2. Svensk språkpolitik: Den svenska riksdagen
beslutade den 7 december 2005 om en samlad svensk
språkpolitik med fyra överordnade mål:
1. Svenska språket ska vara
huvudspråk i Sverige.
2. Svenskan ska vara ett komplett
och samhällsbärande språk.
3. Den offentliga svenskan ska
vara vårdad, enkel och begriplig.
4. Alla ska ha rätt till språk: att
utveckla och tillägna sig svenska
språket, att utveckla och bruka
det egna modersmålet och
nationella minoritetsspråket och
att få möjlighet att lära sig
främmande språk.
Svenska som huvudspråk &
samhällsbevarande
Svenska som är tillgängligt
Utveckla modersmålet
Bevara minoritetsspråk
Lära sig främmande språk
3. Språkpolitik
• är språkplanering som bedrivs med politiska medel dvs
språkpolitiken reglerar språkförhållanden genom medvetna
åtgärder
• Språklagar
• Språkkrav som villkor för medborgarskap
• Språkpolitisk verksamhet innefattar både arbete med själva
språket, dvs. språkvård, och arbete kring språkets (eller
snarast språkens) ställning i samhället.
• Klarspråksarbetet är i hög grad språkpolitisk. Alla medborgare
ska ha rätt att förstå vad som står i texter som skrivs av
myndigheterna, det är en fråga om demokrati.
4. En tillbakablick: behövs en språkpolitik i
Sverige?
• En förändrad språksituation: Sverige är idag
ett mångspråkigt land
• behov att reglera språkens ställning sinsemellan
• Risk för domänförlust - svenskans ställning
inom vissa domäner hotad av engelskan
• Diglossi – användningen av två språk inom
olika domäner. Språkanvändarna kan då två
språk men väljer att använda de i olika
domäner.
5. ”Och i dag, när engelskan gör insteg på allt
fler samhällsområden, har språkplanering
och språkpolitik blivit särskilt viktigt.”
(Institutet för språk och folkminnen).
7. ”Sverige som flerspråkigt land blev en
valfråga. Debatten var mer livlig än kunnig.
En långsiktig språkpolitik kräver till en
början att vi gör oss av med
vanföreställningar om mångspråkighet.
De 200 modersmålen i Sverige är en stor
tillgång för både individer och samhälle”
(Lindberg, 2002).
9. Språklagen (2009:600) och andra lagar
• Sverige har sedan 1 juli 2009
en särskild språklag som
befäster den språkpolitik som
antogs 2005.
• Den omfattar svenska och
andra språk
• Om en myndighet misstänks
bryta mot språklagen, kan
detta anmälas till
Justitieombudsmannen (JO)
som prövar ärendet.
• Sedan den 1 januari
2010 finns också en
lag om nationella
minoriteter och
minoritetsspråk.
10. Syftet med språklagen
Förtydliga svenskans och andra språks
ställning i det svenska samhället
2 §
Syftet med lagen är att ange svenskans och andra
språks ställning och användning i det svenska
samhället. Lagen syftar också till att värna
svenskans och den språkliga mångfalden i Sverige
samt den enskildes tillgång till språk
Sverige är i dag i högre grad än
tidigare ett flerspråkigt samhälle.
Dessutom används mycket engelska i
olika sammanhang. Det behövs en lag
som reglerar språkens ställning i
samhället
11. Mer om språklagen
• En ramlag; anger principer, mål och riktlinjer för
språkanvändningen dvs. vilken riktning språkpolitiken ska
ta
• språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.
• En skyldighetslag; talar om vilka skyldigheter det
allmänna har
• Att ge den enskilde tillgång till språk
• Oavsett modersmål eller funktionshinder få möjlighet att lära sig
svenska
• Lära sig & få använda andra modersmål t.e.x genom
modersmålsundervisning eller studiehandledning)
12. Det svenska språket - huvudspråk
• svenska är huvudspråk i
Sverige.
• svenska är samhällets
gemensamma &
samhällsbärande språk,
• demokratiaspekt
• De med annat modersmål
än svenska ska ges
möjlighet att utveckla &
använda sitt modersmål,
jämsides med svenskan.
4 §
Svenska är huvudspråk i
Sverige
5 §
Som huvudspråk är svenskan
samhällets gemensamma
språk, som alla som är bosatta
i Sverige ska ha tillgång till och
som ska kunna användas inom
alla samhällsområden.
13. Vi ska kunna prata svenska överallt i samhället
• Det offentliga språket
ska vara svenska &
ska användas i den
offentliga sektorns
kärnområden (tex.
beslut, domar, protokoll,
föreskrifter,
verksamhetsberättelser)
• För att svenskan ska
kunna utvecklas och
förnyas
6 §
Det allmänna har ett
särskilt ansvar för att
svenskan
används och utvecklas.
Med det allmänna
avses staten,
kommunerna och
landstingen, d.v.s. alla
de organ som bedriver
offentlig verksamhet.
14. Alla ska ges möjlighet att lära sig, utveckla
och använda svenska
• Alla ska få tillgång till det
svenska språket
• för att kunna delta i det
offentliga samtalet, föra en
dialog & hävda sina
rättigheter
• Statliga & kommunala
myndigheter bör underlätta
tillgången till språk
• genom att presentera
information på olika sätt:
• på lättläst svenska, i punktskrift,
i talad eller visuell form eller på
andra språk än svenska.
Den enskildes tillgång
till språk
14 §
Var och en som är
bosatt i Sverige ska
ges möjlighet
att lära sig, utveckla
och använda svenska.
[…]
15. Svenska ska användas i
internationella sammanhang
• Svenska ska användas
muntligen & skriftligen
där det är möjligt
• Språket utvecklas
genom att det används i
nya kontexter
• Modersmålet skapar
bättre möjligheter att
delta på lika villkor i
offentliga debatter och
diskussioner
13 §
Svenska är Sveriges
officiella språk i
internationella
sammanhang.
Svenskans ställning
som officiellt språk i
Europeiska unionen
ska värnas.
16. De nationella minoritetsspråken
• Ges möjlighet att lära sig,
utveckla och använda
minoritetsspråket
• Tillhör kulturarvet
• Dessa fem har varit
nationella minoritetsspråk i
Sverige sedan 2000 då
Sverige skrev på
Europarådets två
konventioner.
• Mål: att skydda de nationella
minoriteterna, stärka deras
möjligheter till inflytande och
stödja språken så att de hålls
levande.
7 §
De nationella
minoritetsspråken är
finska, jiddisch,
meänkieli, romani chib
och samiska.
17. Vad är ett nationellt minoritetsspråk?
• Det ska vara ett språk och inte en dialekt.
”Ett språk är en dialekt med armé och flotta”
• Det ska ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre
generationer eller ungefär hundra år.
• Språkets talare själva önskar att språket ska få ställning
som nationellt minoritetsspråk
• Det är inte alltid så lätt att avgöra om ett språk svarar mot
dessa kriterier.
18. De nationella minoritetsspråken
ska skyddas och främjas
Offentlig verksamhet ska:
• Skydda dvs får inte får
inte förbjuda eller
försvåra användandet av
minoritetsspråken
• Tex. en elev/anställd får inte
nekas tala sitt modersmål på
rasten/skolgården
• Främja = aktivt arbeta
för att stärka språken &
synliggöra språken
8 §
Det allmänna har ett särskilt ansvar för
att skydda
och främja de nationella
minoritetsspråken.
Den enskildes tillgång till språk
14 §
[…] 1. den som tillhör en nationell
minoritet [ska] ges möjlighet
att lära sig, utveckla och använda
minoritetsspråket […]
15 §
Det allmänna ansvarar för att den
enskilde ges tillgång till språk enligt 14
§.
19. Att främja är att synliggöra
• Det finns flera anledningar till att språken i dag är hotade,
men den främsta är att det pågår en språkbytesprocess,
vilket betyder att allt fler i de nya generationerna bara
talar svenska och inte lär sig minoritetsspråken.
• En viktig insats från samhällets sida är därför att se till att
språken revitaliseras, det vill säga får nytt liv, genom att
barn ges möjlighet att lära sig minoritetsspråken.
• Modersmålsstöd och modersmålsundervisning är viktiga
redskap för att vända utvecklingen
20. Vilka språk gäller språklagen?
Språklagen anger följande språk: finska,
jiddisch, meänkieli, romska , samiska,
svenska och det svenska teckenspråket.
Men den gäller faktiskt också alla andra språk
som talas i Sverige, alltså de språk som talas
av personer som invandrat eller har
invandrarbakgrund.
21. Synliggörandet handlar om att stärka
språken i sig
• Genom att exponera
språken & skapa nya
möjligheter att använda
språken desto större
chans att språken lever
vidare och utvecklas
• Vägskyltar och andra
skyltar
• Översätta information på
en kommuns webbplats
• Utforma broschyrer på
modersmålet
• Värdera språkmeriter
22. Vad betyder språklagen för de
nationella minoritetsspråken?
Språklagen har en viktig statushöjande effekt för de
nationella minoritetsspråken, och den främjar dessa
språks fortlevnad i Sverige. Den bidrar också till att
synliggöra de nationella minoriteterna och deras språk
i det svenska samhället. Det ska vara möjligt att använda
minoritetsspråk i offentlig verksamhet, när det är lämpligt.
Skyddet för de nationella minoritetsspråken inbegriper ett
förbud mot påtvingad assimilering.
I andra lagar anges att det finns speciella
förvaltningsområden för minoritetsspråken finska,
meänkieli och samiska.
23. Större möjligheter till modersmålsundervisning
Modersmålsundervisning
• eleven ska ha
grundläggande kunskaper
i språket,
• det ska vara dagligt
umgängesspråk i hemmet
• och det måste finnas minst
fem elever i en kommun
som vill få undervisning i
språket
• ska finnas en lämplig lärare
De nationella minoritetsspråken
• eleven ska ha grundläggande
kunskaper i språket,
• ska finnas en lämplig lärare
För att kommunen ska vara skyldig att ordna modersmålsundervisning
krävs att vissa kriterier ska vara uppfyllda (Skollagen (2010:800 &
Skolförordningen 2011:185):
24. Det svenska teckenspråket
• Skydda och främja
• Exponera och skapa
möjligheter att
använda språket
• Översättningar till
teckenspråk på
webbplatser
• Teckenspråkstolkar i
offentliga sammanhang
9 §
Det allmänna har ett särskilt
ansvar för att skydda
och främja det svenska
teckenspråket.
25. Det offentliga språket: klarspråk
11 § ”Klarspråksparagrafen”
• vårdat, enkelt och begripligt
• rättssäkerhetsskäl & av
demokratiska skäl
11 §
Språket i offentlig
verksamhet ska vara
vårdat, enkelt och
begripligt
Med ett vårdat språk
menas att språket ska
följa den officiella
språkvårdens
rekommendationer.
Ett enkelt språk innebär att
avsändaren undviker krånglig
meningsstruktur,
svårbegripliga ord,
ålderdomliga uttryck, onödiga
förkortningar & facktermer
som inte förklaras
Med begripligt språk menas att
språket ska vara anpassat så att
mottagaren bör kunna förstå, och
att den som skriver ska tänka på
läsaren när man exempelvis väljer
ut vilken information en text ska
innehålla, i vilken ordning
innehållet ska presenteras, hur
texten ska delas in i stycken &
vilka rubriker som ska användas
Även den grafiska
utformningen ska vara
enkel, tydlig & genomtänkt.
Korta texter sparar lästid
& begripliga texter minskar
risken för missförstånd
26. Språkrådet: Klarspråk
• Klarspråk är myndighetstexter
skrivna på ett vårdat,
enkelt & begripligt språk.
• Det handlar ytterst om demokrati: att alla ska ha tillgång
till och rätt att förstå vad som står i texter som skrivs av
myndigheterna.
• Språkrådet arbetar med att främja klarspråk på
myndigheter, kommuner, landsting, universitet,
organisationer och företag.
27. Termer och terminologi & språklagen
• Termer är ord som används
inom ett fackområde.
• En terminologi är en
uppsättning av sådana
facktermer.
• Precis kommunikation kräver
termer
• Vår infrastruktur kräver
terminologi.
• Språklagen säger att
myndigheter har ansvar för att
svensk terminologi inom deras
olika fackområden finns,
utvecklas och används. Vid
behov kan det även gälla
terminologi på minoritetsspråk
• Av språkdemokratiska skäl
måste fackmän kunna tala om
sitt ämne på svenska
• Terminologikrav på
myndigheter
28. Sammanfattning: språklagen
• Vi ska kunna prata svenska överallt
• Myndigheternas språk ska vara enkelt & lätt att förstå
• Alla ska få lära sig svenska
• Alla ska få tala minoritetsspråk och teckenspråk
• Alla ska få tala sitt modersmål
29. Språkpolitik hos språkrådet
• Språkrådet är en del av
Institutet för språk och
folkminnen, som är den
centrala myndigheten på
språkets område i Sverige.
• En av Språkrådets uppgifter
att verka för att
språksituationen i Sverige
utvecklar sig i enlighet med
riksdagens fyra mål för
svensk språkpolitik.
• Språkrådet kombinerar
språkpolitik med språkvård
30. Vad säger språklagen om svenskan?
Svenska talas av de flesta i Sverige, antingen som modersmål
eller som andraspråk. Det har än så länge en stabil ställning.
För att säkra den ställningen behövs en lag som slår fast att
svenska är huvudspråket i Sverige.
Svenskan har den starkaste ställningen av de språk som
språklagen omfattar, eftersom det pekas ut som huvudspråk och
som det gemensamma, samhällsbärande språket. Samhället
har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.
31. Är alla språken lika mycket värda
enligt språklagen?
Ja. Svenskan har dock starkast ställning. De nationella
minoritetsspråken och det svenska teckenspråket har å
sin sida starkare ställning än invandrarspråken.
Enligt språklagen har alla rätt att använda sitt
modersmål, vilket det än är. Ingen kan således
förbjudas att använda sitt modersmål, exempelvis på en
arbetsplats.
32. Milstolpar i svensk språkpolitik
• Från Gustav Vasas bibel på 1500-talet till lagen om
nationella minoriteter och minoritetsspråk år 2010.
1526 Nya testamentet kommer på svenska.
1786 instiftas Svenska Akademien i syfte att
främja svenska språkets ”renhet, styrka och
höghet”.
1842 beslutar riksdagen om införandet av den
allmänna folkskolan, vilket får stor betydelse för
det allmänna läs- och skrivkunnandet i landet
1967–1999 Den språkpolitiska aktiviteten ökar
från 1960-talet och framåt, då initiativen
huvudsakligen handlar om att reformera
svenskt myndighetsspråk.
1997–2010 Språkpolitiken breddas och får ett
genombrott & leder fram till språklagen och
minioritetslagen.
1540–1541 ges Gustav Vasas bibel ut.
34. Källor:
• Lindberg, I (2002) Myter om tvåspråkighet. Språkvård nr 4
2002
• Hyltenstam, K & Milani, T (2012). Flerspråkighetens
sociopolitiska och sociokulturella ramar. I: Hyltenstam, K
(red) (2012). Flerspråkighet – en forskningsöversikt.
Vetenskapsrådet. Stockholm (s. 91-133)
• http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakpolitik/spra
klagen.html
Editor's Notes
Språkkrav – ett villkor för medborgarskap
Målen för svensk språkpolitik preciseras i språklagen (2009:600)
För att ta del av samhällslivet, därför det finns språkintroduktion, sfi.
Här finns en sammanställning av några av de initiativ och direktiv som präglat svensk språkpolitik.
