Semiotik

1. Nina Emilsson
Borås Högskola

2. använda en grundläggande
litteraturvetenskaplig, språkvetenskaplig och
semiotisk terminologi vid analys och samtal
kring text, bild och film samt utifrån ett
interkulturellt perspektiv kritiskt reflektera
över hur text, bild och film kommunicerar
mening

3.  Centralt innehåll 1-3
Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och
webbtexter.
 Centralt innehåll 4-6
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter,
interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och
typiska språkliga drag.
 Centralt innehåll 7-9
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och
dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till
exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
 SFI
Det vidgade textbegreppet är av stor vikt inom utbildningen i svenska för
invandrare. Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära
läsning utan även avlyssning, bild- och filmstudium.

4.  Semaion = tecken
 Semiotik betyder ”läran om tecken och mening” och
intresserar sig för:
◦ hur människor kommunicerar med hjälp olika tecken såsom
bokstäver, siffror, bilder, symboler, trafikmärken, logotyper,
kläder, ansiktsuttryck etc.
◦ ser kommunikation som textläsning och bildförståelse som något
inlärt, att tecken kräver ett mentalt arbete för att förstås.

7. 1)Tecken (sign) - något som kan tolkas.
Ett tecken består av två oskiljbara
enheter:
 Det betecknande (Signifier - denotation) –
vad vi ser, det faktiska innehållet
 Det beteckande (signified - konnotation) –
meningen vi ger det vi ser

11.  Musik på/Ljud på
För att förstå innebörden av detta tecken krävs
att man är bekant med vårt västerländska
musiknotssystem och överenskommelsen av
symbolens funktion.

12. Signifier
Ordet tree,
uttal av
tree
Signified
Begreppet
TRÄD
Beteckning =
signification
begripliggöra
verkligheten
Det finns inget som säger att bokstäverna TRÄD
är just ett TRÄD man skulle lika gärna kunnat
skriva DÄRT. Tecken är godtyckliga. De tolkas,
lärs in och får en mening.

13. Ordet KATT har alltså ingen tydlig
länk till ett fyrbenta, hårigt djur utan
fungerar så eftersom vi lärt oss att
associera bokstäverna K A T T med
begreppet: djur

14. Ett tecken har olika betydelse i olika kulturer, i olika språk
och hos olika människor. Vad vi menar med eller hur vi
uppfattar ett tecken bestäms av vår:
 kultur (svensk, västerländsk, kristen och så vidare)
 sociala och samhälleliga ”plats” (förälder, barn,
överklass, arbetarklass, invandrarklass med mera)
 av vår mentala föreställning av tecknet (våra
erfarenheter och personliga eller privata association)

15. När det gäller färger så uppfattas innebörden
olika beroende på kulturell kontext exempelvis
så uppfattas färgen röd som en positiv färg i
Kina medan den i väst ofta varnar för
någonting.

17. Sett ur ett västerländskt perspektiv är
bilden försedd med koder som uttrycker
individualitet, självständighet, fart och
äventyr. Genom landskapet får vi en bild
av oberoende/frihet och rörelse samt
en livstilsförbättring.

18. Skulle bilden istället tolkas
som lågstatus; en orakad slusk
till man med en risig
gammal motorcykel
(fattigmansfordon) på en
bullrig, smutsig och farlig färd

19. ”All kunskap inbegriper bruk av tecken,
tolkningar av tecknen samt slutledningar
baserade på tecken.”
Därför måste vi lära oss att tolka tecknen innan
vi kan ta in den kunskap som de förmedlar.

22.  Ikon, index och symbol
1) En ikon är ett tecken som liknar sitt objekt

25. Ett tecken med ett direkt och existerande
samband mellan tecknet och objektet tex. rök
kopplas till eld, nysning till förkylning
Index skapar betydelse genom orsakssamband

29. För att förstå tecken och
symboler behövs
gemensamma kulturella och
sociala överenskommelser, så
kallade konventioner. Utan
konventioner uppstår inte
kommunikation, tecknen
förblir privata.

30.  En bild presenteras oftast i ett sammanhang
tillsammans med exempelvis text, musik eller tal.
 För att studera kontextens betydelse har man inom
bildforskning fastställt olika typer av kontexter.
 inre kontext
 yttre kontext
 sändarkontext
 mottagarkontext

32. Denotation=
Vad du ser
Konnotation =
Meningen
bakom det du
ser

33. Vad ser du?
Du ser en halvnaken, tanig
och benig tjej som tittar sig
i spegeln. Spegelbilden
reflekterar tillbaka en
normalstor tjej.
Det handlar om anorexia
En tjej som inte är nöjd
med vad hon ser i spegeln
Tjej med låg självkänsla

34. Yttre kontext syftar på omgivningen
närmast tecknet, exempelvis musik, text
andra bilder och den miljö som bilden
presenteras i.
Vi tolkar exempelvis ett fotografi
annorlunda om det har en positiv eller
negativ rubrik intill sig.

35. Proteinrikt
alternativ till
kött

36. Sändarkontext: vår vetskap om sändare
påverkar
En bild eller meddelande på första sidan i
Dagens Nyheter tolkas generellt med
högre tillförlitlighet än i en bild i Hänt
Extra

37.  Det är inte någon
automatik hur linjer
och färger skall sättas
samman för att kunna
föreställa människor ,
hus, landskap och så
vidare. Det har
etablerats flera olika
konventioner kring det.

39. Mottagarkontext: olika bakgrunder medför att vi tolkar
olika.
 Mottagarnas slutgiltiga tolkningen beror på: vilken
religion och kultur de tillhör, uppfostran, tidigare
erfarenheter, kunskaper, språk…

41. En ikon med en människa där man uppfattar kön
eller en kroppsdel på den avbildade som är vanligt
hos oss uppfattas ofta som stötande i t.ex.
arabvärlden och vissa delar av Asien.

42. Betydelse: Information & Parkering
För att förstå innebörden av dessa symboler
måste man förutom att vara bekant med det
romerska alfabetet godta och förstå tecknets
konvention dvs. att bokstaven står som symbol
för information & parkering.

43. Hakkors – eller svastikor – är vanliga i de japanska
turistbroschyrerna och på stadskartor, där de används som
symbol för helgedomar och religiösa byggnader. Men en studie
visar att turister häpnar över dessa "manji", som symbolen
kallas, eftersom de förknippar den med Nazitysklands ondska
och inte med österländsk stillhet och andlighet.