Barns förstaspråksutveckling - Med språket i sikte

1. Barns språkutveckling – en introduktion
Nina Emilsson
Universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete
Högskolan i Halmstad
Det finns vissa mönster för
hur språkutvecklingen hos
barn brukar se ut.
Det finns ändå skäl att minnas
att alla barn är olika, och att
språkutvecklingen varierar
från barn till barn.

2. Barnkonventionen
(2020)
”Barn har rätt att uttrycka
sin mening och höras i alla
frågor som rör barnet.
Hänsyn ska tas till barnets
åsikter, utifrån barnets
ålder och mognad”

3. Språklagen
(2009)
&
Läroplanen för
förskolan (2018:
6, 13-14)
• Språklag
• den enskildes tillgång till språk
• 14 § Var och en som är bosatt i
Sverige ska ges möjlighet att lära
sig, utveckla och använda svenska.
Därutöver ska
1. den som tillhör en nationell
minoritet ges möjlighet att lära sig,
utveckla och använda
minoritetsspråket, och
2. den som är döv eller
hörselskadad och den som av andra
skäl har behov av teckenspråk ges
möjlighet att lära sig, utveckla och
använda det svenska
teckenspråket.
• Den som har ett annat modersmål än
de språk som anges i första stycket
ska ges möjlighet att utveckla och
använda sitt modersmål.
• Läroplanen för förskolan
• Förskolan skall lägga stor vikt vid
att stimulera varje barns
språkutveckling och uppmuntra
och ta till vara barnets nyfikenhet
och intresse för den skriftspråkliga
världen.
• Förskolan skall medverka till att
barn med annat modersmål än
svenska får möjlighet att både
utveckla det svenska språket och
sitt modersmål (Lpfö, s. 6)
• utvecklar ett rikt och nyanserat
talspråk och sin förmåga att
kommunicera med andra och att
uttrycka tankar,
• utvecklar sitt ord- och
begreppsförråd och sin förmåga att
leka med ord, sitt intresse för
skriftspråk och för förståelsen av
symboler samt deras kommunikativa
funktioner
Språk och lärande hänger
oupplösligt samman liksom
språk och identitetsutveckling.

4. • Språkutveckling är kopplat till barns lärande inom många olika områden
• Språkutvecklingen lägger grunden för andra språk
• Språk- och talutvecklingen lägger grunden för läs- skrivutveckling
• Språkutvecklingen kan ses ur olika teoretiska synvinklar – utifrån dessa
teorier får vi allmän kunskap om hur barn lär sig och utvecklas

5. Språk
Lek
Motorik
Perception
Emotion
Kognition
Språkutvecklingen sker
i nära interaktion med
omgivningen. Språket
är därför inte isolerat
från andra förmågor.
Ett holistiskt perspektiv,
kap 1 (Nordgren, 2021)
Exempel på viktiga
områden i barns
utveckling

6. SPRÅK SPRÅK – TAL - KOMMUNIKATION
Kinder, läppar och tunga

7. Barns talutveckling och språkutveckling är
väl samma sak? Svar: Nej!
• Tal och språk – begrepp med egen betydelse
• Tal – artikulationsmönster, munrörelser och uttal
• `det som kommer ur munnen´ när vi pratar
• Språk – symboler och regler för hur man kommunicerar och skapar
mening
• Språkförmågan bor inte i munnen utan i hjärnan
• Språkförmågan till viss del medfödd – utvecklas genom interaktion och
utmaning

8. Språkvetenskapliga begrepp (Nordgren, 2021,
kap 2)
SPRÅK
/funktion
Varför kunna?
- fackspråk, gemensam bas av
språkvetenskapligt kunnande, ta
del av forskning

9. Språk Fonologi (ljudutveckling)
Morfologi
Lexikon (ordförråd)
Syntax -
meningsbyggnad
Semantik
(språkets betydelse)
Pragmatik
(språkanvändning)
Prosodi (melodin i talet)

10. Fonologisk förmåga: språkets stomme
•Fonologisk förmåga även känd som fonologisk
medvetenhet (medvetande om språkets minsta delar,
språkljuden), är inte samma sak som artikulation
(motorisk förmåga)
• Fonologi = Läran om språkljuden (fonemen) och hur
dessa sätts samman
•Fonotax, regler för hur vi får kombinera fonem - arv
men inte avr, vrak men inte rvak

11. Språkljud som är betydelseskiljande i
svenska är tex. ljuden p, b, t, k, sch, a och e
Ex. [ k a t] = katt (3 fonem, 4 bokstäver)
Ex. [h a t] = hatt (3 fonem, 4 bokstäver
Om ett fonem byts ut ändras betydelsen.
Barn upptäcker tidigt vilka ljud som har
fonemstatus
PIL
BIL
Barn föds som UNIVERSELLA
LYSSNARE
FONEM = det talade språkets minsta
betydelseskiljande enheter
Fonemen finns representerade i
HJÄRNAN

12. R och L
•R och L, är i vissa språk betydelseskiljande, medan i
andra språk är de utbytbara och beroende av vilka ljud
som står före och efter
Rimma och limma
Right och light
•…men i japanska är inte R och L olika fonem
Betydelseskiljande i både svenska & engelska

13. Från början kan barn skilja mellan
språkljud…
•Studier av hur små barn uppfattar språkljud har visat
att både japanska och amerikanska barn till en början
skiljde mellan l och r (Håkansson 2014).
Vid cirka 10 månader slutar
japanska barn att särskilja mellan l
och r då de märker att de inte
behöver skilja mellan dessa

14. Bokstäver och fonem skiljer sig åt
• 9 vokalfonem
• a, e, i, o, u, y, å, ä och ö)
• 18 konsonantfonem tex
• r, g, k, p, s, sj, stj, rs, ng, ck, rd
Grafem = ett skriftspråks minsta betydelseskiljande enhet, till exempel bokstäver eller siffror.

15. Hur många fonem
är det i trädgård?
• [trgod] trädgård
• 6 fonem (språkljud)
• 8 grafem

16. Fonemanalys:
Hur många fonem finns det i orden?
Barn Skjorta Stjärna Kjol
Kors Bildäcket Sjukhus Djur

17. Fonemanalys:
Hur många fonem finns det i orden?
Kjol
3 (kj o l)
Skjorta
4 (skj o r t a)
Stjärna
5 (stj ä r n a)
Barn
3 ( b a rn)
Kors
3 (k o rs)
Bildäcket
8 (b i l d ä ck e t)
Sjukhus
8 (sj u k h u s e t)
Djur
4 (dj u r)

18. En svensk svårighet: konsonantkombinationer
• Ex. skriva, splittra, spjut, skratta, stockholmskt, engelskspråkig
• Medför stora svårigheter vid inlärning av ett språks
fonemsystem
• Vissa konsonantkluster är svårare än andra…även för lite
äldre barn
• ln (moln), fj (fjäril), kst (blixt), rv (korv), tv (tvål), sp (visp), fs (tofs)
• Vanliga strategier för att komma förbi de svåruttalade
konsonantkombinationerna är: konsonantdeletion,
assimilation, vokalinskott, metates
UTTAL

19. Fonologiska processer, en typ av strategier
• Barn använder sig ofta av fonologiska processer som innebär att
orden förenklas för att underlätta för barnet att uttala ordet
Nordgren, 2021:23)
Vokalinskott – lägger till en vokal – bra blir bera
Dentalisering (byter ut språkljud) - K, G, M, N blir T eller D. tex. kossa blir tossa,
kisse blir tisse, gaffel blir daffel

20. Vilken fonologisk process är följande exempel på?
1. Linus 2 år säger gåka för docka & Mona 3 år säger
mörmås istället för smörgås
2. Elsa 2.5 säger talva för tavla & Rana 3 år säger
dovlet istället för golvet
3. Moa 3.5 år säger mölk istället för mjölk & Viggo 5
år säger piderman istället för spiderman
4. Eskil, 2 år säger lask i stället för lax & Elsa 2.5
säger talva för tavla & Rana 3 år säger dovlet
istället för golvet
5. Ali 3.5 år säger dista istället för diska & Olle 2 år
säger din bil istället för min bil & Anna säger datt
istället för katt
6. Ana säger och belo istället för blå & Rafael 4 år
säger bera istället för bra
• Vad menar Olle 2 år
egentligen? Vilken fonologisk
process handlar det om?
• Mamma: vill du ha hela bullen,
Olle, eller ska jag dela den
• Olle: Dela
(mamma delar bullen)
• Mamma: Varsågod Olle
• Olle (gråtande dela, dela
• Mamma: Varför gråter du? Du
sa ju att du ville ha den delad!
Metates, assimilation, vokalinskott, konsonantdeletion, dentalisering

21. Vilken fonologisk process är följande exempel på?
• Linus 2 år säger gåka för docka & Mona 3 år
säger mörmås istället för smörgås =
assimilation
• Eskil, 2 år säger lask i stället för lax & Elsa
2.5 säger talva för tavla & Rana 3 år säger
dovlet istället för golvet = metates
• Moa 3.5 år säger mölk istället för mjölk &
Viggo 5 år säger piderman istället för
spiderman = Konsonantdeletion
• Ali 3.5 år säger dista istället för diska & Olle
2 år säger din bil istället för min bil & Anna
säger datt istället för katt = dentalisering
• Ana säger och belo istället för blå & Rafael 4
år säger bera istället för bra = vokalinskott
Vad menade Olle 2 år
egentligen? Vilken fonologisk
process handlar det om?
SVAR: han ville ha HELA bullen
Dentalisering
Mamma: vill du ha hela bullen, Olle, eller ska jag
dela den
Olle: Dela
(mamma delar bullen)
Mamma: Varsågod Olle
Olle (gråtande dela, dela
Mamma: Varför gråter du? Du sa ju att du ville
ha den delad!

22. Fonologisk medvetenhet och läs- och skrivutveckling
• Mycket forskning visar att fonologisk medvetenhet är viktigt för läs-
och skrivinlärning (se Beck & Juel, 1995; Schuele & Boudreau, 2008)
• Särskilt viktig har fonemisk medvetenhet visat sig vara (Wagner &
Torgesen, 1987; Melby-Lervåg et al. 2012).
• Fonemisk medvetenhet är medvetenheten om de enskilda språkljuden i
språket.
• tex vad blir K + ATT, B+I+L – vad får du för ord om du tar bort F
från FRÖKEN
• Barn i förskola och förskoleklass med nedsatt fonologisk förmåga har
visat sig ha sämre utveckling av både avkodning (teknisk läsning) och
stavning.

23. Morfologi –
handlar om
ord och
ordböjning
• Morfem = minsta betydelsebärande
ljudenheter i språket
• Exempelvis pluralböjning boll – bollar
• Sammansättningar som [sparkcykel]
• Rotmorfem = ordets ursprungsdel: boll
• Böjningsmorfem = -ar i ordet [bollar]
• Avledningsmorfem =
• prefix: när ordet hälsa får avledningen o före ordet
bildas ett nytt ord med avledningsmorfemet o, dvs
[ohälsa],
• suffix: när ordet [nyfiken] får avledningen [het]
efter ordet bildas [nyfikenhet],

24. Morfologi
 Lexikala morfem: ord med egen betydelse, te x ”häst”
 Grammatiska morfem: böjningar
• t ex -ar, -or, -er som signalerar plural ”hästar”
• t ex –na i ”hästarna” som signalerar bestämd form
• genitiv /s/ i ”hästarnas” (som representerar ett ägande) häst – ar – na – s
• Till de grammatiska morfemen hör också och, på, det, men, innan……
 I barns tidiga språkutveckling används endast lexikala morfem tex.
leka lekplatsen
• När barn börjar använda grammatiska morfem – ett stort språng i utveckling
tex. leka på lekplatsen

25. Hur många morfem har vi ordet:
HÄSTARNAS?
SVAR: HÄST AR NA S = 4 morfem

26. Hur många
morfem?
Grisens Fattigdom
Olikhet Renlig
Sopbil Tomte
Skönhet Leksaksfabriken
Soppa Bil
Hundarnas Barnvagn

27. Hur många
morfem?
Grisens = 3 Fattigdom = 2
Olikhet = 3 Renlig = 2
Sopbil = 2 Tomte = 1
Skönhet = 2 Leksaksfabriken 0 3
Soppa = 1 Bil = 1
Hundarnas =4 Barnvagn = 2

28. Skilj mellan morfem och stavelse
• Barns lärande av stavelser bör särskiljas från
barns lärande av morfem
• Stavelse = ord har lika många stavelser som
det har vokaler
• Vokaler är stavelsebildande
• Spade = två stavelser (två vokaler - a och
e)
• Spade = ett morfem
• Hundar = två stavelser + två morfem
(två vokaler - u och a, rotmorfem hund,
grammatisk) morfem – ar

29. Hur många
stavelser?
Klappa
stavelser!
Olikhet Renlig
Sopbil Tomte
Mugg Milano
Skönhet Leksaksfabriken
Skönhet Cykel
Soppa Bil
Rekonstruera Nagelfil

30. Morfologi: ordböjning och ordbildning (form)
 bärbar, vridbar, nåbar (bar = möjlig att)
 arbetslös, makalös, hjälplös, pengalös,
lealös, barnlös, betydelselös, charmlös
Leka, lekte, lekt
Baka, bakade, bakat
Gå, gick, gått (gå, gådde, gått)
Glad, gladare, gladast
Gul, gulare, gulast
Liten, mindre, minst
Dålig, sämre, sämst
I 2-3 årsålder kan barn de regelbundna
böjningsformerna, men har det tuffare
med de oregelbundna böjningsformerna

31. Övergeneralisering: ett gott tecken, en naturlig process
 Övergeneralisering vanligt - innebär att en regel får gälla för allmänt
tex.
 ”Titta vad många rådjurar”, ropar Karin (2 år) när hon får se tre rådjur gå och
bet i en skogsglänta
 ”Atjo (stor nysning), Jag nös ner mig mamma”. Troligen inspirerat av att kissa
ned sig.
”Jag springde fort, och så blev jag törstig.
”Han stådde upp när han ätade sin mat.
”Jag gillar om dig pappa” (tycka om/gilla)

32. En svensk
svårighet:
partikelverb
• Komma upp, komma på, komma undan, komma ut,
komma ihåg, komma loss, komma åt
• Barn lär sig partikeln först tex. upp (när de vill att
den vuxna ska lyfta upp dem)
• Ex. Joakim (2 år, 3 mån)
- Joakim: Undan
- Mamma: Ska jag sätta UNDAN den?
• Tänk om han blivit ätuppen av en älg, säger Karin (3
år 6 mån) när hunden Loppan har försvunnit i
skogen
• Vi är låstinda, säger Annie (4 år) när hon och
kompisen inte får upp dörren till toaletten.

33. Ordbildning
• Sammansatta ord – lek + sak + s+ bil =
leksaksbil,
• Sammansättning och avledning
• Sammansättningar = lägger en ordstam
till en annan tex. lek + sak =leksak
• Avledning – lägger till en suffix eller
prefix till en ordstam tex. läs + lig =
läslig, jätte + kul = jättekul,
• Kreativa barn
• kniv +a = kniva, en kokare, fining, halig,
tefata, apbok, dålböcker, tjuvtala

34. Barns kreativa språk, neologismer = nyskapade ord
”Den mannen starkar
sig” (Linnea, 2 år)
”När det blir sommar mamma, då ska vi sköna oss
på stranden” (Ebba, 3 år 7 mån).
”Jag vet varför det heter handburgare.
Det är för att man får äta dom med
händerna” (Erik, 4 år)

35. • Barnet använder först 1 – ordssatser, t ex
mamma, titta, lampa, boll etc.
• Runt 1-2 års ålder börjar barn sätta ihop ord till
fraser och satser
• Sats = ett subjekt & ett predikat/verb tex.
mamma jobbar
• En viktig del i den syntaktiska utvecklingen är
ordens placering i satsen
• pappa inte prata
• titta mig Nina (utelämnar prepositionen på)
• Runt 3-4 års ålder har barn tillägnat sig de flesta
av regler för hur vi bygger meningar och satser
Syntax - meningsuppbyggnad och hur ord
kombineras till fraser och meningar

36. = funktion och användning
Definition av pragmatik: Användandet av språklig och icke språklig förmåga i
kommunikativt syfte (Perkins, 2005)

37. Pragmatik - funktion och användning
• Pragmatisk förmåga: förstår andra människors yttranden, förstår underförstådda
budskap, kan relatera till det som sagts tidigare i ett samtal
• Ex. nu skulle det vara gott med en bulle – (att man ska äta smörgås)
• Ex. glöm inte fönstret (uppmaning om att stänga fönstret)
• Ex: Bokstavlig tolkning:
• Mamman: Vill du springa ut med soppåsen?
• Sonen Varför måste jag alltid springa?
o Turtagning
o Ordval
o Samtalsämne
o Underförstådda budskap t ex |ge mig ett handtag]
o Kontaktskapande - ”Det är väldigt vad det regnar idag.” - Ja, det gör det verkligen”

38. Theory of mind (kognitiv förmåga)
• En förmåga som är viktig för barnets pragmatiska utveckling och
förståelse för andra människors perspektiv
• Att barnet gravis utvecklar en förmåga att förstå andra människors
situation på en kognitiv nivå

39. Centralt i den tidiga pragmatiska utvecklingen är
barnets gester
• sträcka sig efter föremål - 5-6 mån
• vinka adjö - 7 mån
• uttryck för avvisande - 7 mån
• ta upp mig - 10 mån
• visa, erbjuda eller ge - 12 mån
• nickning, huvudskakning - 9-15 mån
• pekgest, deiktisk gest - 9-15 mån Pekningar har en pragmatisk funktion.

40. SEMANTIK - språkets
innehållssida
• Semantik = innehållet i yttrandena, hur vi skapar mening av det som sägs
• Lexikal kunskap, ordförråd
• Semantik – språkförståelse och språkproduktion
• 1-åringen kan exempelvis förstå uttryck som ”Var är magen?” ”Peka på näsan” men
kan inte själv producera yttrandet
• Språkförståelse utvecklas gradvis
• förstå relationer mellan föremål tex. Ställ bilen i garaget
• Kunskap om motsatsbegrepp tex. stor-liten, lång-kort, svart-vit
• Prepositioner – i, på och under
• Gradvis lärs mer avancerade uttryck och begrepp in. Nya ord och nya
betydelser är något vi samlar på oss livet igenom
Viktigt för
läsförmågan
- förståelse av text!

41.  Runt 1 år, de första orden, mamma och pappa.
 Vid 18 månader, kan 8-10 ord, peka på hund & säga ”vovve”
Runt 2 år, tvåordssatser, ett ord efterföljs av ett verb, tex.
”mamma titta”, ”pappa sova”. Kan cirka 25-50 ord (aktivt
ordförråd) men förstår (receptivt) närmare 300 ord.
Vid 3 år, treordsatser, ordförrådet, vårt lexikon utvidgas =
”ordförrådsspurten”. Substantiv först, verb sen, därefter
adjektiv och funktionsord. Förstår ca 900 ord, kan cirka 450
ord.
Lexikal utveckling

42. Ordförrådsutveckling
1. Ord för fysiska objekt lärs in först (mamma, hund, boll,
välling)
2. Sedan lär sig barnet ord för aktiviteter (springa, hoppa,
leka)
3. Prepositioner och adjektiv kommer sedan
4. Mentala upplevelser (hungrig, trött, glad, ledsen etc)
5. Komplexa abstrakta idéer lärs in sedan (sanning, lögn,
gissa)

43. The
frequency
effect
•Ord som vi hör mer
frekvent tenderar vi att
lättare uppfatta
•Barn lär sig lättare ord som
de hör ofta – upprepning
viktigt

44. Lexikal kunskap - ordkunskap
 Känna till ett ords olika betydelser (betydelsefält)
 fil, axel, volym
 tycka, tänka, tro – känna, veta, kunna - hus, torp, slott, koja, kåk, villa – andas,
flämta, pusta, stånka – bör, måste, ska
 Partikelverb och ordkombinationer
 Hålla tal, hålla låda, hålla fast, hålla på, hålla av, hålla igång, hålla till, hålla hus
 Fatta ett beslut, dra en slutsats….
 Idiomatiska uttryck
 Armbåga sig fram, ha en räv bakom örat, inte alla hästarna i stallet
 Ordpar
 pö om pö, eld och lågor, först och främst, klappat och klart, nöd och näppe, tycke
och smak, jämnt och ständigt, ris och ros, vått och torrt

45. Prosodi – språkets rytm och melodi
• RYTM / BETONING
• LÄNGD - handlar om hur lång tid det tar att uttala ett språkljud tex. kort
och lång vokal tex. tal-tall, tak-tack, mat-matt
• INTENSITET – hur starkt vi pratar
• TONHÖJD – mörk eller ljus röst
• INTONATION (tonaccent) – melodin i rösten, fallande och stigande tex.
anden-anden
• ”Kalle kommer på lördag”
• ”Kalle kommer på lördag”
• ”Kalle kommer på lördag”
• Prosodi är inlärd när barnet är runt 1 1/2 år

46. What Languages Sound Like To
Foreigners
• https://www.youtube.com/watch?v=ybcvlxivscw&t=34s
• https://www.youtube.com/watch?v=vhccAx-2KJ8
• Av Smoukahontas/Sara Maria Forsberg

47. För att sammanfatta
Språkområden
Fonologi
Morfologi
Syntax
Semantik
Pragmatik
Prosodi
Inom dessa områden
utvecklas barns språk
Samverkan av
olika förmågor

48. Språket i hjärnan (Nordgren,
2021, kap 6)
• Hjärnan växer mest under de första
levnadsåren – inte bara storleksmässigt
utan även synapserna det vill säga
kommunikationen mellan nervceller
ökar
• Lateralisering, en specialisering för
respektive hjärnhalva
• Vänster hjärnhalva = språk
• Höger hjärnhalva = kreativitet som
musik
hörsel

49. Hjärnan fungerar multimodalt
Språkkartan över hjärnbarken. Olika kategorier av ord har olika färg.
Språket, precis som många
andra beteendefunktioner i
hjärnan, är en del av ett
komplext system där
nervområden mellan flera
områden samverkar. Till
exempel är hörseln, synen,
minnet och motoriken viktiga
när det kommer till att skapa
sig en förståelse för ord och
kunna uttrycka sig.

50. Hjärnans utveckling
• Forskning visar att speciellt små barns hjärnor utvecklas när de
”utsätts” för språk
• All stimulans är viktig för att stimulera hjärnans ”nätverk”
• Hjärnan är ”plastisk” (formbar), vilket innebär möjlighet till utveckling
• Språkförståelsen utvecklas före talproduktionen.
• Barnet lyssnar och ”samlar på ord”, för att så småningom säga de
första orden själv.
• Att lära sig språk gör hjärnan större

51. Hjärnans språkområden
- talproduktion,
bakre pannloben
- språkförståelse,
övre bakre
tinningloben
Hjärnan sedd från vänster sida

52. Spegelneuronsystemet och mänsklig
kommunikationsutveckling
• Barn föds med ett starkt intresse för mänskliga rörelser, ansikte, röst
och talljud.
• Spädbarn från det ögonblick de föds imiterar enkla ansikts- och
handrörelser
• I korthet kan man säga att spegelneuron mer specifikt utgörs av neuron
i den prefrontala motorbarken samt hos människan också i Brocas
område.
• Området är aktivt då människan talar, tittar på eller lyssnar till motoriska
handlingar
• Mänskligt talat språk är i högsta grad kroppsförankrad och utgår från
användningen av enkla gester.

53. Viktiga milstolpar i barns språkutveckling
• Barnet kommunicerar via skrik, gnäll och skratt (0-3 mån)
• Gemensamt fokus, förmedlar sig medvetet, turtagning som
vid samtal (protokonversation) från 3 månader
• Barnet kommunicerar via pekningar och gester (5-10mån)
• Jollerutveckling
• Första orden och ljudhärmande läten (12-18 mån)
• Orden sätts samman till satser (1-2 år)

54. Viktiga prediktorer
för språkutveckling
(Nordgren (2021, kap 4)
• Ömsesidig kontakt (blickkontakt, följa
blick)
• Aktivt lyssnande (uppmärksamhet)
• Delad uppmärksamhet
• Pekning och handmotorik
• Imitation
• Lek

55. Tidig kommunikationsutveckling mot delad
uppmärksamhet (joint attention)
o Blickkontakt - vuxne och barnet ser på varandra
(ömsesidig interaktion) – primär intersubjektivitet
(dyad – barn och vuxen)
o Följa någons blick och pekning (barnet följer)
o Pekning (barnet kan själv peka)
o Imperativa pekningar - peka för att få något tex. peka på
en glass för att be om att få en glass
o Deklarativa pekningar - peka för att dela uppmärksamhet
med omgivningen på specifika objekt – tex. barnet pekar
på en ko (specifikt objekt) som står i en hage för att dela
upplevelsen – sekundär intersubjektivitet (triad - barn +
vuxen + objekt)
o Den delade uppmärksamheten är alltså beroende av
den motoriska utvecklingen
o Aktivt lyssnande (barnet) – titta en häst –
perceptionen föregår talproduktionen
Primär intersubjektivitet –
ansikte till ansikte relation.
Barnet följer blicken

56. Ett annat sätt att se på delad
uppmärksamhet är intersubjektivitet
• Intersubjektivitet är en förståelse för att man delar fokus för
uppmärksamheten, delad förståelse, att varje part anpassar sig till den
andres perspektiv
• Med hjälp av intersubjektivitet förstår vi gemensamma perspektiv, och i
förlängningen kan vi förstå andra människors avsikter och intentioner
• Primär intersubjektivitet och sekundär intersubjektivitet
• Redan i tidiga förälder-spädbarninteraktioner kan man se
förmågan till primär intersubjektivitet genom delad ögonkontakt,
protokonversation (turtagning med vokalisering), och lek med
objekt
• Sekundär intersubjektivitet (ca 9 mån) som innebär att ”du och jag
delar intresse kring något upplevt, eller något ute i världen” (triad).
• Delad uppmärksamhet och intersubjektivitet kan ses som två olika
teoretiska perspektiv på samma sak.
• Den delade uppmärksamheten handlar mer om en kognitiv
visuell förmåga – att vi tittar på samma sak, först att vi är
uppmärksamma på varandra och senare även att vi kan vara
uppmärksamma på något utanför oss (triadisk uppmärksamhet).
• Intersubjektivitet är mer kopplat till anknytning och fokuserar
mer på att vi upplever samma sak. Detta gör att barnet lär sig
mer om sitt själv.
Ex. sekundär intersubjektivitet
inter = mellan, en relation
mellan två eller flera subjekt
Intersubjektivitet hänger
ihop med sinnessystemen
på så sätt att att vi ser och
hör och upplever
tillsammans

57. Protokonversation (ca 3 mån -12 mån):
• den tidigaste dialogen, en turtagning med vokalisering
• förmåga till imitation är en viktig grund för språkutveckling – kan ske
via ansiktsuttryck, finger-hand-armrörelser, kroppslig imitation eller
via talet och rösten
• Tex på tidig imitation är: munrörelser, räcka ut tungan (mimik),
fingerrörelser (kroppsrörelser), vokaliseringar (aaaa, iiii)
• Ett tecken på socialt samspel och relationsskapande
• Ex. på protokonversation mellan två barn:
https://www.youtube.com/watch?v=_JmA2ClUvUY

58. Diskutera! Vad kan vi lära oss av den tidiga
kommunikationsutvecklingen?

59. Jo, att 1)intersubjektivitet
och delad uppmärksamhet
är viktiga prediktorer för
annan utveckling 2) att den
vuxnes roll är viktig….
Som vuxen:
• att uppmärksamma barns signaler
• ge feedback i form av ögonkontakt,
nickningar, hummanden
• att fylla i, stödja och backa upp
barnets vokalisationer
• att behandla barnets vokalisationer
som om de är avsiktliga utsagor
• Vara aktivt närvarande
• barnets vokalisationer och rörelser
blir gester och ord först när de getts
en kommunikativ innebörd av den
vuxne

60. Testa dig själv i
detta quiz:
• https://mixquiz.se/15bq43ac1/

61. Kort samman-
fattning av olika
åldrar

62. Språkutveckling 0-1 år
• 0-3 mån: efter medfödda ljud som gråt, gnäll och
skratt utvecklas enkla vokala ljud och stämbandsljud.
• •3-5 mån : gemensamt fokus, förmedlar sig medvetet,
turtagning som vid samtal.
• 5-10 mån: pekningar och gester, stavelsejoller
(utvecklas vid 6-8 mån), imiterar ljudharanger, förstår
många ord (6 mån+)
• 12-18 mån: första orden och ljudhärmande läten,
mycket pekningar och gester, språkförståelse
välutvecklad. Konsonant – vokalkombinationen (KV –
stavelser): [mamma] [pappa] [titta] [totto] [nanna]
• De första orden kan vara ordgestalter, vilket betyder att barnet
säger t.ex. ”baba” men alltid använder det konsekvent för
ordet ”bil”.
• I början är många ord homonymer, dvs. identiska ord som har
olika betydelse, ex. ”papa” kan betyda pappa, tappa, lampa,
klappa.

63. 1 ½ - 2 ½
o Ordsamlarstadium: Passiva ordförrådet större än det aktiva. Barnet förstår mer än det kan
säga själv
o ”Ordförrådsspurten” 1-2 år – ca 10 nya ord/vecka lärs in
o Symbolförståelse, kan koppla ihop bild med ett ords betydelse.
o Använder framför allt ettordssatser eller substantiv/adjektiv + där.
o Barn i 2 – årsåldern har ett aktivt ordförråd på ca 200-300 ord
o När ordförrådet är tillräckligt stort börjar barnet sätta ihop ord till tvåordssatser; /äta
mat/, /åka bil/, /dä kaka/, /nej gunga/, /docka borta/, /mera kaka/.
o Imiterar
o Många fonologiska processer – förenklingar förekommer

64. 2 ½ - 3 ½ år
o Vid tre år utökas tvåordssatser till treordssatser
o ”Mia äta glass”, ”nej mamma ringa”
o ”fysiologisk stamning” (itereringar) – fröken, fröken, fröken
o Alla språkljud finns inte än
o Ljudsystemet och grammatiken utvecklas
o Fonologiska processer förekommer
o Över/underextensioner kan förekomma, liksom övergeneraliseringar (storare, gedde,)
o De vanligaste ordklasserna är substantiv och verb (+adjektiv?)
o 3-åringen förstår enkla muntliga anvisningar kopplade till en uppgift. Använder mer berättande tal.
o Barnet förstår mer än det själv kan uttrycka
o Efter den här åldern blir språkutvecklingen långsammare.

66. 3 ½ - 5 år
o 4-åringen gör sig förstådd utanför familjen
o Många 4–5-åringar förstår 10 000 ord och använder upp emot 1 500 ord aktivt
o Ordförrådet domineras av verb och pronomen (= ord som ersätter substantiv i en sats). Räkneord
börjar komma. Barnet kan vissa prepositioner.
o 5-åringen klarar att anpassa språket efter samtalspartnern, leker med språket (rim och ramsor), och
utvecklar förmågan till dialog
o Så småningom vaknar den språkliga medvetenheten, d.v.s. förmågan att skilja mellan innebörden och
formen hos ett ord. Tex. att tåg är ett längre ord än nyckelpiga
o Femåringen uttalar i regel språkljuden korrekt.
o Förmågan till ”theory of mind” utvecklas vilket påverkar kommunikationen (utökad pragmatisk
förmåga)
o De flesta yttranden är grammatiskt korrekta
o Ordböjningar blir alltmer korrekta tex. tjock, tjockare, tjockast
o Negationerna blir mer och mer korrekt placerade i satser

68. 6–7 år (skolbarnet)
• Barnet utvecklar en mångsidigare språkstruktur, t.ex. satsbyggnader med
bisats.
• Barnet fortsätter att ta till sig nya begrepp. Ordförrådet nyanseras och blir
alltmer specifikt.
• Barnet deltar i samtal, berättar, lyssnar aktivt och förstår instruktioner.
• Barnet kan använda språket för att planera och språket spelar en allt
större roll vid problemlösning.
• Sexåringen kan anpassa sitt språk till olika situationer och blir medveten
om språket som en del av personligheten.
• Barnet noterar och kommenterar hur andra låter.
• Barnet kan nu klart skilja på språkets form och betydelse.
• Ordförrådet omfattar cirka 7 000–10 000 ord.

69. Referenser
• Håkansson, Gisela (1998). Språkinlärning hos barn. Lund:
Studentlitteratur
• Nordgren, Pia (2021). Språk i sikte. Barns interaktionsutveckling i
relation till perception och kognition. ss. 13-109. Lund:
Studentlitteratur (97 s)
• Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. Från ord till
mening. Lund: Studentlitteratur, ss. 11-107 (97 s)
• Skolverket (2016). Nya språket lyfter.

70. Samspel och interaktion är grunden för barns
språkutveckling (Nordgren, 2021)
• Den sociala (interaktion) och kognitiva utvecklingen går hand i hand
• Social utveckling (tex. ömsesidig kontakt tex. blickkontakt, pekning) lägger
grunden för kognitiv utveckling (delad uppmärksamhet och theory of mind)
• Delad uppmärksamhet = `handlar om att en eller flera individer fokuserar på
samma aspekt av omgivningen´ (s. 48) – första steget mot socialt samspel
• Theory of mind = `handlar att kognitivt förstå andra människors perspektiv
genom att förstå andra människors intentioner, känslor och avsikter´ (s. 49)
• Delad uppmärksamhet har stor betydelse för både språk och
perspektivtagande
• Ex. Den vuxne pekar på en lampa och säger: Titta en lampa. Barnet följer pekningen
(gemensamt fokus på lampan) och lär sig ordet lampa som införlivas i barnets lexikon
(ordförråd)

71. Talproduktionsprocessen (Nordgren, 2021, kap 7, 8)
• När barnet utvecklar sin talförmåga sker mycket lärande bara genom att lyssna –
samband mellan talperception och talproduktion
• Ett samspel mellan neurologisk aktivitet i hjärnan, motorisk aktivitet i talorganet (mun,
läppar, kinder) och fysiologisk aktivitet som avser röstproduktion (stämläppar och
andning).
• Barns tal utvecklas från reflexmässiga motoriska rörelser till att kunna kontrollera sin
motorik med precisa rörelser
• Röst frambringas genom att en luftström från lungorna sätter stämbanden i vibration
• De olika språkljuden eller fonemen formas genom att läppar, tunga, käke och kinder ställs
in på olika sätt
• Tungans placering på olika platser i munhålan ger upphov till att luften passerar på lite
olika sätt
• Vokaler mycket plats i munhålan, konsonanter mindre plats i munhålan
• Barn behärskar vokalljud först, och sen konsonanter
• Y kan vara svårt, och att höra skillnad mellan Y och I (lysa-lisa), och Y och U (fyr och fur)
• Konsonanter kan innebära en utmaning

72.  Det nyfödda barnet har inte samma
förmåga som vuxna att forma språkljud och
ord.
 Under tidiga jollerperioden – stor likhet
mellan språkutvecklingen hos barn med
olika modersmål
 Stavelsejollret, särskilt intressant i
språkutvecklingen, döva barn utvecklar inte
stavelsejoller
6-12 månader – jollret mer socialt, och mer
språkspecifikt, leker med rösten, mimar,
imiterar, leker med tungan och olika ljud
Vokaljoller, vid 4–5 veckors ålder
Vid 4-6 månaders ålder
gurglande ljud
Vid 6-12 månaders ålder

73. Språk – ett ömsesidigt utbyte av tankar & känslor
• Två – eller flervägsprocess mellan en sändare (som skapar ett meddelande)
och en mottagare (som avkodar budskapet). Mottagaren skapar sedan ett nytt
meddelande som skickas tillbaka till sändaren = interaktion.
• Språket kan vara verbalt eller icke verbalt (teckenspråk, kroppsspråk, gester,
blick, mimik, bildkommunikation för funktionshindrade, blindskrift mm)
• Språket kan förmedlas med hjälp av talproduktion och mottagas auditivt (=
med hjälp av hörseln) eller förmedlas via skrift och mottagas visuellt (=med
hjälp av synen).
Mottagare
Sändare

74. Film 3 minuter
• För små barn kan ljuden K och T låta lika. Även G och D kan låta lika.
• https://youtu.be/xS72Wiurwqg
• Mer filmer hittar du här: https://www.sodertaljesjukhus.se/for-
patienter/mottagningar/logoped/uttalssvarigheter-hos-barn--nar-k-
blir-t-och-d-blir-g-del-1/

75. Samband mellan tal,
ord och gester
• När ett barn visat ett ord
som gest så återfinns
sedan ordet i ordförrådet
• Peka + nalle (gest + ord)
är ett tecken på
begynnande två-
ordssatser

76. Talproduktionen: våra 9 vokaler
• Centrala i svenskt uttal, runt vokalerna hänger
vi upp konsonanterna
• Delas in i främre, orundade, bakre rundade,
hårda och mjuka, lång och kort vokal
• De kallas mjuka vokaler därför att man säger ljudet före
mjukt. Exempel: Ge, gäspa, gäst
• De kallas hårda vokaler därför att man säger ljudet före
hårt. Exempel: Gå, gås, gata, gapa och gammal.”

77. Vokalfonem: särdrag
• Vokaler: luften strömmar fritt ur munnen, inga hinder!
• Ljuden formas på olika sätt:
• Läpparna: rundning, icke-rundning, inrundning
• Munhålan: sluten, öppen, mellanting
• Munhålan: främre, bakre, mitten
• Ofta svårt med läpprundning
• Främre vokaler: Uttala Y utan rundning – vad blir det för vokal?
• Ex. Lysa -?
• Bakre vokal: Uttala Å utan rundning - vad blir det för vokal?
• Ex. Måla - ?
• Vokallängden är väldigt svår i svenskan- väldigt lååånga
vokaler
• Ex. Jagg harr laggat matt idagg

78. Talproduktionsprocessen
Område för
talproduktion
s k Brocas area
https://www.youtube.com/watch?v=uTOhDqhCKQs
Preverbalt
meddelande
•Intention
•Information
tas fram från
minnet
Lexikalt urval
•morfologi,
fonologi,
stavelser
Utförande
•läppar
•käke
•tunga

79. Uttala vokalerna
högt!
Känn efter var i
munnen
vokalerna uttalas

80. Konsonantfonem: särdrag
• Konsonanter delas in med avseende på:
1. Artikulationsställe – anger tungans position och var fonemen artikuleras
• vid läpparna, labialer (p, b)
• vid tandvallen, dentaler (t, d)
• längre bak i gommen, velarer (k, g)
2. Artikulationssätt – handlar om hur man gör ett visst språkljud (hur vi blåser ut
luften, var luften hindras)
• Klusiler (explosionsljud) – p, t, k, b, d, g
• Frikativor (väsljud) – f, v, s, h, tje, sje
• Nasaler (näsljud) luftströmmen går genom näsan – m, n, ng
• Lateraler – L – ljudet passerar vid tungan
• Trimulanter – R
3. Tonade/tonlösa – om stämbanden vibrerar eller inte
Uttala gärna
ljuden högt!

81. Vilka är de tidigaste konsonantfonemen som
barn lär sig?
Svar: klusiler och nasaler
p, t, k, b, d, g, m, n
Håll handen framför munnen och säg:
b d g – p t k

82. Vad lärs in sedan?
Svar: frikativor – s,
tje, sje, h
Sedan lärs
tremulanter in – t
Fonemsystemet är
färdigutvecklat
kring 5 -6
årsåldern

83. artikulationssätt
artikulationsställe
klusiler frikativor nasaler
labialer p b m
labiodental f v
dentaler t d s n
velarer k g ɧ ŋ

84. ”Bevis” för en kritisk period:
• ”Genie”: begränsad språklig input före 14-års ålder. Genies språkliga
utveckling avstannade efter 5-års inlärning ungefär på en tvåårings
nivå
• ”Chelsea”: Född med grav hörselskada som inte upptäcktes förrän
hon var 31. Uppnådde med hörapparat näst intill normal hörsel.
Lyckades aldrig utveckla ens de mest rudimentära grammatiska
strukturer för små barns språk
• ”Isabelle”: Hölls undangömd till 6-års ålder. Påbörjade sin inlärning
inom ramen för den kritiska perioden. Uppnådde en språklig
behärskning jämförbar med jämnåriga kamraters mycket snabbt

85. Fonologisk och fonemisk medvetenhet
1. Fonologisk medvetenhet på rimnivå
• förmåga kunna bortse från vad ord betyder och istället lyssna till hur de låter
• En viktig del i utvecklingen är när barn börjar rimma: hatt, katt, ratt, matt…
2. Fonologisk medvetenhet på stavelsenivå
• förmåga till stavelsesegmentering
3. Fonologisk medvetenhet på fonemnivå
• mer avancerad fonologisk medvetenhet kräver uppmärksamhet på enskilda ljud
i orden, det som också kallas för fonemisk medvetenhet.
• Fonemisk medvetenhet är alltså medvetenheten om de enskilda språkljuden i
språket - Vad får du för ord om du tar bort f från fröken?
• Barn som är försenade i sin språkutveckling kan ha svårt att skilja (auditivt)
mellan olika fonem. Kjol kan realiseras som sol etc.

86. Lek med rim,
stavelser och
fonem

88. Barnet behöver lära sig att koppla ihop ett
ord med ett visst objekt
Konkreta ord lärs in först tex. boll, hoppa,
sjunga, docka, välling
Abstrakta ord som tex. hungrig lärs in först
när barnet kan associera orden med en
speciell situation
Delad uppmärksamhet/sekundär
intersubjektivitet – förälder – barn - boll
Boll

89. Viktiga prediktorer för
språkutveckling
• Ömsesidig kontakt (blickkontakt, följa pekning
med blicken)
• Delad uppmärksamhet på
objekt/individer/händelser i omgivningen
(mellan barn och vuxen)
• Intersubjektivitet, att vi kan dela känslor och
tankar kring det som händer i vår omgivning,
• Intersubjektivitet – delad uppmärksamhet
är helt avgörande för vidare utveckling av
kommunikation och språk
• Aktivt lyssnande (barns lyssnande på språkljud)
- uppmärksamhet
• Pekning och handmotorik (vuxen pekning,
barnets pekning och övriga gester)
• Imitation
gester = motoriska handlingar som styrs av
hjärnan, kan vara mer eller mindre medvetna
Läs mer om olika typer av gester i Nordgren (2021), kap 9

90. Perception – barn lär sig med hjälp av sina sinnen
Perception
Syn
Hörsel
Smak
Lukt
Känsel
Balans
(Egen)-
rörelse-
sinnet
Auditiv perception =
varseblivning genom hörseln
Läs mer Nordgren, 2021, kap 7
Många forskare menar att tidiga sinnesupplevelser påverkar hjärnans möjlighet till senare inlärning

91. Fonologi, prosodi och gester
Utveckling av språkljud och ord uppträder vanligen i samband med pekgester
och prosodiska uttryck

93. Jocke sitter vid datorn eller lyssnar på musik på sitt rum.
Jocke är inte trött.
Han säger att han är trött.
Han stannar hemma, eftersom han har feber.
Bebisen skrek, så att alla vaknade.
Han studerade hela helgen, för att han ville klara provet.
Per bor inte i Lund, eftersom han inte ska studera.
Eftersom Per inte ska studera, bor han i Lund
Huvudsats och bisats
1. En huvudsats kan stå ensam.
2. I huvudsatsen kommer alltid verbet
på andra plats.
3. I huvudsatsen står satsadverbialet
efter det första verbet.
4. Om huvudsatsen börjar med något
annat än subjektet står satsadverbialet
efter subjektet.
1.En bisats måste kombineras med en
huvudsats.
2. Ordföljden i bisatsen: bisatsinledare
+ subjekt + (inte) + verb.
3. I bisatsen står satsadverbialet före
det första verbet.

94. Vad är skillnaden mellan en mening och en sats?
• Meningar är uppbyggda av satser.
• Meningar är alltså ett överbegrepp och sats är
ett underbegrepp.
• En mening består av minst en huvudsats men
kan bestå av flera huvudsatser och/eller
bisatser, i princip oändligt många.
• Meningar utmärks av att man sätter punkt,
frågetecken eller utropstecken efter dem. Då
vet man att meningen är slut.
• Meningen består sen av satser. När en ny sats
dyker upp så finns alltid ett nytt predikat och
subjekt.

95. Hjärnan fungerar multimodalt
Språkkartan över hjärnbarken. Olika kategorier av ord har olika färg.
Språket, precis som många
andra beteendefunktioner i
hjärnan, är en del av ett
komplext system där
nervområden mellan flera
områden samverkar. Till
exempel är hörseln, synen,
minnet och motoriken viktiga
när det kommer till att skapa
sig en förståelse för ord och
kunna uttrycka sig.

96. Ej glasklar skillnad mellan pragmatik och
semantik
• Pragmatik – ”barnets förmåga att använda sig av språk som ett
kommunikationsmedel det vill säga hur barnet pekar och använder
ord för att uttrycka önskemål och behov eller för att påkalla
uppmärksamhet eller i syfte att dela uppmärksamheten med en
annan individ” (Nordgren, 2021: 28)

97. • Logopeden Pernille Holck beskriver hur man kan underlätta
språkutvecklingen för barn med språkstörning genom att helt enkelt
prata olika med barn med pragmatiska språkstörningar. Hur pratar man
med barn som har svårigheter med att förstå liknelser som, till
exempel "kasta ett öga"`
• https://urplay.se/program/170449-ur-samtiden-grav-sprakstorning-
olika-samtalsstilar-for-olika-barn