Skolporten
•Download as PPT, PDF•
2 likes•6,572 views
Min PP-presentation till min dragning på Skolporten konferens Undervisning i fokus
Recommended
More Related Content
What's hot
What's hot (20)
Viewers also liked
Viewers also liked (14)
Similar to Skolporten
Similar to Skolporten (20)
Skolporten
- 1. Språk i alla ämnen - om språkutvecklande arbetssätt med IKT Hanna Stehagen Skolporten 2013-11-19
- 2. Vem är jag? Hanna Stehagen Leg. lärare i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans senare år och gymnasieskolan. Språkutvecklare Pauliskolan i Malmö
- 3. Min föreläsning • Vad säger läroplanerna och forskningen om språkets betydelse för lärande? • Vilka språkliga krav ställer våra olika kursplaner på eleverna? Vad ställer dessa för krav på oss? • Hur kan jag som lärare arbeta språkutvecklande inom ramen för mina ämnen? • Vilka konkreta metoder och arbetssätt finns att tillgå ? • Hur kan IKT stötta elevers kunskaps- och språkutveckling?
- 4. Språket är kunskapen. Kunskapen är språket.
- 5. Varför språk i alla ämnen? ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” (Lgr 11, kap 1)
- 6. Varför språk i alla ämnen? ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.” (Lgr 11, kap 2) ”Det är skolans ansvar att varje elev (---) kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och lösa praktiska problem och arbetsuppgifter. ”(Gy 11, kap 2)
- 7. Varför språk i alla ämnen? ”De olika skolformernas läroplaner är skrivna med utgångspunkt i det faktum att språket spelar en central roll i arbetet med att ge alla elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt .” (Skolverket, Få syn på språket, 2012) “Utan ett explicit fokus på språket kommer barn från vissa miljöer att fortsätta vara gynnade medan andra missgynnas vad gäller lärande, bedömning och stöd hemifrån, vilket gynnar de uppenbara ojämlikheter som finns idag." (Mary Schleppegrell, Language of schooling, 2004)
- 8. Varför språk i alla ämnen? Är alla lärare språklärare? Ja! I alla fall i sina egna ämnen. Vem kan språket i naturkunskap bäst om inte läraren i just naturkunskap?
- 9. Ekologisk nisch i tre tappningar Text 1 Tina: jamen, det är ju till exempel att granar trivs bäst i skogen å inte någonstans i mitt i ingenstans, typ ute på stan eller nåt dom trivs ju bäst i skogen tillsammans med andra Astrid: ja, men dina kompisar (utforskande tal, vardagsspråk) Text 2 När man närmare ska beskriva en arts behov använder man sig av begreppet nisch. En arts nisch beskriver alla de förhållanden som gör att arten kan överleva, växa och fortplanta sig. Den beskriver dels vid vilka omständigheter en art trivs bäst dels vad arten överhuvudtaget tål. (Lärobokstext)
- 10. Ekologisk nisch forts Text 3 Ekologisk nisch, ekologiskt grundbegrepp som avser en viss arts eller populations omvärldsrelationer, t ex dess krav och tolerans gentemot klimatfaktorer, dess organismer på högre trofisk nivå, dess näringsbehov och dess roll som näring för konkurrens om resurserna och dess direkta inverkan på omvärlden med effekter på andra arter .... (NE) (Ur Hägerfelth, 2011)
- 11. Litteracitet “Förmåga att förstå och använda språket i tal och skrift i olika sammanhang samt använda sig av lässtrategier, reflektera över och engagera sig i texter samt skriva för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential och för att delta i samhället” (Bergöö, Bygga broar och öppna dörrar, 2009 och Skolverket, Greppa språket, 2010).
- 12. ”Skolans språk är ingens modersmål” • Språket som eleverna möter i olika sammanhang i skolan tenderar att vara mer skriftspråkligt, mindre personligt, abstrakt, explicit och mer strukturerat än elevernas vardagsspråk. Det fjärmar sig sedan successivt alltmer från det vardagliga, kontextbundna och informella språk eleverna är vana vid. (Halliday i Stehagen, 2014) • För att alla elever ska lära sig skolspråket är det nödvändigt att vi lärare kartlägger och synliggör de utmärkande språkliga dragen för olika skolämnen (Axelsson och Magnusson i Stehagen, 2014).
- 14. Vardagsspråk och skolspråk Vardagsspråk: Rolf säger att killen hade en pistol. Skriftspråk: Polismannen påstår att ynglingen var beväpnad https://www.youtube.com/watch?v=lo1z33ue7IQ
- 15. De språkliga förmågorna i kunskapskraven • Anna Kaya Anna K
- 16. De språkliga förmågorna i kunskapskraven ”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.” “I diskussionerna ställer eleven frågor och framför åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.” Kunskapskrav biologi för år 9, betyget E
- 17. De språkliga förmågorna i kunskapskraven ”Eleven kan utförligt redogöra för några centrala teorier och utförligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna.” Kunskapskrav samhällskunskap 2 , betyget C
- 18. HJÄLP!!!! HUR GÖR JAG DÅ!!!!!
- 19. Vad gynnar språk- och kunskapsutvecklingen? Att vi lärare... 1. Initierar och ger utrymme för diskussioner och låter eleverna interagera kring texter. 2. Tillåter hög elevaktivitet och elevinflytande på lektionerna. 3. Motiverar eleverna genom att utgå från deras förkunskaper. 4. Ger rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom olika texttyper i de olika ämnena. 5. Integrerar läsning och skrivande i alla ämnen, skapar förståelse för olika texters struktur samt uppmärksammar textens specifika ordförråd. (Hattie, 2012 och Metzler och Hamann, 2005)
- 21. Reciprok undervisning för läsförståelse Lässtrategierna... 1. Att förutspå handling/innehåll/ämne/genre (bilder, rubriker) 2. Att reda ut oklarheter (svåra ord, komplicerad meningsbyggnad, handling, uppbyggnad av text, bilder, grafiska modeller) 3. Att ställa frågor på texten (vem, var, när, hur, vad, varför) 4. Att sammanfatta
- 22. Att förutspå Fysik år 8 ”Solenergi” Kunskapskrav för A ” Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.” (Lgr 11)
- 23. Att förutspå ”Det handlar om något dystert förvandling?” ”Det handlar om något dystert” ”Inget lyckligt slut” ”Handlar om en maskerad” ”Det utspelar sig nattetid” ”det finns fjärilar och blommor med” ”det kanske utspelar sig i en trädgård?” ”Det har att göra med fantasi” ”Fjärilen är väl en symbol för
- 24. Att reda ut
- 25. Att sammanfatta
- 27. Fas 1: Bygga upp kunskap
- 28. Fas 2 - Referat • Påstår • anser • hävdar • • • • • • • • • • • • • enligt anger argumentera för redogör för redovisar diskuterar förklarar belyser understryker framhäver betonar visar på Påtalar Tidsföljd sedan, efteråt, till slut, tills dess, därefter, samtidigt, slutligen, efter en stund, tidigare Spalta upp idéer, argument eller resultat till att börja med, inledningsvis, för det första/andra/tredje, till sist, avslutningsvis, slutligen, främst Orsak och verkan därför, till följd av detta, följaktligen, på grund av, alltså, som en konsekvens av, i sin tur Sammanfatta sammanfattningsvis, slutsatsen blir, sammantaget Tillägga information Dessutom, ytterligare, på liknande sätt, också, framför allt, även, medan, vidare Klargöra och utveckla tankar med andra ord, till exempel, exempelvis, det vill säga, nämligen Jämföra på liknande sätt/samma sätt, likaledes, också, likaså
- 29. Fas 3: skriva gemensam text Skrivmall för referat Referat av "titel på artikel" (tidning dag /månad år ) av förnamn efternamn Förnamn efternamn skriver i sin artikel/hemsida "titel" (Tidning dag/månad år) att ............................. Enligt efternamn har ...................................................................... Han/Hon förklarar vidare att ....................................................... Efternamn hävdar dessutom att.................................................................................. Efternamn påtalar att . ...................................... Vidare menar han/hon att ...................................................................................................................... I sin artikel "titel" (Tidning dag/månad år) förklarar efternamn att................................................ Efternamn understryker att ............... ........................................................................................... Dessutom var det enligt efternamn .......................................................................... Den .......... förnamn efternamn, vars .........................................................., hävdar emellertid att .................................................................... (i detta stycke kommer intervjuade/involverade till tals)
- 30. Skriva på egen hand REFERAT Referat av “ H&M köper bomull från barnarbete” (Aftonbladet 25/11 2007) av Caroline Olsson och “Barn arbete i choklad industrin” (Svd 9/4 2009) av Albin Grahn. Caroline Olsson skriver i sin artikel “H&M köper bomull från barn arbete” (Aftonbladet 25/11 2007) att H&M köper bomull som är tillverkad av barn från Uzbekistan. Dessutom skriver Olsson att det är ungefär 450000 barn upp till nio år som jobbar på plockfälten. Olsson hävdar även att barnen är tvingade bort från skolan för att jobba i bomulls fälten där de får dålig lön och arbetar under svåra omständigheter . Dessutom förklarar hon att H&M tänker inte göra något åt det. Olsson redogör vidare i sin artikel att den Uzbekiska staten är också med på detta och tjänar miljarder varje år, trots att dom vet att många barn arbetar istället för att utbilda sig. Och framförallt framhäver hon att det är stora organiserade busstransporter som tar barnen från skolan till fälten. I sin artikel “Barn arbete i choklad industrin” (Svd 9/4 2009) skriver Albin Grahn om samma problem fast inom chokladfabriker där menar han att det finns en chans att chokladen som vi får här i Sverige kan komma från odlingar där barnarbete sker. Dessutom hävdar han att barnen jobbar bland livsfarliga kemikalier. Vidare i sin artikel skriver Grahn att företagen som köper choklad från barnarbete är Cloetta, fazer och nestle, han nämner dessutom att företagen vet vad som sker bakom produktionen dock väljer de att blunda för det. Grahn nämner framförallt att barnen som jobbar i kakaoproduktionen jobbar under dåliga och livshotande omständigheter det vill säga barnen till och med vuxna skadas på så sätt att de får skärskador, plantagen är besprutade med giftiga bekämpningsmedel, hudskador osv. Enligt Grahn så nämner han dessutom att barnarbetet sker i Elfensbenkusten och Ghana, och det är mycket tungt och farligt speciellt för ett barn.
- 31. SIOP - Sheltered Instruction Observation Protocol En checklista för att kontrollera så att du ... •Utgår från elevernas förförståelse •Har lektions- och språkmål •har en variation av material - bilder, tankekartor, film och text •ger goda möjligheter till interaktion och dialog - med öppna frågeställningar! •ger rikligt med feedback och återkopplar och bygger vidare på det eleverna säger. •ser till att begreppen knyts an till elevernas vardagsspråk och synliggör nyckelbegreppen •vet vilka språkliga krav ämnesområdet ställer på eleverna •modellerar hur förmågorna ska uttryckas
- 33. Lektionsmål och ... språkmål ?! Lektionsmål: Vad som ska läras, vad som ska förstås. Språkmål: Hur visar eleven att den förstått och lärt sig - Jo, genom förmågorna i kunskapskraven! Lektionsmål: Du ska förstå nyhetsartikelns syfte, uppbyggnad och språkliga drag, genom att ... Språkmål: i de muntliga övningarna kunna analysera och diskutera nyhetsartikelns syfte, uppbyggnad och språkliga drag
- 34. Modellera förmågor • Lektionsmål: Förstå hur bilden av Justitia symboliserar ett demokratiskt rättssystem. • Språkmål: Kunna beskriva och förklara bilden av Justitia samt kunna resonera och reflektera muntligt och skriftligt över hur bilden symboliserar det svenska rättssystemet. Bilden ovan föreställer............................ Hon är ........................................................Hon avbildas med................................................................................................................ Dessutom ser man .............................................................................................. Justitia är en symbol för ............................................................................................................................................... Ögonbindeln, ............. och .................... symboliserar................................................................ Detta betyder att ................................................................................................................... Det svenska rättsväsendet bygger alltså på .........................................................................................................
- 36. Och så vidare i praktiken ...
- 37. Att arbeta med förförståelse Kön och identitet - Före läsning av faktatexter om könsroller. • • • • Vad anser du är typiskt manligt och typiskt kvinnligt? Hur ska en kvinna respektive man vara, anser du? När var den senaste gången du blev påmind om ditt kön? Berätta. Om du hade fått byta kön för den dag vad skulle du göra då? Skriv utförligt och motivera ditt svar. • (Material: Tankekartor, flippfilmer och konstverk)
- 38. Att arbeta med förförståelse Före läsning Efter läsning
- 39. Den viktiga interaktionen • Olga Dysthe myntade 1996 begreppet ”det flerstämmiga klassrummet.” I en demokratisk skola handlar det om att elevernas röster ska höras och tas vara på. • Ur ett lärandeperspektiv handlar det om att elever kan bygga på och berika sin kunskap och sina erfarenheter, genom att höra andra elevers tankar och erfarenheter. • Ju fler sociala sammanhang en elev ingår i, desto större språklig repetoar utvecklar hen • Uppgifter ska utformas i den närmaste utvecklingzonen men förankras i förförståelsen och bearbetas tillsammans.
- 41. Och sedan ...
- 42. Att arbeta med stöttning/modellering Skrivmall för argumenterande text Jag vill ge min åsikt angående ... Jag anser att ... I den frågan har jag följande argument ... För det första .... För det andra .... Dessutom ... Avslutningsvis/Slutligen .... Det finns vissa som tycker annorlunda. Enligt dem .... Men det anser inte jag, eftersom .... Nu förstår du varför jag tycker att .... (Hajer och Meestringa, 2010) http://temabloggensa12b.blogspot.se/search/label/-%20argumentation
- 43. En podcast om romanen Madame Bovary Argumentation: Madame Bovary: offer eller femme fatale? https://soundcloud.com/ardita-sha/sounds-from-wednesdayevening/s-s8A3l
- 44. Att arbeta med stöttning Konceptkartor för att synliggöra tankestrukturer i texter orsak-verkan – jämförelser - händelseförlopp
- 45. ...med IKT • Interaktion och flerstämmighet - Bloggar, Google drive, You Tube och Podcasts • Visualisering – digitala tankekartor, grafiska modeller, ordmoln, You Tube • Digitalt berättande - Imovie, Pixton, Wikipedia och Glogster
- 46. Bloggen • forum för interaktion, stöttning och modellering • Verktyg för formativ bedömning
- 47. Google drive • Forum för stöttning • Verktyg för formativ bedömning
- 48. Digitalt berättande • Den multimodala texten
- 49. ...och med höga förväntningar förstås • Relationen är alltid a och o
Editor's Notes
- Presentation av mig. I mitt klassrum samsas 15 olika språk. Här finns elever med olika kulturella bakgrunder, olika referensramar och olika språkbakgrunder. En del ha varit i sverige i 4 år, en del är födda här. Många har annat modersmål än svenska och vissa har svenska som modersmål. Hur ska egentligen undervisning bedrivas i ett sådant heterogent klassrum? 10 år i multikulturella skolor och jag älskar det. Ni ska under dryga timmen få ta del av min undervisning, mitt klassrum men också får ta del av de teorier och metoder som ligger till grund för mitt och mina elevers arbete Lägre måluppfyllelse PISA – ökad krav på läs- och skrivkunnighet Informationssamhället Text, Text, Text överallt Hur ska undervisa för att utevckla elevena läs- och skrivförmåga i ett samhälle som ställer allt högre krav.
- Men vi börjar med att fundera över språkets betydelse för lärandet -...
- Jag utgår i min undervisning ifrån tanken att Språk och ämneskunskaper är två sidor av samma mynt, svenskämnet har sitt mynt, samhällsvetenskapen har sitt men med olika mynt i olka ämnen. Båda sidor behöver uppmärksammas för att lärande ska ske. Eftersom tänkande och ämneskunskap kläs och blir först fullbordad i språklig skrud. Vygotskij – språk och tänkande är sammansvetsat och bildar en enhet. I skolan möts elevers vardagsspråk och vardagskunkskap det formella, teorin det akademiska språket – läraren ska bygga broar mellan dessa två. Man kan också tänka sig ett paket – olika presenter, har olika presentpapper och band. Olika inlagna i olika färger – vissa behöver en sax för att öppnas, andra går lättare. Läraren ska bistå eleven att packa upp sina packet, för att kunna öppna paketet för att ta del av kunsapen Eleven visar sina kunskaper genom språk och vi bedömer enligt det som eleven förmedlar.
- Vad säger då läroplanerna? De har anammat Vygotskij tanke om språk och lärande
- Rikt och nyanserat sätt? Vad innebär det? Hur är ett sådant språk? Inom varje ämne? Hur är ett rikt och nyaserat språk inom historieämnet? Jag tycker Gy 11 förtydligar detta ... Vi har en stor och viktig uppgift.
- Här kommer vi nu till en springande punkt. Vi ser att det är skillnad på elever, på deras förkunskaper och språkliga nivå. Och detta är vi uppgift är att utjämna. Klara vi vårt uppdrag som ser ser ut i dag? Nja, inte särskilt. Vi har nämligen sätt i undrsökningar att de barn som kommer ur socioeknomiskt starka och trygga miljöer klarar sig bättre i skolan. Därför säger Schleppegrell det hon säger. Skillnaderna manifesteras i språket – läs- och skrivvanan. Och jobbar vi inte explicit med språket i våra respektive ämnen har dessa barn inte en chans att lära.
- Och därför argumenterar jag för att alla lärare i språklärare! Av tradition är det svensklärarens uppgift att utveckla elevernas språk men funkar det?
- Spårket i ämnena
- Uttrycker samma sak men på olika abstaktionsnivåer. Här är språket opersonligt, skriftspråkligt och kontextreducerat – Att utveckla läs- och skrivförmåga inom naturkunskapen blir den lärarens uppgift.
- Vårt uppdrag enligt styrdokumenten – utveckla litteracitet. Du går in och ut från lektioner i oliak ämnen under en dag och i samtliga ämnen möter de olika språk, lika te´xter med olika vokabulär
- Att läsa en förklaring av ekologisk nisch kräver ju sin läsförmåga. (Punkt 1) Men skolans språk är ingens modersmål men en barn är olika förberedda när de börja skolan… De med god förberedelse är barn ur majoritetskulturen och med högutbildade föräldrar eller i hem där läsandet och skrivandet för olika syften är en naturlig del i vardagen. De får en kortare startsträcka till att utveckla litteraciteter i skolans alla ämnen och möter få hinder i sin läs- och skrivutveckling. Men alla har inte det. Och vi kan inte ha en skola som blir en sorteringsmaskin. Det handlar nu helt om en demokratisk fråga! Alla lärare måste därför vara språklärare! Vi ska gå in och titta på skillnaderna mellan vardagsspråk och skolspråket
- Vardagsspråket utvecklas genom utforskande samtal, oftast med stöd i en konkret och kontextrik miljö och i dialog med en mer kompetent vuxen eller kamrat kroppsspråk, gester och fsyiska saker förstärker – det informella lärandet. Det utgår från individen själv och oftast utifrån dess egna erfarenheter och intressen. I detta skriver eleverna texter med starkt talspråkiga drag – sms, facebook, datorspel De är språkbrukare i en mer informell kontext I skolan börjar vi lära oss genom text, utav andras erfarenhet och kunskaper som vi kanske inte har upplevt eller ens har en bild av. Språket blir bärare av innehållet . Bortom här och nu, på ett ämnesspecifikt ordförråd – vi lär oss först om en bonde (studiebesök, bekanta sig med djuren), sedan om svenska bönder villkor i sverige idag (en bonde berättar om hur det är att vara bonde) sedan genrealisereras detta och jämförelser men bönder förr i världen, kanske under industrialiseringen. Eller hur det är att vara bonde i Bangladesh. Då abstraherar vi och prata om jordbruket förr och nu och jämföra. Detta kräver ett skolspråk. Det här sättat att utveckla kunskaper kräver ett helt nytt språk som är helt främmande för de flesta elever – ett helt annat språk än det vi är vana vid ifrån vår vardag. I skolan möter eleverna dessa textvärldar som kräver annat språkbruk, eftersom innehållet och mottagaren är distansierad. Men som sagt detta språk är ingens modersmål men barn har olika startsträckor och får olika mänd av hinder på vägen : Och vår uppgift blir att stötta dessa elever i sitt utvecklande av litteraciteter
- Språket i tidningstexter skiljer sig från språket i romanen. Här i ett ämnesövergripande arbete med SO om lag och rätt.... I denna lektionssekvens ska ni få se hur elevernas vardagsbegrepp genom går ett skriftspråkligt språkbad. Lektionen har föregåtts av gruppdiskussion där elevernas tillsammans har diskuterat mer skriftspråkliga begrepp.
- I alla ämnen ska vi utveckla språk! Ett språk att kunna analysera, diskutera, jämföra och dra slutsatser och kristiskt granska och värdera med! Vi måste som vygotskij bygga broar mellan vardagsspråk och skolspråk. Mellan det eleverna kan idag och det de ska kunna i morgon. Det vill föregående exempel visa.
- Kursplanernas språkliga krav! Förmågorna bygger helt på språk, kommunikativa formågor och språklig medvetenhet. Att samtala i svenskämnet är inte som att samtala i biologiämnet. Att diskutera svenskämnet låter i likadant i naturkunskapen. På vilket språk talar en biolog? Hur samtalar, diskuterar hen?
- En samhällsvetare – PÅ vilket språk hur redogör för och diskuterar hen? Skiljer detta sig från biologens? Ja! Men hur ska eleverna veta det om inte lärarens synliggör språket, terminologin och strukturerna i sina ämnestexterna? Hur byggs resonemang upp inom ämnet? Hur ska eleverna lära sig det? Vissa gör det av sig själva i regel medelklassens barn med högutbildade föräldrar som kan förklara för dem. Men de andra då???? Det blir ett samhällsproblem till slut, är det en likvärdig demokratisk skola???
- Ett faktum ska kan vara nedslående när vi inser hur skevt det är!!! Vi alla har befunnit oss där. Hur gör jag!!!! Hur ska jag lyckas!!! Du känner dig kanske så här inför detta faktum
- Textsamtal – läsa – samtalam- gemensam reflektion – flerstämmigheten kring texterna – eleverna får tänka högt kring texterna. Vad? Varför? Hur? Det är eleverna som ska jobba. Passiva elever lär inte. Du ska designa uppgifter som aktiverar dem. Vad vet mina elever idag? Många lärare klagar på dåliga förkunskaper. Ok? Men aktivera de de har och låt de ligga till grund. Jätteviktigt för att kunna bygga broarna till skolspråket och ämnekunskapen. Om inte. Vi skjuter över deras huvuden. Frusteration/passivitet. Sker inget lärande. Tomrummet mellan vardagskunskapen och teorin förblir tomt. Formativ bedömning – Eleverna goda exempel. De behöver veta vad som förväntas av dem och hur de ska nå dit. Skriva för att lära, Läsa med pennan i hand. Det formella och diskursiva skrivandet måste föregås av det utforskande och formella skrivandet. Ingegärd Madsen Sandström – skriva för att lära. Tankar fullbordas i skriften. Loggboken – Chambers frågeställningar. Genremedvetenheten Strategier för att öka arbetsminnet
- Nu kommer vi till min undervisning. Jag satte mig ner en dag och försöka bena ut vad det är jag gör i mitt klassrum. Jag har min läroplan och mina kursplaner och kunskapskrav och centrala innehåll att utgå från och jag ska utveckla ämneskunskaper och litteracitet
- Finns en mängd stategier – jag har fasnat för RU för dess enkelhet. Aktivieteter innan och under läsningen.
- Bilder kan säga mycket. I regel färster inte eleverna så stor vikt vid dem på egen hand utan vi måste uppmärksamma dem på bilder som en källa för förståelse. Vad ser vi? Vad betyder pilarna? Vilka begrepp ligger dolda i bilden. Fossila bränslen – snyggt. Många kan inte förstå genom att bara läsa text – det blir för abstrakt
- Tre tonåringar, om kvinnlig utsatthet och för att kunna spela på samma villkor som pojkar måste de förvandlas till pojkar. I en av flikckorna växthus växer en magisk blomma, vars nektar de dricker en kväll och nektarn förvandlar dem till pojkar – en förvandling som bara sker nattetid – under dagen är de flickor igen.
- Under läsningen: Vad säger filmen , texten om mansideal? Tankekartor – sortera tankar
- Hur utvecklar jag elevers skrivande – så att texterna håller inom mitt ämne? Förförståelse, modellering och stöttning
- Brainstormning, studiebesök, film, bilder, ställa frågor – ventilera och synliggöra förförståelse och synliggöra för eleverna vilken kunskap de behöver för att kunna lösa ett problem
- Läsa texter – och synliggöra språkliga drag och uppbyggand – hur den specifika texttypen sorterar sina tankar och idéer. Referatmarkörer Sambandord -För att få flyt i din text samt sammanlänka stycken och meningar med varandra kan man använda sig av olika sambandsord. Dessa är...
- Vi skrev ett referat tillsammans sedan gjorde jag en skrivmall av detta referat som stöd.
- Skriva på egen hand – Google drive (processskrivning)
- Språksociologi
- Detta låg också till grund för den fortsatta undervisningen – Spårk, påverkar, talar, samhället, makt – första området maktspråk och eleverna hade sjukt många berättelse att bidra med!
- Kaffepaus
- Stort projekt om kön och identitet – faktatexter med slutpunkt i skönlitteratur Det biologiska könet och det konstruerade könet John Gray Historieätarna Nina Björk Bilder film
- Madame Bovary – det handlade om den industriella revolutionen, liberalism och det moderna genombrottet Borgrarklassen – om makt och könsroller under denna tid Vi läste och tittade på filmen om Emma och Charles för att diskutera tidens könroller. De fick diskutera samtidigt som de såg filmen – utifrån vissa frågeställningar jag gett dem. Utgick helt från deras tankar?
- Fyrfältaren syftar till att visa på hur formella lärandet ska efterlikna det informella lärandet så mycket som möjligt. Utgå från elevers förförståelse, egna frågor, deras vardagsspråk och lyft en nivå i taget. Syftet är att grunda och väcka intresse. Samtalet - utforskandet Stötta och modellera.
- Omskapa genrer, medium, diskutera språkliga drag – inte bara text i tradtionell bemärkelse. Vad händer med uppbyggnad och språk när vi ändrar på genrer och estestiskt uttryck? Synliggöra och diskutera bildspråk. Den multimodala texten är här för att stanna – webben! Text, bild och ljud!
- Kunskaper om språket betydelse för lärandet gör att du slutar att se dina elever som bärare av problem – bristperspektivet – De leder till bättre relationen och en bättre relation leder till ökat lärande för eleverna. Du börjar fokusera på sådant som du kan påverka – din undervisning!