Föreläsning Flerspråkighet i ett individ-och samhällsperspektiv

1. F l e r s p r å k i g h e t i e t t
i n d i v i d - o c h
s a m h ä l l s p e r s p e k t i v
NINA EMILSSON
• U n i v e r s i t e t s a d j u n k t v i d h ö g s k o l a n v i d B o r å s
• D o k t o r a n d i u t b i l d n i n g s v e t e n s k a p v i d G ö t e b o r g s U n i v e r s i t e t
• M å n g å r i g l ä r a r e r f a r e n h e t f r ä m s t i n o m f ö r s k o l a o c h
v u x e n u t b i l d n i n g

2. BEFOLKNINGS
RÖRLIGHET –
vad innebär det
för skolan?
Världen har förändrats
Migration & globalisering
Ifrågasättande av
traditionella
föreställningar
kring språk,
språkutveckling &
språkundervisning
Läs mer i Cummins, 2017;Wedin & Musk 2010: 1-30

3. SVERIGE - mångspråkigt & mångkulturellt
• Över en miljon elever går i
grundskolan (1 023 956 elever).
• Cirka 25 % av eleverna har ett
annat modersmål än svenska
• 152 språk talades i svenska
grundskolan, arabiska, det
största modersmålet, cirka 53
000 elever
Statistiken för läsåret 2016/17 samlades in 15 oktober 2016.

4. Många fler nyanlända i grundskolan
•Ökning av antalet nyanlända elever
–En ökning på 27 procent, från 62 400 (2016)
till 79 400 (2017) = ökning med 17 000
elever!
•Ojämn fördelning mellan skolor
•Ojämn fördelning mellan kommuner

5. Migration och den mångkulturella samhällsutvecklingen
är en av nutidens mest angelägna och aktuella frågor
för skola och utbildning (Lahdenperä 2016: 11)
Kaya, Anna (2016). Att undervisa nyanlända. Metoder, reflektioner och erfarenheter. Natur och kultur

6. Flerspråkighet som norm
• PARADIMSKIFTE - ”The multilingual turn” (Conteh &
Meier) – mot en flerspråkighetsnorm
• ENSPRÅKIGHET
–”den syn som präglar det svenska samhället att ett
språk är det normala tillståndet för en människa” (Flymann
Mattson 2017: 13)
– Enspråkighetsnormen – sin grund ”ett land, ett folk, ett språk”
– Tvåspråkigas kompetens jämförs med enspråkigas

7. Flerspråkighet är normaltillståndet i världen

8. Blame the teacher……för de dåliga
skolresultaten
Med ett monokulturellt och enspråkigt perspektiv läggs
ofta skulden på:
- Läraren, eleven och eller föräldrarna
- Är det verkligen eleven det är fel på och inte systemet?
- Många gånger handlar det om bristande kunskap hos
beslutsfattare…

9. Skolan är en viktig integrationsarena
• Integration ”en process som leder till att skilda enheter
förenas (Nationalencyklopedin)
–I praktiken: olika sätt att definiera integration och vad det
innebär
Övergripande mål för integrationspolitiken
1) Lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund
2) en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund,
3) en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer
samhällets grundläggande demokratiska värdering och som alla oavsett bakgrund sa vara delaktiga i och
ansvariga för, och
4) ett samhälle fritt från diskriminering

10. Olika sätt att förstå integration
• Monokulturell integration –– monokulturellt förhållningssätt
– Du får gärna bo här om du blir som vi – ”svenskhet”
– invandrarelever … problem som måste hanteras, omvändas och åtgärdas
• Mångkulturell integration – mångkulturellt förhållningssätt
– Du får gärna bo här och vara som du är - men fortfarande vi och dom
• Interkulturell integration – interkulturellt och inkluderande
förhållningssätt
– Du får gärna bo här och jag vill också lära mig mer om dig
– ömsesidig respekt, erkännande av varandras olikheter och behov

11. Interkultaralitet som utbildningsideal
Interkulturellt förhållningssätt
• Inter = växelverkan
• en handling
• en gränsöverskridande
process
• social interaktion
• ömsesidighet
Eckerbrandt & Rosander 2006

12. Faktorer som är centrala för
minoritetsspråkselever skolframgång ( A x e l s s o n 2 0 1 3 , 2 0 1 5 )
Det sociopolitiska sammanhanget det vill säga maktrelationer i samhället, skolan & på
individplanet
Förstaspråkets användning och status
Attityder, fördomar – samhällsklimat,
Ojämlika tvingade maktförhållanden
 Möjligheter till identitetsförhandling
Förskolans och skolans organisation
Utformningen av undervisningen i & på andraspråket & modersmålsundervisningen &
studiehandledning & modersmålsstöd
 Den pedagogik som bedrivs
 Kunskapsöverförande, socialkonstruktivistisk, transformerande pedagogik
 Transpråkande som möjlig pedagogisk praktik

13. Attityder
formar normer
samtidigt som
de utgår från
normer
Kunskapskomponent
Känslokomponent
Handlingskomponent
De nyanlända är ett
problem, de kan inget.
Bristperspektiv
Lärarna har negativ
känsla för att ta
emot nyanlända i
sitt ämne
Lärarna kräver att de
nyanlända måste lära
sig ”bra svenska”
först …innan de kan
börja läsa ämnet
Muslimer är
terrorister/invandare är
kriminella
Rädsla och
ogillande mot
muslimer/
invandrare
Umgås inte med, vill
inte lära känna, undviker,
hyr inte ut till
muslimer/invandrare
Se Bijvoet 2007: 113-122 (i: Sundgren, 2007)

14. SPRÅKATTITYDER
• Språkattityder handlar om värderande
inställning till olika språk (Bijvoet
• Sally Boyd spelade in 5 utlandsfödda
lärare som jobbade i svensk skola.
• Bedömningen av deras uttal smittade
av sig på bedömningen av pedagogisk
skicklighet, grammatiskt korrekthet
och ordförråd.

15. Vad ser du?
• Ser du en elev med brist i svenska eller en elev med
flerspråkig kompetens?
• Utgår du från en enspråkig norm eller flerspråkig norm?
• Ser du flerspråkighet som en resurs eller som ett problem?
Vad du SER och HUR du SER på
ELEVEN får/har stor betydelse

16. Lärare måste göra val, individuellt och kollektivt, om hur de ska
positionera sig själva i förhållande till mångfaldsfrågor
Valen formar och skapar lärarens identitet
Valen avgör:
- vilken relationen som utvecklas mellan
lärare och elev, och
- om eleven kan bygga eller begränsar sin identitet
Cummins (2017) säger: ”i en mångfaldskontext positionerar sig
lärare alltid sig själva – medvetet eller omedvetet – i förhållande till
denna mångfald”

17. Bygga eller begränsa
identiteter
• Elevernas identiteter formas av:
• Vad läroplanen innehåller och inte innehåller
• De underförstådda budskap och attityder som eleverna tar
till sig, till exempel nedvärderas/uppvärderas deras språk och
kultur i skolan?
• Skolresultat är ett direkt resultat av samhälleliga
maktrelationer samt identitetsförhandlingen mellan
lärare och elever
”Om skolor inte förmedlar de positiva fördelarna med
tvåspråkighet och flerspråkighet för kognitiv,
kunskapsmässig och personlig utveckling, är skolor
medansvarig i de rådande maktrelationer som finns i
samhället” (Cummins 2017: 171).

18. En transformerande pedagogik
( A x e l s s o n 2 0 1 3 , C u m m i n s 2 0 1 7 )
• Transformerande pedagogik, att
medvetandegöra för eleven om hur
kunskap och makt hänger ihop,
synliggöra elevers kulturella och
språkliga kapital i syfte att främja en
kritisk litteracitet så att eleverna kan
utmana rådande maktförhållanden i
samhället
• Lärare är aldrig maktlösa, de är
aktörer med makt att göra
pedagogiska val till exempel genom att
välja förhållningssätt till elevernas
språk och kultur

19. Undervisa med
Samspelet mellan lärare och elever är enligt
Cummins (2017) den viktigaste faktorn bakom
elevernas framgång eller misslyckanden i skolan

20. Cummins (2017:170): Ram för hur skolresultat
påverkas av samhälleliga maktrelationer
”Samspelen bildar ett
mellanmänskligt utrymme där
kunskap förvärvas och
identitetsutveckling förhandlas.
Inom detta mellanmänskliga
utrymme, där tankevärldar möts,
skapas och delas makt”
(Cummins 2017:173)
”I mellanmänskliga utrymmen där identiteter
förhandlas kan elever och lärare tillsammans
generera makt som utmanar ojämlika strukturer
– i liten skala men på viktigt sätt” (Cummins
2017 s.177).

21. Vad gäller maktförhållanden och attityder
skriver Axelsson (2013 s. 571) följande:
”Att insistera på att bara svenska får användas i
klassrummen är ett sätt att förstärka redan
befintliga maktförhållanden. Att visa respekt för
andra språk, kunskaper och erfarenheter genom att
tillåta och ge dem mening och utrymme i
klassrummet säger något om samhällets styrka att
hantera pluralism, rättvisa och jämlikhet.”

22. Samarbetesorienterande maktrelationer
före tvingande maktrelationer (Cummins, 2017)
• Samarbetsorienterande maktrelationer
–det vill säga att få ”möjligheter” eller ”inflytande över sin egen
situation”, leder till högre självförtroende hos eleven eftersom
deras identitetskänsla bekräftas och vidgas i samspelet med
lärarna.
–att föredra framför tvingande maktrelationer, det vill säga makt
som en dominerad grupp utövar på bekostnad av en
underordnad grupp.

23. ”Forskningsevidensen är viktig när det gäller att
åstadkomma effektiv undervisning men ideologin är också
viktig. Pedagoger som vill främja jämlikhet i samhället – och
som förhåller sig till utbildning utifrån principerna om social
rättvisa och mänskliga rättigheter – har större chanser att
bedriva effektiv undervisning. Förklaringen ligger i att
mänskliga relationer är lika viktiga eller viktigare
för elevernas engagemang än vad själva
undervisningsstrategierna är”. (Cummins, 2017: 37)

24. CUMMINS (2017:159)
– Maktförhållanden i samhället har en direkt inverkan på skolans organisation och
lärares och elevers sätt att förhandla om identiteter inom skolan
– Den mellanmänskliga sfär eller ”utvecklingszon” som skapas genom samspel
mellan lärare och elever avgör kvaliteten på lärandet och i vilken mån elevernas
identiteter vidgas eller begränsas
– Samspelet mellan elever, lärare och marginaliserade grupper är aldrig neutrala,
antingen stärker eller utmanar tvingande maktförhållanden i varierande grad
– Lärare är aldrig maktlösa, de kan utmana diskriminerande utbildningsstrukturer
och samhällsdiskurser

25. DEL 2:
BEGREPP

26. BEGREPPSDEFINITIONER

27. Begrepp som är bra att känna till
•L1 = förstaspråk/modersmål vs L2 =andraspråk
–L1 = det språk en individ tillägnat sig först (first/native language;
mother tongue, heritage language
–L2 = Språk som tillägnats efter att (ett/flera) förstaspråk
etablerats (second language, additional language)
– siffror motsvarar ordningsföljd, inte behärskningsgrad
•Tvåspråkig (bilingual) vs flerspråkig (multilingual)
–Begreppen används ofta synonymt

28. Har ofta kommit att användas för
språkliga minoritetsgrupper än för
språkliga majoritetsgrupper
”The term therefore tends to be a symbol
of separation of minority and majority, or
thoose with less, as opposed to those with
more power and status” (Baker &
Fryes1998 s. 50).

29. Vem är flerspråkig?
• Finns inte EN accepterad definition
• Fyra kriterier att diskutera begreppen ”flerspråkighet” och
”modersmål” utifrån: Skutnabb-Kangas 1981, citerad av Håkansson 2003

30. FLER BEGREPP
• Flerspråkig elev = ”en elev som på ett eller annat sätt
använder två eller flera språk. Men det innebär inte att det finns ett
villkor att språken ska ha en likvärdig utveckling hos eleven.”
• Andraspråkstalare = ”Elever som lär sig svenska efter att de
påbörjat utvecklingen av ett eller flera förstaspråk” – svenska är
inte nödvändigtvis det andra språket de lär sig
• I skolsammanhang - andraspråksinlärare ”elever som lär sig
ett andraspråk (tex. svenska)

31. ”En aspekt av definitionsproblematiken
är den om de olika språkförmågorna”
(Flymann Mattsson 2017: 97)
•Innebär två/flerspråkighet att kunna:
– producera - produktiva färdigheter som tala och skriva
– förstå - receptiva färdigheter som lyssna och läsa
•Höga krav på skriv- och läskunnighet i Sverige

32. Andraspråk vs. Modersmål
ANDRASPRÅK
• Eleverna har olika kunskapsnivåer
• Det språk eleverna lär in är även
undervisningsspråk
• Läraren har oftast ingen egen erfarenhet av ämnet
• Mycket uttalsundervisning kan vara nödvändigt
• Anpassad grammatikundervisning är viktigt
• Ordförrådet byggs upp
• Eleverna arbetar samtidigt med bas och utbyggnad
• Systematisk träning i kommunikativa färdigheter
• Ofta begränsad informell inlärning
• (Svensk kultur förmedlas tillsammans med
språkinlärningen)
MODERSMÅL
• Elevernas kunskapsnivå skiljer sig inte så mycket
• Modersmålet är undervisningsspråk
• Läraren har oftast egen erfarenhet av ämnet
• Uttalsundervisning är ett undantag
• ”Grammatiken” är redan inlärd
• Ordförrådet byggs ut
• Arbetar (nästan enbart) med utbyggnaden
• De kommunikativa färdigheterna socialiseras in
• Oftast obegränsad informell inlärning
• (Svensk kultur socialiseras in från födseln)

33. Andraspråk vs främmandespråk
ANDRASPRÅK
• Hög målsättning
• Samtliga färdigheter; läsa, skriva, lyssna, tala,
lika viktiga
• Alla språkfunktioner ska behärskas
• Används för att skaffa sig ”alla” kunskaper på
• Lärs in i målspråkslandet
• Läraren har oftast inte samma
förstaspråk/modersmål som inlärarna
• ?
• De förvärvade kunskaperna jämförs med
målspråkstalarnas kunskaper
FRÄMMANDESPRÅK
• Begränsad målsättning
• Vanligt med inriktning på någon speciell
målsättning; ex. tala/skriva
• Begränsade språkfunktioner behärskas
• Vissa kunskaper kan inhämtas på språket
• Lärs in utanför målspråkslandet
• Läraren har oftast samma förstaspråk som
inlärarna
• Ämnen med status
• De förvärvade kunskaperna jämför inte med
målspråkstalarnas

34. VI TÄNKER OFTA
ENKELSPÅRIGT
OM ELEVERS
SPRÅKSITUATION
Förstaspråket
Andraspråket
Elevers språkliga erfarenheter är oftast
mer komplext än att de kan delas upp i
förstaspråk och andraspråk (Skolverket 2018:11)

35. Elever, särskilt de äldre, är ofta
mångspråkiga
Från forna kolonialländer –
språk i hemmet & skolans språk
Fars släkt & mors släkt - olika
språk
Hemmets språk & grannars
språk
Länder med många stamspråk
Bott i olika länder från det
man lämnat hemlandet
Källa: Svensson, Gudrun, 2016

36. Tidigare föreställningar kring språk
Separate underlying profiency – en
separat underliggande språkförmåga
Språk som separerbara, räknebara enheter

37. SUBTRAKTIV UTBILDNING = (L1 + L2) – L1 = L2
• baserad på myten: Tvåspråkighet stänger dörrar
• Språkdränkning ”simma eller sjunk”
• utb.mål: assimilering och enspråkighet
• Ger en subtraktiv tvåspråkighet
• Myten Tvåspråkighet stänger dörrar är ”baserad på rasistiska
ideologier än på objektiv evidens” (Cummins 2017:124)

38. Additiv utbildning = L1 + L2 = L1 + L2
Två enspråkiga i en kropp
”dubbel enspråkighet”
Additiv tvåspråkighet
Balanserad tvåspråkighet

39. Dynamisk språksyn (Garcia 2009)
Språkanvändning &
språkinlärning är en
dynamisk process i
vilken två eller flera
språk ständigt
interagerar
Flerspråkig kompetens inte bara kompetens i flera
språk utan även en kompetens att kunna
kommunicera i flerspråkiga sammanhang.

40. Uppmuntrar
användandet av alla
språkliga resurser – ser
alla språk som likvärdiga
TRANSSPRÅKANDE
som förhållningssätt
Flerspråkighetsinriktad
utbildning och undervisning
Ser flerspråkighet som
resurs
Utbildningsmål:
Dynamisk och
integrerad
flerspråkighet

41. Undersök elevernas flerspråkighet
(Greppa flerspråkigheten (2018: 19)

42. DISKUTERA
•Hur tror du att det är att vara flerspråkig elev på din
skola – möjligheter och utmaningar?
•Vad har du för egna erfarenheter av flerspråkighet?
•Vilken kunskap har personalen om flerspråkighet?
•Andra frågor? Reflektioner?

43. Del 3: Vad säger
forskningen?

44. 1) Genom att slå hål på
myter
2) Genom välunderbyggda
argument baserade på
forskning och inte åsikter
3) Genom att ta stöd i vad
styrdokumenten säger
Hur motiverar vi en
flerspråkighetsinriktad utbildning och
undervisning?
Hur argumenterar vi för de
flerspråkiga elevernas
utbildningsrättigheter som till
exempel svenska som andraspråk,
studiehandledning på modersmålet?
Vad säger forskningen
och styrdokumenten?

45. Några myter kring flerspråkighet
• Myt 1: Svenskan kommer att försvinna eller utarmas
– NEJ, förändringar av språk är naturligt och dessutom räknas svenskan som ett starkt språk
• Myt 2: Modersmålet utvecklas på bekostnad av andraspråket
– NEJ, modersmålet kan och bör utvecklas tillsammans med svenskan. Modersmålets betydelse
kan inte nog betonas. Modersmålet hänger ihop med identitetsutveckling, är ett verktyg för
lärandet, och ger möjlighet för flerspråkighet.
• Myt 3: Barn lär sig språk snabbt
• Myt 4: Flerspråkiga blandar ihop språken
– NEJ, men det kan låta så för ett enspråkigt öra
• Myt 5: Forskningen är oenig kring flerspråkighet
– NEJ, forskningen är oenig om mycket, men inte om flerspråkighetens positiva effekter!

46. Språk har alltid förfallit
Språkförändring är en naturlig process

47. Myt 1: Svenskan kommer
att försvinna eller utarmas
–NEJ, förändringar av språk är naturligt och
dessutom räknas svenskan som ett starkt
språk
–Språklagen: svenska = huvudspråk

48. En debatt på villovägar
”Det måste vara en
självklarhet att människor
som kommer till Sverige för
att leva här också har
svenska som första språk
(GP 2012).
..”modersmålsundervisning
en leder till ”blattesvenska”
(EbbaWitt-Brattström)
Myt 2: modersmålet utvecklas på bekostnad av andraspråket

49. Sena avbrott:
Modersmålsundervisning
minst till åk. 5
Utan avbrott:
Modersmålsundervisning
under hela grundskolan
Tidiga avbrott:
Modersmålsundervisning
minst till åk. 3

50. INTERDEPENDENSHYPOTESEN, förhållandet
mellan tvåspråkigas första – och andraspråk
Cummins (2017:138) skriver: ”Omfattande forskning visar att det finns
signifikanta positiva samband mellan utvecklingen av kunskapsmässiga färdigheter
på förstaspråket och motsvarande utveckling på andraspråket”.
= CUP, gemensam
underliggande
förmåga, kunskapsbas
L2, ytliga särdrag
L1, ytliga särdrag

51. TVÄRSPRÅKLIG TRANSFER ( Ö V E R F Ö R I N G M E L L A N S P R Å K E N )
• Sex olika typer av tvärspråklig transfer (Se Cummins 2017: 139-140)
1. Överföring av begreppsliga element till exempel förståelsen av begreppet revolution
2. Överföring av språkspecifika språkelement, till exempel transfer av besläktade ord
psychology och psykologi.
3. Överföring av mer generell morfologisk medvetenhet till exempel medvetenheten om
innebörden och funktionen av prefix och suffix (pre =före, re=åter
4. Överföring av fonologisk medvetenhet, kunskap om distinkta ljud
5. Överföring av metakognitiva och metalingvistiska inlärningsstrategier till exempel strategier
för att sammanfatta, för att bygga ordförråd, minnesknep.
6. Överföring av språkanvändningens pragmatiska aspekter till exempel kroppsspråk,
risktagande

52. SAMMANFATTNING av den positiva relationen
mellan förstaspråket och andraspråket
• Det finns en underliggande gemensam förmåga, tvärspråklig transfer
• Cummins (2017:141): ”överföringen av begrepp och färdigheter
mellan språk förklarar varför mindre undervisningstid på
majoritetsspråket inte medför negativa konsekvenser för utvecklingen
av kunskapsrelaterade färdigheter på samma språk”.
 Intressant är: I vilken grad bör lärare undervisa för tvärspråklig
transfer istället för att bara hoppas på att en överföring kommer ske
spontant?

53. COLLIER & THOMAS FORSKNING (AXELSSON 2013, 2015)
Longitudinell studie av tvåspråkiga elevers skolframgång i USA (1997). Omfattande
material.
I 20 år följt 42 000 elever med annat modersmål än engelska som gått minst fyra år
på de skolor som studien omfattar.
I april 2002, ny rapport från de fem senaste årens uppföljningar, styrker de tidigare
resultaten.
Svårt att hitta de som är oeniga medThomas & Colliers studie och dess resultat

54. CENTRALA RESULTAT: COLLIER & THOMAS (1997, 2007)
 Det är en tidskrävande och svår process att få hela sin skolgång på sitt
andraspråk, dubbel uppgift
Ett barns lärande och utveckling går långsammare (kanske aldrig hinner ifatt det
enspråkiga barnet) om barnet endast får undervisning på sitt andraspråk. Lär sig
bäst på ett språk man förstår.
Den positiva betydelsen av undervisning på modersmålet gäller för alla
elevgrupper. Axelsson (2015:315):
”barn som invandrat till landet, barn som är födda i landet, barn som förlorat sitt
förstaspråk, tvåspråkiga barn som nått långt både i sin första - och andraspråksutveckling,
barn samt barn som är i början av sin andraspråksutveckling”.

55. Berikande
tvåvägsprogram ger
bäst resultat

56. STORT EMPIRISKT STÖD FÖR TVÄRSPRÅKLIG
INTERDEPENDENS (AXELSSON 2013, 2015)
 Gonzáles (1989) – elever som utvecklat litteracitetet på spanska i Mexico innan
skolstart i USA – bättre resultat på lästest i både spanska och engelska än de som
flyttade till USA före skolstart och innan de utvecklat litteracitetet.
Lindberg (1995) – tvåspråkiga (finska + svenska) – en mer utvecklad
metaspråklig och analytisk förmåga än enspråkiga
 Magnusson (2011) – elever som börjat använda svenska efter 7 års ålder har
fördelar i sin användning av mer abstrakta uttryckssätt (nominaliseringar) i jfr
med de som har en startålder mellan 4-7 år. Tolkning: De kan dra nytta av sin
stabila grund i förstaspråket

57. ”Från första språket överförs kunskaper om,
läs och skrivförmågan och tankeprocesser till
andraspråket. Möjligheten till ett starkt
utvecklat förstaspråk genom formell
undervisning ser Thomas & Collier som den
absolut viktigaste faktorn bakom
skolframgång” (Axelsson 2015: 315)

58. Fördelar med flerspråkighet
•Kommunikativa fördelar
•Sociala fördelar
•Kulturella fördelar
•Individuella fördelar
•Kognitiva fördelar
•Samhällelig nivå
Alla språk får plats!
Vi har inget begränsat
utrymme i hjärnan. Det
får plats hur mycket
som helst!

59. TVÅSPRÅKIGHETENS EFFEKTER PÅ KOGNITIVA OCH
KUNSKAPSMÄSSIGA FUNKTIONER (CUMMINS 2017)
• Fler än 200 empiriska studier har visat på ett positivt samband mellan utvecklingen av
en additiv tvåspråkighet och elevernas språkliga, kognitiva och kunskapsmässiga
utveckling (Cummins, 2017 s. 136)
• ”erfarenheten av att tala två språk ger kognitiva fördelar på områdena
uppmärksamhetskontroll, arbetsminne, förmågan till abstrakt och symbolisk
representation samt metaspråklig medvetenhet” (Barac &Bialystok 2011, se
Cummins 2017, s. 136)
• Andra fördelar är bättre exekutiv förmåga, ”skydd” mot demens, högre inkomster i
yrkeslivet

60. Myt 2: modersmålet utvecklas på
bekostnad av andraspråket
–NEJ, de utvecklas bäst tillsammans! Modersmålets
betydelse kan inte nog betonas. Svenskan gynnas av att
modersmålet utvecklas. Modersmålet hänger ihop med
identitetsutveckling, är ett verktyg för lärandet, och ger
möjlighet för flerspråkighet.
–Alla språk för plats! Många fördelar med flerspråkighet
Ge inte språket skulden för andra problem

61. ”det tar minst 5 år för nyanlända att nå upp till
förväntade betyg” (Cummins, 2017).
Myt 3: barn lär sig ett nytt språk snabbt

62. Lärs in i ett naturligt
sammanhang
Viberg 1996
= den del av språkets om lärs in innan skolstart
Utbyggnad från 7 årsåldern
Förstaspråksinlärning
=
basen finns redan
BICS =Vardagsspråk
Andraspråksinlärning
=
Den språkliga basen
måste byggas
CALP = skolspråket
Vägen till ett
första- respektive
ett andraspråk ser
olika ut

63. ”Om eleven har svårt att lära sig läsa på skolans
språk, hur vet vi då om det beror på en specifik
inlärningssvårighet eller om det bara beror på att
det normalt krävs en viss tidsperiod för ”att lära
sig svenska” och hinna ikapp kunskapsmässigt?
(Cummins 2017, s. 45)

64. Myt 4: flerspråkiga blandar ihop språken
•Enspråkighetsnormen är styrande
- Använda alla
sina språkliga
resurser
- Kodväxling
- Olika språk i
olika situationer
- Hålla isär
språken
- Använda
språken som
enspråkiga gör

65. KODVÄXLING – en resurs som visar
på avancerad språkanvändning
• Kodväxling – att växla mellan språk är helt naturligt – både
i och mellan meningar
• Alla växlar mellan olika koder – språk, stilar och dialekter
• Transpråkande – ett modernt sätt att se på kodväxling –
handlar om ett språkflöde, språkrörelse

66. - Jag fixar det, nemas problemas.
- Jag hjälper till, no problem.
- Men gud, det är ju helt amazing!
- Han är helt crazy!

67. Myt 4: flerspråkiga blandar
ihop språken
- NEJ, men det kan låta så för ett enspråkigt öra
- Bedömer ofta språk utifrån en enspråkighetsnorm – då ses
flerspråkigheten som någon sorts hopblandning
- Handlar om en avancerad språkanvändning – språkflöde

68. Myt 5: forskningen är oenig
kring flerspråkighet
–NEJ, forskningen är oenig om mycket, men inte om
flerspråkighetens positiva effekter!
”En spridning av denna kunskap är därför nödvändig och
måste ske på alla nivåer, det vill säga ända ner till den
enskilde eleven. För att kunna skapa inkludering är
kunskapen också lika viktig för dem som inte är aktuella
för svenska som andraspråk, det vill säga
modersmålstalarna av svenska”(Flymann Mattson 2017: 139)

69. D E L 4 :
S p r å k p o l i t i k o c h
s p r å k i d e o l o g i e r
Språkpolitik = language policy

70. Svensk
språkpolitik
7 dec 2005
1. Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige.
2. Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande
språk.
3. Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och
begriplig.
4. Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig
svenska språket, att utveckla och bruka det egna
modersmålet och nationella minoritetsspråket och att
få möjlighet att lära sig främmande språk.

71. Språkpolicy och
språkpolitik
• Bernard Spolsky, professor emeritus från
universitetet Bar-Ilan i Jerusalem hävdar att
språkpolitiken i ett samhälle har tre komponenter
som alla påverkar varandra:
• Språklig praxis, innebär alla språkliga val vi gör i
praktiken, t.ex. vilka ord vi använder, men också om
vi sätter våra barn i svensk eller internationell skola
• Språkideologi (medveten & omedveten), är
de idéer och övertygelser vi har om språkliga
fenomen, t.ex. det värde vi tilldelar olika språk och
språkvarieteter.
• Språkplanering

72. Språkpolitik =
språkplanering,
på statlig nivå
 Språkplanering, avsiktlig styrning av språkförhållandena i ett
samhälle, som innefattar både verksamhet som påverkar;
o språkets status i samhället (statusvård), arbete kring språkets
(eller snarast språkens) ställning & funktion i ett visst samhälle.
o språkvård (korpusvård), dvs. sådant som handlar om grammatik,
ordförråd och att förändra på vilket sätt språk används, tex. att
göra ett eller flera språk tillgängliga & lätta att använda för så många
som möjligt
 Språkpolitiska strategier
– Språklagar
– Språkkrav som villkor för medborgarskap
– Klarspråksarbetet
– Undervisning

73. Intresset för & behovet av språkpolitik har ökat
En förändrad
språksituation: Sverige är
idag ett mångspråkigt land,
behov att reglera språkens
ställning sinsemellan
Etniska och språkliga
minoriteter har gjort sig
synliga och tagit strid för
sina rättigheter
Språk blir också ett allt
viktigare inslag i
människors liv
• allt fler skriver & läser stora
textmängder i sitt yrke.
• ny teknik skapar många nya
hjälpmedel
Engelskans ställning har
ökat, risk för
domänförlust
Dessa faktorer
tillsammans ökar
betydelsen med en
långsiktig språkpolitik

74. Den svenska språk- och
undervisningspolitiken i
relation till
flerspråkighet och
minoriteter
1) Det flerspråkiga Sverige i historien: från stormaktstid till
unionstid
2) Det enspråkiga Sverige under 1900-talet: försvensknings- och
homogeniseringspolitiken.
3) 1975 ersätts den tidigare homogeniserings- och
assimileringspolitiken med en progressiv mångkulturell politik
(1968 års invandrarutredning) som också inbegriper rätten till
hemspråksundervisning (sen 1996 modersmålsundervisning).
4) Det flerspråkiga Sverige av idag: framtidens utmaningar.

75. När Gustav II Adolf regerade var bland annat lettiska,
finska, norska och tyska stora språk i Sverige.
Bild:Archiv für Kunst
und Geschichte / TT
Källa: http://spraktidningen.se/artiklar/2016/03/har-var-det-mangfald

76. 1) MÅNGSPRÅKIGHET SOM NORM
Undantag Skåne, Blekinge & Halland: Här var det fråga om total försvenskning.
Prästerna fick inte predika på danska eller tyska, och skrivelser måste vara på
svenska.
Minst ett 20-tal språk talades i det svenska Östersjöimperiet
 Åtminstone 1/4 av befolkningen i rikets huvudstad talade finska, tyska,
nederländska eller engelska.
 Även den idag ”enspråkiga” majoritetsbefolkningen var flerspråkig: allmogen
talade dialekt, de lärda latin, prästerna de olika ”folkspråken” och eliten
omväxlande nederländska, tyska och franska.
”Nästan alla” kunde förstå tyska – imperiets lingua franca.

77. Enspråkighet som norm: bakgrund
 Efterdyningarna av Napoleonkrigen (1803-1815) – norra
Sverige ett känsligt område
Nationalism, socialdarwinism, rasbiologiska tankegångar
 Språkpedagogiska skäl, grundade på den tidens syn på
språkinlärning
Från 1900-talets början till 1957 utsattes de samiska,
tornedalsfinska och romska minoriteterna för en hård
homogeniserings-, assimilerings- respektive
exkluderingspolitik som fick långtgående konsekvenser
för gruppernas, språk, kultur, identitet och självkänsla.

78. Den svenska språk- och undervisningspolitiken i
relation till samerna
Perioden fram till 1914, skolsituationen var allt annat än enhetlig för samer, cirka 40 % av de cirka
1000 samiska barnen i skolpliktig ålder fick ingen utbildning alls
Renbeteslagarna (1886, 1898) skiljer renskötande och icke-renskötande samer åt.
Nomadskolereformen från 1913 (till 1960-tal) leder till upprättandet av nomadskolor för endast
de renskötande samernas barn. Kort undervisningstid, begränsat innehåll, lägre behörighetskrav
för lärare.
”Undervisningen skulle anordnas så att de nomadiserande samerna inte upphörde med sitt
´traditionella´ levnadssätt: en same skulle inte vänjas vid att bo i hus, sova i säng och gå
klädd ´som en vanlig kulturmänniska`” (Svonni, 2007 s. 98)
Nomadskolan - dominerande undervisningsspråk var svenska,

79. SPRÅK OCH UTBILDNING
FÖR SAMER
 Övriga samer (skogssamer och bofasta) hamnade i allmänna
folkskolor, där ingen hänsyn togs till deras språkliga eller
kulturella bakgrund. Total assimilering.
 Undervisningen vid nomadskolorna ersätts successivt efter
1962 av sameskolorna som är öppna för alla samiska barn.
 Först på 1960- och 70-talen sker succesivt en omsvängning i
språkfrågan, samiska börjar användas mer konsekvent som
undervisningsspråk på 1980-talet.
 Samernas skolsituation är i hög grad en fråga som belyser
förhållandet mellan en minoritet och en majoritet, och den
maktobalans som råder mellan en dominerad och en
dominerande grupp” (Svonni 2007).

80. HANS ÅHL, UNIVERSITETSADJUNKT VID MITTUNIVERSITETET
BERÄTTAR I ANTOLOGIN MER ÄN ETT SPRÅK (2007)
”Inte ens när vi talade om årstiderna kunde jag se någon
relevans mellan det som stod i boken och det jag kunde se
utanför klassrumsfönstret. När det talades om skördetid i
september och oktober, kunde vi leka i snödrivorna på
skolgården. På musiklektionerna sjöng vi sånger som
Blåsippan ute i backarna står…eller Har du sett herr
kantarell…Varken Blåsippan eller herr Kantarell växer i min
hemtrakt...
…Efter några år var jag helt övertygad om att det bästa jag
kunde göra vara att helt glömma mitt ursprung, mitt
modersmål och allt var det representerade”(Åhl, 2007, s. 13)

81. Språkbyte – plötsligt förstår inte första
och tredje generationen varandra
• EvaWestergren, universitetsadjunkt vid Umeå Universitet, tredje generation – enspråkigt svensk
eftersom föräldrarna valde att enbart tala svenska i hemmet, berättar:
• ”Efter min mormors bortgång insåg att jag aldrig lärt känna henne på riktigt. Jag
hade aldrig hört henne berätta om sina tankar och erfarenheter. Jag hade aldrig hört
henne berätta om hur hon upplevde det att vara mor till elva barn eller hur hon såg på
den snabba övergången till svenskan. Hon var aldrig aktiv i de samtal som fördes på
svenska. Jag insåg att jag hade känt henne men ändå inte, och den insikten bildade en
tyngd inombords, som jag gick och bar på under en lång tid. Ända tills jag förstod att
hon faktiskt hade förmedlat insikten om språkets värde just genom att vi saknade det
gemensamma språket” (Westergren, 2007 s. 20).

82. Exempel på statlig strategi
Statsbidrag endast till de skolor som
uteslutande använde svenska som
undervisningsspråk.
• Ej tala samiska/tornedalsfinska i
skolan, inte ens på rasterna. Skam
över sitt modersmål
• Skola (läsning/skrivning) och hem
(tala) – två skilda världar
Lagstiftning (tex. Renbeteslagen 1889)
och kulturpolitik
• Bytte namn på byar, sjöar, orter (på
vägskyltar, i kartböcker).Till exempel
byn Röytiö fick namnet Skröven, ett
namn utan ursprung i varken samiska
eller tornedalsfinska eftersom inget
av språken tillåter mer än en
konsonant före första vokalen.

83. Attityder
De egna attityderna till sitt språk, hos samer och talare
av tornedalsfinska, har ofta varit negativa, och
förstärktes av halvspråkighetsdebatten i slutet av 60-
talet. Svenska, sågs som framtidens språk
• Tornedalsfinska – inte riktig `finska` - namnbyte
till meänkieli, vårt språk, bidragit till positivare
attityder, betraktas inte längre som en finsk dialekt
utan som ett eget språk. Även omgivningens
attityder har svängt mot en mer accepterande
hållning.
• Ibland är formella politiska beslut avgörande för en
språklig varietets status till exempel meänkielis
status som ett minoritetsspråk (och inte bara en
finsk dialekt).

84. Liberalisering av språkpolitiken
 I slutet 50-talet börjar en liberalisering av språkpolitiken
Demokrati – ökad tolerans för minoriteter
– Arbetskraftsinvandring som motiverar en mångkulturell politik
– Välutbildade från minoritetsgrupper träder fram och vill ha ändring & vill stärka den egna
minoritetskulturen
– FN-organet Unesco – förespråkar undervisning på modersmålet
 1990-talet - inträde i EU – Europarådet ramkonvention om skydd för nationella
minoriteter och nationella minoritetsspråks fortlevnad - erkännande av minoriteter
och minoritetsspråk – revitalisering av regionala språk och kulturer.
 År 2000 tillerkänns fem språk nationell minoritetsspråksstatus med särskilda
rättigheter: finska, meänkieli, samiska, jiddisch och romani
 Genom Språklag blir svenska de jure landets officiella språk och teckenspråk ges ett
särskilt skydd

85. Vägen till flerspråkighet
Hemspråk
Svenska som
andraspråk
SFI
- Integrationsspåret – enspråkighet mot flerspråkighet &
språkvårdsspåret
- Invandrarutredningen 1966 - assimilation till mångfald

86. Hemspråksreformen 1977
• Riktlinjer för undervisning av invandrarbarn i skolan
• Kommuner skyldiga att ordna hemspråksundervisning och
studiehandledning
• Mål: främja aktiv tvåspråkighet
• Jämlikhetstanke och valfrihetstanke
• Från assimilatorisk till pluralistisk ideologi
• Problem med outbildade modersmålslärare, då som nu
– undantas från kravet på lärarlegitimation (reform 2011)

87. D E L 5 :
l a g s t i f t n i n g e n –
v a d s ä g e r
s t y r d o k u m e n t e n ?

88. Med utgångspunkt i mångfald och flerspråkighet
Och sedan 2020 har vi även Barnkonventionen

89. Språklagen (2009:600)
• Sverige har sedan 1 juli 2009 en
särskild språklag som befäster den
språkpolitik som antogs 2005.
• Sedan den 1 januari 2010 finns också
en lag om nationella minoriteter och
minoritetsspråk.

90. Syftet med språklagen (2009:600)
2 §
Syftet med lagen är att ange svenskans och
andra språks ställning och användning i det
svenska samhället. Lagen syftar också till att värna
svenskans och den språkliga mångfalden i
Sverige samt den enskildes tillgång till språk

91. Vilka språk gäller
språklagen?
• Språklagen anger följande språk: finska,
jiddisch, meänkieli, romani chib,
samiska, svenska och det svenska
teckenspråket.
• Men den gäller faktiskt också alla andra
språk som talas i Sverige, alltså de språk
som talas av personer som invandrat
eller har invandrarbakgrund.

92. - Den enskilde ska ges tillgång
till språk
4 §
Svenska är huvudspråk i Sverige
5 §
Som huvudspråk är svenskan
samhällets gemensamma språk,
som alla som är bosatta i Sverige
ska ha tillgång till och som ska
kunna användas inom alla
samhällsområden.

93. Är alla språken lika mycket
värda enligt språklagen?
Ja. Svenskan har dock starkast ställning. De nationella
minoritetsspråken och det svenska teckenspråket har å sin sida
starkare ställning än invandrarspråken.
Enligt språklagen har alla rätt att använda sitt modersmål, vilket
det än är. Ingen kan således förbjudas att använda sitt
modersmål, exempelvis på en arbetsplats.

94. Sammanfattning: språklagen
• Vi ska kunna prata svenska
överallt
• Myndigheternas språk ska vara
enkelt & lätt att förstå
• Alla ska få lära sig svenska
• Alla ska få tala minoritetsspråk
och teckenspråk
• Alla ska få tala sitt modersmål

95. EN LIKVÄRDIG UTBILDNINGSPOLITIK
1) Likvärdighet som lika kvalitet på utbildning
Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och
inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (Skollagen 2010: 800
kap 1 9§)
”Likvärdig handlar måluppfyllelse och inte om likformighet (…) utan
verksamheten bör anpassas efter lokala förutsättningar och önskemål”
(Skolverket 2012:11).
2) Likvärdighet som kompensatorisk strävan
”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och
elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.
En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas
förutsättningar (språklig kompetens i det svenska språket) att tillgodogöra
sig utbildningen” (Skollagen 2010 2010:800 kap 1, 4§).

96. STYRDOKUMENTEN ÄR TYDLIGA!
• En likvärdig utbildning
• En utbildning som utgår från elevens behov och
förutsättningar
• En utbildning som utgår från elevens tidigare
bakgrund, erfarenheter och språk
• En utbildning som ger eleven möjlighet att utveckla
både modersmålet och svenskan
• Men fortfarande en traditionell språksyn
– Flerspråkighet är mer värd om den är sammansatt av vissa särskilda språk

97. Resurser som möjliggör för eleven att
utveckla sin flerspråkighet
1. Modersmålsundervisning
2. Skolämnet svenska som andraspråk
3. Studiehandledning på modersmålet
• Goda intentioner men stora implementeringsproblem
Ta elevernas utbildningsrättigheter på allvar!
Du som lärare = se till att veta vilka
rättigheter eleven har och vilka
skyldigheter skolan har!

98. ”CLOSING
THE GAP”
• Studiehandledning på modersmålet regleras
i Skolförordningen 5 kap. 4 §
”En elev ska få studiehandledning på sitt
modersmål, om eleven behöver det”.
• Studiehandledning på modersmålet är inget
ämne utan räknas som särskilt stöd eller
som extra anpassningar inom ramen för
den ordinarie undervisningen. (Skolverkets
allmänna råd SKOLFS 2014:40)
Bestämmelser om studiehandledning på modersmålet

99. Svenska som andraspråk
• Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska
• Båda ämnen har samma timantal
• Det går inte att läsa en blandning av de båda ämnenas kursplaner
– Som elev följer man antingen kursplanen i ämnet svenska eller kursplanen för svenska som
andraspråk, man kan inte läsa en blandning av båda kursplanerna (Skolverket, 2017)
• En elev ska bedömas i det ämne som den fått undervisning i
• Svenska som andraspråk är inte ett lättare ämne än svenska
• Betyg i SVA och SVE ger likvärdig behörighet för att söka in till GY och högre
utbildning
• Skolan har en skyldighet att anordna undervisning i svenska som andraspråk

100. Svenska som
andraspråk ett
behovsprövat
ämne

102. Vilka elever ska läsa SVA?
• Målgruppen är BRED och HETEROGEN
• olika nivåer i sin andraspråksutveckling
Enbart elevens behov av SVA undervisning
som ska avgöra om en elev ska läsa SVA eller
inte. Om behovet finns ska eleven även
tillhöra en av följande grupper:

103. Utdrag ur Skolförordningen 2011 kap 5
Svenska som andraspråk
14 § Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs,
anordnas för
– 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
– 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in
från skolor i utlandet, och
– 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt
umgängesspråk med en vårdnadshavare.

104. “OM DET BEHÖVS” - tecken på
andraspråksutveckling och andraspråksdrag
• “Tankarna springer före”, dvs eleven kan
ha kommit längre i sin kognitiva
utveckling än i sin språkutveckling på
svenska, vilket kan visa sig som att
eleven:
1. behöver extra lång tid på att formulera
sig.
2. letar efter ord, omformulerar sig eller
använder andra språk för att försöka
göra sig förstådd.
3. gör ovanligt många språkliga eller
grammatiska fel när hen försöker
uttrycka komplexa tankar på svenska.
begränsningar gällande precision
och djup i ordförrådet
överanvändning av vanligt
förekommande ord
avvikande ordval & ordanvändning
lägre grad av språklig variation
enkelhet i meningsbyggnad
felaktiga böjningsändelser
inkorrekt ordföljd
osäker stavning till följd av osäker
fonemuppfattning
prosodi- och uttalsavvikelser

105. Svenska eller svenska som andraspråk?
Svenska och svenska
som andraspråk är inte
samma sak. Målen är
ungefär desamma! Men
vägen dit är väldigt
olika.

106. Rektorn beslutar om undervisning i svenska
som andraspråk för en elev (Skolförordningen, kap 5, 2011:185)
• Rektor kan delegera
beslutsfattandet
• Rektor avgör vem som är
lämplig
• Beslutet bör omprövas en
gång per läsår

107. Att fatta beslut om,
och placera en elev i,
sva-undervisning utan
att först att reda på
om eleven verkligen
har ett sådant behov
är indirekt
diskriminering.
Missgynnande för eleven

108. Hemspråksreformen 1977
• Riktlinjer för undervisning av invandrarbarn i skolan
• Kommuner skyldiga att ordna hemspråksundervisning och
studiehandledning
• Mål: främja aktiv tvåspråkighet
• Jämlikhetstanke och valfrihetstanke
• Från assimilatorisk till pluralistisk ideologi
• Problem med outbildade modersmålslärare, då som nu
– undantas från kravet på lärarlegitimation (reform 2011)
Det är språket som
skapar vår identitet

109. Ämnet Modersmål
• Modersmål – ett frivilligt ämne med egen kursplan för grundskolan och
gymnasieskolan
• Modersmålsläraren planerar, undervisar, bedömer, betygsätter, utvärderar
och utvecklar sin undervisning och har kontakter med föräldrar (precis som
alla andra språklärare)
• Organisatoriskt finns flera alternativ
• som elevens val
• som skolans val
• modersmål utanför timplanen
• modersmålsundervisningen inom ramen för språkvalet
• Implementeringsproblematik

110. Större möjligheter till modersmålsundervisning
MODERSMÅLSUNDERVISNING
– eleven ska ha grundläggande kunskaper i
språket,
– det ska vara dagligt umgängesspråk i
hemmet
– och det måste finnas minst fem elever i en
kommun som vill få undervisning i språket
– ska finnas en lämplig lärare
DE NATIONELLA
MINORITETSSPRÅKEN
– eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket,
– ska finnas en lämplig lärare
För att kommunen ska vara skyldig att ordna modersmålsundervisning krävs att vissa
kriterier ska vara uppfyllda (Skollagen 2010:800 & Skolförordningen 2011:185):

111. Svenska som
andraspråk och
modersmål -
omdebatterade
ämnen

112. • Ämnena används i partipolitiskt och
språkideologiskt spel på samhällsnivå
– Sammanfaller med ideologiska
strömningar i samhället och invandrar-
och integrationspolitiken Ständigt
ifrågasatta ämnen har lett till ämnenas
stigmatisering och brist på status
• Monokulturell och enspråkig norm
har varit/är utgångspunkten i
diskussionerna kring sva/modersmål
och flerspråkighet

113. Lokal skolutveckling: Språkpolicy
Men ALLA
måste med
DISKUSSION
på alla nivåer
KRÄVANDE
PROCESS som
tar TID
Lärarna måste få MÖJLIGHET att …INTE borde göra si eller så
Bonacina-Pugh (2012)

114. Språkpolicyn måste utgå från skolans
unika situation och behov
Övergripande mål
Alla lärare ska arbeta aktivt
med att stärka elevernas
flerspråkighet
Identifiera
behoven och
vilka resurser
som finns
Kom med
förslag på
åtgärder
Konkreta
arbetssätt
Ge tydlig
stöttning
Alla lärare ska arbeta
aktivt med att stärka
elevernas flerspråkighet
Integrerad
flerspråkighetnorm
Interkulturellt
förhållningssätt
Utveckling av L1 och L2
samt kunskapsutveckling
på L1 och L2 L
Lärare och skolledare med
kunskap om L2 - inlärning och
flerspråkighet
Sociokulturellt
stödjande miljö

115. EXIT TICKET
Vad kommer du att ta
med dig från idag till
jobbet?
Vilket var det
viktigaste?
Vad måste du
tänka lite mer på
från dagens
föreläsning/ar?
Vad var svårast?

116. Källor
• Axelsson, Monica (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam & Lindberg (2013). Svenska
som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Stockholm: Studentlitteratur.
• Axelsson, Monica (2015). Flerspråkiga barn utvecklar litteracitet. I: Laursen, Helle Pia (red) 2015).
Litteracitet och språklig mångfald. Studentlitteratur.
• Cummins, Jim (2017). Tvåspråkighet, tvåspråkig utbildning och tvärspråklig transfer. I: Cummins,
Jim (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanade tid. Stockholm: Natur &
Kultur.
• Elmeroth, Elisabeth (2017). Möte med andraspråkselever. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
• Flyman Mattsson, Anna (2017). Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund. Upplaga 1
Lund: Studentlitteratur
• Hyltenstam, Kenneth & Milani, Tommaso M (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och
sociokulturella ramar. I: Hyltenstam, K (red) (2012). Flerspråkighet – en forskningsöversikt.
Vetenskapsrådet. Stockholm (s. 91-133)
• Milani, Tommaso M. 2013. Språkideologiska debatter i Sverige. I Hyltenstam, K. & I. Lindberg
(red.) Svenska som andraspråk – I forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

117. Källor
• Kaya, Anna (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. 1. uppl.
Stockholm: Natur & Kultur
• Lahdenperä, Pirjo & Sundgren, Eva (red.) (2016). Skolans möte med nyanlända. Första upplagan
Stockholm: Liber
• Lindberg, I (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård, 4, 22-28. (6 s). Finns att ladda ner på nätet.
• Skolverket (2015). Studiehandledning på modersmålet - att stödja kunskapsutvecklingen hos
flerspråkiga elever. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se
• Stroud, C. (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I Hyltenstam,
K. & Lindberg, I. (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. 2. uppl.
Lund: Studentlitteratur, s. 313-342. (29 s.).
• Wedin, Åsa (red.) (2017). Språklig mångfald i klassrummet. Stockholm: Lärarförlaget
• Wedin, Å. & Musk, N. (red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt
samhälle. Lund:
• http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakpolitik/spraklagen.html