Recommended
More Related Content
More from NinaEmilsson1
More from NinaEmilsson1 (20)
Social perception
- 1. SOCIAL PERCEPTION- d e n b i l d m a n s k a p a r a v a n d r a N I N A E M I L S S O N H Ö G S K O L A N I B O R Å S
- 2. 2023-10-22 Hur uppfattar du dessa personer?
- 3. Social perception= the process by which people make sense of each other • ”the process of collecting and interpreting information abput another person´s individual characteriristic” (Hewstone & Stoebe 2020: 77) • Handlar om hur vi uppfattar andra människor, tillskriver dem egenskaper, och tolkar deras beteenden – Vi gör en första snabb automatisk bedömning. Våra sinnen samlar in information om utseende, kläder, ålder, kön, klädsel (fysisk information) – Vi gör även en bedömning utifrån röst, språk, dialekt, kroppsspråk, gester, miner, rörelser (beteende – verbal/icke-verbal information) – Vi bedömer även andra utifrån situationen/miljön (kontextuell information) • Vi tolkar denna information utifrån minnen, tidigare erfarenheter, kognitiva scheman, förväntningar, normer och värderingar och gör en helhetsbedömning • Personbedömningen är subjektiv, selektiv och aktiv process 2023-10-22
- 4. Asch (1946) – formandet av första intryck - Sju egenskaper - primäreffekten intelligent skicklig arbetssam varm beslutsam praktisk försiktig
- 5. Asch (1946) – formandet av första intryck - Centrala egenskaper och perifera egenskaper 2023-10-22 intelligent skicklig arbetssam kall beslutsam artig försiktig
- 6. Bedömning utifrån utseende, särskilt ansikten, sker snabbt, automatiskt och ofta omedvetet 10/22/2023
- 7. Utseendet påverkar vår personuppfattning • Aggressivitet pålitlighet och hur sympatisk, kompetent, intelligent, snäll ….. 2023-10-22
- 8. 2023-10-22 Personer med baby –ansikten ses som snälla, varmhjärtade, och ärliga men också som veka och naiva
- 9. Ansikten är expressiva, och universellt förstådda 2023-10-22
- 11. Vilken skådespelare brukar ofta spela skurk, komiker, dum, intelligent, actionhjälte. 2023-10-22
- 13. ÄGGANSIKTEN • Vad kan du utläsa om ansiktena? • Humör? • Egenskaper? Hochberg,(2007)
- 15. Kroppstyper
- 16. Så vad tittar vi på? • Längd, vikt, tatueringar, ras, kön, glasögon, piercings ….
- 17. Andra faktorer som påverkar Namn, röst, avatar, dialekter, symboler, rörelsemönter
- 18. 2023-10-22
- 19. Hur tolkar du följande symboler? Helsvart klädsel, cigg i mungipan, tatueringar, bakåtvänd keps, kjol och pumps, palestinasjal, piercing, lovvikavantar, kostym, 2023-10-22
- 21. 2023-10-22
- 22. Även situationell information påverkar vår bedömning
- 23. 2023-10-22
- 24. Situatinoella faktorer • Mycket i våra liv är regisserat – sociala script – Sociala script gör det möjligt att förutsäga en persons mål och beteende, och resultatet av interaktionerna – Denna information ger kontexten för att förstå människor • Ex. kursintroduktionscriptet
- 26. Självuppfyllande profetia • De tankar och förväntningar vi har på oss själva och andra har avgörande betydelse för vad som kommer att inträffa. • Ex. Om du förväntar dig att Johan kommer att vara riktigt otrevlig nästa gång du träffar honom så kommer Johan, oftast omedvetet, uppfatta detta och därför också bete sig på ett otrevligt sätt. • Och tvärtom Förväntar du dig att en person kommer vara snäll och trevlig kommer du säkerligen få rätt.
Editor's Notes
- Social Perception är den bild man skapar av andra, det är en process i vilken vi försöker förstå andra människor. Detta påverkas av bland annat första intrycket, tidigare erfarenheter, förhandsnställningar, kulturella faktorer, stereotype det vill säga förenkalde och värdelaaddade föreställningar och haloeffketem s(att man gör en helhetsbedömning på basen av en egenskaper. What do nonverbal cues tell us?How do we explain other’s behavior?What types of errors bias our thinking?How do we form first impressions of others? F orskning har visat att när individer formar ett första intryck så kan intrycket påverkas negativt av faktorer som rökning, tatueringar eller övervikt Hadnlar om processen i bilken förstå andra männiksor – vem deär och deras beteenden. Vad kan icke verbala fakotrër säga oss. Hur förklarar vi andras beteenden. Vilka olika skevheter finns i våra bedömningar? Hur formar vi vårt första intrykc av andra männiksor?
- Vad tänker du när du ser dessa personer? Vad har de för personlighet? Vad jobbar de med? Har de barn? Vad gillar de att göra på sin fritid? Vad är det som gör att du uppfattar dem på det sätt som du gör? Kön, trolig ålder, ögonen, ansiktet, hårfärg, frisyr, klädsel, tatueringar
- Kurslitteraturen beskriver social perception som den process by which people make sense of each other”. Handlar om hur vi uppfattar andra människor, tillskriver dem egenskaper, och tolkar deras beteenden. VI drar ofta slutsatser om andra människor ganska så snabbt och utifrån väldigt lite information. Vid ett första möte med en anann människa gör vi en första snabb automatisk bedömning. Med hjälp av våra sinnen samlar in information om utseende, kläder, ålder, kön, klädsel (fysisk information) Även när det gäller social perception är perceptionen selektiv, aktiv och subjektiv. Vi gör individuella tolkningar och lägger märke till vissa detaljer och bortser från andra. Både inre och yttre faktorer påverkar också vad vi ser och tolkar in. De yttre faktorerna kan vara kön, ålder, utseende, klädsel, namn, yrke. De inre faktorerna som kan få oss att reagera är t ex gester, minspel, röster. Våra behov, intressen, kultur, religiös tillhörighet och förväntningar styr också vår sociala perception. Våra behov, intressen, kultur, religiösa tillhörighet och förväntningar styr även vår social perception. Till exemepl om en 15 årig kille möter en 35 årig kvinna ser han nog en äldre dam, medan en 60 årig man ser henne som en ung kvinna.
- Asch var en forskare som var nyfiken på vad det är som gör att vi uppfattar en människa på ett visst sätt. Han tyckte det var fascinerande att vi så snabbt bildade oss en uppfattning om en annan person, och konstruerade flera experiment för att studera social perception. Asch kom att läsa upp ett antal adjektiv till studenter och bad dem frma ettf rörsta intryck av personen. Vad för människa beskriver dessa adjektiv. Intelligent, skicklig, arbetsam, varm, beslutsam, praktisk, försiktig. Vilket av orden gav dig mest information? Asch presenterade sju egenskaper för att beskriva en hypotetisk person. Försökspersonerna bedömde den hypotetiska personen olika beroende på i vilken ordning egenskaperna presenterades. Positiva egenskaper som presenterades först ledde till en mer positiv bedömning av den hypotetiska personen än då negativa egenskaper presenterades först (Asch, 1946). Asch menar att detta är en primäreffekt, vilket innebär att just följdordningen av det som presenteras påverkar formandet av intryck till en oproportionerligt stor del (Asch 1946). Asch (1946) visade i ett klassiskt experiment att ordningen av information som presenteras har betydelse för formandet av intryck.
- Asch bytte ut ordet varm mot kall, och märkte en betydande skillnad i hur människor uppfattade denna person. De som sett listan med varm – var mer sannolika att de de beskrev personen som en generös, klok och godhjärtad person än de som såglistan med kall. De såg en snobbig person, kalkyrerande, och osympatsik person, en som tyckte sig stå över andra människor, se ner på andra. Asch gjorde fler experiment – och bytte ut artig mot polite. Detta gav inte så stor effekt. Asch drog slutsatsen att vissa egenskaper var mer centrala och viktiga tex. kall och varm medan andra var mer perifera, och hade inte så stor effekt. Mer perifera – allts vissa egenskaper som uppfattas ändrar inte på ett betydande sätt helhetsintrycket av en persons personlighet medan andra dispositionella egenskaper kom att få större effekt. Resultatet visar att människor inte adderar ihop bitar av information utan är aktiva i konstruerandet av mening som baseras på deras uppfattning om hur olika personlighets karakteristiska hänger ihop. Vi lägger inte till information 1+1 utan vi skapar en sammanhängande samlad bild i enlighet med konfigurationsmodell
- Asch bortsåg från icke verbal information i sina experiment men vi bedömer även personer utfrån icke verbal information. Vi läser helt enkelt av egenskaper hos en person genom att titta på deras ansikten. Egenskaper som aggressivitet, snällhet, trovärdiga, likeable. Ansiktet är det första vi tittar på. Så när jag tittar på den övre bildens ansikte, vad är det för egenskaper jag ser? Jo, för det första så vet jag att det är ett mugshot, en bild på en brottsling), och redan där får jag en negativ bild av personen, personen ler och har ett ganska crazy ansiktet för ett mugshot, så troligen har inte den här personen den bästa beslutsfattande förmågan, troligen ganska impulsiv, jag tittar på ansikten och leendet och det känns inte som om personen bryr sig speciellt mycket om sitt utseende, hygien, och jag undrar hur det str till med personens tandhälsa. Så du kan se att jag har en ganska negativ uppfattning av den här personen genm mitt första intryck, och av ansiktet.Bilden längst ner är också en mugshot, och samma där, en ganska negativ bild därav personen ser ganska bra ut, men ytrots det så lägger jag märke till vissa fysiska atrribut som gör att jag upppfattar denna person på ett negativt sätt. Jag ser till exempel ansiktstatueringar, och jag tänker han är i mugshot och har taueringar på hals och ansikte, och har säkert inte heller en bra frömåga till att fatta rätt beslut, men andå har jag en bättre uppfattning om honom än den andre killen. Jag läser av ganska snabbt, och automatiskt. We prejudge people based on facial features. – We read traits from faces, as well as read traits into faces, based on prior information. – We judge “baby-faced” adults differently than “mature-faced” adults. – Why? Explain the explanation.
- Här har vi det motsatta, ser jag en annan person, en ganska ung tjej som är väldigt söt, hon ser snäll ut och jag tänker vem är hon, hon ser pålitlig ut och sympatisk. Jag kan ha rätt, jag kan ha fel. Men vi gör så här när vi ser/möter en annan människa, och detta sker automatiskt. Vad tänker ni om de andra personerna? Vem är de? Vad har de för yrken? Ålder, egenskaper` Vad får du för intryck? Positivt eller negativt? Så några saker vi plcokar upp från en persons ansikte kan vara deras aggressiviteten, hr pålitliga och sympatiska de är. Och det finns en del bevis för att vi är ganska bra på att göra denna bedömning bara genom att titta på en person och får en snabb glimt av vem de är. Låt mig ge ett exempel från en studie som genomförts.
- Personer med barnansikten, runda ansikten, runda stora ögon, len hud, har en tendens att uppfattas som varma, snälla, alltså ansikten som påminner om ett barns ansikte, de uppfattas som mer snälla, ärliga, och varmhjärtade vilka är positiva egenskaper men också naiva,, svag/vek, behov av hjälp – så ibland är det positivt att bli betraktad med ett barnansikte ibland mindre positivt. Varför ser vi babyansikten så- har det med evolutionen att göra, är det nedärvt, inlärt? Vi måste ju bonda med barn, om vi inte gör det, så kommer det inte bli särskilt bra för vår arts fortlevnad. Utifrån ett biologiskt perpektiv så är vi nog mer uppmärksamma fakta som är biologisk relevant för oss, och som kan hjälpa oss att anpassa till situationen.
- Ibland behövs bara en liten glimt av ett beteende för att vi ska göra en personbedömning, och detta ger oss ofta en ganska bra bild av en person. Det räcker att jag tittar på en persons beteende i 30-90 sekunder för att kunna avgöra, tex hur mycket ögonkontakt, hur ofta personen ler, skrattar, nickar, Så jag kanske tittar på en peson som kvinnan längst ner till häger och tänker att jag faktiskt inte vet vad hon tönker för att hon är så bra på att dölja det. Ansiktsuttryck - Detta har ett överlevnadsvärde.
- Det är till exempel viktigt för oss att kunna identifiera någon som är arg. Vi kan inte bara peka ut en arg person, utan vi kan även identfiera en person som håller på att bli arg.
- I den här studien fick deltagarna titta på en person och utifrån detta göra en personbedömning antingen utan att ha speciellt mycket tid på sig, 1 tiondelssekund bara, fick de på sig för att titta på bilden av en person, eller en halv sekund, eller en hel sekund. SÅ det är inte alls mycket tid. Och sen skulle de rangordna dessa personer utifrån hur pålitliga de var, hur kompetenta de, sympatiska, aggressiva och attraktiva de var. Alla deras betyg var korrelerade med betygen med de personer som fick titta på bilderna så länge de ville. Och dessa representerar korrelationer mellan de de mycket snabba tolkningarna av personen, och för de som fick möjlighet att titta på ansiktena under obegränsad tid. Och dessa korrelationskoefficienter var relativt stora, och visar att det finns en stor överenskommelse mellan en väldigt snabb första intryck och ett intryck där man fick mer tid på sig. Första intrycket påverkar ofta vårt sätt att se åå den personenäven i fortsättningen. I dagens samhälle har edt första intrycket blivit allt viktigare, eftersom tempot är hlgt och mötn mellan männiksor är snabba och ytliga
- Vad kan du utläsa om ansiktena? Glada, ledsna, arga, sura, begåvade, oitelligenta, sympatisk, osympatisk. Med äggansiktena har man försökt komma fram till vad det är i utseendet som ligger bakom när folk bedömer andra i frågan utseende, begåvning, humör och ålder. Ansiktena i den öevrsta raden resulterade i fördelaktiga bedömningar medan de i den undre gav mindre smickrande utlåtanden. Titta själv och fundera över troliga förklaringar.Lägg märke till hur ögonen sitter på olika avstånd från varandra, att munhöjden växlar liksom näsans längd. Slusatsen är att ansiktet spelar en avgörande roll i vår bedömning av andra människor.
- Men vad är det då vi tittar på? Vi tittar ju inte bara på ett ansikte. Vi tittar på tex. på huvudformen, och det har utvecklats en del teorier tex. frenologi, där hela iden var att formen på en persons huvud, och de små knölar och gropar kunde berätta hur en person var, dess personlighet . Denna teori kom ganska snabbt att dissas, då det inte fanns några som helst empiriska bevis att en persons bevis kunde förutsäga en persons personlighet. Men det stoppade inte vid frenologi, utan man började ju titta på kroppsform… Bilden visar olika mått taget med en konformatör. Här blir det tydligt hur huvudets form kan variera. Huvudet är nästan aldrig symmetriskt utan fullt av knölar och ojämnheter – eller geniknölar som vi väljer att kalla dem. Huvudformen kan vara allt ifrån helt rund till långsmal eller päronformad. Variationerna är oändliga. Ett enkelt omkretsmått i cm säger ingenting om vilken form ditt huvud har. Huvudformen är som ett fingeravtryck, unikt just för dig Detta trots att de frenologiska idéerna spreds över hela Västvärlden under 1800-talet och fick många anhängare, inte minst i Sverige. Dessutom såg de till att skaffa sig de bästa studieobjekten: kända personers skallar. Allt startade 1796 då den franska läkaren Franz Joseph Gall lanserade en teori som kom att få stor spridning. Det hela var ganska enkelt. Han menade att hjärnan var uppdelad i klart avgränsade organ, som skötte olika sinnen hos människan. De delar som motsvarade en persons specifika karaktärsdrag eller förmågor var, likt en välanvänd muskel, större. Inte nog med det. Hjärnans delar lämnade avtryck på skallen. Knölar betydde att hjärndelen var väl utvecklad och dalar att den var mindre utvecklad. Därmed gick det att analysera enskilda människors personligheter och fallenheter endast genom att studera skallens form.
- Teorier om att en persons kroppsform kunde säga saker om personen. En ektomorf är en somatyp (kroppstyp) som oftast karakteriseras som en smal och lång person med smal midja och axlar. De är naturligt magra och har oftast inga stora mängder fett på kroppen. De sågs ofta som nervöst lagda, De andra kroppstyperna är mesomorf och endomorf, där endomrofa sågs som lättsamma och extroverta menda mesomorfa som hade en mer atletisk hållning, sågs som mer dynamiska personer, och lite mer aggressiva, men även denna teori har misskrediterats. Så vi kan inte titta på huvidform eller kroppsform, så vad kan vi titta på, vad tittar vi på?
- Våra intryck påverkas av grundläggande information som glasögon, ras, kön, ålder. Dessa intryck är inte alltid rättvisa och inte heller korrekta men det finns forskning som visar att om vi ser en överviktig person så har vi en tendens att se dessa som mer oorgansierad, lata, och detta är inte alltid rättvist, våra bedömningar bygger ofta på stereotyp information. Detta är viktigt att veta när vi tänker rasskillnader i vårt samhälle. Människor har en tendens till implicita associationer av männiksor av en annan etnicitet än sig själv. Tex. att mans er aforamerikaner som mer aggressiva, vilket är ett problem, och när de mäter tex. polis så har de ett mer aggressivt bemötande tillbaka. Vi tenderar att se personer med glasögon som mer intelligenta än andra. Tidigare när vi såg personer med tatueringar och piercings, såg vi dem som att de stod utanför samhället och lite mer hotfulla, men tiderna har här förändrats, Så hur vi bedömer människor förändras över tid och är olika från en kultur till en annan.
- Ditt namn kan avslöja saker, din röst, du får säkert olika intryck om du ser någon som heter Ingela eller Ebba, Ingvar, gammal man, eller Doris, Ronny, Zeb. Kanske din avatar på instagram eller snapshat, kan också skapa ett intryck av dig, av hur du är, eller hur vill du positionera dig,,,,, Viss sensorisk information som tex röst kan också påverka – en person med skrikig eller hög röst uppfattas som mer extroverta.
- Hur vi vill att andra ska uppfatta oss. Bär du någon dyr klocka så vill dig ayy att andra ska se att du är ekonmiskt obereeinde, har pengar, Vilka märken vi bär, vem vi vill associera oss med. Nike, Calvn Klein. Eller med de kändisarna.
- Även kroppsspåket kan avgöra hur vi bedömer en annan eprson, och rörelsemönster tex. hur en person – en person med rappa steg uppelver vi som yngre, piggare, mer energiska och har en aktivare livsstil. När vi bedömer en annan människa ser vi både explcit verbal information såväl som icke verbal information. Resultatet pekade på att personer som påstods träna regelbundet och personer med en aktiv livsstil bedömdes mest positivt. Det var inte bara det fysiska som till exempel hälsa, attraktivitet och utseende som bedömdes som mer positivt utan även personlighetsegenskaperna som till exempel snäll, modig, flitig, intelligent, social, oberoende, lycklig och vänlig bedömdes mer positivt för normaltränande och aktiva personer (Lindwall & Martin Ginis, 2006).
- Det är inte bara tatueringar, rökning eller övervikt som kan bidra till negativa bedömningar av en person. Även en persons beteende påverkar formandet av intryck. Men också vardagliga beteenden, såsom träningsvanor, påverkar formandet av ett första intryck betenden tex oorganiserat skrivbord på arbetsplats = slarvig
- När du träffar en person för första gången så vet du lite vad du kan förvänta dig- Tex. platsen där du träffar personen kan säga lite om den person du träffar. Du har vissa förutfattade meningar om vem som går på teater, läser på universitet och går till gymmet. Dessa situatioenlla faktorer hjälper dig att kategoriiera personen du träffar och kan vara det du behöevr för att göra en personbedömning av en annan person.
- We often have “scripts” or preset notions about certain types of situations. – Enables us to anticipate the goals, behaviors, and outcomes likely to occur in a particular setting • These scripts help us understand other people’s verbal and nonverbal behavior. How? – We sometimes see what we expect to see in a particular situation. – People use what they know about social situations to explain the causes of human behavior. Vi går vidare och tittar på situationella faktorer och information om kontexten i vår bedömning av en person. Mycket i våra liv är regisserat. Låt mig ge er ett exempel. Du kommer till jobbet och möter en kollega, du säger hej, den säger hej, du säger hur mår du, svarar jag mår bra. Och det är slutet av regin. Dessa sociala sk scripts hjälper oss att förutsäga människors beteende och mål och de förväntade resultaten av mötena. Dessa skripts erbjuder oss en kontext för att förstå människor. Låt mig ge dig ett nytt exempel. Kursintroduktion, jag berättar lite om kursplanen, tar närvaro, schemat, innehåll, förväntningar, lter kanske studenterna får presentera sig, ger en introduktionsöreläsning …Detta är också vad du förväntar dig vid den första träffen. Denna information ger kontexten för att förstå människor. Men tänk istället en annat scenario, du kommer till kursintriduktionen, läraren tar nävaro och går igenom kursplanen, men låter inte er presentera er utan går direkt till into föreläsningen, och sen ger läraren er ett svårt prov, för läraren hade gett er i läxa att läsa kapitel 1. Detta är inte en lika rolig dag. Denna person gjorde inte så som man brukar enligt scriptet, så du kommer att bedöma den personen utifrån denna situation. Läraren som följde scriptet kommer du troligtvis bedöma som mer positiv, och med den kommer jag säkert komma överens med, medand en andra pesonen du känner kanske att det här kommer inte fungera så bra.
- Det finns flera fallgropera vid bedömning av andra männsikor. En av dem är den sk haloefffekten. Det verkas ås att vi när vi ska bilda oss en uppfattning om en för oss ny människa fäster alttför stor vikti vid en ganska ovidkommande detaltj i peronens sättatt ayy uppdträda, i utseende, klädsel eller hållning. Drag eller egenskaper kan väcka vårt gillande eller ogillande och detta färgar dp av sig p vårt helhetsbedömning av personen. Sådan sker mer eller mindre omedvetet. Till ex. en chef ska anställ a en ny ambuansförare. Det fanns flera sökande till tjänsten.Personalchefen är själv mycket pedantisk av sig och noga med ett vårdat yttre. Just nu har personalchefen ett samtal med Bo Fredirksson som har myket fina betyg från kurser och flera års taxikörning. Men samtalet har knappt brjat förrän personalchefen lägger märker tillha s oborstade skor, smutsiga skor. Har personen sp smutsiga skor kan nog inte peronen vara noggrann abmbulansman Han blir negaivt inställd till Bo och får ett netaigvt intryck. Och missar att antlla en duktig ambulansman. Personalen har utan att vara medveten omdet låtit sig lursas av haloeffketen. Det är lätt hänt. Elever med trevligt uteseende oc städat uteseende kan av lärare bedömas som duktigare än elever gråa kamrater. Haloeffekten innebär att bedömnignen av en egenkap grundar sig på den uppfattning vi i övrigt har om en person. Forskningen har visat att männiksor med föredelaktgt utseende ofta bedöms mer positivt även i andra avseenden, de uppfattas även som goda och duktiga. Ibland bedömer vi även andra efter vad vi hört om dem, tex att kalle är en sjussyt kille. Ett exempel på en positiv haloeffekt är om en individ som du tycker är attraktiv även får andra positiva egenskaper – så som trevlig, pålitlig, kunnig och smart.
- Positiva förväntningar ett kraftfullt verktyg Robert Rosenthal (1968) visade med ett berömt försök hur starkt vi påverkas av andras positiva förväntningar. Och hur förväntningarna inverkar positivt på individens resultat och prestation. Detta har fått namnet Rosenthaleffekt. Man kan med andra ord säga att: Min tro eller tanke om en viss människa påverkar beteendet hos den människan. Jag kan ändra mina tankar om en person och på så sätt påverka och förändra.