1. TRE DELAR
Del 1: Minnessystemets olika stationer, tillägnandet av
minnen och arbetsminnets struktur och funktion.
Del 2: Sammanlänkningen mellan tillägnande av
minnen och framplockning av minnen,
långtidsminnets olika delar och dess funktion och lite
om amnesi.
Del 3: Minnesfel, falska minnen och glömska
2. Minnet - vår förmåga att koda
in, lagra och plocka fram
information
Nina Emilsson
Högskolan i Borås
3. Minnet spelar en central roll för att
vi ska kunna fungera
överhuvudtaget.
På vilka sätt har du
använt minnet
idag?
7. Ett minne eller
två?
- Test: Free recall (fritt minnas)
- Minns de första och sista orden – ”the
serial position effect” - U-formad kurva
1. Häst
2. Plånbok
3. Snickare
4. Cykel
5. Kaffekopp
6. Blomma
7. Gran
8. Kärleksfull
9. Fönster
10.Hemsk
11.Honung
12.Korvkiosk
13.Tomte
14.Balkong
15.Snygg
16.Idol
17.Mobiltelefon
18.Kniv
19.Frisör
20.Kallbad
8. Recency effekten – minns de ord
man hör sist, alltså mest nyligen
Varför?
• Kvar i
arbetsminnet
• Om arbetsminnet
fylls med andra
uppgifter direkt
efter testet
försvinner
9. Primacy effekten – minns de ord
i listan man hör först
Varför?
• Genom mer
uppmärksamhet och
repetition har dessa
ord sparats i
långtidsminnet
• Om man sänker
farten på
uppläsningen av
orden blir det lättare
att minnas fler av
11. Ett minne eller två? Vad säger
ni?
Svar: Vi har två distinkta
sorters minnen
- Ett minne med kort
tidsspann
- Ett minne med långt
tidsspann
The modal model -
12. The modal model (Akinson & Ahiffrin,
1968)
Genom att upprepa kan
vi behålla infon kvar i
AM (KTM)
13. En närmare blick på
ARBETSMINNET
Förr: en lagringsplats – ”a loading
dock” – sekventionellt & passivt
Nu: ett aktivt processande minne –
”a mental workplace to hold and
manipulate information” som
”currently processes, codes, and
”works on” information”.
Är det ett minne? Nja, snarare en
process
Är det en process? Nja, snarare flera
processer
17. OPERATION SPAN – ett annat mer
dynamiskt sätt att mäta arbetsminnets
kapacitet
- mäter kapaciteten
medan arbetsminnet
arbetar, är aktivt
- bättre mått på
arbetsminnets kapacitet
– arbetsminnets funktion
på en daglig basis
- ett högre spann =
20. Den centrala
exekutiven
Arbetsminnets boss och
dirigent
- dirigerar aktiviteten, dvs
planerar styr uppmärksamheten,
kontrollerar, sorterar, blockerar
och initierar framplockning
Fr
21. Fonologiska loopen, två
subkomponenter:
1) the phonological
buffer – tillfällig
lagringsplats, ”inner ear”
2) the articulatory
rehearsal loop - repeterar
information, inner voice Phonologic
al buffer
Articulatory
rehearsal loop
Sämre minne för ljud som
låter lika – ”similitarity
effect”
Sämre minne för långa ord
– ”word effect”
22. The visuospatial sketchpad
Har dessa figurer identisk form? Har dessa figurer identisk form
- lagrar och bearbetar visuell och spatial
information
- möjliggör mental rotation, att du kan
rotera runt objekt i ditt huvud
23. The episodic buffer - en plats där
informationen från olika källor och modaliteter är integrerade till
en sammanhängande helhet samt är en bro mellan arbetsminnet
och långtidsminnet
24. Arbetsminne (KTM) vs
långtidsminne (LTM)
Arbetsminne
• Aktivt, temporärt, dynamiskt
•Begränsad kapacitet – (7+-2)
• Kortvarigt (20-30 sek)
• Lätt att få in information
• Information försvinner lätt
• Innehållet är instabilt och
känsligt
• Ett minne? Snarare en process
• En process? Nej, flera
processer
•Svårt att lokalisera till någon
särskild plats i hjärnan
Långtidsminne
• Inaktivt minne
•Obegränsad kapacitet
• Långvarigt
• Krävs arbete för att få in
information
• Informationen kan vara svår och
långsam att plocka fram, och
ibland omöjlig
•Informationen är stabil och stark
•Ett minne? Nej, flera olika minnen
•Relativt enkelt att lokalisera till
särskilda platser i hjärnan
29. INKODNING – koda in
information till LTM
Krävs aktivt arbete för att få koda in
information till LTM och för att lära sig
någonting.
Repetition och exponering (maintenance
repetition) är inte tillräckligt utan ansträngning
och bearbetning krävs för att koda in och
plocka fram information (elaborativ och djup
bearbetning) .
Elaborate encoding =
organisera, skapa hierarkier,
chunka, visualisera
32. Förståelse,
ansträngning &
bearbetning är viktigt!
Du minns det du förstått
bäst
– ju högre betyg på en kurs desto mer
kommer du att komma ihåg längre
fram
Ansträngning lönar sig
– stryk under, anteckna, ställ och svara
frågor, diskutera
”Expertkunskap”
– mentala kartor som hjälper till koda
Ex. ”Doing the laundry” (Branford &
Johnson, 1972)
33. Vad kan du göra mer för att
förbättra minnet och ditt
akademiska lärande?
Skapa kopplingar genom att
hänga upp ny kunskap på de
krokar du redan har
Associera och visualisera -
tänk i bilder, gärna snuskiga,
överdrivna, färgstarka, absurda –
kognitiva hookar
Gör ny information personlig &
meningsfull
Studera och kunskapa
tillsammans
Sprid ut lärandet på flera
tillfällen och under en längre tid
(paced learning & ändrat fokus)
34. Hur gör en minneskonstnär för att
minnas?
The Suits (think: personalities):
• Diamonds—rich people
• Hearts—people you love
• Clubs—tough or crazy people
• Spades—amusing or absurd
people
The Cards (think: professions):
• 10 Famously powerful women
• 9 Famously powerful men
• 8 Famous female physiques
• 7 Famous male physiques
• 6 Controversial females
• 5 Controversial males
• ……….
35. DEL 2: MINNET
Del 2: Sammanlänkningen mellan tillägnande av minnen och
framplockning av minnen, långtidsminnets olika delar och dess
funktion och lite om amnesi.
36. Länken mellan inkodning
(encoding) och framplockning
(retrievel)
Elaborate encoding and deep processing ger
bättre förutsättningar att återkalla ett minne
37. Faktorer som spelar roll vid
inkodning
• Inlärningens betydelse
• Miljöns betydelse – ”Context-dependent
memory” – inkodning av specificitet
• Emotioner och tillstånd (aktivitet, droger
och humör) – ”State-dependent memory”
38. Kontextens
betydelse – yttre ledtråd
Anta att 100 personer, som är vana
dykare, deltar i en minnesstudie
Hälften (50) ska lära sig 20 ord från
en lista när de är under vatten
Hälften (50) ska lära sig 20 ord när
de är i ett vanligt rum
Undervattensgruppen delas i sin tur
upp i två grupper (25 + 25)
Gruppen i rummet delas upp i två
grupper (25 + 25)
Alla ska nu försöka minnas orden
från listan men hälften gör det i nya
miljöer och den andra hälften gör det
i samma miljö som där de fick listan
39. ”State-dependent memory” – en inre
ledtråd
Lättare att plocka fram
information när ditt inre
tillstånd (tex. nykter/onykter,
hög aktivitetsnivå/låg
aktivitetsnivå, glad/ledsen) vid
tiden för framplockning
matchar det tillstånd du var i
under inlärningen.
I filmen City Lights minns en
miljönär Charlie Chaplin i
berusat men inte nyktert
40. Encoding specificity
principle
Fallet med den våldtagna kvinnan (Christianson &
Nilsson, 1989)
Tas tillbaka till brottsplatsen flera ggr –
blir påverkad emotionellt men kan inte
minnas våldtäkten
Några månader senare – tar en joggingtur
och minnet kommer tillbaka – varför?
En möjlig förklaring kan baseras på
inkodningen av specificitet, det vill säga
minnet förbättras när förhållanden (både
yttre och inre) under framplockningen
matchar de under inkodningen (joggandes
41. The value of distinctiveness – det
som utmärker minns vi bättre
sparrow, eagle, nest, owl, feather,
goose, crow, artichoke, rooster, fly,
robin, parrot, chirp, hawk, pigeon
ARTICHOKE
43. Minnesnätverket hjälper oss att
förklara varför ledtrådar hjälper oss
att minnas.
Doften av en madeleinekaka
doppad i lindblomste väckte
en flod av barndomsminnen
hos huvudpersonen i Marcel
Prousts berömda roman om
”Den tid som flytt”.
Madeleinekakan är ett
exempel på en ledtråd för
44. Två sätt att plocka fram information ur
LTM: recall och recognition
Recall (fritt minnas) - en mental
process som kräver minnessökning
Recognition - en respons som
hänger samman med känslan av
familjäritet. När du ser något jämför
du detta med den information som
du har lagrad i ditt minne, och hittar
du en matchning = igenkänning.
- ”Famous over night”
- Vittneskonfrontation
Lisbeth Palme pekade ut Christer
Pettersson vid vittneskonfrontationen
- han var känd för henne
48. Episodiska minnen: vad, var och när
information
- Händelser som ägt rum nyligen är lättare att minnas - ”recency
effect”
- Vi minns signifikanta händelser, emotionella händelser och
”transitionspoint”
- Reminiscence bump (minnestopp)
- Barn amnesia
Vad kommer du
komma ihåg när du
blir gammal?
50. Titta på videon och följ
instruktionerna
Läs orden som du ser - du kommer sedan
få ta ett beslut.
Var beredd - det går undan – startar
direkt.
Du kommer att förstå vad priming är efter
att ha gjort detta test
https://youtu.be/1poV5nglQe0?t=520
51. Priming har en stor roll i producerandet av en känsla av
familjaritet
52. Amnesi - en oförmåga att komma ihåg eller att skapa
minnen
Två typer: retrograd och anterograd
- Patient H.M – kom ihåg
minnen
innan operationen, men
oförmögen att bilda nya
minnen
- Korsakoff`s syndrom – inga
explicita minnen men intakt
implicit minne
- Patient C.W – kom inte
ihåg händelser men
fakta
- Fotbollsspelare fått en
huvudsmäll
53. Autobiografiska minnen:
hybridminnen
Självbiografiskt minne har att göra med personliga upplevelser. Det
består av minnena som berättar historien om ditt liv
Det finns två huvudelement i ett självbiografiskt minne:
1) Episodiska minnen - personliga minnen från det
förflutna tex. barndom/skola)
2) Semantiska minnen – minnen associerade till händelser i
våra liv vad jag bodde som barn, vilken skola jag gick på
högstadiet, att jag besökte mormor på lördagar
54. Autobiografiska minnen
Vårt minne och vår självbild - vi har en tendens att tro
att vi är desamma över en livstid
-”self-schema”, dvs en uppsättning uppfattningar och minne som
bygger upp en persons självbild
Autobiografiska minnen och emotioner – känslor
förstärker konsolideringen av minnen
-Starkare känslor ger tydligare/starkare minnen
-Negativa emotioner ger smalare minnen
-Positiva emotioner ger detaljerade breda minnen
57. Minnesfel: minnet är
rekonstruktivt
Transplant errors – minneslänkar kan stjälpa och hjälpa
(the DRM procedure”)
falska minnen och plantering av minnen
- media, vänner, terapeuter …
- ledande frågor
- vilseledande information
- kognitiva scheman och förväntningar
Situationsspecifika och personliga faktorer (inkodning)
-Vapenfokuseffekt
58. Recognition test: en lista på 15
ord
sour, candy, sugar, bitter,
good, taste, tooth, nice,
honey, soda, chocolate,
heart, cake, tart, pie
Ordet SWEET finns inte
med men är starkt
associerat till de andra
orden
59. Vad är falska minnen
Svar: när en
person minns
saker som inte
hänt, eller
minns saker
annorlunda än
hur det
Minst 300 personer
(USA) – oskyldigt
dömda
Lyssna på när Elizabeth Loftus berättar om falska minnen: How reliable is your memory? |
Elizabeth Loftus - YouTube
60. Falska minnen: Lost in the
mall
Plantering av falska minnen
Exemplet: Lost in the mall
(3.42 m)
https://www.youtube.com/watch?v=VTF7FU
AoGWw
Exempel på ”the
misinformation effect”
61. Kognitiva scheman och förväntningar:
orsak till minnesförvrängning
Deltagarna fick
beskriva professorns
rum. De flesta mindes
sig ha sett böcker
Inga böcker fanns i
rummet
62. Ledande frågor: som man frågar får man
svar
Ledande fråga: Ungefär hur fort körde bilarna när de
kraschade?
Följdfråga? Såg du krossat glas vid brottsplatsen? Vad tror ni svaret blev vid den ledande
kraschfrågan?
67. Barn och minne
Barns minne är känsligt för ledande
frågor och vilseledande information
Barn vittnen
Jan Guillou – Fallen med Ulf
Hammern i Bjugn.
https://www.youtube.com/watch?
v=fPhf6Tujchc
69. Glömska: du minns inte längre sånt du
tidigare mints. VARFÖR GLÖMMER VI? OLIKA
TEORIER
- Decay-teorin – minnen
bleknar med tiden –
glömskekurvan (retention
interval)
- Interferensteorin
- Konsolideringsteorin
(retrievel failure) – Tip of
the tongue - stress och
distraktion
- Trauman – bortträngning
74. Stress eller distraktion: kan
skapa problem med
framplockningen
Henrik Fexeus –
Hjärnstorm
Ex. Barnvagnsexemplet (5.34
min)
http://www.youtube.com/watch?v=lSB
8kImiJjo
76. Hjärnan och minnet
Inkodning av minne och
bildandet av nya minnen.
Rumsminne
Koppling till inkodning av
minnen. Emotionellt
färgade minnen
Spelar roll i
inkodning -
arbetsminnet
Motoriska
minnen -
procedurminne
n
Skador här kan
orsaka svår
amnesi
77. En sammanfattning av del 3: Minnet
- Minnet är oftast korrekt och pålitligt men fel kan uppstå och dessa
kan få signifikanta konsekvenser
- Vissa minnesfel uppstår ur vårt sätt att förstå en händelse (tex.
kognitiva scheman)
- Andra minnesfel uppstår på grund av missvisande och vilseledande
informtion (tex. ledande frågor, plantering av minnen)
- Människor har svårt att särskilja mellan riktiga minnen och oriktiga
minnen (tex vid flash bulb memories)
- Det finns tre huvudsakliga teorier kring varför vi glömmer: Decay,
retrievel och interference
- Autobiografiska minnen – är generellt sett bättre att komma ihåg
”self-reference effect”, de är ofta emotionellt starka vilket påverkar
minneskonsolideringen positivt, men kan också skapa en mönster av
minnesavsmalnande. Flash-bulb memories är ett exempel på
autobiografiska minnen
79. Exit ticket
Vad har du
lärt dig från
idag
Vad skulle
du vilja mer
om?
Hur kan den
nyvunna
kunskapen vara till
hjälp för dig i ditt
liv/yrke/vardag?
Tack för att du lyssnande / Nina
Emilsson
