Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9

1. Språk- och
kunskapsutvecklande
arbetssätt (SKUA)
TEORI och PRAKTIK
Nina Emilsson
Högskoleadjunkt, Halmstad Högskola
Kompetensinsats Varberg 2023 – 49

2. Språk- och kunskapsutvecklande
förhållningssätt (Greppa språket, 2012)
Det är alltid de övergripande didaktiska frågorna som ska
styra!
Vem eller vilka är de som ska lära sig och vad kan de?
Vad ska de lära sig? Varför väljs just de9a innehåll och dessa mål?
Vilka allmändidak;ska teorier lämpar sig för just de9a planerade
ämnesstoff?
På vilka sätt engageras och utmanas eleverna språkligt och hur kan
elevernas mångkulturella erfarenheter tas tillvara i undervisningen?
Hur kan man lägga upp den konkreta undervisningen och bearbeta
ämnesstoffet så a9 alla elever ska ha möjlighet a9 utveckla såväl
faktakunskaper, förståelse, färdigheter som förtrogenhet?

3. Dagens innehåll
• Varför språk- och
kunskapsutvecklande arbetssä8?
• På vilka vetenskapliga grunder vilar
arbetssä8et?
• Vad kännetecknar det språk- och
kunskapsutvecklande arbetssä8et?
• Hur kan du som lärare arbeta
språk- och kunskapsutvecklande i
din undervisning, oavse8 ämne?

4. Nulägesrapport (Skolverket, statistik, 2023)
• Cirka 297 000 `flerspråkiga´ elever i svensk grundskola, ht2023
• `Flerspråkiga´ elever riskerar att halka efter i sin språk – och
kunskapsutveckling

5. Closing the gap (Cummins, 2017)
• Den dubbla utmaningen: lära sig
språket och lära sig genom
språket
• Bas och utbyggnad
• Vardagsspråk och skolspråk
• Det tar mellan 2-8 år att lära sig
svenska så att man fullt ut klarar
skolan, så länge kan man inte
vänta
• Som att ”jaga efter ett rörligt mål”
(Cummins, 2017: 53)

6. Den nedåtgående spiralen –
en fallgrop ((Hajer & Meestringa, 2014)
• Förenklar svåra ord, minskar antalet svåra ord
• Förenklar texter, förkortar texter, använder
enkel grammaFk
• Fokuserar på lösryckta fakta snarare än djup
förståelse
• Låter inte eleverna producera egna texter,
undviker elevernas formuleringar i tal och skriK
• InterakFonen minskar, det pedagogiska klimatet
försämras
Läraren tar över och nivån sjunker
Källa: Bjerregaard & Kindenberg 2015: 7

7. En demokratisk fråga!
“Språk och kunskapsutvecklande
arbetssätt handlar mycket om att ge
de som inte har språkliga resurser
just de resurser som de behöver för
att välja sina egna liv, en frihet till att
lyckas - det vill säga klara av att välja
ett liv som andra inte valt åt dem, ett
liv som de får välja själva själva”. (John
Polias, 2009, se Sandell Ring, 2021: )
Utan ett explicit fokus på språket
kommer barn från vissa miljöer att
fortsätta vara gynnade medan andra
missgynnas vad gäller lärande,
bedömning och stöd hemifrån, vilket
gynnar de uppenbara ojämlikheter som
finns idag (Schleppegrell, 2004) .

8. Språk i språket:
skolspråk, vardagsspråk & ämnesspråk
• `Skolans språk är ingens
modersmål´ (Kaya, 2013)
• Avancerade tankar kräver avancerat
språk
• Ämnesspråk - det specifika språk
som används inom ett ämne
= utvecklas muntligt och
spontant i det sammanhang
barnet ingår i
= sker på motsa= sä=.
Här sker lärandet i
formella situa@oner.

9. Läraren som en brobyggare
A" hugga ned träd
Jä"emånga människor var utan mat
Skogsavverkning
Massvält

10. Språktrappan

11. Närma sig skolspråket med
hjälp av vardagsspråket
• Ex. Experiment: magne/sm
1) I grupper samtala och experimentera
sig fram All kunskap
2) Läraren följer upp och introducerar
begrepp som eleverna behöver för
nästa skede
3) Eleverna omsäKer kunskapen från
vardagligt All skolspråk med av steg 2
Greppa språket, 2012: 40-41

12. Talet är en
bro över .ll
skolspråket

13. Samtalsmönster och traditioner i skolan
IRE/IRF – initiativ, respons, evaluering/feedback
(Gibbons 2009: 198)
• Läraren: Vad är det det här?
• Eleven: Skyddsglasögon
• Läraren: E8 par
skyddsglasögon, bra!

14. Källa: Pihlgren, 2017: 125, 127

15. Skolspråk med
dialogiska kvaliteter
• Flerstämmiga dialogiska klassrum (Dysthe, 1993)
• Deliberativa samtal (Englund, 2000)
• Klassrumskommunikation och samtal som
präglas av olikhet
• Klassrumskommunikation och samtal som
präglas av respekt för andra människor
• Klassrumskommunikation och samtal där
auktoriteter ifrågsätts
Klassrumssamtal – aK skapa sammanhang för
språkutveckling

16. Deliberativa samtal som pedagogisk metod (Olivestam, 2015)
• Delibera/v – a6 överväga och överlägga
• Bygger på Deweys sä6 a6 knyta lärprocessen /ll varje elevs intresse
1. Läraren formulerar en angelägen fråga som förväntas engagera eleverna 5ll exempel
Varför ska jag läsa religion?
2. Varje elev får själv fundera kring frågan och formulera tre argument
3. Eleverna delas sen in i grupper om två 5ll fyra för aC utbyta argument och komma
fram 5ll de tre argument som de kan vara överens om. De tre argumenten skrivs med
stora bokstäver på varsin A4 och rangordnas sedan.
4. Klassen samlas. Varje grupp tejpar upp sina argument på tavlan och får argumentera
för sin ståndpunkt
5. Klassen ska nu 5llsammans komma fram 5ll en enad treargumentsbaserad
framställning av vad klassen anser om religionsstudierna. Varje grupp får fyra kryss
men får bara säCa eC av kryssen på siC eget förslag.
6. Läraren summerar kryssen och placerar argumenten eKer antal kryss.

17. Hämtat från: Olivestam, Carl E (2015).
Religionsdidaktik – om perspektiv, teori och
praktik i religionsundervisningen. Handbok
för religionslärare. Remus Förlag s. 89
Struktur för deliberativt
öppet och planerat samtal

18. ”Minst lika viktigt som att
eleven får begriplig input
är nödvändigheten att
producera begriplig
output, att eleverna
måste använda språket
för att göra sig förstådda.”
(Gibbons, Stärk språket stärk
lärandet, s.49)

19. Vid samtal är tanketid
nödvändigt för lärande
• Stöttning i samtalet kan se ut så här:
• Kan du upprepa det där?
• Jag förstår inte riktigt. Kan du berätta en gång till?
• Beskriv lite mer.
• Kan du utveckla det där lite till?
• Vad menar du?
• Kan du förklara det där igen?
• ”Om vi saktar ner tempot i klassrumsinterakTonen och ger Td
för Tll exempel följdfrågor och eXertanke kommer vi långt.
Genom a" vi lärare betraktar eleverna som a" de har vikTga
saker a" berä"a föds också en sådan kultur” (Tore O"erup,
föreläsning, 2014)

20. Modell/checklista vid planering av
språkutvecklande undervisning (Cummins, 2017).

21. Relationer är skolans kärna:
undervisa med passion & hjärta
• Strategier och arbetsformer blir effektiva
endast när lärare och elev byggt upp en
relation präglad av respekt och
bekräftelse, när eleverna känner sig
välkomna in i inlärningsgemenskapen
och stöttade i den oerhörda ansträngning
som det innebär att komma i kapp
studiemässigt, och när eleverna känner att
deras lärare tror på dem och förväntar sig
att de ska lyckas i skolan och i livet
(Cummins, 2017: 165).
• Se gärna TED klippet: Every kid needs a champion.
https://www.ted.com/talks/rita_pierson_every_kid_needs_a_champion

22. "If you want students to emerge
from schooling after 12 years as
intelligent, imaginative, and
linguistically talented, then treat
them as intelligent, imaginative, and
linguistically talented from the first
day they arrive in school."
Jim Cummins säger:

23. Fundera över! EPA
• Hur skapar du undervisningsklimat
som stimulerar språket?
• Hur ser talutrymmet ut för eleverna i
ditt klassrum?
• Hur får du alla elever aktiva i
samtalen i ditt klassrum?
• Vilka samtalsmodeller, strukturer
använder du dig av i din
undervisning?

24. Språkliga mål (elevperspektiv)
Mål som innebär a/ eleven ska kunna TALA,
LYSSNA, SKRIVA och LÄSA

25. Språkliga
uttrycksformer
för att utveckla
avancerade
tankeprocesser
och djuplärande

26. Ur LGR22
• att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor
utifrån olika perspektiv (religionskunskap)
• att läsa och söka efter orsaker i ett historiskt
händelseförlopp (historia)
• göra en jämförande redogörelse av livsbetingelser i
olika klimatzoner (geografi)
• förklara samspelet mellan individ, grupp och
samhälle (samhällskunskap)
• reflektera över och kommunicera om aktiviteter
(idrott och hälsa)
• reflektera över lösningars rimlighet, och förmåga att
använda matematikens uttrycksformer för att
kommunicera och göra beräkningar (matematik)
Utan ett fungerande språk blir det svårt att
inhämta kunskap, resonera kring den,
bearbeta den, använda den i nya
sammanhang och kommunicera det man lärt
sig.
Det blir svårt att lyckas i skolan eftersom…
vi lärare bedömer våra elever efter deras
språkliga förmåga att kommunicera sina
kunskaper i våra respektive ämnen.

27. Utbildningspolitisk
motivering (LGR22, s. 7)
”Skolan ska ansvara för att varje
elev efter genomgången
grundskola kan använda det
svenska språket i tal och skrift
på ett rikt och nyanserat sätt”
(mål i LGR22).

28. LGR22, s. 7
• ”Läraren ska organisera och genomföra
arbetet så att eleven
• upplever att kunskap är meningsfull och
att den egna kunskapsutvecklingen går
framåt,
• får stöd i sin språk- och
kommunikationsutveckling” (riktlinjer
i LGR22).

29. Språkets lärkraft
(forskning)
• ”Det finns inga vattentäta
skott mellan språk, lärande
och tänkande: inom all
undervisning utvecklas
kunskaper via språket” (Hajer &
Meestringa, 2020:13)
• Vad betyder detta för skolan
och dig som lärare?

30. Jo, att alla lärare är
`språklärare´ och att
alla skolämnen är
`språkämnen´
• eftersom språk, kunskap, tänkande
är sammanflätat i alla ämnen. Om
eleverna ska bli förtrogna med
ämnesinnehållet måste de behärska
ämnesspråket
• Om vi tänker att språk och lärande
hänger ihop kan vi inte undervisa
språk och kunskaper separat
• Använd elevernas modersmål som
resurs i lärandet och
undervisningen

31. Som lärare behöver du fundera över och
identifiera språket i ditt/dina ämnen…
• Vilka typer av texter förväntar du dig att eleverna ska läsa och
skriva?
• Vilka typer av genrer är dessa?
• Vad förväntar du dig att eleverna ska göra med dessa texter?
• Vilket sorts tänkande och resonemang är viktigt?
• Vilket ordförråd (ord/begrepp) förväntar du dig att de ska
förstå och/eller använda?
• Om de ska resonera, förklara, jämföra, beskriva eller motivera
något – vilka formuleringar är då lämpliga i ditt ämne?
• Vad är syftet med ämnet? Vad är det eleven ska kunna göra?

32. Att fundera över!
Vilka språkliga krav
innehåller mi1 ämne?
Vilka språkliga krav brukar
eleverna ha svårt a1 nå i
mina kurser?
Hur undervisar jag för att
eleverna ska nå de
språkliga krav som mitt
ämne ställer på eleverna ?
Vilka möjligheter har vi på
vår arbetsplats för a1
diskutera ämnesspråket?

33. Källa: Skolverket

34. Det handlar inte primärt om a0 ändra sin undervisning, utan
snarare om a0 komple0era den med en språklig
medvetenhet.
Språket finns med i allt som görs i skolan: stärk den
medvetenheten och utny0ja den systema@skt för a0 bygga
för maximalt lärande!
I e0 språk- och kunskapsutvecklande klassrum krokar vi arm
med eleven och går framåt @llsammans
Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY-ND

35. Källa: Kindenberg, 2015: 299

36. Språk -och kunskapsutvecklande arbetssätt vilar på tre
ben (se Hajer & Meestringa, 2014; Kindenberg, 2016)
Teorier om lärande –
sociokulturellt perspek=v
(Vygotskij, Dysthe, Säljö)
Teorier om språk –systemisk-
funktionella lingvistik
(Halliday), inflöde & utflöde
(Swain & Krashen)
vardagsspråk & skolspråk
(Vygotskij/Cummins)
Beforskade pedagogiska
metoder – cykeln för
undervisning och lärande,
Reading to learn, Reciprocal
teaching, content based
approach

37. Språk,lärandeochkunskapsutveckling
förståtturettsociokulturelltperspektiv
• Lärandetärsituerat
• Lärandetärhuvudsakligen
socialt
• Lärandet är medierat
• Språket är
grundläggande i
läroprocessen
• TankeochspråkäroskiljakTga
(Dysthe,2001:43)

38. Utgå från
elevernas
förkunskaper &
erfarenheter
Höga
förväntningar
&
tankemässiga
utmaningar
Alignment
& språkliga
mål
Stö3ning
Interaktion &
elevaktivitet
Framgångsfaktorer
a/ ha i åtanke vid
planering och
genomförande av
undervisning

39. • Höga förväntningar
- leder Fll förbäNrad undervisning och
förbäNrad måluppfyllelse (se HaPe
2009, Gibbons, 2009, Jussim, 2013)
• Kompetensutveckling, adekvata resurser
och en fungerande organisaFon spelar
också roll
• Betydelsen av lärarens förväntningar på
sig själv – lärare med höga förväntningar
på sig själv och som fokuserar på
effekten av sin undervisning framför
förväntningar på eleverna lyckas bäst

40. På vilken nivå ska undervisningen ske?
• Undervisningens fyra zoner kan vara en utgångspunkt i planering och
genomförande av språk och kunskapsutvecklande undervisning
Kontextbundet –
mycket stö=ning
Kontextreducerat –
lite stö=ning
Bild lånad av Tukan förlag

41. Aktivera elevernas förkunskaper
Undervisningen behöver ta sin
utgångspunkt i elevens tidigare
erfarenheter och kunskaper.
Aktivera förkunskaperna och
bygg vidare på dessa så att
eleven kan hänga upp ny kunskap
på de krokar de redan har

42. EX: Att utgå från elevernas tidigare erfarenheter
Vilka slutsatser drar du av färgläggningen på den här bilden?
Källa: Svensson, 2017
Kollektivt meningsskapande i
samspel med andra
- Läraren utgår från elevernas
migrationserfarenheter
- Läraren positionerar
eleverna som vetande
- från världen i stort till egna
ursprungsländer
- modersmålet används som
resurs
- relevanta begrepp
presenteras av lärare (tex.
tundra, barrskog, öken,
regnskog, stäpp, savann)

43. Eleverna utgår från sin egen verklighet, och leds in genom
vardagsspråket till de mer ämnesspecifika begreppen
• Exempel samhällskunskap, åk 4-6
• Centralt innehåll: Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer
och grupper kan påverka beslut, genom att rösta i allmänna val och till exempel genom
elevråd i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier.
• Vem bestämmer över dig?
• Vad är det andra bestämmer över som berör dig?
• Vad bestämmer du över själv?
• Hur kan du påverka poli5ska beslut som påverkar dig
Bild lånad från Skolbanken

44. Hur får vi syn på och aktiverar
elevers förkunskaper?
Ex.
Tankekarta

45. V.Ö.L
diagram

46. Prata med en kollega!
Hur arbetar du i din
undervisning för att
aktivera och synliggöra
elevers förkunskaper?
Hur använder du
elevernas
förkunskaper i den
fortsa:a
undervisningen?

47. Kognitivt utmanade uppgifter med hjälp
av stöttning (scaffolding)
”Stöttning är dock inte vilken hjälp som helst utan hjälp som leder
eleverna mot nya färdigheter, nya begrepp eller nya nivåer av
förståelse. Stöttning är en tillfällig hjälp som läraren ger eleverna för att
de så småningom ska kunna utföra samma uppgift utan hjälp.” (Gibbons,
Stärk språket, stärk lärande, s. 33)
• Tillfällig och framåtsyftande hjälp
• Vi behöver visa HUR inte bara VAD
Bild: Pixabay

48. Planera för stöttning: zonen
för närmaste utveckling
”Det e+ barn kan göra med stöd
idag, kan han eller hon göra på
egen hand imorgon” (Vygotskij, 1978).

49. Prata med en kollega!
Vad betyder begreppet stöttning för
dig och i relation till din undervisning?
Hur arbetar du med planerad och
tillfällig stöttning i din
undervisning? Ge gärna exempel på
vad du gör och hur.

50. Modellerande
undervisning
= explicit
undervisning
• Gibbons talar inte om antal lekToner, fler läxor
eller extra resurser i form av mer personal, det
handlar istället om hur vi pedagoger använder
vår Td Tllsammans med eleverna. A8 göra
undervisningen explicit, lyhörd, meningsfull
och språkutvecklande – stö8ande! (Greppa språket
2012: 4)

51. Skrivmallar (textskelett) med ord och fraser

52. Skrivmallar, textskelett och börjor
https://padlet.com/ninaemilsson/skua-varberg-jsqq85r7pkk5w67

53. Sortera och att strukturera
Källa: Tukan förlag

54. Grafiska modeller tex. flödesscheman, orsaksdiagram

55. Skapa ordlistor
och ordbanker

56. Begreppskartor (concept maps)
Källa: https://www.oppetklassrum.se/inlagg/137 Bild tagen från: Kindenberg & Bjerregaard, 2015: 60)

57. Läs- och skrivstrategier är som recept
Vad ska göras före
läsningen?
• Förbereda eleverna inför språkliga och kulturella svårigheter
och aktivera förkunskaper.
• Vilka förkunskaper och begrepp eleverna behöver förförståelse
kring?
Vad ska göras
under läsningen?
• Ge eleverna strategier för a; bli skickliga läsare. Sy@ar All a;
engagera och få eleverna a; ställa frågor och reagera på
texten.
• Vad är vikAgt aK tydliggöra?
• Hur kan frågor formuleras så aK olika strategier används?
Vad ska göras
eKer läsningen?
• Rikta elevernas uppmärksamhet mot informationen i texten på
ett djupare plan, t ex att använda den i andra sammanhang.
• Reflektion både till egna erfarenheter upplevelser och språk.
Källa: Gibbons s.135-156 (2009)

58. Samtala med en
kollega!
• Hur brukar du stöCa elevernas läsning av en ny text
inom eC nyC område före läsningen startar? Vilka
lässtrategier/läsak5viteter brukar du använda?
Som passar diC ämne bra?
• Hur brukar du stöCa under och eKer läsning.
• För mer läs Gibbons, Stärk språket stärk lärande, s.
164-183

59. Framgångsrikt läsande – olika strategier
Reciprok undervisning
(Palinscar & Brown, 1984)
Bild tagen från: Kindenberg & Bjerregaard, 2015: 95)
T.H.I.E.V.E.S
https://www.youtube.com/playlist?list=PL
FU15gPi8fwF-8oTf2TML1LHAlI2rLiYr

60. Frågor i
marginalen
– under
läsning
Se här: https://www.youtube.com/watch?v=9IvosLSjf94

61. Framgångsrikt skrivande:
Cirkelmodellen
”Modellen bygger på tanken att den som vill
lära ut något – till exempel att knyta skorna –
först måste visa praktiskt hur man gör. Sedan
måste man öva tillsammans, innan eleven
slutligen är redo att knyta skorna på egen hand”
(Bjerregaard & Kindenberg 2015:162)
Genrepedagogik är stöttande

62. Filmtajm – begriplig input – visuell stöttning
h8ps://www.youtube.com/watch?v=0KZmBGNsYC4&feature=youtu.be
• 3.36 minuter

63. Stöttning för
andraspråkselever
• Visuellt stöd – bildstöd (tex. Widgit online) kroppspråk, filmer,
anima:oner
• Extra tydliga instruk4oner, gärna med bildstöd och översä?ningar.
• Anpassad talhas4ghet - tala lite långsammare än vanligt, pausera
• Ta del av översa<a texter a? läsa eller förklarande filmer innan lek:onen
som förförståelse/bygga förkunskaper.
• Inlästa texter – så eleven kan lyssna hur ord u?alas och betonas.
• Använd muntligt språk som "bro" över :ll skriFspråket, t ex genom a?
låta eleverna spela in sin röst för a? däreFer lyssna och skriva av.

64. Widgit online

65. Interaktion &
elevaktivitet
tex. tillsammansläsning
• TALA och GÖRA stärker kunskapsutveckling
• Elevernas tankeprocesser synliggörs
• Eleverna är varandras lär resurser
• Undervisningens innehåll blir meningsskapande för
eleverna

66. Koopera'vt lärande

67. Källa: Förstå språket NO/SO för nyanlända.
h8ps://www.youtube.com/watch?v=DrC5dM-Nzn0

68. Informationsklyftor
Ex. informaAonskly^or
• HiNa olikheter
• Skärmkorsord
• Expert och
hemgrupper
”Pedagogiskt sett är övningar bäst där
det finns en informationsklyfta – det
vill säga när varje elev, i par eller i
grupper, sitter inne med delar av
informationen så att uppgiften kan
lösas endast om de delar med sig av
det de vet” (Gibbons, 2006: 46)

69. EPA – modellen i ett flerstämmigt klassrum
https://kooperativt.com/2016/04/27/epa-enskilt-par-alla/
Metareflektion!
• Känner du igen en här
samtalsmodellen?
• På vilket sätt är den
språkutvecklande?
• Använder du den i din
undervisning? När och
vilket sätt använder du den i
din undervisning?

70. Rita ett hus!
2 p för skorsten
4p för 4 fönster - allt annat 0 p
5p för gardiner
10p för något fint i trädgården
Vilka har ritat något fint i
trädgården? Upp med en hand!
Vad var instrukKonen??!

71. ”Om man inte vet var man
ska är det ingen idé att
skynda sig. Man vet ändå inte
när man kommer fram.”
Nalle Puh

72. Alignment & språkliga mål
Alignment innebär att det ska finnas en samstämmighet mellan målen,
undervisningen och bedömningsuppgiften.

73. Källa: h<ps://blogg.hultsfred.se/malinspplugg/2016/11/28/planera-med-sprakliga-mal/

74. Språkliga mål för att föra ett resonemang
• Ditt resonemang har en inledning som presenterar de olika saker som
sedan jämförs
• Ditt resonemang har tydligt avgränsande stycke där en sak i taget
diskuteras
• Du kan använda ord och begrepp för att göra relevanta jämförelser
som till exempel, å ena sidan, å andra sidan, jämfört med, i
förhållande till
• Du använder ämnesspecifika ord och begrepp på ett säkert och
precist sätt – (vilka ord/begrepp kan detta vara?)

75. Att kunna resonera
• Eleverna ska bli bä.re på a.
resonera – ospecificerat mål
• Konkre8sera – vad behöver eleverna
bli bä.re på i sina resonemang?
• Kanske handlar det om a. de
behöver bli bä.re på a. mo8vera
sina åsikter?

76. Mer specifikt mål är:
• I eC välutvecklat resonemang måste du mo5vera dina åsikter. För aC göra deCa
behöver du:
• Ord och uCrycka ställningstaganden som 5ll exempel: jag anser, min uppfaCning är,
enligt min åsikt, min personliga åsikt är
• Ord för aC uCrycka orsaker som 5ll exempel eKersom, därför aC, på grund av
• Veta hur du styrker dina åsikter med exempel. Du kan använda egna exempel eller
använda fakta från andra källor som faktaböcker, lärobok..

77. Språkliga mål, vad, hur och varför (Anna Kaya)
• Språkliga – vad och varför?
hNps://www.youtube.com/watch?v=WsYMcHUaZQ0
• Hur säNer jag tydliga språkliga mål?
hNps://www.youtube.com/watch?v=Az0a5Or3sX8
• Språkliga mål. Hur början man?
hNps://www.youtube.com/watch?v=Xdtzj-kgS9M

79. Källa:Anna Kayas blogg

80. • Goda lärare tar sina elever
mot stjärnorna och hjälper
dem a+ få självförtroende
(Gibbons 2018:19)
• Läraren är en av de starkaste
påverkansfaktorerna för
lärande (Hame, 2011)
• Undervisningen är den
vikTgaste faktorn för kogniTv
utveckling (Vygotskij)
Du kan göra skillnad!

81. Padlet med smått
och gott
• hKps://padlet.com/ninaemilsson/skua-
varberg-jsqq85r7pkk5w67

82. Framgångsfaktorer – en röd tråd i planering
och genomförandet av undervisning
• undervisning som är kontextrik, utgår från elevernas Fdigare erfarenheter och
kunskaper, och som går från det konkreta Fll det abstrakta, från vardagsspråk Fll
skolspråk.
• strukturerad undervisning som kännetecknas av meningsfullhet, höga
förväntningar, kogniFvt utmanande uppgiKer samt Fllåtande klimat
• undervisning som erbjuder eleverna rik stöNning uFfrån elevernas förutsäNningar
och behov
• aN elevernas modersmål används som resurs, ta hjälp av föräldrar och samarbeta
med studiehandledare och modersmålslärare
• aN eleverna ges stort talutrymme, samt många och varierade möjligheter Fll
interakFon, i helklass och i mindre grupper
• aN eleverna får utveckla språk- och ämneskunskaper parallellt
Källa: Greppa språket

83. Planschen som affisch

84. Skapa interak+on genom språklekar
•ELT guide 1 - Communica2on games
Beginners' communica2on games

85. Har jag ett
klassrum
för alla?
När det gäller din egen
professionella utveckling,
har du funderat över vad
du skulle behöva förändra
eller utveckla för aN dina
elever ska få en bäNre
undervisning och
utbildning?

86. Exit ticket
Vad har du lärt
dig från idag?
Vilka nya tankar
har väckts?
Vad saknar du
mer kunskap
om?
h$ps://answergarden.ch/3805810
Tack för a$ du lyssnande / Nina Emilsson

87. Referenslitteratur
• Bjerregaard, M & Kindenberg, B (2015). Input Språkutvecklande SO-undervisning. Natur och kultur.
• Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur
• Gibbons, Pauline (2018). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur
• Gibbons, Pauline (2018). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet.
Femte upplagan Lund: Studentlitteratur
• Haijer, M. (2003). Språkutvecklande ämnesundervisning— ett andraspråksperspektiv i alla ämnen
• Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning en handbok. Johanneshov: MTM
• Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa (2010). Låt språket bära genrepedagogik i praktiken. Johanneshov: TPB
• Kaya, Anna (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur
• Pettersson, Karin (2021). Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F-3: genrepedagogik, ASL och digitala resurser. Tredje upplagan Lund:
Studentlitteratur
• Sandell Ring, Anniqa (2021). Mångfaldens förskola: flerspråkighet, omsorg och undervisning. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
• Skolverket (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. 2. uppl. (2012). Stockholm: Skolverket
• Skolverket (2022). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
• Stenhagen, Hanna (2014). Språk i alla ämnen : handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning. 1. uppl. Stockholm: Gothia fortbildning