SlideShare a Scribd company logo
1 of 30
Grundläggande motiv
bakom Prosocialt
beteende: Varför
hjälper människor?
2023-10-22
Nina Emilsson
Psykologi, kapitel 10
Högskolan i Borås
Varför hjälper vi? Varför hjälper vi inte?
Vem hjälper? Vem hjälper inte?
Vem/vilka hjälper vi? Vem/vilka hjälper vi
inte?
När hjälper vi? När hjälper vi inte?
Vad beror eventuella skillnader på?
Definitioner (Bierhoff, 2002)
1. Hjälpande beteende –
handlingar med avsikten att ge vissa
fördelar för andra eller förbättra andras
välbefinnande
2. Prosocialt beteende –
handlingar som utförs för att hjälpa andra,
andra, kan vara motiverat av egenintresse,
egenintresse, eller altruistiskt
3. Altruism - handlingar i syfte att
hjälpa andra utan att den som hjälper
vinner på det (oegennytta, osjälviskhet)
Altruism &
egoism: the great
debate
Existerar ren
altruism, eller är
prosocialt
beteende
egoistiskt?
 principialism –
av princip
kollektivism –
gynna grupp
psykologisk
egoism
Varför hjälper vi? Motivationella individuella faktorer
Prosocialt
beteende
Varje handling
med avsikten
att gynna andra
oavsett
motivation
Ger mycket i dricks
till en servitris för att
imponera på någon
annan och framstå
som generös
Äkta
altruism
Intentionen att
gynna andra
utan yttre eller
inre belöning
Att hoppa ned på
ett järnvägsspår för
att hjälpa en okänd
annan som har fallit
ned
EMPATHY-ALTRUISM HYPOTHESIS (BATSON 1991)
Empati – av grek. empatheia = häftig
sinnesrörelse, passion
 Att känna som den andre gör, kunna sätta
sig in den andres situation, känslor och
behov.
 Att lyssna och förstå utan att fördöma
 Respekt för olikheter
Sympati – av grek. sympatheia =
”Samlidande”
 att tycka synd om en annan
 Att dela värderingar, intressen
NEGATIVE-STATE RELIEF HYPOTHESIS
(Shaller & Cialdini, 1988)
PROSOCIALT
BETEENDE –
OLIKA
NIVÅER
(Dovidio, Piliavin &
Schroeder, 2005)
Micro
= ursprunget bakom prosocialt
beteende.
Meso
= hjälpare-mottagare. De individuella och situationella motiven/faktorerna bakom prosocialt beteende.
Macro
= prosocialt beteende i gruppkontext och stora organisationer, tex. voluntärarbete
VARFÖR HJÄLPER VI INTE?
FALLET KITTY GENOVESE
(LATANÉ & DARLEY, 1970)
Åskådareffekten
(the bystander
effect)
Åskådareffekten
 Spridning av
ansvaret
 Pluralistisk ignorans
- ”Det rökfyllda
rummet” – drivs av
konformitet
 Audience inhibition
(publikhämning)
Self efficacy
Varför hjälper vi?
Fysiologi, emotioner och
grupprocesser
2023-10-22
Social
exchange
theory –
weighing of
cost and
rewards
Arousal:
Cost-reward
model (Piliavin et.al
(1969)
“We ness”
Common ingroup identity
model (Gaertner & Dovidio, 2000, 2008)
Påverkan av
social identitet
Hjälper medlemmar
inom den egna
kulturen
 Ingrupp – de vi
identifierar oss med
 Utgrupp – vilken
grupp som helst
som vi inte
identifierar oss med
Ingrupps och
utgruppsfavoritism
• Man upplever högre hjälpmotivation för
en behövande från ingruppen
(kusinbarn) än från utgruppen (okänt
barn).
• Man upplever högre hjälpmotivation när
den personliga kostnaden för hjälpandet
är låg (bloddonation) än när den är hög
(organdonation).
• Man förväntar sig mer kritik från familj
och vänner om man inte hjälper
ingruppen än om man inte hjälper
utgruppen.
• Man förväntar sig inte mer beröm om
man hjälper behövande från ingruppen
jämfört med om man hjälper behövande
från utgruppen
KULTURELLA
SKILLNADER
2023-10-22
Medlemmar från
kollektivistiska
kulturer är mer
benägna att hjälpa
ingruppens
medlemmar och
mindre benägna att
hjälpa utgruppens
medlemmar än
personer från
individualistiska
samhällen.
Evoloutionär
a faktorer
varför vi
hjälper
Evolutionary Theory – the “Selfish Gene.”.
Helping has survival advantages: Kin Selection
(släktskap). Help your kin = Help your genes
Kin Selection (släktskap) - beteende som gynnar
eller hjälper en genetisk anhörig favoriseras av
det naturliga urvalet
Reciprocitetsprincipen - om jag hjälper dig så
hjälper du mig tillbaka.
Den barmhärtige
samarien (DARLEY & BATSON, 1973).
Slutsats: En person som
inte har bråttom kan stanna
och erbjuda hjälp till en
person i nöd.
En person som har bråttom
kommer sannolikt att
fortsätta. Ironiskt nog, även
om personen är på väg för
att hålla ett föredrag om
den barmhärtige samarien.
Att tänka på den
barmhärtige samariten
ökade inte hjälpbeteendet,
men att ha bråttom
minskade det.
- Vi är mer hjälpsamma vid vacker väder
- Människor är mer benägna att hjälpa i en
liten stad än i en stor stad
KÖN
Det finns inget entydigt
svar på könsskillnader i
experiment
-Män är mer benägna
att hjälpa till på
heroiska, ridderliga
sätt
-kortsiktigt engagemang
-Kvinnor är mer
benägna att hjälpa till
på ett tröstande sätt
-långsiktigt engagemang
Barnvagnsexperimentet
Män hjälper kvinnor mer än
andra män.
Kvinnor hjälper kvinnor och
män i samma grad
Ju fler människor i rulltrappan –
desto färre hjälpte, oavsett kön.
Altruistisk personlighet
 Är vissa människor är mer hjälpsamma
än andra? Finns det en altruistisk
personlighet?
 De egenskaper hos en person som får
denne att hjälpa andra i många olika
situationer
 Studier av både barn och vuxna visar
att personer med höga poäng för
altruism på personlighetstest inte
hjälper andra människor mer än
Altruistisk bestraffning: public goods game -
to be or not to be prosocial: that is the
question!
Spelarna allokeras en viss summa pengar och kan (hemligt)
bestämma hur mycket de vill behålla och hur mycket de vill
bidra med till den allmänna potten. Att inte ge kallas för
free riding.
Syns det i hjärnan att jag är
snäll? Ja!
Altruism i tider av
pandemi, kris och
krig
Medkänsla uppstår snabbt men
försvinner också fort
– system 1 i hjärnan
System 2 tar över – intellektuell
bearbetning – svårt att kombinera
siffror och känslor
Moralisk certifiering – godhetskontot
är fullt och vi tycker att det är andras
tur att ta öve
Fallet
Ukraina
- Ju mer vi känner empati
desto större
hjälpbenägenhet
- Rädsla
- Graden av identifikation
- Avståndet
- Vem som bär ansvaret
- Rättfärdigandet av
attacken
- Vem som flyr
Solidaritet & välgörenhet
10 miljoner människor dör varje
år av sjukdomar som är billiga att
behandla och bota – tre miljoner
har dött i covid.
Summering: tre
grundläggande motiv för
prosocialt beteende
1.Att hjälpa är en instinktiv reaktion för att
främja välstånd hos de personer som är
genetiskt lika oss själva (evolutionsteori)
2.Belöning för hjälp överväger ofta kostnad så
att vara hjälpsam ligger i vårt självintresse
(social utbytesteori).
3.Ibland kan starka känslor av empati och
medlidande med offret ge upphov till
oegoistiskt handlande (empati-altruism
hypotes).
”Varje omtänksam
handling bidrar till att
göra den här världen
ljusare”

More Related Content

Similar to Prosocialt beteende - hjälpbeteende

World Values Day Chalmers 5 okt 2013 v.1
World Values Day Chalmers 5 okt 2013 v.1World Values Day Chalmers 5 okt 2013 v.1
World Values Day Chalmers 5 okt 2013 v.1ValuesCentre
 
Strategier för en djurvänlig värld
Strategier för en djurvänlig värld  Strategier för en djurvänlig värld
Strategier för en djurvänlig värld MartinSmedjeback
 
Klinisk psykiatri - behandling
Klinisk psykiatri - behandlingKlinisk psykiatri - behandling
Klinisk psykiatri - behandlingNinaEmilsson1
 
Förändringsstegen
FörändringsstegenFörändringsstegen
FörändringsstegenNino Baraka
 
Mcm module 1a
Mcm   module 1aMcm   module 1a
Mcm module 1awebsule
 
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobia
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobiaHow to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobia
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobiaOve Valodius
 
Humanistiskt perspektiv (1)
Humanistiskt perspektiv (1)Humanistiskt perspektiv (1)
Humanistiskt perspektiv (1)Roksana Mundzia
 
Hjärntvättning, stereotypen och teorier
Hjärntvättning, stereotypen och teorierHjärntvättning, stereotypen och teorier
Hjärntvättning, stereotypen och teorierMagisterBoman
 
Inflytande, delaktighet och jämställdhet
Inflytande, delaktighet och jämställdhetInflytande, delaktighet och jämställdhet
Inflytande, delaktighet och jämställdhetÅsa Kilström
 
Nfhk2011 mirjam kalland_parallel13
Nfhk2011 mirjam kalland_parallel13Nfhk2011 mirjam kalland_parallel13
Nfhk2011 mirjam kalland_parallel13NFHK2011
 
Hur bemöta ilska och elakhet
Hur bemöta ilska och elakhetHur bemöta ilska och elakhet
Hur bemöta ilska och elakhetPertti Simula
 
CONSCIENTIAMETODENS MÄNNISKOSYN
CONSCIENTIAMETODENS MÄNNISKOSYNCONSCIENTIAMETODENS MÄNNISKOSYN
CONSCIENTIAMETODENS MÄNNISKOSYNAndreas Ulvesand
 

Similar to Prosocialt beteende - hjälpbeteende (20)

World Values Day Chalmers 5 okt 2013 v.1
World Values Day Chalmers 5 okt 2013 v.1World Values Day Chalmers 5 okt 2013 v.1
World Values Day Chalmers 5 okt 2013 v.1
 
Strategier för en djurvänlig värld
Strategier för en djurvänlig värld  Strategier för en djurvänlig värld
Strategier för en djurvänlig värld
 
Socialt inflytande
Socialt inflytande Socialt inflytande
Socialt inflytande
 
Recoverybasert praksis - hva innebærer det? Alain Topor, 18092014
Recoverybasert praksis - hva innebærer det? Alain Topor, 18092014Recoverybasert praksis - hva innebærer det? Alain Topor, 18092014
Recoverybasert praksis - hva innebærer det? Alain Topor, 18092014
 
Klinisk psykiatri - behandling
Klinisk psykiatri - behandlingKlinisk psykiatri - behandling
Klinisk psykiatri - behandling
 
Förändringsstegen
FörändringsstegenFörändringsstegen
Förändringsstegen
 
CONSCIENTIAMETODEN
CONSCIENTIAMETODEN CONSCIENTIAMETODEN
CONSCIENTIAMETODEN
 
Mcm module 1a
Mcm   module 1aMcm   module 1a
Mcm module 1a
 
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobia
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobiaHow to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobia
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobia
 
Humanistiskt perspektiv (1)
Humanistiskt perspektiv (1)Humanistiskt perspektiv (1)
Humanistiskt perspektiv (1)
 
Hjärntvättning, stereotypen och teorier
Hjärntvättning, stereotypen och teorierHjärntvättning, stereotypen och teorier
Hjärntvättning, stereotypen och teorier
 
Inflytande, delaktighet och jämställdhet
Inflytande, delaktighet och jämställdhetInflytande, delaktighet och jämställdhet
Inflytande, delaktighet och jämställdhet
 
Nfhk2011 mirjam kalland_parallel13
Nfhk2011 mirjam kalland_parallel13Nfhk2011 mirjam kalland_parallel13
Nfhk2011 mirjam kalland_parallel13
 
Hur bemöta ilska och elakhet
Hur bemöta ilska och elakhetHur bemöta ilska och elakhet
Hur bemöta ilska och elakhet
 
3. sanningar
3. sanningar3. sanningar
3. sanningar
 
Etik
EtikEtik
Etik
 
CONSCIENTIAMETODENS MÄNNISKOSYN
CONSCIENTIAMETODENS MÄNNISKOSYNCONSCIENTIAMETODENS MÄNNISKOSYN
CONSCIENTIAMETODENS MÄNNISKOSYN
 
4.högkänsliga
4.högkänsliga4.högkänsliga
4.högkänsliga
 
CONSCIENTIAMETODEN
CONSCIENTIAMETODENCONSCIENTIAMETODEN
CONSCIENTIAMETODEN
 
Ungdomars sjalvkansla
Ungdomars sjalvkanslaUngdomars sjalvkansla
Ungdomars sjalvkansla
 

More from NinaEmilsson1

VFU introduktion - Handledare.pptx
VFU introduktion - Handledare.pptxVFU introduktion - Handledare.pptx
VFU introduktion - Handledare.pptxNinaEmilsson1
 
SKUA ALMERS HT23 NOV.
SKUA ALMERS HT23 NOV.SKUA ALMERS HT23 NOV.
SKUA ALMERS HT23 NOV.NinaEmilsson1
 
Interkulturalitet och flerspråkighet Halmstad.pptx
Interkulturalitet och flerspråkighet Halmstad.pptxInterkulturalitet och flerspråkighet Halmstad.pptx
Interkulturalitet och flerspråkighet Halmstad.pptxNinaEmilsson1
 
Språkpolitik - minoritetspolitik Norra Sverige
Språkpolitik - minoritetspolitik Norra SverigeSpråkpolitik - minoritetspolitik Norra Sverige
Språkpolitik - minoritetspolitik Norra SverigeNinaEmilsson1
 
Föreläsning Flerspråkighet i ett individ-och samhällsperspektiv
Föreläsning Flerspråkighet i ett individ-och samhällsperspektivFöreläsning Flerspråkighet i ett individ-och samhällsperspektiv
Föreläsning Flerspråkighet i ett individ-och samhällsperspektivNinaEmilsson1
 
Språkutveckling på förstaspråket
Språkutveckling på förstaspråketSpråkutveckling på förstaspråket
Språkutveckling på förstaspråketNinaEmilsson1
 
Styrdokument. Studiehandledare
Styrdokument. StudiehandledareStyrdokument. Studiehandledare
Styrdokument. StudiehandledareNinaEmilsson1
 
Studieteknik hjärnan minne
Studieteknik hjärnan minne Studieteknik hjärnan minne
Studieteknik hjärnan minne NinaEmilsson1
 
Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandet
Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandetFöreläsning Hjärnan och det friska fungerandet
Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandetNinaEmilsson1
 
PSYKIATRISK SJUKDOMSLÄRA
PSYKIATRISK SJUKDOMSLÄRAPSYKIATRISK SJUKDOMSLÄRA
PSYKIATRISK SJUKDOMSLÄRANinaEmilsson1
 
Föreläsning Medvetande
Föreläsning MedvetandeFöreläsning Medvetande
Föreläsning MedvetandeNinaEmilsson1
 
Vetenskaplighet och problemställning
Vetenskaplighet och problemställningVetenskaplighet och problemställning
Vetenskaplighet och problemställningNinaEmilsson1
 
Föreläsning Rörelse
Föreläsning RörelseFöreläsning Rörelse
Föreläsning RörelseNinaEmilsson1
 
Den rosa pedagogiken
Den rosa pedagogiken Den rosa pedagogiken
Den rosa pedagogiken NinaEmilsson1
 

More from NinaEmilsson1 (20)

VFU introduktion - Handledare.pptx
VFU introduktion - Handledare.pptxVFU introduktion - Handledare.pptx
VFU introduktion - Handledare.pptx
 
SKUA ALMERS HT23 NOV.
SKUA ALMERS HT23 NOV.SKUA ALMERS HT23 NOV.
SKUA ALMERS HT23 NOV.
 
Interkulturalitet och flerspråkighet Halmstad.pptx
Interkulturalitet och flerspråkighet Halmstad.pptxInterkulturalitet och flerspråkighet Halmstad.pptx
Interkulturalitet och flerspråkighet Halmstad.pptx
 
Semiotik
SemiotikSemiotik
Semiotik
 
Språkpolitik
SpråkpolitikSpråkpolitik
Språkpolitik
 
Språkpolitik - minoritetspolitik Norra Sverige
Språkpolitik - minoritetspolitik Norra SverigeSpråkpolitik - minoritetspolitik Norra Sverige
Språkpolitik - minoritetspolitik Norra Sverige
 
Föreläsning Flerspråkighet i ett individ-och samhällsperspektiv
Föreläsning Flerspråkighet i ett individ-och samhällsperspektivFöreläsning Flerspråkighet i ett individ-och samhällsperspektiv
Föreläsning Flerspråkighet i ett individ-och samhällsperspektiv
 
Språkutveckling på förstaspråket
Språkutveckling på förstaspråketSpråkutveckling på förstaspråket
Språkutveckling på förstaspråket
 
Styrdokument. Studiehandledare
Styrdokument. StudiehandledareStyrdokument. Studiehandledare
Styrdokument. Studiehandledare
 
Studieteknik hjärnan minne
Studieteknik hjärnan minne Studieteknik hjärnan minne
Studieteknik hjärnan minne
 
Social perception
Social perceptionSocial perception
Social perception
 
Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandet
Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandetFöreläsning Hjärnan och det friska fungerandet
Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandet
 
PSYKIATRISK SJUKDOMSLÄRA
PSYKIATRISK SJUKDOMSLÄRAPSYKIATRISK SJUKDOMSLÄRA
PSYKIATRISK SJUKDOMSLÄRA
 
Visuell kunskap
Visuell kunskapVisuell kunskap
Visuell kunskap
 
Minnet
MinnetMinnet
Minnet
 
Föreläsning Medvetande
Föreläsning MedvetandeFöreläsning Medvetande
Föreläsning Medvetande
 
Vetenskaplighet och problemställning
Vetenskaplighet och problemställningVetenskaplighet och problemställning
Vetenskaplighet och problemställning
 
Föreläsning Rörelse
Föreläsning RörelseFöreläsning Rörelse
Föreläsning Rörelse
 
Barnkonventionen
Barnkonventionen Barnkonventionen
Barnkonventionen
 
Den rosa pedagogiken
Den rosa pedagogiken Den rosa pedagogiken
Den rosa pedagogiken
 

Prosocialt beteende - hjälpbeteende

  • 1. Grundläggande motiv bakom Prosocialt beteende: Varför hjälper människor? 2023-10-22 Nina Emilsson Psykologi, kapitel 10 Högskolan i Borås
  • 2.
  • 3.
  • 4. Varför hjälper vi? Varför hjälper vi inte? Vem hjälper? Vem hjälper inte? Vem/vilka hjälper vi? Vem/vilka hjälper vi inte? När hjälper vi? När hjälper vi inte? Vad beror eventuella skillnader på?
  • 5. Definitioner (Bierhoff, 2002) 1. Hjälpande beteende – handlingar med avsikten att ge vissa fördelar för andra eller förbättra andras välbefinnande 2. Prosocialt beteende – handlingar som utförs för att hjälpa andra, andra, kan vara motiverat av egenintresse, egenintresse, eller altruistiskt 3. Altruism - handlingar i syfte att hjälpa andra utan att den som hjälper vinner på det (oegennytta, osjälviskhet)
  • 6. Altruism & egoism: the great debate Existerar ren altruism, eller är prosocialt beteende egoistiskt?  principialism – av princip kollektivism – gynna grupp psykologisk egoism Varför hjälper vi? Motivationella individuella faktorer
  • 7. Prosocialt beteende Varje handling med avsikten att gynna andra oavsett motivation Ger mycket i dricks till en servitris för att imponera på någon annan och framstå som generös Äkta altruism Intentionen att gynna andra utan yttre eller inre belöning Att hoppa ned på ett järnvägsspår för att hjälpa en okänd annan som har fallit ned
  • 8. EMPATHY-ALTRUISM HYPOTHESIS (BATSON 1991) Empati – av grek. empatheia = häftig sinnesrörelse, passion  Att känna som den andre gör, kunna sätta sig in den andres situation, känslor och behov.  Att lyssna och förstå utan att fördöma  Respekt för olikheter Sympati – av grek. sympatheia = ”Samlidande”  att tycka synd om en annan  Att dela värderingar, intressen
  • 10. PROSOCIALT BETEENDE – OLIKA NIVÅER (Dovidio, Piliavin & Schroeder, 2005) Micro = ursprunget bakom prosocialt beteende. Meso = hjälpare-mottagare. De individuella och situationella motiven/faktorerna bakom prosocialt beteende. Macro = prosocialt beteende i gruppkontext och stora organisationer, tex. voluntärarbete
  • 11. VARFÖR HJÄLPER VI INTE? FALLET KITTY GENOVESE (LATANÉ & DARLEY, 1970) Åskådareffekten (the bystander effect)
  • 12. Åskådareffekten  Spridning av ansvaret  Pluralistisk ignorans - ”Det rökfyllda rummet” – drivs av konformitet  Audience inhibition (publikhämning) Self efficacy
  • 13.
  • 14. Varför hjälper vi? Fysiologi, emotioner och grupprocesser 2023-10-22 Social exchange theory – weighing of cost and rewards Arousal: Cost-reward model (Piliavin et.al (1969) “We ness”
  • 15. Common ingroup identity model (Gaertner & Dovidio, 2000, 2008) Påverkan av social identitet Hjälper medlemmar inom den egna kulturen  Ingrupp – de vi identifierar oss med  Utgrupp – vilken grupp som helst som vi inte identifierar oss med
  • 16. Ingrupps och utgruppsfavoritism • Man upplever högre hjälpmotivation för en behövande från ingruppen (kusinbarn) än från utgruppen (okänt barn). • Man upplever högre hjälpmotivation när den personliga kostnaden för hjälpandet är låg (bloddonation) än när den är hög (organdonation). • Man förväntar sig mer kritik från familj och vänner om man inte hjälper ingruppen än om man inte hjälper utgruppen. • Man förväntar sig inte mer beröm om man hjälper behövande från ingruppen jämfört med om man hjälper behövande från utgruppen
  • 17. KULTURELLA SKILLNADER 2023-10-22 Medlemmar från kollektivistiska kulturer är mer benägna att hjälpa ingruppens medlemmar och mindre benägna att hjälpa utgruppens medlemmar än personer från individualistiska samhällen.
  • 18. Evoloutionär a faktorer varför vi hjälper Evolutionary Theory – the “Selfish Gene.”. Helping has survival advantages: Kin Selection (släktskap). Help your kin = Help your genes Kin Selection (släktskap) - beteende som gynnar eller hjälper en genetisk anhörig favoriseras av det naturliga urvalet Reciprocitetsprincipen - om jag hjälper dig så hjälper du mig tillbaka.
  • 19. Den barmhärtige samarien (DARLEY & BATSON, 1973). Slutsats: En person som inte har bråttom kan stanna och erbjuda hjälp till en person i nöd. En person som har bråttom kommer sannolikt att fortsätta. Ironiskt nog, även om personen är på väg för att hålla ett föredrag om den barmhärtige samarien. Att tänka på den barmhärtige samariten ökade inte hjälpbeteendet, men att ha bråttom minskade det.
  • 20. - Vi är mer hjälpsamma vid vacker väder - Människor är mer benägna att hjälpa i en liten stad än i en stor stad
  • 21. KÖN Det finns inget entydigt svar på könsskillnader i experiment -Män är mer benägna att hjälpa till på heroiska, ridderliga sätt -kortsiktigt engagemang -Kvinnor är mer benägna att hjälpa till på ett tröstande sätt -långsiktigt engagemang
  • 22. Barnvagnsexperimentet Män hjälper kvinnor mer än andra män. Kvinnor hjälper kvinnor och män i samma grad Ju fler människor i rulltrappan – desto färre hjälpte, oavsett kön.
  • 23. Altruistisk personlighet  Är vissa människor är mer hjälpsamma än andra? Finns det en altruistisk personlighet?  De egenskaper hos en person som får denne att hjälpa andra i många olika situationer  Studier av både barn och vuxna visar att personer med höga poäng för altruism på personlighetstest inte hjälper andra människor mer än
  • 24. Altruistisk bestraffning: public goods game - to be or not to be prosocial: that is the question! Spelarna allokeras en viss summa pengar och kan (hemligt) bestämma hur mycket de vill behålla och hur mycket de vill bidra med till den allmänna potten. Att inte ge kallas för free riding.
  • 25. Syns det i hjärnan att jag är snäll? Ja!
  • 26. Altruism i tider av pandemi, kris och krig Medkänsla uppstår snabbt men försvinner också fort – system 1 i hjärnan System 2 tar över – intellektuell bearbetning – svårt att kombinera siffror och känslor Moralisk certifiering – godhetskontot är fullt och vi tycker att det är andras tur att ta öve
  • 27. Fallet Ukraina - Ju mer vi känner empati desto större hjälpbenägenhet - Rädsla - Graden av identifikation - Avståndet - Vem som bär ansvaret - Rättfärdigandet av attacken - Vem som flyr
  • 28. Solidaritet & välgörenhet 10 miljoner människor dör varje år av sjukdomar som är billiga att behandla och bota – tre miljoner har dött i covid.
  • 29. Summering: tre grundläggande motiv för prosocialt beteende 1.Att hjälpa är en instinktiv reaktion för att främja välstånd hos de personer som är genetiskt lika oss själva (evolutionsteori) 2.Belöning för hjälp överväger ofta kostnad så att vara hjälpsam ligger i vårt självintresse (social utbytesteori). 3.Ibland kan starka känslor av empati och medlidande med offret ge upphov till oegoistiskt handlande (empati-altruism hypotes).
  • 30. ”Varje omtänksam handling bidrar till att göra den här världen ljusare”