebära en förtidig
död, smärta, funktionsnedsättning eller
andra besvär
De biomedicinska tillstånd
som drabbar de funktioner,
utgående framförallt från
hjärnan, som omfattar tanke,
känsla, social samspel och
personlighet (Rahm, 2018: 162)

6. Vem är normal? Onormal?
Filmen Gökboet

7. Normalt och onormalt
• Vilka påståenden anser du normala/onormala?
Utgå från dig själv.
• Vilka beteenden i vårt samhälle räknas som
normala/onormala? Varför?
• Hur betraktade dina föräldrar dessa
beteenden?
• Hur betraktar andra kulturer dessa beteenden?

9. Sjukdomsbegreppet är beroende av
faktorer som kultur, kontext och tid!
Ex 1: Homosexualitet räknas som en psykisk sjukdom i en
kultur men inte i en annan.
Ex 2: Att en treåring lägger sig raklång i affären och skriker
ses som mer normalt än om en 35 årig man gör det, eller?
Ex 3: Vissa beteenden som utförs under alkoholberusning
skulle kunna betraktas som tecken på psykisk sjukdom om
inte personen haft alkohol i kroppen.
Olika definitioner till onormalt/normalt
• Det normala är det vanliga
• Det normala är det som stämmer överens med
de normer som finns i samhället
• Medicinskt synsätt – normalt=friskt, onormalt
=sjukt

10. Psykisk sjukdom eller
psykisk störning eller
syndrom?
• Inom psykiatrisk tradition:
- utgår från symtom och
förlopp
• Inom västerländska
medicinsk tradition:
- utgår etiologi (orsaken till
sjukdomen)
- patafysiologi
(organismens fungerande
under sjukdom)

11. Definition av psykisk
sjukdom/störning enligt
DSM-5
Tillståndet skall leda till:
1) Signifikant lidande eller skada för den drabbade
eller dennes omgivning
2) Försämrad och nedsatt funktion i arbetsliv eller
socialt betydelsefulla sammanhang
3) Beteendet och/eller tankar och känslor ska avvika
– antingen från hur personen tidigare fungerat
eller från det som anses normalt i sammanhanget.
4) Tillståndet ska också ha pågått under en viss (för
varje diagnos specificerad) tid

12. Klassificering
av olika tillstånd
enligt DSM
Affektiva störningar (sk. förstämningssyndrom) ex. depression, bipolär
störning.
Psykossjukdomar ex. schizofreni, vanföreställningssyndrom (paranoia),
kortvarig psykos, psykotisk sjukdom orsakad av kroppssjukdom eller drog.
Ångestsjukdomar (neuros) ex. paniksyndrom, Generaliserat ångestsyndrom
(GAD), tvångssyndrom, fobier, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Ätstörningar ex. bulimi, anorexia nervosa,
Beroende- och substansrelaterade sjukdomar ex. alkoholism, tablettmissbruk,
drogmissbruk, spelberoende.
Sexualitet och sexuella störningar ex. pedofili, fetischism, störd sexualdrift,
transsexualism.
Somatoforma och psykosomatiska sjukdomar ex. konversionssyndrom,
hypokondri, dysmorforbi.

13. Personlighetsstörningar
- ett varaktigt mönster av upplevelser och
beteenden som påtagligt avviker från vad som
allmänt sett förväntas i personens
sociokulturella miljö.
• Kognitioner - sättet en individ tolkar och
uppfattar sig själv och andra och händelser
• Känslolivet – komplexiteten och intensiteten i
individens känslomässiga gensvar.
• Mellanmänskligt samspel och impulskontroll
Personlighetsstörningen leder till signifikant
lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt
eller andra avseenden
Personlighetsmönstret är stabilt och varaktigt
och kan spåras bakåt.

14. Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
(NPF)
Är ett tillstånd där en neurologisk skada eller
avvikelse påverkar personens kognitiva
funktioner ex. uppmärksamhet,
impulsreglering, språk och kommunikation.
Hit räknas:
a. Adhd, ADD
b. Autism
c. Aspergers syndrom
d. Tourettes syndrom

15. Vad är orsaken till psykisk sjukdom?
Olika synsätt idag:
• Psykologiska (psykodynamiska,
kognitiva, behavioristiska) teorier
• Sociologiska teorier
• Biologiskt förankrade teorier
• Neurovetenskapliga teorier
Historiskt: gudarnas straff,
häxkonst, medfödda
moraliska defekter, svaga
nerver, obalans i
kroppsvätskor, rubbade
energier i kroppens organ

16. Neurovetenskapligt
perspektiv
• Omgivande miljö, uppväxt och livshändelsers
betydelse (kap 13)
• Genetiska mekanismer betydelse (kap 14)
• Hjärnans roll i uppkomst av psykisk störning (kap 15)
- enskilda hjärnregioners roll (kap 16)
- avvikande informationsflöden (kap 17)
- Sviktande funktionella nätverk (kap 18)
- psykisk störning på cellnivå (kap 19)
- neurokemiska modeller (kap 20)

17. Omgivande miljö, uppväxt,
samhällsfaktorer, nära
relationer, substansintag, och
livshändelsers betydelse
Vem är individen? Vad har individen för tidigare livshistoria?
Gener och neurala förutsättningar? Personlighet? När i
utvecklingen skedde det som ledde till psykisk störning?
Miljöfaktorer kan leda till men också förebygga psykisk
sjukdom
- Samsjuklighet
- Substansintag
- Hälsosam livsstil och hög utbildning

18. Stress –
sårbarhetsmodellen Vissa människor är mer psykiskt sårbara än
andra, andra är mer fysiskt sårbara.
Vi är olika! Maskros och orkidé.
Stress = oro för ekonomi, vantrivsel,
relationsproblem, brist på uppskattning,
buller, kroppsliga sjukdom…

19. Sårbarhetens orsaker: • Ärftliga faktorer
• Virusinfektioner under graviditet
• Undernäring under fostertiden
• Förlossningsskador orsakade av
syrebrist eller annat
• Drogpåverkan
• Tidiga trauman ex. förlust av nära
anhörig
• Hormonrubbningar
• Äldre fäder

20. Stress – sårbarhetsmodellen (Barlow, 2011)
2 2
KALLE OLLE
Sårbarhet
Stress

21. Samhällsfaktorer och
omgivande miljö
Normer och ideal kring utseende,
könsroller, sexualitet och
minoritetsgruppers plats i samhället kan
påverka och leda till psykisk sjukdom
– kulturella skillnader
”Var runt om i världen finns dessa rätt ovanliga alkoholkonsumenter?
Inte är det i de islamska länderna. Nej, det är i de fromma kristna
traditionerna som konsumtionen är högst. Europa i topp. Östeuropa är i
topparnas topp. Afrikaner är oftast nyktra, förutom ett fåtal länder med
lokal alkoholtradition. Öst asiater är mittemellan. Men i Indien och Kina
vill man ju bli lika goda konsumenter som vi så de ökar snabbt sitt
drickande. Kina ligger nu nära världsgenomsnittet med 6,7 liter, men
eftersom 56 procent av kineserna inte dricker alls, så konsumerar en
kinesisk drinkare 15 liter per år och därmed mer än den svenske
drinkarens 13 liter”. (Läkartidningen, 2014)
- ju större krav i ett samhälle desto fler
klarar inte av att möta dessa krav - ADHD
- ökad risk för suicid om du bor på
landsbygden
- ökad risk för schizofreni om du bor i
storstad
- Samvarians för med utbildnings-
inkomstnivå både för suicid och
schizofreni

22. Nära relationer – om den sjuke själv
förklarar orsaken bakom psykisk sjukdom
Bristande relation till sina föräldrar, vanvård, mobbade
som barn, skilsmässa, mist en nära anhörig, ensamhet,
relationsproblem, graden av expressed emotion….
…dessa faktorer har samband med depression,
ångestsyndrom, emotionellt instabilt
personlighetssyndrom och anorexia nervosa

23. Gener och psykisk
störning
• Ärftlighet (heritabilitet)
• Kromosomavvikelser
• Epigenetik

25. Gener ökar risken
för vissa psykiska
störningar
Rahm, 2018: 1739
Arv – miljömodellen
- psykiska störningar
uppkommer i ett samspel
mellan arv och miljö

26. nn

27. Hjärnans roll i psykisk störning:
Modellen om psykisk störning
som neural mognadsrubbning
Psykiska störningar tenderar att debutera vid i
huvudsak tre olika faser i livet:
1. barndom – tex. autismspektrumstörningar
som Aspergers och ADHD samt
utvecklingsstörningar
2. adolescens – tex. ångestsyndrom, affektiva
störningar som depression och bipolär
störning, ätstörningar, psyksossjukdomar
som schizofreni samt missbruk
3. Ålderdom –tex neurogenerativa sjukdomar
som ALS, Parkinsons sjukdom och
Huntingtons sjukdom.

28. Enskilda
hjärnregioners
och olika nätverks
roll i psykisk
störning
Kortikocentrerad syn på psykisk sjukdom
- Prefrontalkortex spelar huvudrollen
- Default network –vilolägesnätverket –
ADHD, Autsim, Schizofreni
- Exekutiva kontrollnätverket - ADHD
Även subkortikala regioner såsom
cerebellum, limbiska systemet och
hjärnstammen har betydelse

29. • Taktila hallucinationer tex.
fantomsmärtor, parasitfobi
• Hänsyftningsidéer
• Nedsatta kognitiva förmågor
• Vanföreställningar
Synhallucinationer
• Hörselhallucinationer
• Rösthallucinationer
• Luktavvikelser
• Hypofrontalitet
• Problem med arbetsminne
• Svårigheter att interagera med
omgivningen
• Personlighetsförändringar
• Minskad kognitiv empati

30. Subkortikala
hjärnregioner och
psykisk störning

31. Basala ganglierna, KSTK
kretsarna och psykisk
störning
Kognitiva loopen
Katatoni - tics
Motoriska loopen:
- Parkinson, Huntingsson & Tourettes syndrom
Limbiska loopen:
- ADHD, tvångssyndrom, antisocial
personlighetsstörning, maniska tillstånd och
bipolär störning, depression
Kognitiva loopen:
- ADHD, depression, schizofreni

32. Hippocampus och
psykisk störning
• Känslig för stress och syrebrist
• Minnesproblem
• Minskad volym av hippocampus –
depression
• Alzheimers sjukdom, Schizofreni,
korsakoffs syndrom

33. Amygdalas roll i
psykisk störning
• Emotion, kognition och empati
• Överaktivitet i amygdala och insula
- Ångestsyndrom
• Nedsatt empati – underaktiv
amygdala
- psykopati
- autism

34. Talamus, hypotalamus och epithalamus roll vid
psykisk störning
Maniska episoder, perceptionsstörningar, kognitiva problem, affektiv avtrubbning,
depressiva symtom, nedsatt filtrering
• Depression och stress – förhöjda
kortisolnivåer
• PTSD – nedsatta kortisolnivåer
• Narkolepsi, affektiva störningar, PMS,
hyposexualitet

35. Cerebellum och
psykisk störning
• Ataxi – avsaknad av ordning i motoriken
• Cerebellumteorin och schizofreni
– minskad volym av cerebellum
• ADHD och bipolär störning
• Autism
– minskat antal celler och minskad volym
- riskgener som kan kopplas till autism har med
cerebellums bildande att göra
- ökad inflammatorisk aktivitet i cerebellum

36. Avvikande informationsflöden (kap 17)
Sviktande funktionella nätverk (kap 18)
Psykisk störning på cellnivå (kap 19)
Neurokemiska modeller (kap 20)

37. Glutamerga
sjukdomsmodeller
Flera sjukdomar kan knytas till avvikelser i glutamatsystemet
tex. neurologiska sjukdomar som epilepsi, Huntingstons
sjukdom och demens, och psykiska störningar som ADHD,
tvångssyndrom och beroendesjukdomar.
Schizofreni och depression – två etablerade glutamerga
sjukdomsmodeller
- Schizofreni – ökad aktivitet i glutamerga systemet men
också underaktivitet i en viktig del av glutamsystemet
(NMDA recepetorn)
- Depression – ökade nivåer av glutamat i plasma och i
hjärnan

38. Gabamerga modeller
• GABA -erga celler samarbetar med glutamerga celler
• Schizofreni
- Minskat återupptag av GABA i främst kortikala hjärnregioner
- Nedsatt samordning mellan hjränana regioner
• Retts syndrom – rubbning i gaba- erga cellen som skapar obalans mellan excitatoriska och inhibitoriska delar i
hjärnans nätverk
– en autismspektrumstörning som nästan enbart drabbar flickor
- avstannande intellektuell utveckling (6-18 mån), svåra kognitiva funktionsnedsättningar med nedsatt
kognitiv, kommunikativ och motorisk förmåga. Nedsatt förmåga till viljestyrt handlande
• Även ångest, bipolär störning, epilepsi och fibromyagi

39. Serotonerga
sjukdomsmodeller
Monoaminhypotesen – brist på serotonin,
noradrenalin och dopamin
- Främst låga halter av serotonin vid
depression
- Reviderad modell av
monoaminhypotesen – depression är
inte primärt en konsekvens av låga
halter av serotonin inne i synapsklyftan,
utan det är på den postsynaptiska sidan
som problematiken finns.

40. Dopaminerga sjukdomsmodeller
Obalans i dopaminsystemet vid
schizofreni och psykos - dopamin
”the final common pathway” för
psykos
Psykos = en avvikelse i
dopaminssystemet, främst den
mesolimbiska banan
Schizofreni – överaktiv
mesolimibisk dopaminbana och en
underaktiv mesokortikal
dopaminbana
Parkinsson sjukdom – blockering av
dopamin, eller dopaminbrist i
nigrostriatala banan. Vid Parkinsson
finns även en överaktiv
mesolimibisk dopaminbana och en
underaktiv mesokortikal
dopaminbana
Missbruk – mesolimbiska banan
ADHD – obalans i
dopaminsystemet – volymmässiga
skillnader i de hjärnstrukturer som
är inblandande i
belöningssystemet
Andra beroendesjukdomar
Dopaminbristsymtom – låg sexlust,
känner sig nere, orolig, dåligt
självförtroende, dålig självkänsla,
svårt att fokusera, motovationsbrist,
sömnproblem, hallucinationer,
trötthet, låg energinivå, kramp i
muskler, darrninngar

42. Neuropeptiderga sjukdomsmodeller
Orexin och
narkolepsi
Opiodpeptider
och
substansbruk