Recommended
More Related Content
Similar to Studieteknik hjärnan minne
Similar to Studieteknik hjärnan minne (20)
More from NinaEmilsson1
More from NinaEmilsson1 (20)
Studieteknik hjärnan minne
- 1. STUDIETEKNIK: HJÄRNAN, MINNET OCH PERCEPTIONEN Nina Emilsson Högskolan i Borås 20190219
- 2. VAD ÄR VIKTIGT FÖR ATT LYCKAS MED STUDIERNA? • Motivation och mål • Koncentration • Repetition • Utvärdering • Positiva tankar • Ge aldrig upp! • Studieteknik •Skjut inte upp saker det vill säga prokrastinera inte • Ta pauser!
- 3. HJÄRNAN MÅSTE ENGAGERAS I LÄRANDET • Cirka 1.3 -1.4 kg • Mogen avokado • Havregrynsgröt • Energislukande organ • Består till stor del av fett • Inblandad i allt vi gör
- 4. PERCEPTION = VARSEBLIVNING Perception betyder enligt ordboken "Upptagning i medvetandet av sinnesintryck”. Perceptionen är en AKTIV, SELEKTIV och SUBJEKTIV process Sammanhanget spelar stor roll i hur vi uppfattar något
- 5. SELEKTIV PROCESS Hjärnan måste göra ett URVAL för att inte överbelastas SOCKHOLM – STOCKHOLM På sama stt kn du fktiskt lsa dtta Läs följande mening: Borta bra men hemma hemma bäst
- 6. FUNDERA ÖVER FÖLJANDE: "Hur många djur av varje art hade Moses med på arken?"
- 7. Se videoklippet (6 min) och lyssna på instruktionerna Räkna hur många passningar sker inom det vita laget? https://www.youtube.com/watch?v=qDq24HbirJ8
- 8. VAD VÄLJS UT OCH VARFÖR? Uppmärksamheten styr INRE och YTTRE FAKTORER Intresse Erfarenheter Kunskaper Behov Känslor Intensitet Storlek Rörelse Avvikelse Förändring Upprepnin g Placering Medvetet och omedvetet
- 9. För att vi ska minnas krävs att vi uppmärksammat
- 10. FOKUSERA PÅ EN SAK I TAGET Kan vi tänka på många saker samtidigt? - NEJ! Hjärnan har en begränsad förmåga För att lära sig saker behöver vi tänka på det vi gör medan vi gör det. När vi behöver tänka det vill säga lära oss saker … då ska vi bara göra en sak i taget, för att kunna tänka på en sak i taget https://www.youtube.com/watch?v=O4FpMD76NIo
- 11. Hjärnan och minnet Minne = vår förmåga att koda in, lagra och plocka fram information Minnet är högaktuellt för INLÄRNING Utan minnet skulle vi inte kunna lära oss någonting alls
- 12. KTM = lär snabbt men minns dåligt LTM = lär långsamt men minns bra
- 13. Baddely och Hitch: Korttidsminnet är egentligen ett arbetsminne (working memory) KTM = kan både vara ett arbetsminne och enbart ett sinnesintryck som inte bearbetas ARBETSMINNE = Bearbetar intryck Arbetsminnet är aktivt • när vi gör mer än en sak åt gången • vid målinriktat arbete •The Magical Number Seven (Sju enheter + eller – två) • En del har högre kapacitet KTM och ARBETSMINNE
- 14. • Skriva, läsa, räkna • Planering (packa väskan) • Lära sig något nytt NÄR BEHÖVS ARBETSMINNET? Arbetsminnet är aktivt när • vi gör mer än en sak åt gången • vid målinriktat arbete • Det som är mest exklusivt fastnar i LTM
- 15. ARBETSMINNET - grundbulten i all nyinlärning Arbetsminnets roll är att hålla informationen aktuell när vi behöver den, samt att hålla aktuell information ”i huvudet” när vi ska lösa ett problem. Motorn och vägen in - alla måste mer eller mindre processa information för att det ska stanna i LTM Det finns många vägar till ett bättre arbetsminne (samtala, berätta, lyssna, reflektera)
- 16. BARN MED BRISTANDE ARBETSMINNE Svårighet att följa instruktioner Svårt att minnas en instruktion Stora problem med matematik och läsförståelse Svårt att koncentrera sig på en uppgift en längre stund Svårt att utföra uppgifter i flera steg Viktigt att bekräfta KTM svårigheter You mean I’m not lazy, stupid or crazy?”
- 17. LTM KAN DELAS UPP I TVÅ DELAR DEKLARATIVT minne PROCEDURALT minne EPISODISK T minne SEMANTIS KT minne Täcker all vår medvetna kunskap Lagrar händelser vi har upplevt, eller handlingar vi har utfört Lagrar konkreta fakta Täcker mer omedveten kunskap, som vi inte alltid kan redogöra för. Innehåller all vår upplagrade kunskap om hur vi gör olika saker
- 18. Ju fler sinnen som är med i inlärningsprocessen desto bättre inlärning + GÖR 70 % = = 20 % 50 %
- 19. Att tänka gör att vi bildar nya minnen Hur hjälper man barn att tänka?
- 21. MÅLET – ATT AUTOMATISERA SINA KUNSKAPER ÖVA och träna väldigt många gånger – hört, sett, läst, fått kunskapen i olika sammanhang - vid middagsbordet, i skolan, bilen på väg till träningen.. Satt i ett sammanhang – finns en poäng att man lärt sig något, när använder man de här kunskaper? Sova på saken – sortera in kunskap https://www.youtube.com/watch?v=0ZIxS-aHbFk
- 22. HUR GÖR VI FÖR ATT MINNAS BÄTTRE? MINNESKURVANS TIDSPERSPEKTIV. Hjärnas förmåga att koncentrera sig under längre tid är begränsad Vi tar in 34 gigabyte information motsvarande 100 000 ord varje dag – det får en bärbar dator att krascha på en vecka.
- 23. VI MINNS MEST I BÖRJAN OCH SLUTET AV EN INLÄRNINGSPERIOD Inlärningspass cirka 30-50 minuter, vid praktiska moment - upp till 90 minuter. För att hjärnan ska få vila är det också av stor vikt att man byter miljö
- 24. TA PAUSER!
- 25. REPETETION – JA OCH NEJ! Rita av framsidan på en svensk 20 kronors sedel
- 26. GLÖMSKA – KAN INTE KOMMA SINA BARNS NAMN https://www.youtube.com/watch?v=lSB8k ImiJjo Problem med framplockningen STRESS en bov
- 27. REPETETION – JA OCH NEJ! Aktivera minnet Innan du glömmer! Aktivera = ta fram ur minnet 10 minuter - en dag – en vecka – en månad ÖVERINLÄRNING är viktigt
- 28. VIKTIG LÄRDOM! Repetera innan du glömt, inte när du glömt!
- 30. KTM: Kom ihåg följande siffror: 10661520161819141945 CHUNKING – dela in information i större block är en bra bearbetningsmetod 1066 1520 1618 1914 1945
- 31. MINNET ÄR ASSOCIATIVT ASSOCIATION = TANKEKOPPLING MELLAN SAKER SAK –metoden SE ASSOCIERA KOMMA IHÅG Kommer du inte på namn – börja rabbla alfabetet….abcdefghij…. Lär dig ett nytt namn Säg namnet högt Stava ordet Kommentera namnet Använd namnet
- 32. TRÄNA GLOSOR MED HJÄLP AV ASSOCIATION https://www.youtube.com/watch?v=7nJ4 70MEsdo När du ska lära dig nya ord och begrepp hjälper det om du associerar till andra ord eller saker som du redan känner till. Associera fritt, men tänk på att dina associationer inte får vara för långsökta, då kan du råka tappa bort vad du skulle lära dig!
- 33. TÄNK I BILDER - VISUALISERA Sluta ursäkta dig för att du har dåligt minne. Ansträng dig istället för att minnas så gott du kan. Hjärnan blir snabbt bättre och vänjer sig vid hur du vill att den ska arbeta. Att lära sig tänka i bilder är det viktigaste. Med lite träning börjar bilderna komma allt mer automatiskt. Gör om namn till bilder. Maria kanske blir en krubba. Marianne kan bli en marianne-godis. Jan, en banan. Johan, ett juice-paket. Välj alltid det första du kommer att tänka på. Bilder med tydliga konturer minns hjärnan bäst. Se bilden framför dig samtidigt som du tittar på personen, så skapas kopplingar i hjärnan och du minns.
- 35. STÄRK MINNET MED EN MINNESPROMENAD - LOCIMETODEN Ju fler sinnen som är inblandade när du lär dig något, desto bättre minns du. Om du till exempel behöver lära dig ordningen på något kan du visualisera det under en minnespromenad. Gå en runda som du gått många gånger tidigare och hitta under promenaden platser att visualisera sakerna du ska lära dig på. När du sedan ska plocka fram kunskapen på provet, kan du gå promenaden i huvudet och ordningen blir lättare att minnas. http://bloggar.ur.se/orkaplugga/2015/02/05/stark-minnet-med-en- minnespromenad/
- 36. FÖRSÖK ATT MINNAS FÖLJANDE ORD: Morot, stol, gem, bok, palsternacka, bord, pärm, soffa, rödbeta, potatis, häftapparat, kudde Om vi organiserar blir det lättare att minnas och vi lär oss bättre 1) morot, palsternacka, rödbeta, potatis 2) soffa, bord, kudde, stol 3) gem, pärm, häftapparat, bok
- 37. KONKRETISERA - ATT GÖRA OM SVÅR KUNSKAP TILL MER VARDAGLIGA SAKER Den första presidenten hette George och det gör även den siste presidenten, (i skrivandes stund) heter George i förnamn. Den förste presidenten hette Washington i efternamn. Man börjar dagen med att tvätta sig, o s v. Genom att bygga ut och hitta infallsvinklar, kommer Du sen att hitta tillbaka till namnet när Du söker efter det.
- 38. ANSTRÄNGN ING
- 39. FLERA OLIKA LÄSTEKNIKER 1. Översiktsläsning - helhetsläsning 2. Snabbläsning 3. Sökläsning 4. Intensivläsning 5. Djupläsning
- 40. OLIKA LÄSTEKNIKER BEROENDE PÅ SYFTET MED LÄSNINGEN
- 41. FÖRE – LÄSNING • Vad vet du om ämnet? • Överblick - snabb översikt • Bokomslag, innehållsförteckning, rubriker • Sammanfattningar, bilder och bildtexter
- 42. MEDAN – LÄSNING AVGRÄNSAT AVSNITT – FÖRDJUPAD ÖVERSIKT • Skumma • Rubriker • Bilder, bildtexter, tabeller, faktarutor • Läs kärnmeningar aktivt • Kärnmening – förklaring – exempel – avslutning leder till nästa stycke • Första och sista delen av kapitlen • Sambandsord – Hur hänger allt ihop? • Snitsla banan
- 44. MEDAN - INTENSIVLÄSNING • Läs noga, stycke för stycke • Slå upp ord • Fundera på frågor att ställa till författaren • Stryk under – anteckna – gör tankekarta • Har du fått svar på dina frågor? • Reflektera Att läsa med en penna i handen är nog det absolut vanligaste studietekniska knepet.
- 45. EFTER SÄTT I SYSTEM: TÄNKA, ÅTERGE OCH SKRIVA • Repetera rätt (tiominutersregeln …) • Läs anteckningar – tankekarta • Vad var svårt? – Ta reda på just det • Diskutera med andra • Ställ frågor till dig själv
- 47. LÄSTEKNIK – STEG FÖR STEG TILL HELHETSLÄSNING Steg 1 (förstruktureri ng) • översikt • läsplan Steg 2 (läsning) • snabbläsnin g • fördjupad läsning Steg 3 (återskapande) • anteckna • repetera • diskutera
- 48. TIPS FÖR ATT ANTECKNA • Lyssna uppmärksamt – anteckna • Korta anteckningar – nyckelord (3-7 ord) • Anteckningarna ska betyda något för dig själv • Gör tankekarta – rita bilder • Titta igenom anteckningarna direkt efteråt (5 minuter) • Bearbeta anteckningarna – korta ner • Använd anteckningarna
- 49. SKRIVA FÖR ATT LÄRA • Sammanfatta • Skriv referat • Kärnmeningar • Förklara med egna ord • Skriv kommentarer med egna tankar • Använd tankekarta?
- 50. VAD HÄNDER EGENTLIGEN I HJÄRNAN NÄR VI BLIR STRESSADE? https://www.youtube.com/watch?v=ZaulIBRz9xw
- 51. NÅGRA AV ANNAS TIPS: Ställa sig upp efter 30 minuter. Då laddar kroppen om och blir redo för att ta sig an nya ”faror” och ”hot” och man blir mer mottaglig för ny information. Kort återberättande för en kompis om något man nyss hört leder till att man tänker medvetet och ett minne befästs Beröring, berätta sagor eller historier om något känslosamt bildar oxytocin som leder till engagemang Att få vänta på svaret, en ”cliffhanger” leder till dopaminpåslag vilket skärper sinnena man minns bättre Blotta halsen – Lyft på huvudet och blotta halsen leder till minskad stress. Fungerar inte alltid men förvånansvärt ofta Fysisk aktivitet, skratta och ha roligt samt hud mot hud-kontakt ger endorfinproduktion och motverkar stress
Editor's Notes
- Det är lättare att lära sig om man verkligen vill lära sig. Ditt inställning till studierna är avgörande för din framgång. - Det är lättare att lära sig saker som man tycker är roliga och meningsfulla. Inlärning beror på attityd, inte på förmåga En positiv attityd till sina studier är kanske den enskilt viktigaste förutsättningen för att lyckas - Att kunna koncentrera sig handlar ofta om att ta bort störande saker i omgivningen. Att ta bort yttre störningar (bakgrundsljud, telefon etc.) är lättare än att ta bort de inre störningarna, till exempel relationsproblem, existentiella funderingar eller motivationsproblem Har du ett tydligt mål? Din inställning kan kopplas till det mål du läser mot, alltså den nytta du får av det du lär dig. Det går inte att hålla koncentrationen på topp hur länge som helst.
- En hjärna väger ca 1,3 kg.. Konsistens som en mogen avokado. Barn 400 gram,. Färg som en havregyrnsgröt Fettrik grötklump Förbrukar 20 % av kroppens energi och syre men utgör bara 2 procent av kroppsvikten. Hjärnan behöver syre – energi (kolhydrater) – jämnt blodsocker, sömn mat. Protein – viktig näringskälla (dopamin, serotonin, acetylkolin). Proteinsbrist – tötthet, darrighet, försämrat minne. MOTION = SYRE. Det är naturligt att lära sig, och vi människor har en fantastisk förmåga att ta in och processa information. Under evolutionens gång har det varit helt nödvändigt att snabbt lära sig vart stigar leder, hur hjordar med betesdjur rör sig, vilka växter som är giftiga och annat för att överleva och lyckas med fortplantningen. Hjärnan är alltså förprogrammerad för inlärning, det gäller bara att utnyttja den här kapaciteten på bästa sätt! höger hjärnhalva, som brukar kallas den konstnärliga pga. att den är aktiv då vi lyssnar på musik och sysslar med andra konstnärliga aktiviteter. Vänster hjärnhalva, den logiska, arbetar när vi räknar och håller på med logiska aktiviteter. Allt tyder på att inlärning fungerar bäst om båda hjärnhalvorna är aktiva under inlärningsprocessen. Allt tyder på att inlärning fungerar bäst om båda hjärnhalvorna är aktiva under inlärningsprocessen. Till hjärnan kommer nervimpulser via sensoriska nerver från våra sinnesorgan. Informationen bearbetas och signaler, ”order” från hjärnan, går ut i kroppen via motoriska nerver, till exempelvis musklerna, som ska omsätta ordern till aktivitet. Intryck lagras också i hjärnan, i det som gemensamt kallas minnet.
- Perception kallas även för varseblivning och handlar alltså om hur vi tar emot, kodar och bearbetar sinnesintryck och information och utifrån detta skapar en meningsfull enhet. Upptagning i medvetandet av sinnesintryck” det vill säga det som sker när vi våra sinnen tar emot intryck och överför dessa till hjärnan som i sin tur bearbetar och tolkarintrycken. Perceptionen funegrar inte som ett passivt mottande av information utan intrycken organsieras och berabetas för att kunna tolkas. Sammanhanget spelar stor roll i hur vi uppfattar ngot Detta gör att det ibland kan vara svårt att känna igen en klasskompis i en annan situation. Titta på bilden nedan. Beroende på hur du läser följande kan tecknet i mitten förändras. Läser du lodrätt ser du ett B, läser du vågrätt ser du siffran 13.
- Perceptionens selektiva process Hur känns det i din högra fot? Du kanske känner det just nu, men ärligt talat var det inget du funderade över för en minut sedan. Alla retningar leder nämligen inte till reaktioner. Enkelt uttryckt är det så, att vi skulle bli tokiga om vi reagerade på alla stimuli som vi formligen bombarderas av varenda minut. Hjärnan gör därför ett urval dvs selekterar och hjälper oss att bestämma vad vi verkligen skall reagera på och vad vi kan strunta i. FARAn är att vi inte alltid lägger märke till det som finns- Lägger till information som stämmer med våra förväntningar eller förutfattade meningar. Mycket av det vi uppmärksammar är ofullständigt och då måste vi komplettera informationen. Tex. du korrekturläser en text och läser Stockholm fast det i själva verket står sockholm, automatiskt lägger du till ett t för du vet att det ska vara så. Läs följande mening: Borta bra men hemma hemma bäst. Troligen läste du "Borta bra men hemma bäst" av bara farten dvs. märkte inte att det fanns två hemma med i texten.
- Det är väldigt lätt att vi bara läser "Hur många djurarter.........arken" och då blir det logiska svaret 2; en hona och en hanne. Men det korrekta svaret är 0 eftersom det inte var Moses utan Noah som var med på Arken. Så perception kan spela oss ett spratt!
- Uppmärksamheten styr som in sin tur styrs av INRE och YTTRE FAKTORER Tenderar att fästa uppmärksamhet på det som är längst upp till vänster i bild. Gäll ton Stora tidsningsrubirker BILDreklam – om någon går på toa under lektionen Ny bildmodell Avvikande klädstil Vöckarkolcka En del av urvalet sker medvetet tex. en elev som lyssnar koncentrerat på läraren Omedvetet Både medvetet och omedvetet Omedvetna hjärnans tår för 99 % efetrsom människan endast klarar av att arbeta med en sak i taget
- För pratar vi om att lära sig saker, så är det viktigt att vi Tänker på det vi gör medan vi gör det. För det är avgörande när et handlar om INLÄRNING. Och kan vi tänka på många saker samtidigt så skulle vi kunnat lärt oss många saker samtidigt. Men vi kan bara tänka på en sak i taget. Så hjärnan har inte förändrats på 40 000 år. SÅ barn som vuxna sitter i sammabåt vi behöver anpassa oss till hjärnans begränsade förmåga Så när vi läser en bok samtidigt som vi försöker kolla sms, eller hänga med på datorn/TV måste vi skifta UPPMÄRKSAMHETEN. Måste lära oss att göar skillnad på när vi ska lära oss och när vi inte behöver lära oss.
- Hur vi lagrar minne är ff ett stort mysterium även många pusselbitar är lösta. Förr trodde man att minnen lagrades somen enhet. Tex. mötet med igge i Zell am Zee hösten 1998 fanns i en liten burk, och ville man återkalla mitte öppnade man locket. Nu vet vi att det inte är så enkelt. Nu vet man att ett och samma minne finns lagrat på många olika ställen i hjärnan och vid återkallning måste alla dessa nervceller aktiveras och kopplas samman för att bilda en meningsfull helhet. STRESS, ÅLDER. Minnet flagnar/bleknar. Skadas vid stress. Minnet är ju högaktuellt för inlärning. Sinnesintrycken som kommer in via nervimpulser till hjärnan dirigeras till det sensoriska minnet där intrycket finns en mycket kort period. Den första stationen kallas för sensoriskt register och är som en första passage för informationen från våra fem sinnen. Det får plats mycket information i det sensoriska registret men informationen växlar ständigt. Det är frågan om ett korttidsverkande minne som endast kan hålla kvar informationen upp till en sekund. Här sållas den mesta informationen bort och resten passerar vidare till korttidsminnet. Här sållas också många impulser bort som ”brus”. Det sensoriska minnet som får information från sinnesorganen omfattar lukt-, smak-, syn-, känsel- och hörselintryck. SENsoriska minnet består av våra fem sinnen. ETT SLAGST FOTOTGRAFISKT MINNE med mycket lite förmåga att hålla kvar information. INFor från omvärlden strömmar in och lagras högst en sekund, och försvinner eller flyttas över till KTM om vi uppmärksammar stimuli. Resten faller bort. ALLTSÅ ett KORTVARIGT MINNE: Innehållet växlar ständigt här. Allt eftersom ny info strömmar in. Korttidsminnet tar sedan över och lagrar information en kort period. KTM finns i HJÄRNBARKEN. Här omvandlas signalen till transmittorsubstanaser som sedans änds till LTM. KTM inehåller endast information som vi AKTIVT håller på med. När vi slutar använda information försvinner informationen om vi inte repeterar. Tex ett elefonnummer kan vi hålla i huvidet tills vi slagit det. Tänk dig att du kollar i telefonkatalogen efter ett telefonnummer. Du går sedan till telefonen och slår numret, och om någon frågar dig vilket nummer det var en halvtimme senare har du glömt bort det. Korttidsminnet har varit aktivt. Om motivationen är hög lagras också informationen i långtidsminnet. För att fortsätta jämförelsen med telefonnummer, rör det sig i det här fallet om de nummer du slår ofta, t.ex. hemnumret som de flesta alltid kommer ihåg. Numret lagras i långtidsminnet. Här vill vi naturligtvis gärna att kunskaper lagras. LTM finns i HIPPOCAMPUS
- Den första stationen kallas för sensoriskt register och är som en första passage för informationen från våra fem sinnen. Det får plats mycket information i det sensoriska registret men informationen växlar ständigt. Det är frågan om ett korttidsverkande minne som endast kan hålla kvar informationen upp till en sekund. Här sållas den mesta informationen bort och resten passerar vidare till korttidsminnet. Korttidsminnet är som en "whiteboardtavla", man skriver upp någonting och suddar sedan ut det. Det bästa sättet att hålla kvar någonting i korttidsminnet är att repetera. Korttidsminnet har en väldigt begränsad kapacitet man brukar prata om att det får plats 7 +-2 enheter. Informationen stannar inte kvar i korttidsminnet mer än ca 20-30 sekunder om vi inte repeterar. Ett telefonnummer som man skall skriva in på mobilen så fort man tagit upp den ur väskan till exempel, det går bra att repetera gång på gång, så att man skriver in det rätt seda Långtidsminnet Det som man behöver lära sig för längre tid går vidare till långtidsminnet. Långtidsminnet använder sig utav olika register för att koda och lagra minnen. Det skapas associationer mellan olika företeelser och på så vis får vi olika ledtrådar till olika minnesinnehåll. Långtidsminnet har en jättekapacitet och det finns ingen risk för överbelastning. Det finns mängder av minnetekniker att använda sig av för att inte glömma viktiga saker eller erfarenheter. Det som en gång hamnar i LTM ska finnas kvar om det något med inkodning eller lagringen då kan signalen vara otillräcklig för att återkalla minnet. LTM = Inaktiva minne det vill säga tillgängliga för att plockas fram. För att förstärla behevr man börja redan från början dvs sensoriska registret. KRYSS på handen får oss att minnas. När vi ska komma ihåg något vi ska göra i framtiden är vi beroende av att på,minnas om det av någt till exempel ett kryss på handen som kan hjälpa minnet på traven.
- Numera gör man ibland den distinktionen att arbetsminnet bearbetar intrycken medan korttidsminnet både kan vara arbetsminne och enbart ett sinnesintryck som inte bearbetas Med minne i denna betydelse av termen arbetsminne avses att intryck hålls kvar i medvetandet medan ens uppmärksamhet är fokuserad på dem.
- Information fångas upp av arbetsminnet och sparas i någon form av långtidsminne. Arbetsminnets roll är att hålla informationen aktuell när vi behöver den, samt att hålla aktuell information ”i huvudet” när vi ska lösa ett problem. Alltså förmågan att till exempel hålla en instruktion i minnet en kort stund tills den är utförd. Vägen in när man processar information in i LTM Motorn alla måste mer eller mindre processa information för att det ska stanna i LTM
- Kan även passa in på en rad andra grupper, såsom barn med dyslexi, måttliga inlärningssvårigheter och specifika språkstörningar. Barn med lågt arbetsminne hade lägre självkänsla Betydelsen av diagnoser Spela instrument Motion www.logik.nu problemlösning Spela schack, Master Mind, kortspel, Alfapet, Lexicon Anagram Minneslek Robomemo Lyssna på högläsning, ljudbok
- Långtidsminnet delas upp i: Deklarativt minne – det man kan berätta, det vi vet! Täcker all vår medvetna kunskap det vill säga all den kunskap vi kan redogöra för Procedurminne – motoriska minnen, färdigheter (en process) tex. att cykla, köra bil, ta på sig tröjan, det vi kan! Täcker mer omedveten kunskap, som vi inte alltid kan redogöra för. Innehåller all vår upplagrade kunskap om hur vi gör olika saker till exempel hur vi spelar piano eller kör bil. Detta minne kräver till en början MAXIMAL koncetration. Sen går det av sig själv. Tex köra bil och prata i mobil. Det deklarativa minnet delas i sin tur upp i: Semantiskt minne – faktakunskaper som att Paris är Frankrikes huvudstad. 2 + 2 = 4, snö är vit, namnen på våra familjemedlemmar Episodiskt minne – lagrar händelser som du upplevt tex. att du vann innebandymatchen mot Balrog igår med 7-0, självbiografiskt minne. Eller hadlinagr vi utförtha. Bardomsminnen och vad som hände på jobbet tidigare idag.
- Forskningsresultat visar: Ju fler sinnen man använder och ju fler associationer man gör till det som skall läras in, desto effektivare blir inkodningen i långtidsminnet. Att lära sig franska i skolan är ju trevligt och bra, men det finns ingenting som är ett bättre sätt att lära sig på, än att vara på platsen och omges av allt det franska.
- Hur hjälper man barn att tänka? Att tänka det som bildar nya minnen Hur stämmer vi av att att de har förstått. Då är det viktigaste at vi stämmer av att de har tänkt. https://www.youtube.com/watch?v=Ye_jAOPiwm0
- För att tvinga ett barn att tänka, kan vi begära att de ska uttrycka sig. Och det kan vara så att det är i uttrycket det är första gången de tänker men då är det inte för sent. Tänka är det som kommer att bilda minnen. För att kunna uttrycka sig i tal eller skrift, eller agera ut sitt uttryck så måste vi ha tänkt för att det ska ha skett. Så det allra bästa i denna situation är att Uttrycka sig i ett annat format än det man har till sig information. . OM man läst – uttrycka i tal. OM man hört tittat på video – be dem skriva ner. Byt format, för att vara säker på att det förekommits av en tanke. För de kan bara minnas det de har tänkt , och klarar de av att uttrycka sina nya kusnkaper vet man att de har förstått någonting.
- Att omforma ny kunskap till något som känns helt självklart är inte helt enkelt. Men vi kan hjälpa våra barn att 'automatisera' ny information genom att ge dem bra förutsättningar. Ge Anna Tebelius Bodin 1,5 minut, så förklarar hon hur!
- Hjärnans förmåga att koncentrera sig under en längre tid är begränsad. Hur länge koncentrationen kan ligga på topp beror på flera faktorer som intresse, motivation, ämnets komplexitet, attityd och varierar således från individ till individ. Ny forskning har visat att vår förmåga att koncentrera oss under en längre tid har försämrats. Orsak tros vara det enorma informationsflödet.
- Vi minns mest i början och i slutet av en inlärningsperiod. Därför bör inte ett inlärningspass vara mer än i ca 30-50 minuter, vid praktiska moment kan ett pass vara upp till 90 minuter.
- För att hjränan ska få vila är det viktigt att vi byter miljö. OM vi sitter kvar uppfattar inte hjärnan att inlärningsperioden är avslutad.
- Repetition, nja! Hjälper oss inte att minnas bättre om vi inte har förståelse och meningsfullhet! Du kan läsa och läsa fysik men om du inte har förståelsen kommer du inte att lära dig. Rita av en baksidan av en tjugokronors sedel. Inte mycket du kommer ihåg eller hur trots att du säkert sett den hundratals gånger. Detta har att göra med att vi inte alltid kodar in alla egenskaper hos stimulit för vi inte finner någon meningsfullhet i det. vi inte kodat in alla egenskaper hos stimulit (se 20 kr sedel). Förr trodde man att vi lagrade minnen i enheter och när man väl öppnat en enhet strömmade minnet ut. Idag vet man istället att det handlar om neuronala nätverk och att nervcellerna är aktiva i lagringen av ett minne. FÖRSTEÅLSE är också viktigt!
- eller andra störningsmoment Om information väl nått långtidsminnet anser många forskare att minnet är permanent men ändå glömmer vi, varför?. Orsaken beror i de flesta fall på en störning vid framplockningen av minnet dvs. det som en gång kodats in. Du har säkert vid tex. Trivial Pursuit spel sagt att jag vet, jag kan, jag har det på tungan men inte lyckats plocka fram information. Dagen efter så kommer du däremot på svaret. Titta på följande klipp från TV serien Hjärnstorm för att hänga med: http://www.youtube.com/watch?v=lSB8kImiJjo För att plocka fram ett minne så måste hjärnan leta på flera ställen (hjärnceller) och koppla samman dessa olika delar till en meningsfull helhet. Vid stress försämras kvalitén på vissa av våra hjärnceller vilket gör det svårt att minnas. Detta förklarar också glömskan dvs. nervceller som leder till minnet har skadats.
- Men visst att repetera är inte fel. Direkt efter ett inlärningspass minns vi väldigt mycket men redan efter ett dygn – 24 timmar har ca 70-90 % av vår förmåga att spontant återberätta informationen gått förlorad. Därför bör man repetera så snart som möjligt efter en lektion genom en snabb genomläsning av anteckningarna, gätna inom loppet av tio minuiter. Om man sedan gör detta efter en dygn behåller man informationen en vecka. Efter en vecka bör man repetera igen och informationen behålls i ca 3-4 veckor. Och sen 1 gång i månaden tills man känner att man kan
- Sådant som man ofta tänker på fastnar i långtidsminnet efter hand. Därför är repetition mycket viktigt för inlärningen. Ju oftare man tänker på en sak, desto större chans är det att man minns den. Här kommer den viktigaste meningen i detta stycke: Repetera innan du glömt, inte när du glömt!
- vid en första anblick kan detta kännas omöjligt men delar vi in siffrorna i fem stora block/enheter (årtal): 1066 1520 1618 1914 1945 kan vi utan problem klara av att komma ihåg dessa, och om vi dessutom associerar dessa årtal till viktiga historiska händelser glömmer vi dem inte i första taget. Koda in detaljer till stora sjok – större enheter
- Minnet är associativt: tanken på någonting får oss att komma ihåg andra saker som hänger samman med detta. Genom att medvetet skapa associationer kan minnet kraftigt förbättras. Associationer bygger på ett samspel mellan framför allt episodiskt minne och semantiskt minne men även på en viktig koppling till korttidsminnet. Genom assoication länkar vi samman gammal och ny kunskap, så a den nya informaionen kodas ätt och blr lättare att plcoka fram. Ett tränat minne är samma sak som en medveten kontrollerad associering. Så för att underlätta är det bra om man kan visualiserar saker, alltså se saker framför sig. Ett klassikt exempel på hur en minnesramsa som bygger på associationer är ramsan som många lärt sig för att komma ihåg floderna i Halland. ”Ni ska äta, vi ska laga” som syftar på Nissan, Ätran, Viskan och Lagan. Man kan givetvis också associera på bilder t.ex. Italien ser ut som en stövel är därför lätt att komma ihåg. En annan teknik är skapandet av en plats, ett rum för minnet. Man ska tänka sig en plats som man väl känner till och vet hur omgivningen ser ut och det får inte vara ett enformigt eller för stort rum. Rummet ska vara indelat i olika avdelningar och man ska försöka att inte se så många människor framför sig i rummet för det blir bara ett störande moment. Meningen är sedan att man ska placera det man vill minnas i dessa rum och associera dessa bilder med ord och annan kunskap. ik Minnesteknik Det finns mängder med olika minnestekniker. Minnesteknikerna skiljer sig ganska mycket ifrån varandra i avseendet med vilken metod man använder. Nedan följer en sammanfattning på olika dokumenterade minnesteknikerna och i vilka sammanhang de används: Intresse I ett allmänt perspektiv är intresset en viktig faktor för hur lätt vi minns något. Allt som har med minne att göra grundar sig i hur stort intresset för att minnas är. För att skapa ett intresse kan man ställa sig frågor för att få grepp om det man ska komma ihåg. Associering Associering är ett nyckelord för att minnas. I princip allt vi minns beror på att vi associerar det till något vi lärt oss sedan tidigare (eller att vi repeterar det vi ska lära oss en mängd gånger.) Ett tränat minne är samma sak som en medveten kontrollerad associering. Så för att underlätta är det bra om man kan visualiserar saker, alltså se saker framför sig. Ett klassikt exempel på hur en minnesramsa som bygger på associationer är ramsan som många lärt sig för att komma ihåg floderna i Halland. ”Ni ska äta, vi ska laga” som syftar på Nissan, Ätran, Viskan och Lagan. Man kan givetvis också associera på bilder t.ex. Italien ser ut som en stövel är därför lätt att komma ihåg. En annan teknik är skapandet av en plats, ett rum för minnet. Man ska tänka sig en plats som man väl känner till och vet hur omgivningen ser ut och det får inte vara ett enformigt eller för stort rum. Rummet ska vara indelat i olika avdelningar och man ska försöka att inte se så många människor framför sig i rummet för det blir bara ett störande moment. Meningen är sedan att man ska placera det man vill minnas i dessa rum och associera dessa bilder med ord och annan kunskap. SAK-metoden Harry Lorayne använder en metod han kallar SAK-metoden. SAK-metoden är att när man skapar en association så tvingar man sig att registrera information vid det tillfället. Man tvingar sig själv att vara uppmärksam på att se eller iaktta den informationen och automatiskt har man lättare för att då minnas den. Se Associera Komma ihåg En sak som är viktigt när man ska skärpa minnet är att bli bra på att iaktta. Man tittar med ögonen men man iakttar med alla sinnena. Att uppmärksamma och iaktta är viktigt för att kunna associera och på så sätt minnas. Det är viktigt att kunna använda sin iakttagelseförmåga när man blir presenterad för en ny person. En myt är att man presenteras för en person och en liten stund senare har man glömt bort namnet. Lögnen är att man inte har glömt det man har aldrig kommit ihåg det. Antagligen har man inte ens hört det, inte uppmärksammat det tillräckligt. En förutsättning för att glömma något är ju att komma ihåg det från början. Några tips att komma ihåg namn: · Säg namnet, då måste du höra det · Försök stava namnet (det gör inget om man stavar fel) · Kommentera namnet (vad som helst duger, aldrig hört namnet, vackert namn etc.) · Använd namnet när du går (t.ex. Tack och adjö Sara istället för att säga Tack och hejdå) . När du ska lära dig nya ord och begrepp hjälper det om du associerar till andra ord eller saker som du redan känner till. Det en kan relatera till lär en sig nämligen enklare, eftersom det blir mer verkligt. Associera fritt, men tänk på att dina associationer inte får vara för långsökta, då kan du råka tappa bort vad du skulle lära dig!
- Se saker i bilder (visualisera), tänk i bilder och då gärna snuskiga, överdrivna, våldsamma, färgstarka, löjliga, fantasifulla. Samtidigt som du läser ska du se innehållet framför dig som en film. Tidningsartiklar är perfekta att börja träna på. Står det om en rånare som flyr ut från en bank och jagas av två poliser, gör du det till en inre filmsnutt där du är regissören. Efteråt kan du utifrån bilderna återberätta texten med dina egna ord. Du kommer även att minnas delar i texten bättre som inte km med i filmen.
- Aktiv visualisering – välj en promenad du brukar ta.. Tec skolvägen – bestäm dif för tio plstser på vägen. Du ska nu minas 8 olika kattdjur tige, panter, puma, leopard, gepard, ozelot, jaguar, puma, lodjur. Lägg dem på olika plaser på din promenad.
- Organisation Det är lättare att minnas helheter och strukturer än detaljer. Genom att organisera och strukturera ett material är det lättare att minnas. Strukturen 8 Minne, lärande och studieteknik skapar minnestrådar, vilka underlättar framtagandet av informationen. Det är till exempel ganska ovanligt att man direkt kan återkalla trigonometriska symmetriformler som
- Vi är gjorda för minnas konkreta – KONkretisera - att göra om svår kunskap till mer vardagliga saker. Hjälper vårt minne.
- Stryk under Anteckna Diskutera Mindmapping
- Först försöker du se helheten innan du så småningom sätter dig in i detaljerna. Från det stora till det lilla
- Förarbete Del i planering Efterarbete Stödja minnet Fokus på helheter eller detaljer?
- Bokomslag, förord och introduktion/inledning ger dig en snabb bild av författaren samt bokens syfte och budskap. Innehållsförteckning: Du ser hur boken är disponerad. Kopiera gärna innehållsförteckningen och ha den vid sidan av boken under senare läsning. Sammanfattningar: Ibland finns det en sådan i slutet av boken, ibland efter varje kapitel. Bläddra genom boken. Lär dig betydelsen av ordet "blädderläs". Ett riktmärke för mig är fyra sekunder per sida.
- Här gör du en grundligare övers Rubriker: Ibland ger rubrikerna och mellanrubrikerna i sig en helhetsbild. Bilder, bildtexter, diagram, tabeller och faktarutor finns inte där för skojs skull utan har ofta högt läsvärde. Markerad text: Kursiv, fet och understruken text innehåller viktig information. Första och sista delen av kapitlen: Vetenskapliga rapporter börjar ofta med att författaren presenterar huvudfrågan, själva problemet. Detta diskuteras sedan i mitten av kapitlet för att på slutet sammanfattas i en lösning. Mellanpartiet kan du med gott samvete hoppa över i detta skede. Första meningen i varje stycke: Ett välkänt sätt att skumma en text är att läsa de första raderna i varje stycke. Frågor: Försök svara på eventuella instuderingsfrågor. Ordlista: Om boken har listat upp viktiga huvudord bör du titta igenom dessa. iktsläsning av boken, en så kallad SKUMLÄSNING. (Obs att detta inte är "snabbläsning", som beskrivs på annan plats). Du kommer att känna igen mycket från första gången.
- För vissa delar av boken räcker säkert den fördjupade översikt du redan gjort. Andra delar behöver du titta mer på, och nu börjar alltså den "riktiga" läsningen. Du ska göra innehållet till din egendom, något du själv äger inom dig. Min egen teknik är att - läsa ett avgränsat stycke - blunda och tyst för mig själv sammanfatta det viktigaste - stryka över nyckelord och viktiga fraser Ett gammalt bra knep är att göra om rubriker till frågor för att bli mer fokuserad när du läser. Rubriken Den öppna högskolan kan till exempel göras om till Vad är det som gör högskolan öppen? Kan du svara på frågan har du fattat huvudbudskapet i avsnittet. Du kan också ställa frågor till dig själv av typen - vad är huvudbudskapet..? - vilka slutsatser kan jag dra..? - vilken nytta kan jag ha..? Reflektera Att reflektera över det du läst är viktigt. Det gör du bland annat genom att återberätta och ställa frågor, gärna tillsammans med någon annan. Men du bör gå ett steg längre genom att försöka se mönster, dra slutsatser, sätta in det lästa i ett större sammanhang och i bästa fall låta det du lärt dig skapa helt ny kunskap. Reflektion innebär också kritiskt tänkande - att se saker ur flera olika perspektiv för att erhålla en nyanserad helhetsbild.
- Anna Tebelius Bodin förklarar hur vår hjärna fungerar när den upplever stress, hur vår kropp påverkas fysiskt och ger oss två konkreta tips på hur vi föräldrar kan hjälpa våra barn att hantera