4. Varför hjälper vi? Varför hjälper vi inte?
Vem hjälper? Vem hjälper inte?
Vem/vilka hjälper vi? Vem/vilka hjälper vi
inte?
När hjälper vi? När hjälper vi inte?
Vad beror eventuella skillnader på?
5. Definitioner (Bierhoff, 2002)
1. Hjälpande beteende –
handlingar med avsikten att ge vissa
fördelar för andra eller förbättra andras
välbefinnande
2. Prosocialt beteende –
handlingar som utförs för att hjälpa andra,
andra, kan vara motiverat av egenintresse,
egenintresse, eller altruistiskt
3. Altruism - handlingar i syfte att
hjälpa andra utan att den som hjälper
vinner på det (oegennytta, osjälviskhet)
6. Altruism &
egoism: the great
debate
Existerar ren
altruism, eller är
prosocialt
beteende
egoistiskt?
principialism –
av princip
kollektivism –
gynna grupp
psykologisk
egoism
Varför hjälper vi? Motivationella individuella faktorer
7. Prosocialt
beteende
Varje handling
med avsikten
att gynna andra
oavsett
motivation
Ger mycket i dricks
till en servitris för att
imponera på någon
annan och framstå
som generös
Äkta
altruism
Intentionen att
gynna andra
utan yttre eller
inre belöning
Att hoppa ned på
ett järnvägsspår för
att hjälpa en okänd
annan som har fallit
ned
8. EMPATHY-ALTRUISM HYPOTHESIS (BATSON 1991)
Empati – av grek. empatheia = häftig
sinnesrörelse, passion
Att känna som den andre gör, kunna sätta
sig in den andres situation, känslor och
behov.
Att lyssna och förstå utan att fördöma
Respekt för olikheter
Sympati – av grek. sympatheia =
”Samlidande”
att tycka synd om en annan
Att dela värderingar, intressen
10. PROSOCIALT
BETEENDE –
OLIKA
NIVÅER
(Dovidio, Piliavin &
Schroeder, 2005)
Micro
= ursprunget bakom prosocialt
beteende.
Meso
= hjälpare-mottagare. De individuella och situationella motiven/faktorerna bakom prosocialt beteende.
Macro
= prosocialt beteende i gruppkontext och stora organisationer, tex. voluntärarbete
11. VARFÖR HJÄLPER VI INTE?
FALLET KITTY GENOVESE
(LATANÉ & DARLEY, 1970)
Åskådareffekten
(the bystander
effect)
14. Varför hjälper vi?
Fysiologi, emotioner och
grupprocesser
2023-10-22
Social
exchange
theory –
weighing of
cost and
rewards
Arousal:
Cost-reward
model (Piliavin et.al
(1969)
“We ness”
15. Common ingroup identity
model (Gaertner & Dovidio, 2000, 2008)
Påverkan av
social identitet
Hjälper medlemmar
inom den egna
kulturen
Ingrupp – de vi
identifierar oss med
Utgrupp – vilken
grupp som helst
som vi inte
identifierar oss med
16. Ingrupps och
utgruppsfavoritism
• Man upplever högre hjälpmotivation för
en behövande från ingruppen
(kusinbarn) än från utgruppen (okänt
barn).
• Man upplever högre hjälpmotivation när
den personliga kostnaden för hjälpandet
är låg (bloddonation) än när den är hög
(organdonation).
• Man förväntar sig mer kritik från familj
och vänner om man inte hjälper
ingruppen än om man inte hjälper
utgruppen.
• Man förväntar sig inte mer beröm om
man hjälper behövande från ingruppen
jämfört med om man hjälper behövande
från utgruppen
18. Evoloutionär
a faktorer
varför vi
hjälper
Evolutionary Theory – the “Selfish Gene.”.
Helping has survival advantages: Kin Selection
(släktskap). Help your kin = Help your genes
Kin Selection (släktskap) - beteende som gynnar
eller hjälper en genetisk anhörig favoriseras av
det naturliga urvalet
Reciprocitetsprincipen - om jag hjälper dig så
hjälper du mig tillbaka.
19. Den barmhärtige
samarien (DARLEY & BATSON, 1973).
Slutsats: En person som
inte har bråttom kan stanna
och erbjuda hjälp till en
person i nöd.
En person som har bråttom
kommer sannolikt att
fortsätta. Ironiskt nog, även
om personen är på väg för
att hålla ett föredrag om
den barmhärtige samarien.
Att tänka på den
barmhärtige samariten
ökade inte hjälpbeteendet,
men att ha bråttom
minskade det.
20. - Vi är mer hjälpsamma vid vacker väder
- Människor är mer benägna att hjälpa i en
liten stad än i en stor stad
21. KÖN
Det finns inget entydigt
svar på könsskillnader i
experiment
-Män är mer benägna
att hjälpa till på
heroiska, ridderliga
sätt
-kortsiktigt engagemang
-Kvinnor är mer
benägna att hjälpa till
på ett tröstande sätt
-långsiktigt engagemang
22. Barnvagnsexperimentet
Män hjälper kvinnor mer än
andra män.
Kvinnor hjälper kvinnor och
män i samma grad
Ju fler människor i rulltrappan –
desto färre hjälpte, oavsett kön.
23. Altruistisk personlighet
Är vissa människor är mer hjälpsamma
än andra? Finns det en altruistisk
personlighet?
De egenskaper hos en person som får
denne att hjälpa andra i många olika
situationer
Studier av både barn och vuxna visar
att personer med höga poäng för
altruism på personlighetstest inte
hjälper andra människor mer än
24. Altruistisk bestraffning: public goods game -
to be or not to be prosocial: that is the
question!
Spelarna allokeras en viss summa pengar och kan (hemligt)
bestämma hur mycket de vill behålla och hur mycket de vill
bidra med till den allmänna potten. Att inte ge kallas för
free riding.
26. Altruism i tider av
pandemi, kris och
krig
Medkänsla uppstår snabbt men
försvinner också fort
– system 1 i hjärnan
System 2 tar över – intellektuell
bearbetning – svårt att kombinera
siffror och känslor
Moralisk certifiering – godhetskontot
är fullt och vi tycker att det är andras
tur att ta öve
27. Fallet
Ukraina
- Ju mer vi känner empati
desto större
hjälpbenägenhet
- Rädsla
- Graden av identifikation
- Avståndet
- Vem som bär ansvaret
- Rättfärdigandet av
attacken
- Vem som flyr
28. Solidaritet & välgörenhet
10 miljoner människor dör varje
år av sjukdomar som är billiga att
behandla och bota – tre miljoner
har dött i covid.
29. Summering: tre
grundläggande motiv för
prosocialt beteende
1.Att hjälpa är en instinktiv reaktion för att
främja välstånd hos de personer som är
genetiskt lika oss själva (evolutionsteori)
2.Belöning för hjälp överväger ofta kostnad så
att vara hjälpsam ligger i vårt självintresse
(social utbytesteori).
3.Ibland kan starka känslor av empati och
medlidande med offret ge upphov till
oegoistiskt handlande (empati-altruism
hypotes).