Interkulturalitet och flerspråkighet Halmstad

1. Interkulturalitet och
flerspråkighet i förskolan
Nina Emilsson

2. Reflektera själv en stund och landa i
föreläsningens ämne: Interkulturalitet och
flerspråkighet
Vad kan det handla om?

3. Sverige – ett mångspråkigt och mångkulturellt land
Sök statistik om förskola, skola och vuxenutbildning - Skolverket
• Skolinspektionens granskning (2017) - förskolor har svårigheter med att stödja
flerspråkiga barns språkutveckling

4. Migration och den mångkulturella
samhällsutvecklingen är en av
nutidens mest angelägna och aktuella
frågor för skola och utbildning
(Lahdenperä 2018: 12)
Vad innebär
mångfaldskontexten
för pedagogerna och
förskolan?
Är förskolan en plats för
alla?

5. I Språklagen (2009: 600) står följande:
§ 14 ”Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla
och använda svenska. Därutöver ska
1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och
använda minoritetsspråket, och
2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av
teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska
teckenspråket.
Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges
möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål

6. En progressiv läroplan
- med utgångspunkt i
mångfald och
flerspråkighet
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar
att utveckla:
• både det svenska språket och det egna
nationella minoritetsspråket, om barnet
tillhör en nationell minoritet,
• både det svenska språket och sitt
modersmål, om barnet har ett annat
modersmål än svenska.
• Styrdokumenten anger vikten av att arbeta
med utvecklingen av barns flerspråkighet,
lärande och identitet

8. Föreställningar om
flerspråkighet (Skolverket, 2013)
• Det är ovanligt att tala flera språk, det normala är att tala ett språk
• Det är svårt att lära sig flera språk
• Det kan inte finnas plats i hjärnan för hur många språk som helst.
• Olika språk hindrar varandra, de konkurrerarar
• Språkutveckling sker av sig självt, är enkelt
• Språk och nationer hör ihop, i ett land talar man ett språk
• Flerspråkiga riskerar att bli halvspråkiga
• Flerspråkiga blandar ihop språken
• Flerspråkiga barn = barn med utländsk härkomst
Vilka av dessa föreställningar
lever kvar- i samhället, hos
pedagoger, hos föräldrar?

9. ….till flerspråkig fakta!
ENSPRÅKIG NORM ELLER FLERSPRÅKIG NORM
• Ett eller flera språk som det normala tillståndet för en
människa
• Flerspråkighet är normaltillståndet i världen

10. Flerspråkighet i ett samhällsperspektiv
Flerspråkighet är normaltillståndet i världen (se Sandberg, 2021:105)

11. Några officiellt tvåspråkiga länder i Europa
Att fundera på?
• Finns det i praktiken något enspråkigt land i Europa?
• Om ett land har två eller flera officiella språk, innebär det att invånarna också är flerspråkiga?

12. Och Sverige då? Hur enspråkigt/flerspråkigt
har Sverige varit genom tiderna?
1) Det flerspråkiga Sverige i historien: från stormaktstid till
unionstid
2) Det enspråkiga Sverige under 1900-talet: försvensknings- och
homogeniseringspolitiken.
3) 1975 ersätts den tidigare homogeniserings- och
assimileringspolitiken med en progressiv mångkulturell politik
(1968 års invandrarutredning) som också inbegriper rätten till
hemspråksundervisning (sen 1996 modersmålsundervisning).
4) Det flerspråkiga Sverige av idag: framtidens utmaningar. Idag
cirka 200 invandrade språk! Sen har vi också de fem nationella
minoritetspråken – jiddish, meänkiele, samiska, romani chib,
finska
När Gustav II Adolf regerade var bland annat lettiska,
finska, norska och tyska stora språk i Sverige.
Bild: Archiv für Kunst und Geschichte / TT

13. …man lär sig inte ett språk på bekostnad av ett
annat - språk utvecklas bäst tillsammans!
• Barn som har svenska som andraspråk lär sig
svenska lättare om de har ett starkt modersmål
• Modersmålet hänger ihop med
identitetsutveckling, är ett verktyg för lärandet,
och ger möjlighet för flerspråkighet.
• Alla språk får plats!

14. Tidigare föreställningar kring språk: en
separat underliggande språkförmåga
Språk som separerbara, räknebara enheter

15. Det är svårt att lära sig flera språk…nej!
• Gemensam underliggande förmåga/kunskapsbas
• Bootstrapping - språkkunskaper i ett språk underlättar
inlärning av nästa språk
(Cummins, 2000 se Axelsson, 2013)

16. Ingen har full språkbehärskning (Ladberg, 2000)
• Ingen individ kan säga att den har full
språkbehärskning i den meningen att
hen har språket helt till sitt
förfogande. Alla utvecklar sitt eller
sina språk hela livet. Alltså existerar
inga halvspråkiga individer.
• Vi använder språk i olika
sammanhang, i olika domäner, för
olika saker och språken kombinerar
varandra

17. Flerspråkiga blandar ihop språken
•Enspråkighetsnormen är styrande
- Använda alla
sina språkliga
resurser
- Kodväxling
- Olika språk i
olika situationer
- Hålla isär
språken
- Använda
språken som
enspråkiga gör

18. Kodväxling – en resurs som visar på
avancerad språkanvändning
• Kodväxling – att ändamålsenligt medvetet eller omedvetet
växla mellan språk är helt naturligt – både i och mellan
meningar
• Alla växlar mellan olika koder – språk, stilar och dialekter
• Transpråkande – ett modernt sätt att se på kodväxling –
handlar om ett språkflöde, språkrörelse

19. - Jag fixar det, nemas problemas.
- Jag hjälper till, no problem.
- Men gud, det är ju helt amazing!
- Han är helt crazy!
Välj en random låt bara.
Jag ska på fest och networka
lite.

20. Begrepp som är bra att känna till (Sandell Ring 2021, kap 10)
Förstaspråk/modersmål (L1) andraspråk (L2) & svenska som andraspråk (SVA)
• L1 = det språk en individ tillägnat sig först (first/native language; mother tongue,
heritage language
• L2 = Språk som tillägnats efter att (ett/flera) förstaspråk etablerats (second
language, additional language)
• siffror motsvarar ordningsföljd, inte behärskningsgrad
• SVA = ett eget ämne i grundskola/GY – SVA i förskolan = svenska lärs in efter
modermålet
Andra språk (kroppspråk, dans, bild, musik) & främmande språk (tyska, spanska)
Tvåspråkig (bilingual) vs flerspråkig (multilingual)
• förmåga att använda två eller flera språk i vardagen
• begreppen används ofta synonymt

21. Vad innebär flerspråkighet för dig? Vem är egentligen flerspråkig?
Är du flerspråkig? Föds man tvåspråkig eller blir man det? Är man
flerspråkighet när man bara förstår det ena språket? Är det
tillräckligt att ha muntliga färdigheter? Måste man ha nått en viss
nivå i det nya språket för att kallas flerspråkig, och vilken nivå i så
fall? Måste man vara lika bra på de olika språken för att klassas
som flerspråkig? Är man flerspråkig om man behärskar ett språk
som inte använt på fem år? (Sandell Ring, 2021)
.

22. Vem är tvåspråkig/flerspråkig?
• Finns inte EN accepterad definition
• Fyra kriterier att diskutera begreppen ”flerspråkighet” & ”modersmål”
utifrån (Skutnabb-Kangas 1981)

23. En annan föreställning är:
FLERSPRÅKIGA BARN = BARN MED UTLÄNDSK HÄRKOMST
• Flerspråkig är:
• barn som exponeras för och själva
använder flera språk i vardagen i
förskolan och i hemmijön (Sandell Ring, 2021:17).
• alla är flerspråkiga (Strömqvist m.fl. 2010)
• Bättre att tala om grader av flerspråkighet
än en skarp gräns
• Flerspråkighet som en kompetens (inte en
egenskap)
• Målet är att utveckla barns funktionella
flerspråkighet
• Flerspråkighet som en process

24. [flera slags] flerspråkighet
• Simultan flerspråkighet
• • Man lär sig sina språk samtidigt, vanligtvis från födelsen
(innan tre års ålder) (Kodväxling vanligt)
• Successiv flerspråkighet
• • Man lär sig nya språk efter att redan ha etablerat. Eller
är på väg att etablera ett språk (efter tre års ålder)

25. Tröskelteorin (Cummins, 2000)
• Våning 3. Minst två språk på
åldersadekvat nivå. Språken berikar
varandra. Positiva kognitiva konsekvenser
• Våning 2: Minst ett språk på
åldersadekvat nivå. Inte självklart med
negativa eller positiva konsekvenser.
Positivt att utveckla kunskaper på starkt
språk.
• Våning 1: Inget språk på åldersadekvat
nivå. Negativa effekter . Utred varför!
Arbeta medspråkstumlans.
Begränsad
tvåspråkighet
Mot balanserad
tvåspråkighet
Balanserad
tvåspråkighet

26. Sammanfattningsvis: Vad är flerspråkighet?
• En flerspråkig person kan använda flera språk för att
utveckla kunskap och för att kommunicera med andra.
Ofta används olika språk i olika sammanhang, olika
domäner.
• Flera redskap för kommunikation och för tänkande.
• När en flerspråkig person skiftar språk i en mening kallas
det för kodväxling.
• Det är en kompetens att vara flerspråkig.
• Utveckling av flera språk kan vara succesiv eller parallell.
• Flerspråkigheten är starkt kopplad till individens identitet.

27. Barn som utvecklar flerspråkighet – lika och olika
• Att utveckla flerspråkighet är en individuell
process som ser olika ut för olika personer
• Språklig, kulturell och social bakgrund tex.
språken som talas i hemmet mer eller
mindre lika svenska
• Barn möter andraspråket vid olika åldrar
• Personlighet och intresse
• Exponering för och möjlighet att använda de
olika språken
• Inflöde (Krashen) och utflöde (Swain)
• Attityder till språket
• Flerspråkigheten försvinner om den inte
upprätthålls
En heterogen grupp

28. Flerspråkigheten ser olika ut beroende på:
(Axelsson 2013, 2015)
DET SOCIOPOLITISKA SAMMANHANGET
• Förstaspråkets användning och status
• Attityder, fördomar – samhällsklimat, ojämlika tvingade maktförhållanden
• Möjligheter till identitetsförhandling – bygga eller begränsa identiteter
FÖRSKOLANS ORGANISATION
• Förskolans insatser
• Utformning och undervisning i och på andraspråket, modersmålsstöd
• Förskolans attityder till flerspråkighet

29. Vad du ser, och hur du ser på mångfalden
och barnet har betydelse
• Ser du ett barn med brist i
svenska eller ett barn med
flerspråkig kompetens?
• Vem är barnet i dina ögon
och vem kan det bli?

30. I en mångfaldskontext
positionerar sig lärare
alltid sig själva –
medvetet eller omedvetet
– i förhållande till denna
mångfald (Cummins, 2017)
• Förskollärare är aldrig maktlösa…
• göra pedagogiska val till exempel
genom att välja förhållningssätt till
barnens språk och kultur
• de måste göra val, individuellt och
kollektivt, om hur de ska positionera sig
själva i förhållande till mångfaldsfrågor
• valen formar och skapar pedagogens
identitet
• valen avgör vilken relationen som
utvecklas mellan pedagog och barn,
pedagog och föräldrar och om barnet
kan bygga eller begränsa sin identitet

31. Bygga eller begränsa identiteter
• Barnens identiteter formas av:
• vad läroplanen innehåller och inte innehåller
• de underförstådda budskap och attityder som barnen tar till sig, till
exempel nedvärderas/uppvärderas deras språk och kultur på
förskolan?
• Skolresultat är ett direkt resultat av samhälleliga
maktrelationer samt identitetsförhandlingen mellan lärare
och elever
”Om skolor inte förmedlar de positiva fördelarna med tvåspråkighet
och flerspråkighet för kognitiv, kunskapsmässig och personlig
utveckling, är skolor medansvarig i de rådande maktrelationer som
finns i samhället” (Cummins 2017: 171).

32. Maktförhållanden och attityder
”Att insistera på att bara svenska får användas i
klassrummen är ett sätt att förstärka redan
befintliga maktförhållanden. Att visa respekt för
andra språk, kunskaper och erfarenheter genom att
tillåta och ge dem mening och utrymme i
klassrummet säger något om samhällets styrka att
hantera pluralism, rättvisa och jämlikhet.”(Axelsson, 2013: 57)

33. • Föreställ dig för ett ögonblick att du
börjar en utbildning i ett annat land och
att du inte kan det språk som
undervisningen ges på. Du känner inte
heller till landets och undervisningens
kultur.
• Hur skulle du vilja bemött?
• Hur skulle du vilja visa dina kunskaper
och erfarenheter?
• Med vilket språk skulle du vilja visa
dina kunskaper och erfarenheter?

34. Kultur som ett isberg
– kultur på olika nivåer
• Kultur som meningssystem, vilka ger ordning
och riktning i människans liv.
• Ytkultur består av seder och bruk som är lätt att
se och upptäcka tex. matvanor, klädsel, hur man
hälsar.
• Djupkultur har med traditioner, normer och
värderingar som är mer rotade tex. synen på
barnuppfostran, tiden, vad som är manliga och
kvinnliga uppgifter, sexualitet, religiösa
förställningar
• Att granska sin egen kultur, egna fördomar,
normer, värderingar och föreställningar
tillsammans med andra är viktigt!
10 % - vad jag gör
- handlingar som
kan observeras
- synligt beteende
90% - vad jag känner
- ligger under utan
- osynligt

35. TIDSUPPFATTNING (Riddarsporre & Stier, 2018)
Monokroniska kulturer
• Tid är viktigt!
• Tiden är linjär: planering,
genomförande,
uppföljning
• Man gör en sak i taget
Polykroniska kulturer
• Tiden i sig är mindre
viktig
• Tid och skeenden är
cykliska
• Planering av mindre vikt
• Man gör flera saker
samtidigt

36. De osynliga aspekterna är svårare
att förstå och analysera eftersom
etnocentrismen och den egna
kulturella horisonten ger
begräsningar på tolkningen av
andras meningssystem (kultur). …
Etnocentrism = att sätta den egna
kulturen i centrum och betrakta och
bedöma världen utifrån sin egen
position och erfarenhet.
”Ju längre bort från ”Vabärg”
man kommer, desto konstigare
blir folk”

37. Dyk ner under ytan – möt den andre
(och dig själv) på riktigt

38. Förskolan är en viktig
integrationsarena!
Olika sätt/olika tankemodeller att förstå integration:
(Lahdenperä, 2018)
• Monokulturell integration –– monokulturellt förhållningssätt
• Du får gärna bo här om du blir som vi – ”svenskhet” - assimilering
• Mångkulturell integration – mångkulturellt förhållningssätt
• Du får gärna bo här och vara som du är - tolerans för olikhet, men
vi –dom
• Interkulturell integration – interkulturellt och inkluderande
förhållningssätt
• Du får gärna bo här och jag vill också lära mig mer om dig - en
relation, ett samspel och utbyte mellan grupper som
kännetecknas av ömsesidig respekt, erkännande av varandras
olikheter och behov

39. Interkultaralitet som utbildningsideal:
att inta ett interkulturellt förhållningssätt
”Interkulturalitet förutsätter ömsesidighet, en process, ett
gränsöverskridande och en social interaktion till skillnad
från mångkulturalitet som kan användas som ett mått på ett
tillstånd, en situation” (Lahdenperä, 2018: 14).
• Inter = växelverkan eller mellanmänsklig interaktion
• Kultur = meningssystem vilka ger ordning och inriktning i människans liv
• Interkulturell – växelspel mellan olika personer med olika kulturella, det vill
säga olika meningsskapande bakgrunder
• Kommunikationen präglas av respekt, öppenhet, jämlikhet, och
gränsöverskridande

41. Interkulturellt förhållningssätt
”Det innebär en förståelse för att barnet och
dess familj bär med sig värdefulla erfarenheter
och kunskaper som är ett resultat av det sociala
och kulturella sammanhang som de vuxit upp i.
Dessa erfarenheter och kunskaper kan
användas som resurser i förskolans arbete,
snarare än att tolkas som en brist på svenska
erfarenheter, eller en brist på sådana kunskaper
som brukar värderas högt i Sverige. Det innebär
också att vi måste vara beredda att lära om och
att lära av barnet och dess föräldrar.”
Göteborgs stad. Barnets bästa (2014:7)
Ett interkulturellt
förhållningssätt
handlar om interaktion och
solidaritet - om att bygga
broar mellan människor och
kulturer i ständigt pågående
möten

42. Interkulturell
förhållningssätt i
praktiken
Källa: https://pedagog.stockholm/media/1053/flersprakighet_i_forskolan_metodmaterial_sid_1_100-1.pdf

44. Förskolan som social och kulturell mötesplats
och spegelbild av samhället (Lpfö 98, s.5)
”Förskolan är en social och kulturell
mötesplats som ska främja barnens
förståelse för värdet av mångfald”
(SKOLFS 2018: 50: 2)
”I förskolans uppdrag ingår att
överföra och utveckla kulturarv –
värden, traditioner och historia,
språk och kunskaper – från en
generation till nästa, Förskolan ska
också se till att olika kulturer
synliggörs i utbildningen” (SKOLFS 2018:
50:5)

45. Förskolan ska aktivt och
medvetet påverka och
stimulera barnen att efterhand
omfatta vårt samhälles
gemensamma värderingar
(SKOLFS 2018: 50: 8)

46. Dilemman (dilemmatic spaces) (Lähdenperä & Sundgren, 2017: 30)
• Situationer där det finns två
olika värden, sätt att se, handla
som kan anses vara rätta – och
som är i konflikt med varandra.
• Vilka dilemman har ni upptäckt
på förskolan?
• Vi måste diskutera och arbeta
tillsammans kring dessa frågor.

47. Dilemman där
kulturella
perspektiv ställs
på sin spets
Exemplet hämtat från: Stier & Riddarsporre, 2019: 9)

48. Mat och måltider en viktig del av förskolans vardag
(Stier & Riddarsporre, 2019: 53)
…men också en källa
till diskussion,
friktion eller konflikt
i förskolan

49. ”Interkulturell kompetens kan beskrivas i termer av hur en person uppfattar och tolkar mångkulturella
skillnader och hur dessa skillnader uppfattas kan beskrivas på många olika sätt och ur olika perspektiv.
Ett perspektiv är det socialkontruktionistiska sättet att se på kultur, vilket fokuserar på konstruktionen
av mening och hur den skapas och tillämpas en kulturell kontext”. (Lahdenperä, 2018: 16)

50. Interkulturell kompetens vår förmåga att förstå
andra, att förstå sig själv är att förstå andra
Självkritik och reflektion
• Det börjar hos sig själv
• Vilka erfarenheter har jag som påverkar mig i
mötet med andra, i mötet med barnen?
• Att göra annorlunda normalt
• Perspektiv – vilken karta är den riktiga?
• Det rätta perspektivet finns inte….!
• Leva i ett samhälle där vi tillåts vara kulturellt olika
men demokratiskt jämlika

51. Vilken karta är den rätta?

52. ”Två sanningar närmar sig
varann. En kommer inifrån,
en kommer utifrån och där
de möts har man en chans
att få se sig själv.”
(Tomas Tranströmer, Mörkerseende)

54. Vad kan vi göra i förskolan?
• Lära känna alla barn på djupet, men kanske särskilt de vars bakgrund skiljer sig
mycket från det som är bekant för dig. Och deras familjer!
• Vara nyfiken och inte räds att ställa frågor om barnens bakgrund!
• Se olikhet som en tillgång, i förskolan och för individen! Gör flerspråkighet till
norm.
• Låt alla bakgrunder få vara en grund för varje barns lärande i förskolan (literacy
capital).
• Ha höga förväntningar på barns lärande likväl på alla föräldrar. Även de som inte
har någon skolbakgrund kan vara en viktig resurs
• Arbeta för det kompensatoriska uppdraget – överbrygga den sociokulturella
inkongruensen
• Skapa goda förutsättningar för flerspråkiga barn genom organisation och
ledning av skolan…
• Inta ett interkulturellt perspektiv

55. Vad mera….?
• Involvera och samverka med vårdnadshavare
• Kartlägg barnens språk och personalens
• Översätt centrala begrepp, lär dig enstaka begrepp och sånger på
flera språk
• Använd estetiska lärprocesser och digitala redskap
• Använd och värdesätt språkliga resurser i förskolan
• Låna eller köp böcker på språk som finns representerade i
barngruppen
• Låna eller köp in kulturella saker och kläder till rollek
• Lyssna på musik från olika kulturer och på olika språk
• Synliggör de olika språk och kulturer som finns representerade i
barngruppen
• Bjud in föräldrar
• Tag gemensamt ansvar i arbetslaget, diskutera och problematisera.

58. Kultur – och språkscanning för att synliggöra
pedagogernas och förskolans norm
• Vilket språk och vilken
kultur finns
representerade i tex.
böcker, sånger, samtal,
text, lekmaterial,
utforskande material
• Vilka språk värderas i
miljön?
• Hur kan andra språk och
sätt att uttrycka sig få plats
i förskolas ordinarie zoner?
• Vilket barn finns
representerat? Vilket
specifikt barn värderas i
miljö?
• Vilket barn utgår
pedagogerna ifrån när de
planerar sin verksamhet?
• Att tillhöra en minoritet
innebär att man sällan får se
sig själv i böcker, tidningar,
filmer, reklam mm

61. Språksamtal
Exempel på frågor som kan finnas som stöd vid
språksamtal med vårdnadshavare, med fokusering på
språket:
• Vad är viktigast för er föräldrar när det gäller ert barns
språkutveckling?
• Vad gör vi tillsammans för att det ska underlätta barnets
språkutveckling?
• Hur pratar barnet i hemmet? Använder barnet ett
åldersadekvat språk?
• Väljer barnet olika språk i olika situationer och med olika

62. • Att synliggöra alla språk
som finns representerade i
barngruppen visar att alla
språk är viktiga.
• Språk är starkt kopplat till
identitet, vem barnet
identifierar sig som. Det
visar att hela barnet är
viktig.

63. Planera för mångfald!
Ett steg i att anta mångfaldsperspektiv är
att just era barns språkliga och kulturella
bakgrunder syns i förskolan. Det är ALLA
pedagogers uppgift.

64. Tydlighet och tillgänglighet
Vilka språk värderas och ges utrymme?

65. Tydlighet och tillgänglighet

66. Björk – Willén, 2020: 117-133

67. Utgå från individuella barnets erfarenheter

68. Utgå från det individuella barnets
erfarenheter
• Kultur handlar inte bara om etnicitet eller olika
geografiska platser. Det handlar också om olika
meningsbärande system, olika sätt, som människor
förstår, värderar och lever sina liv. Det kan handla om
hur vi firar traditioner, familjekonstellationer eller vad
och hur det går till när vi äter.
• Vad består en familj av?
• Vad gör man tillsammans i familjen?
• Får man fotografera familjemedlemmar?
• Har man olika uppgifter i familjen?
• Vad har man för traditioner i familjen? Hur
uppmärksammas de?
• Skapa identitetstexter tillsammans med barnen.

70. Med barnet som utgångspunkt – utgå från
barnets erfarenheter
• Hur ser din familj ut? Medlemmar?
Var bor ni? Hur bor ni? Vad pratar
ni för språk? Vad äter ni? Firar ni
födelsedagar? Hur? Firar ni jul,
nyår, påsk? Hur?
• Likheter och skillnader
• Öppenhet och tolerans
• Förståelse och medmänsklighet

71. Sagor –skapa sammanhang och gemensamma
erfarenheter
• Låna/köp sagan på de språk som finns
representerade i barngruppen.
• Fota/scanna bilder och sätt upp på
vägg.
• Berätta sagan med stöd av bilderna i
boken.
• Berätta sagan med stöd av 3-
dimensionella saker.
• Be vårdnadshavare läsa/berätta sagan
hemma på modersmål. Kanske läsa in
sagan med diktafon
• Identifiera centrala ord och be
vårdnadshavare översätta.
• Klä väggar med bilder och ord från
sagan
• Låt sagan få finnas i lärmiljön så att
barnen kan leka sagan under dagen.

72. Strategin att tillskriva någon expertis
(Puskás och Andersson, 2020).
• Använd någon som expert, som
berättar.
• Bjud in någon
• Använd handdockan.

73. Introducera och arbeta med material
tillsammans med barnen. Låt sedan
materialet få finnas kvar i lek-och
lärmiljöerna

74. Film: Interkulturellt förhållningssätt och nyanlända
barn (tid 08:27 min.)
https://www.youtube.com/watch?v=zjuJKyluWXE&fea
ture=emb_title

75. Vad i filmen tyckte du var särskilt intressant?

76. • Det flerspråkiga arbetssättet
• Det interkulturella förhållningssättet
• Lärmiljöns betydelse, hur den användes
• Det tydliga inkluderande arbetssättet - att svenska språket inte var
avgörande för att kunna delta
• Samverkan med vårdnadshavare
• Estetiska lärprocesser - i filmen pratade de om tre språkliga uttryck,
lera, rita och måla

77. Diskutera
• Hur tror du att det är att vara flerspråkigt
barn i förskolan?
• Vad har du för egna erfarenheter av
flerspråkighet?
• Vad har du för erfarenheter av
flerspråkiga aktiviteter i förskolan? Hörs
barnens olika språk? Syns de?
• Används pedagogernas
flerspråkighetskompetens? Vad säger det
om vad som är värdefull kompetens?

78. Skapa goda relationer till barnet och barnets föräldrar/vårdnadshavare!

79. Exit ticket
Vad kommer du
att ta med dig från
föreläsningen?
Vad var viktigast?
Vad måste du tänka
lite mer på från
dagens föreläsning?

80. Fundera!
• Hur kan en mångkulturell förskola med dess inneboende dilemman
och utmaningar blir en interkulturell förskola där även styrkorna och
potentialen i mångfalden hanteras och används som resurs för
lärande och utveckling? Hur vet pedagogerna i förskolan när de lyckas
att arbeta så? Och vilka följder får detta för verksamheten?

81. Kulturen på alla nivåer: Exemplet high/low
context kulturer (Stier,
Low context
• Innebörden av det sagda är viktigast
• Mer direkta
• Formuleringar och ordval viktigt
High context
• Det osagda är bärare av innebörder
• Stor del av innebörden är inbäddad i
situationen (kontexten)
• Mer indirekta