Recommended
More Related Content
Similar to Vetenskaplighet och problemställning
Similar to Vetenskaplighet och problemställning (20)
More from NinaEmilsson1
More from NinaEmilsson1 (20)
Vetenskaplighet och problemställning
- 1. Att börja tänka uppsats - Vetenskaplighet - Tidigare forskning - Källkritik - Problemformulering - Syfte - Problem/frågeställning Nina Emilsson UV6077
- 2. 1) Vad är vetenskap? 2) Är all fakta vetenskap? 3) Är alla sä6 samla in kunskap på vetenskapliga? • Vetenskap – latinets scienta som betyder kunskap • Vetenskap är ett kollektivt och systematiskt sökande efter säker kunskap • Endast kunskaper, ´fakta´, `sanningar´ som är insamlade med vetenskapliga metoder kan kallas vetenskap. Endast metoder som uppfyller vissa krav kan kallas vetenskapliga.
- 3. Vetenskaplighet och e0k • Enligt Nationalencyklopedin (NE, 2008) är vetenskaplig verksamhet eller forskning ”ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område” vilket kan ske genom ”att man samlar in och klassificerar data, gör observationer och experiment eller tolkar och analyserar tillgängligt material (t ex dokument, föremål) för att sedan kunna dra generella slutsatser och formulera resultat.” • Forskningsetiska riktlinjer
- 4. Mer om den vetenskapliga verksamheten • Vetenskap karaktäriseras av att vara argumenterande: den syftar till att producera pålitlig och säker kunskap genom att på ett systematiskt sätt ge goda skäl för påståenden om hur saker ting förhåller sig • Vetenskapliga undersökningar kräver öppenhet (genomskinlighet) d.v.s. fullständig redovisning av hur man har gått tillväga (d.v.s. metoden) och vad man har kommit fram till (d.v.s. resultaten). • Vetenskaplig verksamhet tar utgångspunkt i tidigare forskning
- 5. Ta del av befintlig forskning: av det vi redan vet • Två syften: • Argumentera för sitt forskningsproblem • Redogöra för kunskapsläget • I en uppsats är inte det redogörande syftet det centrala utan det vetenskapliga – att den tidigare forskningen kuggar in i de argument som får uppsatsen att leda fram till ny kunskap. • Forskningsöversikt/ kunskapsöversikt
- 6. Det finns två typer av litteraturgenomgång (Bryman, kap 5) Narra1v li3eraturgranskning - den tradi1onella. • Narra1v genomgång tenderar a3 vara mindre fokuserad än en systema1sk och har som syBe a3 komma fram 1ll en kri1sk tolkning av den li3eratur som är aktuell. Fungerar som en upptakt eller introduk1on 1ll den egna undersökningen. Man vill få en översikt om studieområdet genom en heltäckande kri1sk tolkning av li3eraturen. • Systema1sk li3eraturgranskning – li3eraturgenomgång vars mål är a3 ge en bild av li3eraturen på e3 område som är heltäckande, kan replikeras och är transparent. Meta-analys och meta-etnografi är exempel på systema1ska granskningar. Kan vara fristående och syBet kan ge en bild av målet i sig.
- 7. Sy#et med existerande li0eratur på e0 område är a0 få svar på följande frågor • Vad är redan bekant på området? • Vilka begrepp och teorier är relevanta för området? • Vilka forskningsmetoder och forskningsdesign har 1llämpats på området? • Finns det några vik1ga motsä3ningar? • Finns det några motsägande eller inkonsekventa resultat? • Finns det några obesvarade forskningsfrågor på området? • Hur är li3eraturen relaterad 1ll forskningsfrågorna?
- 8. Vid val av, och läsning av li;eratur: var kri=sk Kritiskt tänkande är en intellektuell process, och handlar alltså om förmågan att kunna analysera, reflektera, värdera, ifrågasätta, dra slutsatser men också om att vara kreativ och om att utvärdera
- 9. Får jag använda mig av populärvetenskapliga källor som student? Svar: Syftet avgör! • Välj som huvudregel alltid forskning som är sakkunniggranskad – referee-granskad eller peer revieewad – forskning • Populärvetenskapliga källor kan fungera som bakgrundsmaterial, inspiration eller vid textanalys • Primär - sekundärdata • Predator journals
- 10. Vetenskaplig ar.kel NEJ NEJ NEJ ÄR DET HÄr en vetenskaplig artikel...? BÖRJA HÄR! JA! Då behöver du hitta mer information om tidskriften. Står tidskriften som “refereed” i databasen Ulrichsweb? Tyvärr! Artikeln du hittat verkar inte vara en vetenskaplig artikel. Ja! Hurra! Allt talar för att du hittat en vetenskaplig artikel! Gjord av: Sara Hellberg & Katharina Nordling, Biblioteket på Högskolan i Borås Skapad med inspiration från Malmö universitets biblioteks lärresurs “Var hittade du artikeln?” – https://mau.se/bibliotek/guider-och-stod/vetenskapliga-texter/ JA! Kryssade du i rutan för “peer reviewed” när du sökte? JA! Toppen! Då vet du att tidskriften är vetenskapligt granskad. Nu behöver du granska själva artikeln. JA! Presenterar artikeln forskning? JA! Innehåller artikeln: - Introduktion - Metod - Resultat - Diskussion - Referenser? NEJ NEJ Har artikeln ett abstract som kortfattat beskriver hur forskningen genomförts och dess resultat? Detta är en förenklad guide, är du fortsatt osäker på om din artikel är vetenskaplig eller inte – kontakta gärna biblioteket. t
- 11. Källkritik – att vara kritisk till källan
- 12. A" utvärdera, värdera och kri2skt granska en vetenskaplig källa • Vem är förfa'aren/förfa'arna +ll informa+onen? • Var är informa+onen publicerad? Är den granskad? Ogranskad? • Vad är sy+et? Norma+v snarare än analy+sk? • Tidskriteriet? Gammal eller aktuell forskning? • Hur 3llförlitlig är forskningen? Är genomförandet tydligt beskrivet? Är slutsatsen rimlig u+från resultatet? • Hur relevant är forskningen för dig? • Har forskningen använts av andra forskare? • Stämmer källan med andra källor? Varför stämmer den? Vad säger andra oberoende källor?
- 13. Vetenskaplig noggrannhet – akribi - bidrar till trovärdighet "Djävulen sitter i detaljerna" • Akademiskt språk • Summering (kondenserad version av huvudidé, förkortning) & parafrasering (presentera författarens idé med egna ord, kan vara lika lång som originalet). x • Referering/referenshantering och citat • Slarvar du med tex referenser och språk, kan läsaren undra om du också slarvar med annat som källors innehåll. • Undvik plagiat • Följ den vetenskapliga formen, formalia och skriv akademiskt – genomtänkt, läsvänligt, tydligt, transparent, konsekvent, noggrant • En vetenskaplig text har en viss struktur, följs den upplevs texten som läsvänlig. • Se till att källor och data är väl utvalda. Att källor behandlas på ett stringent, öppet och adekvat sätt • Var noga med ord och begrepp
- 14. Ord och begrepp • För att det ska bli lättare att kommunicera finns det en mängd olika typer av verktyg som går att använda, några exempel på sådana hjälpmedel är bilder som kan underlätta att uttrycka känslor och sociala berättelser. Andra saker som existerar är datorprogram, som fungerar som ett redskap för personer med språksvårigheter, eller bildsymboler som kan komplettera de uttryckta orden. Ett hjälpmedel som går att använda för att handläggaren ska kunna rikta in samtalet på ett specifikt tema som de behöver ta upp är något som kallas för en samtalsmatta. En samtalsmatta hjälper handläggaren att kunna ta del av klienternas åsikter och känslor när klienten lägger ut bilder på samtalsmattan som kopplas till ett specifikt ämne (Socialstyrelsen, 2019). • Källa: Dahlbom & kaiser (2019). Alla barn är lika mycket värda. En kvalitativ studie om hur LSS- handläggare till barn bemöter och inkluderar deras klienter. https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1312966/FULLTEXT01.pdf
- 15. Här byts tre olika ord ut mot ett och samma ord ”hjälpmedel” för att inte förvirra läsaren i onödan • För att det ska bli lättare att kommunicera finns det en mängd olika typer av verktyg som går att använda, några exempel på sådana hjälpmedel är bilder som kan underlätta att uttrycka känslor och sociala berättelser. Andra hjälpmedel som existerar är datorprogram, som fungerar som ett redskap för personer med språksvårigheter, eller bildsymboler som kan komplettera de uttryckta orden. Ett hjälpmedel som går att använda för att handläggaren ska kunna rikta in samtalet på ett specifikt tema som de behöver ta upp är något som kallas för en samtalsmatta. En samtalsmatta hjälper handläggaren att kunna ta del av klienternas åsikter och känslor när klienten lägger ut bilder på samtalsmattan som kopplas till ett specifikt ämne (Socialstyrelsen, 2019). • Källa: Dahlbom & kaiser (2019). Alla barn är lika mycket värda. En kvalitativ studie om hur LSS-handläggare till barn bemöter och inkluderar deras klienter. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1312966/FULLTEXT01.pdf
- 16. A" komma ihåg • Använd argument, begrepp och informaAon som hör inom diB forskningsområdet • Din uppsats hör hemma inom eB akademiskt ämne • I din text ska du därför använda informaAon, vetenskapliga källor, ord och begrepp som visar aB din studie hör hemma inom deBa akademiska område.
- 17. Forskningsprocessen – en översikt - Initialt genera nya idéer och frågor – resultatera i ett problemområde och en problemformulering - Undersöka problemet utifrån existerande litteratur/forskning - Definiera problemformulering i specifika frågor (problemställning/frågeställning) och syfte - Frågor och syfte styr genomförandet av studien – val av teori/modell, och metod – forskningsdesign - Insamling och bearbetning av data – analys och tolkning av resultat med hjälp av teori - Slutsatser – svara på frågeställningsen syfte och frågeställning
- 18. Uppsatsens början: vad är problemet? • Problemområde: Barn med beteendeproblem i förskolan • Vad är det vi inte vet?
- 19. Forskningsproblem – olycklig terminologi! Inte problem i bemärkelsen: a@ bilen inte startar (bilproblem) a@ man är yr i huvudet (hälsoproblem) a@ Snapshat strular (i-landsproblem)
- 20. Ett bra problem: (Rienecker, 2016:11) En kunskapslucka Något som fältet inte är eller borde vara helt klart med En observation som inte fått sin förklaring eller är motstridig Något som ännu inte katalogiserats, analyserats Något som skorrar Motsä>ningar som for?arande kan diskuteras Något som kan och bör argumenteras för Något som inte stämmer överens med gängse uppfa>ning Något som ska (om)värderas, förändras, konstrueras osv.
- 21. Exempel forskning finns men …också en kunskapslucka: • ”I den generella bilden av hur ungas psykiska hälsa förändrats över tid har nyanseringar ofta saknats – barn och ungdomar beskrivs som om de vore homogena grupper. Inte endast beskrivningar av socioekonomiska trender saknas, även skillnader i trender mellan olika åldersgrupper är sparsamt belysta. Den entydiga bilden av ungas försämrade psykiska hälsa saknar empiriskt stöd” • Hämtat från Hagquist (2013) Ungas psykiska hälsa i Sverige – komplexa trender och stora kunskapsluckor, Socialmedicinsk tidskrift
- 22. Exempel 2 • ”Vidare är det så aJ trots aJ några arKklar lyLer fram elevperspekKvet sker deJa Kll stora delar uKfrån förformulerade frågor och frågeformulär som ger eleverna begränsade möjligheter aJ uJrycka sig med hjälp ab egna disKnkKoner. En möjlighet aJ ge eJ ökat utrymme för eJ elevperspekKv är aJ Kll exempel använda mer etnografiskt orienterade metoder och/eller intervjuer med en mindre grad av förformulerade frågor”. • Kunskapsbidraget – närmar sig forskningsobjektet med en ny metod Källa: Nilholm & Göransson (2015). Forskning om inkludering: en SMART översikt. Stockholm: Vetenskapsrådet
- 23. Var börjar man? Att välja tema! Tänkbara ingångar och inspiration (se Bryman, 2018) • Personliga intressen och erfarenheter • Oklarheter, gåtor och sådant som är uppseendeväckande • Testa teori, använda ny metod • Spännande fall • Utvecklingstrender • Sociala problem • What puzzles/intrigues me? What do I want to know more about/understand better? What are my key questions? (Alvehus, 2020: 30) • Välj ett ämne av eget intresse men som även är angeläget för andra!
- 24. En bra problemformulering: fokusering och positionering •Problemformuleringen positionerar studien inom ett fält, hjälper till att skapa fokus och avgränsningar i studien • ”this is what the text will answer´(Alvehus, 2020: 16) •Problemformulering (inledning/bakgrundsdel) och sätter tillsammans med syfte och frågeställning ramen för studien
- 25. Får du svar på följande i inledningstexten? • Vilket fenomen studeras? Vad vet vi om detta fenomen? • Vad menas med begreppet/begreppen/fenomenet? • Var finns problemet, dvs vilken kontext? • Hur avgränsas studien? • När? Vilken tidsperiod undersöks? • Varför undersöka just detta? Varför intressant? Hitta argumenten? `That´s right we need to get to the bottom of that (Alvehus, 2020: 12)
- 26. Precisering av problemområde: Problemformulering • Anger vad som ska, och varför de@a ska göras i uppsatsen. • Det som ska göras är a@ inget annat än a@ lösa forskningsproblemet. Är forskningsproblemet a@ kunskap om hur förskollärare agerar under utevistelsen saknas så blir syGet a@ utveckla kunskap om just de@a • Det problem du beskriver i inledningen ska hänga ihop med din syGesformulering och dina frågeställningar
- 27. Forskningsproblemet beskrivs för bre3 och otydligt • räcker inte a' enbart peka ut e' generellt problemområde • precisera vad det är för problem/kunskapslucka du har upptäckt • Öppna förskolor bedriver sitt föräldraskapsstödjande arbete på olika vis och de erbjuder även olika typer av aktiviteter. Det är en uppskattad verksamhet för föräldrar med små barn och dit man kan komma när man själv vill och behöver.
- 28. Precisera och referera • Öppna förskolor bedriver sitt föräldraskapsstödjande arbete på olika vis och de erbjuder även olika typer av aktiviteter. Det är en uppskattad verksamhet för föräldrar med små barn och dit man kan komma när man själv vill och behöver. Det behövs en djupare förståelse för hur och varför föräldrar med små barn använder öppna förskolan och tar del av verksamheten som bedrivs där (Abrahamsson & Bing 2011). Därtill behövs kunskap om olika faktorer som kan påverka utformningen av öppna förskolans verksamhet. Olika faktorer som har visat sig ha betydelse för föräldraskapsstöd är till exempel faktorer av social, kulturell och politisk art (Littmarck, Lind & Sandin 2018). • Kunskapsluckan = öppna förskolors arbete för a? stö?a föräldrar
- 29. Inledningen – rama in din studie! • Rama in din studie genom aJ ta stöd av Kdigare forskning • Helst två arIklar och kanske en avhandling • Primär före sekundärkällor
- 31. Sammanfattande ord: Några vanliga ”fel” i inledningen • Problemformulering – för bred och otydlig • Problemformuleringen formulerad på e@ svårt/enkelt sä@ • Ord och begrepp används på e@ rörigt sä@ • A@ man fokuserar på egna erfarenheter i inledningen • Studiens problemformulering bygger inte på Idigare forskning dvs vetenskapliga primärkällor utan mest på sekundärkällor och eget tyckande
- 33. Några exempel på sy.esord undersöka beskriva förklara besluta jämföra utvärdera förstå kartlägga analysera diskutera sammanfa6a designa/utforma
- 34. Sy#et kan vara: • Beskrivande sy6e – vill ge en avbild av viss verklighet - hur något förhåller sig - deskripBva frågeord är vad – vilken – var – vem – när • Förståelsedrivet sy6e – vad betyder olika företeelser - hur på vilket sä5 • Förklarande, tolkande, analy;skt sy6e – beskriva och förklara varför något är som det är - varför • Observera a? man mycket väl kan kombinera en frågeställning som ges en mer deskripBv karaktär med frågeställningar som är t.ex. tolkande, förklarande eller förståelseinriktade.
- 35. Frågeställning, kallas även problemställning •Ska hjälpa 8ll a9 besvara sy;et/problemformuleringen – konkret, precis och avgränsande •Undvik frågeställningar som riktas 8ll individer – uCorma istället övergripande frågeställningar mot det du avser undersöka • Vad tycker du som förskollärare om rektorns satsningar på kompetensutveckling? Vilka uppfa:ningar har förskollärare om kommunens/förskolans satsning på deras kompetensutveckling
- 36. •Undvik frågor som kan besvaras med ja/nej – svar • Lär sig barn matema?k bä:re om surfpla:a används i undervisning? Är barns språkinlärning genom användning av surfpla:a relaterad ?ll kön? Vilka former av digital teknik är vanligast i undervisningen i svenska förskolor? Hur beskriver pedagoger barns språklärande när Ipads används i undervisningen? (inte ja/nej fråga) •Undvik frågor som är för abstrakta/omfa9ande • Tex. Vad vill barn? Vad är undervisning i förskolan? Hur kan barn lära sig bä:re? Hur kommer förskolan i Sverige se ut i fram?den? Hur skiljer sig förskolor åt runt om i världen?
- 37. Lapptäckesmetoden eller lager-på- lager metoden Frågeställningarna kan vara av samma slag men relatera ,ll olika delaspekter av forskningsområdet – lapptäckemetoden Frågeställningarna kan använda olika teorier eller metoder i syfte att få fram en mer nyanserad och komplex bild– lager-på-lager metoden Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3
- 38. Lapptäckesmetoden Forskningsproblemet: Vill undersöka vilka dolda strukturer man kan skönja i läroplaner • Vilka rasisKska strukturer finns i texterna? • Vilka genusstrukturer finns i texterna? • Vilka medborgerliga ideal finns i texterna?
- 39. Lager på lager - metoden • Vilka strukturer framträder när vi anlägger eB marxisAskt perspekAv? • Vilka strukturer kan skönjas när vi angriper läroplanerna med hjälpa av kvanAtaAv textanalys? • Vilka strukturer bloBläggs när texterna läses ur eB postkolonialt perspekAv Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3
- 40. Tänk på vilken typ av metod frågeställningen/ar kräver • Talet om, tankar, aItyd, uppfaBningar, kunskaper om – intervjuer alternaAvt enkät • FörhållningssäB, görande, agerande, bemötande, undervisning – observaAon • Forskningsöversikt/kunskapsöversikt, liBeraturstudier – systemaAsk sökmetod och textanalys
- 41. Att ställa bra frågor är inte lätt utan kräver övning! Träna genom att läsa vetenskapliga texter
- 42. Exempel syfte och frågeställning • Då arbetet med barns integritet kan ses som ett av förskolans grunduppdrag så vill vi veta hur pedagoger tolkar begreppet. Med studien vill vi undersöka hur pedagoger på två förskolor tolkar begreppet integritet. De frågor vi undersöker är: • Hur tolkar pedagogerna begreppet integritet? • Hur säger pedagogerna att de arbetar med barns integritet? • Frågorna är snarlika syftet, men det finns ändå en tydlig fokus på forskningsobjektet – tolkning och `talet om´ • Lämplig datainsamlingsmetod? Intervju
- 43. Exempel 2: syfte och frågeställning Studiens syLe är aJ genom observa(oner undersöka lärarnas arbete och agerande på skolgården. Vi vill uppnå kunskap om lärarens roll i förhållande Kll samspel med eleverna. Mer specifikt är studiens forskningsfrågor de frågeställningar som följer: • Hur ser lärares olika roller ut på skolgården? • Hur är lärarna delakIga på e@ fysiskt och socialt plan under en skoldag på skolgården? Lämplig datainsamlingsmetod? Observa(on
- 44. Exempel 3: syfte och frågeställning SyGet med arbetet är a@ på vetenskaplig grund synliggöra och analysera samIda forskning om barns vilda lekar i förskolan • U+från förskolekontext, vad visar +digare forskning om den vilda lekens betydelse för barns sociala kompetens? För a@ förtydliga frågeställningens relevans för förskolan, utvecklar vi även med denna fråga: • Vilka didak+ska konsekvenser visar +digare forskning a' de'a har för pedagoger i förskolan? • Datainsamlingsmetod: Li#eraturöversikt om `rough and tumble´play
- 45. Ex. på en problemformulering (e9 utdrag) Det verkar finnas ett förgivettagande av att alla barn vill och kan leka utifrån normer som ”alla får vara med” och ”alla barn vill leka”. Våra erfarenheter från förskolans praktik säger dock något annat. Ibland fungerar inte leken på förskolan och det finns barn som faktiskt inte vill, kan eller får leka med andra barn av olika anledningar. Forskning kring barn som inte leker med andra barn är tvetydig och det finns en diskrepans utifrån vilka konsekvenser det får för barns utveckling av den sociala kompetensen, där viss forskning lyfter ensamlek som en styrka hos barn (Katz & Buchholz, 1999; Wood, 2014), medan annan forskning lyfter ensamlek som en svaghet (Coplan, Wichmann & Lagacé-Seguin, 2001). Forskningen är däremot enig om att hur förskollärare bemöter de här barnen är av betydelse (Bygdesson-Larsson, 2010; Eriksson Bergström, 2013; Løndal & Greve, 2015) för vilka möjligheter barn ges att socialisera sig på förskolan. …..Det som saknas i forskning är hur personal i förskolan talar om de barn som inte leker med andra barn. Vi menar således att det finns ett förskolepedagogiskt problem utifrån normen att alla barn vill leka. Vår ambition med föreliggande studie är att genom samtal med förskolepersonal synliggöra hur personal i förskolan resonerar och förhåller sig till de här barnen.
- 46. Sy>e och frågeställning • Utifrån ovanstående problemformulering är syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskolepersonal definierar lek på förskolan samt hur de talar om barn som inte leker med andra barn. Därför ställer vi följande forskningsfråga; • Vilka tolkningsrepertoarer i förskolepersonals resonemang framträder kring barn som inte leker med andra barn?
- 47. Exempel 2: problemformulering I dagens samhälle finns ett konstant flöde av aktiviteter, intryck och påfrestningar som påverkar människan. Det gör att stunden för vila ofta hamnar i skymundan (Söderström, 2013). För att vi människor ska må bra och bibehålla en god hälsa behöver vi finna en balans mellan vila och aktivitet i vardagen. Efter fysisk och psykisk ansträngning är människan i behov av att återhämta sig och fylla på med ny energi. ….. I deras resultat förekommer det att barn under den vakna vilan i förskolan måste ligga ner och vara tysta vilket kan upplevas som stressande för barnen. Det är något vi studenter också har upplevt på våra övningsförskolor. Vi har lagt märke till att vilan prioriteras olika och att de verktyg som förskollärare erbjuder barnen varierar. Vi blev därför nyfikna på att ta reda på hur förskollärare på andra förskolor upplever arbetet med de äldre barnens vila i förskolan, samt vad den betyder för barnens utveckling och välmående. Vi tar även i utgångspunkt i att det finns ett behov av att skapa mer kunskap kring begreppet vila och dess betydelse för förskolebarn, vilket flera forskare (Nothard, Irvine, Theobald, Staton & Thorpe, 2015; Siren- Tiusanen & Robinson, 2001) styrker. … I och med den kunskapslucka som finns kring vila i förskolan där forskningen mestadels är internationell, kommer denna studie bidra med ny svensk forskning inom ämnet vilket i sin tur leder till en ny kunskap och större medvetenhet kring vila som ett fenomen med ett hälsofrämjande syfte.
- 48. Syfte & frågeställning • Syftet med studien är att närma oss förskollärares livsvärld och upplevelser kring arbetet med vila för de äldre barnen i förskolan, samt ta reda på vad vila betyder för förskolebarnen enligt förskollärarna, utifrån ett barnperspektiv. • Hur upplever förskollärarna arbetet med barns vila i förskolan? • Vilken betydelse upplever förskollärarna att vilan har för barns utveckling och välmående?
- 49. Kommer du ihåg? Hur går man till väga? 1. Identifiera och välj ett tema/ämne 2. Formulera en frågeställning/problem som berör en avgränsad del av temat 3. Uttryck din frågeställning/problem som ett exempel på en viss sorts problem - välj perspektiv! 4. Ringa in och avgränsa problemområdet genom litteratursökningar vad har gjorts och vilken kunskap finns om problemet? 5. Bearbeta det du får fram och snäva successivt in och förfina din frågeställning/problem 6. Leta efter kunskapsluckor 7. Framställ argument för hur din studie blir ett kunskapsbidrag 8. Formulera ett (genomförbart) syfte för studien och frågeställning 9. Bearbeta argumentationen till dess att syftet framstår som en logisk följd på problemdiskussionen
- 50. Repetition…. • Uppsatsens måste utgå från ett klart och tydligt forskningsproblem. • Forskningsproblemet måste vara vetenskapligt relevant. • Syftesformuleringen ska matcha forskningsproblemet • Syftet måste beskrivas tydligt och uttömmande. • Var noga med ord och begrepp – håll dig till samma och begrepp inom `rätt forskningsfält´ • Frågeställningar utgör ingångar för att närma sig och lösa forskningsproblemet. Ett alternativ till frågeställning är att använda sig av hypoteser, vilka sedan testas. • Syfte och frågeställning/ar bör vara olika • Frågeställningarna konkretiserar studiens forskningsobjekt • Ett vetenskapligt arbete måste ses som en helhet och som en process (hela tiden en rörelse fram och tillbaka i arbetet). Det är således viktigt att tänka ut en övergripande struktur, vilken preciserar en idé om hur delar disponeras och vad som ska finnas i respektive del, samtidigt som det måste finnas en öppenhet för att strukturen behöver revideras under processen
- 51. Tack för a" ni lyssnade! Frågor? • Vad tar du med ifrån dagens föreläsning?
- 52. Alvehus, J. (2020). Formula(ng Research Problems. Studentli5eratur Bryman, A (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber, kap 4-5 Rienecker, L (2016). Problemformulering. Liber Agnafors, M & Levinsson, M(2019). A> tänka uppsats. Det vetenskapliga arbetets grundstruktur: Gleerups Li-eratur
- 53. Kapitel 4: A0 planera e0 forskningsprojekt och formulera forskningsfrågor (Bryman) • OIa har forskningsfrågor grund i personliga intressen eller erfarenheter, teorier, forskningsliJeratur, • Oklarheter eller gåtor, nya utvecklingstrender i samhället, sociala problem. • Kriterier för bedömning av forskningsfrågor • Den ska vara tydlig och därmed begriplig • Den ska vara möjlig a? uLorska, det ska gå a? studera det som frågeställningen innehåller. • Den ska ha någon eller några kopplingar Bll existerande teori och forskning • Frågorna ska ha samband med varandra, de ska hänga ihop • De ska vara formulerade så a? de kan komma med något ny? • De ska inte vara för omfa?ade eller för snäva
- 55. Vetenskapliga journaler • Exempel på nordiska och svenska 4dskri5er inom utbildningsforskning: • Pedagogisk forskning i Sverige, Utbildning och lärande, Nordisk Barnehageforskning, Nordand • Exempel på interna4onella 4dskri5er inom utbildningsforskning: • International Journal of EarlyChildhood, British Journal of Special Education, • Källa: h@ps://libguides.mau.se/LS/IdskriGer