Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Varför lär inte lärare ut vad inlärare
kan lära in? ...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Vad vet vi om hur inläraren lär in?
Du inte kommer i...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Grammatiska utvecklingsstadier:
Processbarhetsteorin...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Utvecklingsstadier i svenska
enligt processbarhetste...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Teachability hypothesis (Pienemann 1985)
Italienskta...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Men
observera att en inlärare inte automatiskt lär i...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Konsekvenser av ”skipping stages”
Inlärare kan undvi...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Tvåspråkighet och språkstörning (1998-2002. Nettelbl...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
En studie om språklig progression
med utgångspunkt i...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
De undersökta läromedlen
Nivå A Nivå B Nivå C Nivå D...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
”Progression” som ett nyckelbegrepp
• ”en systematis...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Resultat - lärandemål
• Viss samstämmighet på en öve...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Progression i kongruens
              ...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Progression i kongruens
              ...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Resultat - lärandemål
• Läromedlen når olika nivåer ...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Texternas ökade svårighetsgrad
Inputen ett steg före...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Texternas ökade svårighetsgrad
AB BC CD
VF .10***...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Slutsatser
• En progression som inte är förankrad i ...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Styrdokumentens (icke-)koppling till
inlärarens gram...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Kommunikation eller grammatik?
Olika teorier förklar...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Kommunikativ språkförmåga (Bachman & Palmer 1996)
St...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Kursplan för utbildning i svenska för invandrare
”Ut...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Att utföra språkliga handlingar
Den nivåbaserade fär...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Problematisering av en handlingsorienterad syn
Probl...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Olika förutsättningar för nivåbeskrivning
Språksyste...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Att dela på form- och funktionsbaserad
bedömning
For...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Grammatisk komplexitet är inte definierad
vaga beskr...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
I frasen skriver enkla och begripliga korta meddelan...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Betyget E Betyget C Betyget A
Eleven skriver med vis...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Man skiljer inte på olika inlärningsprocesser
de men...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Betyget E Betyget C Betyget A
Eleven skriver med vis...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Betyget E Betyget C Betyget A
Eleven skriver med vis...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
PROBLEM 1: Den grammatiska utvecklingen mäts genom d...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Bedömning av svenska som
ett andraspråk utifrån
språ...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
En analysmodell baserad
på Processbarhetsteorin
Tidi...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Hur vet vi att en struktur är processad?
Emergence c...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Eliciteringsstrategier
• Imitation
• Återberättande
...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Elicitering av kongruens
Attributiv kongruens
C: ett...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Elicitering av inversion - modellmening
T: ”Igår bad...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Elicitering av negation i bisats - kortspel
T: jag t...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Skillnad på processning och
automatisering (korrekth...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Komplexitet och korrekthet:
Olika inlärartyper
”The ...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Variation
• Satsdelsvariation i fundamentet – ett me...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Satsdelsvariation i fundamentet
C: Ja / öh ja öh jag...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Variation i ordklass
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
4...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Substantiv vs. pronomen
Överanvändning substantiv
Ma...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Ordvariation – type/token
• type/√token x 2
A:Vi had...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Text på A-nivå
Hon stå leger mat på spis och hund ti...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Text på B-nivå
På helgen. Jag vaknar kl. 11.00. Jag ...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Text på C-nivå
Hur mår du? Jag hopaps att du mår bra...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Text på D-nivå
Mitt namn är XX och jag har bott i No...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Grundläggande komvux
Alla vem träffar inte sin kärle...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Hur använder man bedömningen?
B-nivå
 PT2
 Mellanh...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Undervisning utifrån språkinlärningsteorier
Du inte ...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Ska man undervisa om strukturerna?
• Flera studier v...
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
TACK!
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Referenser
• Agebjörn, A. 2015. Bedömning av korrekt...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Att lära ut vad inlärare kan lära in

4,983 views

Published on

Anna Flyman Mattsson - presentation Sympsoium 2015:
http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/att-l%C3%A4ra-ut-vad-inl%C3%A4rare-kan-l%C3%A4ra-in-1.230223

Published in: Education
  • Login to see the comments

Att lära ut vad inlärare kan lära in

  1. 1. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Varför lär inte lärare ut vad inlärare kan lära in? Om grammatisk utveckling hos andraspråksinlärare. Stockholm 8 oktober 2015 Anna Flyman Mattsson Lektor i svenska som andraspråk Lunds universitet Anna.Flyman_Mattsson@nordlund.lu.se ”Why don’t learners learn what teachers teach?” (Allwright 1984) ”Why don’t teachers teach what learners can learn?” (Kessler 2011)
  2. 2. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Vad vet vi om hur inläraren lär in? Du inte kommer idag Du kommer inte idag Du som kommer inte idag Du som inte kommer idag Utvecklingsstadier oberoende av individuella skillnader Hastighet och slutnivå påverkas av: • Startålder (kritisk period) • Språkbegåvning • Motivation • Social kontext • Psykosociala faktorer • Förhållande mellan L1 och L2 • Undervisning • Inlärningsstilar • Utbildningsbakgrund
  3. 3. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Grammatiska utvecklingsstadier: Processbarhetsteorin Processning 1 2 3 4 5 Mellan satser - - - - + Inom satsen - - - + + Inom frasen - - + + + Lexikal morfologi - + + + + Ord + + + + + ”The task of acquiring a language includes the acquisition of the procedural skills needed for the processing of the language.” (Pienemann1998:1)
  4. 4. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Utvecklingsstadier i svenska enligt processbarhetsteorin Nivå Morfologi Syntax 5. Grammatisk information mellan satser, skillnad huvudsats/bisats Neg före verb i BS, ”Om jag inte dricker kaffe blir jag sjuk” Rak ordföljd i indirekt fråga ”Jag undrar om du kommer i kväll” 4. Grammatisk information inom satser, mellan fraser Predikativ kongruens ”bilen är gul – bil-ar-na är gul-a” Inversion (Adv+V+S) ”Nu dricker jag kaffe” 3. Grammatisk information inom fraser, frasmorfologi Attributiv kongruens ”en gul bil – flera gul-a bil-ar” Sammansatta verbformer ”har köpat – ska köpa” Rak ordföljd efter initialt adverb ”Nu jag dricker kaffe” 2. Ordklass, lexikal morfologi Böjningsmorfem ”köper – köp-te” ”hus – hus-ar” Subjekt före verb ”Jag dricker kaffe” 1. Ord Oböjda ord ”kommer” ”kommer igår” Enstaka konstituenter ”Kaffe, OK?” Exempel på språk som testats för PT: •tyska (Meisel, Clahsen & Pienemann,1981) •engelska (Pienemann & Mackey, 1993) •japanska (Kawaguchi, 2002) •kinesiska (Zhang, 2005). •italienska (Di Biase, 2002) •arabiska (Mansouri, 2005) Pienemann & Håkansson 1999
  5. 5. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Teachability hypothesis (Pienemann 1985) Italiensktalande barn med tyska som L2 undervisades en struktur, X+3 (INV) på en högre nivå än deras nuvarande, X (SVO), X+1 (ADV), X+2 (SEP). Endast barn på nivå X+2 kunde lära sig X+3-strukturen. “structures from Stage X+3 cannot be processed by learners at Stage X or X+1, since these learners have not yet acquired a necessary processing prerequisite for the operation in question” (Pienemann 1989:60 ) Sedan dess har många studier på olika språk bekräftat att stadier inte kan hoppas över genom undervisning (Di Biase 2002, Håkansson 2002, Kawaguchi 2005, Zhang 2005, Mansouri & Duffy 2005)
  6. 6. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Men observera att en inlärare inte automatiskt lär in en struktur för att den är processbar, andra faktorer spelar in. Däremot lär en inlärare INTE in en struktur som inte är processbar, även om tillfällig imitation kan förekomma. Observera också att Teachability hypothesis INTE är en pedagogisk metod!
  7. 7. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Konsekvenser av ”skipping stages” Inlärare kan undvika att skapa en kontext för en struktur som de inte är redo för (Pienemann 1989) När inlärare på X+1 (ADV) undervisades om X+3 (INV), minskade deras användning av ADV (topikalisering) med 75%
  8. 8. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Tvåspråkighet och språkstörning (1998-2002. Nettelbladt, Håkansson, & Salameh) • Kartläggning av tvåspråkiga barn med diagnosen språkstörning. • Nivåmätning av båda språken hos arabisk-svenska barn. Barnen med språkstörning ligger sämre till än de andra barnen (på båda språken), men de utvecklar de grammatiska strukturerna i samma ordning. Svenska i och utanför Sverige (2004-2006. Håkansson, Norrby & Bruzaeus) Jämförelse mellan svenska som andraspråk (i Malmö) och som främmandespråk (i Melbourne). • Samma utvecklingsstadier för grammatik • Skillnader i pragmatik och lexikon Dövas andraspråksinlärning (Schönström 2010) Undersöker dövas inlärning av svenska som ett andraspråk (teckenspråk är L1). Följer PT-stadierna. PT i förhållande till transfer (Sayehli 2013) Testar tre hypoteser om vilket språk som ligger till grund för transfer i L3-inlärning: 1. Målspråket avgör: transfer begränsas av utvecklingsstadierna (Pienemann et al. 2005) 2. L1 transfer-teorier (Leung 2005): förstaspråket påverkar tredjespråket 3. L2 transfer-teorier (Bardel & Falk 2007): andraspråket påverkar tredjespråket Inlärare av L3-tyska med svenska som L1 och engelska som L2. Resultaten stödjer hypotes 1 Studier utifrån PT
  9. 9. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum En studie om språklig progression med utgångspunkt i grammatisk komplexitet och Sfi-läromedel. Flyman Mattsson 2013- • Regeringens satsning på Sfi-utbildningen (ökad valfrihet för eleverna, ökad kompetens för lärare, kvalitetssäkring med nationella slutprov, tydliga mål i kursplanen – men inget om språklig progression) • Koppling mellan andraspråksinlärningsforskning och undervisning (matcha undervisningens läroplan med inlärarens egen läroplan – mot en effektivare undervisning) • Problematisering av progressionsbegreppet (genom tillämpning av språkinlärningsteori som ett komplement till ökning av komplexitet)
  10. 10. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum De undersökta läromedlen Nivå A Nivå B Nivå C Nivå D Extra! Fantastiska texter Framåt A Framåt B Framåt C Mål 1 Mål 2 Rivstart A1+A2 Rivstart B1+B2 Samspråk 1 Samspråk 2 Sfi-boken LÄS! Sfi-boken LÄS! Sfi-boken LÄS! Språknyckeln C Språknyckeln D Språkvägen Språkvägen Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 2 Svenska och mycket mer Svenska och mycket mer Svenska och mycket mer Svenska och mycket mer
  11. 11. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum ”Progression” som ett nyckelbegrepp • ”en systematisk långsam progression” (Extra) • ”en strikt progression” (Mål) • ”en snabb progression” (Rivstart) • “följer den muntliga progressionen” (Framåt) • ”en snabb och tydlig progression” (Svenska i Fokus) Progression mellan kurserna ”Progressionen inom utbildning i svenska för invandrare tydliggörs genom kunskapskraven i de fyra kurserna A till D.” (s.42) ”Progressionen mellan kurserna ligger i det talade språkets och texternas ökade svårighetsgrad.” (s. 66) Ur Kursplaner och kommentarer, Skolverket 2012
  12. 12. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Resultat - lärandemål • Viss samstämmighet på en övergripande nivå: nivå 2-strukturer introduceras ofta tidigt och nivå 5-strukturer sent. • Men på läroboksnivå följer lärandemålen inte de grammatiska utvecklingsstadierna: sammansatta verbformer introduceras tex ofta före preteritum. PT 2 PT 3 PT 4 PT 5 SVO Pret Pres Plur Def VF Attr Pred INV neg V Ind.BS Medelvärde 3,6 5,6 2,4 4,2 3,0 5,6 5,8 7,4 6,0 9,0 10,5
  13. 13. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Progression i kongruens                           Extra numerus/genus (3) Fant. text numerus/genus/definit (3+4) Framåt numerus/genus (3) definit Mål 1 numerus/genus (3+4) definit Mål 2 numerus/genus(3) definit numerus/genus (4) Rivstart numerus/genus (3) numerus/genus (4) definit Samspråk numerus/genus (3) numerus/genus (3+4) Sfi-boken numerus/genus (3) numerus/genus (3+4) definit Språknyck numerus/genus (3) numerus/genus (4) Sv i fokus numerus/genus (3+4) definit Sv & mer genus (3+4) numerus (3+4) definit
  14. 14. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Progression i kongruens                           Extra numerus/genus (3) Fant. text numerus/genus/definit (3+4) Framåt numerus/genus (3) definit Mål 1 numerus/genus (3+4) definit Mål 2 numerus/genus (3) definit numerus/genus (4) Rivstart numerus/genus (3) numerus/genus (4) definit Samspråk numerus/genus (3) numerus/genus (3+4) Sfi-boken numerus/genus (3) numerus/genus (3+4) definit Språknyck numerus/genus (3) numerus/genus (4) Sv i fokus numerus/genus (3+4) definit Sv & mer genus (3+4) numerus (3+4) definit
  15. 15. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Resultat - lärandemål • Läromedlen når olika nivåer på samma kurs. Sfi A Sfi B Sfi C Sfi D PT 5 5 2 PT 4 1 4 4 2 PT 3 1 PT 2 1 Högsta PT-nivå på kursen
  16. 16. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Texternas ökade svårighetsgrad Inputen ett steg före • Sociokulturell teori – zone of proximal development (Vygotsky 1962) • Input hypothesis i+1 (Krashen 1981) • Teachability hypothesis (Pienemann 1985) ”The general input may contain structures which were not introduced for production” (Pienemann 1985:63) Framåt B: ”Inom varje tema finns texter och övningar med varierande svårighetsgrad” Framåt C: ”Alla teman har texter på två nivåer, en grundläggande och en svårare nivå” Samspråk 1: ”Varje kapitel avslutas med en text… Dessa texter har en högre språklig nivå” Språkvägen B: ”Varje tema har två nivåer – nivå 1 består av lättare texter än nivå 2”
  17. 17. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Texternas ökade svårighetsgrad AB BC CD VF .10*** .06*** .13*** INV .08*** .05*** .02 Neg V -.02 .05*** .05*** bisatser .05** .16*** .24*** pret -.35*** .38*** .15*** Framåt B Framåt C Samspråk1 (nivå B+C) Språkvägen B VF .01 .06* .06 .18*** INV -.04 -.09*** .07. .11* Neg V (1+4 negV) (5+4 negV) (3+5 negV) (0 negV) bisatser .13*** .02 .18*** .09. pret .14*** .01 .8*** .02
  18. 18. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Slutsatser • En progression som inte är förankrad i inlärningsforskning riskerar att tappa inläraren vid något tillfälle då processningskapaciteten inte är tillräckligt utvecklad för strukturen i fråga. • Läraren riskerar att lägga tid på att undervisa om strukturer som inläraren redan kan eller hoppa över nivåer som sen gör att inläraren kan få svårt med strukturer på de högre nivåerna (inläraren kan tillfälligt lära in strukturen som en helfras) • Om strukturerna som står som lärandemål inte samtidigt får utrymme i texterna begränsas antalet kontexter för strukturen. • Avsaknad av en gemensam definition av progression gör till exempel att man kommer olika långt med olika läromedel på de olika nivåerna. “Thirty years of modern SLA research has repeatedly demonstrated that learners do not acquire grammatical structures or lexical items on demand, or in the order in which they happen to be presented by a teacher or textbook” (Long, 2007: 121).
  19. 19. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Styrdokumentens (icke-)koppling till inlärarens grammatiska utvecklingsstadier
  20. 20. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Kommunikation eller grammatik? Olika teorier förklarar olika delar av språkinlärningen: • Vad vi lär in (ofta lingvistiskt inriktade, ex. interimspråkshypotesen, funktionalismen) • Hur vi lär in (ofta kognitivt inriktade, ex. informationsprocessning, individuella skillnader, utvecklingsstadier) • Varför vi lär in det vi gör (socialt inriktade, ex. sociokulturell teori, interaktionshypotesen, konversationsanalys)
  21. 21. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Kommunikativ språkförmåga (Bachman & Palmer 1996) Styrdokument grund i: Kommunikativ språkförmåga Organisatorisk kompetens (kunskap om språksystemet) Pragmatisk kompetens (kunskap om språkanvändning) Formell språklig kompetens Fonologisk, lexikal, grammatisk kunskap Sociolingvistisk kompetens Anpassning till mottagaren Funktionell kompetens Talakter, olika språkfunktioner Textuell kompetens Textbindning, referensbindning, olika typer av texter Strategisk kompetens
  22. 22. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Kursplan för utbildning i svenska för invandrare ”Utbildningen i svenska för invandrare karaktäriseras av att eleven utvecklar en kommunikativ språkförmåga. Detta innebär att kunna kommunicera, såväl muntligt som skriftligt, utifrån sina behov. Eleven måste få kunskaper och färdigheter av olika slag för att kunna göra relevanta språkliga val i förhållande till den aktuella kommunikativa situationen. Den kommunikativa språkförmågan innefattar olika kompetenser som samverkar och kompletterar varandra. En kommunikativ språkförmåga förutsätter därför både tillgång till ett språkligt system och kunskaper om hur detta system används. Kunskap om det språkliga systemet innefattar ord, fraser, uttal och grammatiska strukturer, medan kunskap om språkanvändningen handlar om hur man bygger upp en text och gör funktionella språkliga val och anpassningar i förhållande till mottagare och syfte. En viktig kompetens är även att kunna använda strategier för att på det mest effektiva sättet få fram sitt budskap”. Ur kursplan för utbildning i svenska för invandrare 2012
  23. 23. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Att utföra språkliga handlingar Den nivåbaserade färdighetsbedömning som görs i skolan idag utgår ifrån vad inläraren kan göra med språket. ”Språkanvändning – vilket även inkluderar språkinlärning – omfattar de handlingar som människor utför i egenskap av individer och sociala aktörer.” (GERS: Gemensam europeisk referensram för språk, s. 9) • Man tenderar att mäta den grammatiska utvecklingen genom den funktionella ”there appears to exist a tension in language testing circles arising from the desire to measure functional ability while at the same time assessing test-takers’ linguistic accuracy” (Ellis 2008:19)
  24. 24. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Problematisering av en handlingsorienterad syn Problem 1 Den grammatiska utvecklingen mäts genom den funktionella men de följs inte nödvändigtvis åt
  25. 25. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Olika förutsättningar för nivåbeskrivning Språksystemet • L1-talare har vissa grundläggande språkkunskaper som är gemensamma för alla (baslexikon, morfologi, syntax, fonologi). Dessa kunskaper är automatiska och kommunikativa. • Har inte med kognitiv utveckling att göra och kan därmed inte kopplas till ålder eller kurs. Tid med språket är den viktigaste faktorn för framgång. Språkets funktion • Det finns ingen övre gräns för L1-talares språkkunskaper och språkanvändning – variationen är stor. • L2-inlärare utvecklar språkanvändning parallellt med språksystemet, genreskrivande kan till exempel fungera bra även om formerna inte är färdigutvecklade. • Utveckling av språkets funktion har med den kognitiva utvecklingen att göra.
  26. 26. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Att dela på form- och funktionsbaserad bedömning Formbaserad bedömning Funktionsbaserad bedömning Progression definierad för varje enskild kompetens (lexikon, morfosyntax, fonologi) Progression definierad för varje enskild färdighet (läsa, skriva, lyssna, tala) Exklusiv för L2-talare: språkutveckling Även för L1-talare: kognitiv utveckling Beskrivning av nivå kopplad till ”förstaspråksnivå” Beskrivning av nivå kopplad till måluppfyllelse för aktuell ålder eller kurs Experimentellt eliciterat material I huvudsak autentiskt material Möjliggör frekventa bedömningar med ett minimum av godtycklighet Tar mer tid i anspråk men ser förhållandet mellan form, funktion och social kontext  Observera att detta INTE innebär att form och funktion utvecklas fristående från varandra, utan snarare att en mätning av språklig kompetens måste ta hänsyn till att olika delar av språket kan ha kommit olika långt vid en viss tidpunkt i språkutvecklingen.
  27. 27. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Grammatisk komplexitet är inte definierad vaga beskrivningar av språkutveckling ger godtycklighet i bedömningen Problem 2
  28. 28. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum I frasen skriver enkla och begripliga korta meddelanden, hälsningar och texter om sig själv och upplevda händelser står ordet begripliga för att eleven kan använda några få enkla grammatiska strukturer och mönster och många gånger göra sig förstådd. Formuleringen relativt tydliga innebär att eleven kan använda enkla strukturer och mönster och oftast göra sig förstådd. Uttrycket tydliga handlar om att eleven kan använda vanliga strukturer och mönster och uttrycka sig förhållandevis exakt. Begreppet enkel används alltid för att ange graden av komplexitet och inte för att ange att något är lätt att göra. Till exempel i frasen visar prov på god språklig variation, som innebär att eleven har tillgång till och använder sig av en bredare repertoar av ord och satsstrukturer för att uttrycka samma sak på olika sätt och göra en framställning mer omväxlande och dynamisk. Uttrycken används också för att beskriva hur förtrogen eleven är med något, som i frasen använder med relativt god säkerhet både enkla och mer avancerade grammatiska strukturer i sina texter. Ur Svenska för invandrare - kursplaner och kommentarer (Skolverket 2012)
  29. 29. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Betyget E Betyget C Betyget A Eleven skriver med visst flyt beskrivande, redogörande och argumenterande texter om bekanta ämnen. Eleven skapar i huvudsak fungerande struktur i sina texter och visar viss variation i ordförråd och meningsbyggnad. Eleven använder med viss säkerhet enkla och mer avancerade grammatiska strukturer i sina texter. Eleven för och sammanställer på ett i huvudsak fungerande sätt anteckningar för eget skrivande. Eleven väljer och använder på ett i huvudsak fungerande sätt olika strategier för skrivande. Eleven skriver med relativt gott flyt beskrivande, redogörande och argumenterande texter om bekanta ämnen. Eleven skapar relativt väl fungerande struktur i sina texter och visar förhållandevis god variation i ordförråd och meningsbyggnad. Eleven använder med relativt god säkerhet både enkla och mer avancerade grammatiska strukturer i sina texter. Eleven för och sammanställer på ett relativt väl fungerande sätt anteckningar för eget skrivande. Eleven väljer och använder på ett ändamålsenligt sätt olika strategier för skrivande Eleven skriver med gott flyt beskrivande, redogörande och argumenterande texter om bekanta ämnen. Eleven skapar väl fungerande struktur i sina texter och visar god variation i ordförråd och meningsbyggnad. Eleven använder med god säkerhet enkla och mer avancerade grammatiska strukturer i sina texter. Eleven för och sammanställer på ett väl fungerande sätt anteckningar för eget skrivande. Eleven väljer och använder på ett ändamålsenligt och effektivt sätt olika strategier för skrivande Kurs D (B1/B1+), Skriftlig färdighet (Utbildning i svenska för invandrare. Kursplan och kommentar. 2012:30)
  30. 30. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Man skiljer inte på olika inlärningsprocesser de mentala processerna utvecklas parallellt, men inte nödvändigtvis i samma takt Problem 3
  31. 31. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Betyget E Betyget C Betyget A Eleven skriver med visst flyt beskrivande, redogörande och argumenterande texter om bekanta ämnen. Eleven skapar i huvudsak fungerande struktur i sina texter och visar viss variation i ordförråd och meningsbyggnad. Eleven använder med viss säkerhet enkla och mer avancerade grammatiska strukturer i sina texter. Eleven för och sammanställer på ett i huvudsak fungerande sätt anteckningar för eget skrivande. Eleven väljer och använder på ett i huvudsak fungerande sätt olika strategier för skrivande. Eleven skriver med relativt gott flyt beskrivande, redogörande och argumenterande texter om bekanta ämnen. Eleven skapar relativt väl fungerande struktur i sina texter och visar förhållandevis god variation i ordförråd och meningsbyggnad. Eleven använder med relativt god säkerhet både enkla och mer avancerade grammatiska strukturer i sina texter. Eleven för och sammanställer på ett relativt väl fungerande sätt anteckningar för eget skrivande. Eleven väljer och använder på ett ändamålsenligt sätt olika strategier för skrivande Eleven skriver med gott flyt beskrivande, redogörande och argumenterande texter om bekanta ämnen. Eleven skapar väl fungerande struktur i sina texter och visar god variation i ordförråd och meningsbyggnad. Eleven använder med god säkerhet enkla och mer avancerade grammatiska strukturer i sina texter. Eleven för och sammanställer på ett väl fungerande sätt anteckningar för eget skrivande. Eleven väljer och använder på ett ändamålsenligt och effektivt sätt olika strategier för skrivande Kurs D (B1/B1+), Skriftlig färdighet (Utbildning i svenska för invandrare. Kursplan och kommentar. 2012:30) En masteruppsats visar att Swedextestens kriterium 3 (komplexitet och korrekthet) bedöms utifrån korrekthet Agebjörn 2015
  32. 32. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Betyget E Betyget C Betyget A Eleven skriver med visst flyt beskrivande, redogörande och argumenterande texter om bekanta ämnen. Eleven skapar i huvudsak fungerande struktur i sina texter och visar viss variation i ordförråd och meningsbyggnad. Eleven använder med viss säkerhet enkla och mer avancerade grammatiska strukturer i sina texter. Eleven för och sammanställer på ett i huvudsak fungerande sätt anteckningar för eget skrivande. Eleven väljer och använder på ett i huvudsak fungerande sätt olika strategier för skrivande. Eleven skriver med relativt gott flyt beskrivande, redogörande och argumenterande texter om bekanta ämnen. Eleven skapar relativt väl fungerande struktur i sina texter och visar förhållandevis god variation i ordförråd och meningsbyggnad. Eleven använder med relativt god säkerhet både enkla och mer avancerade grammatiska strukturer i sina texter. Eleven för och sammanställer på ett relativt väl fungerande sätt anteckningar för eget skrivande. Eleven väljer och använder på ett ändamålsenligt sätt olika strategier för skrivande Eleven skriver med gott flyt beskrivande, redogörande och argumenterande texter om bekanta ämnen. Eleven skapar väl fungerande struktur i sina texter och visar god variation i ordförråd och meningsbyggnad. Eleven använder med god säkerhet enkla och mer avancerade grammatiska strukturer i sina texter. Eleven för och sammanställer på ett väl fungerande sätt anteckningar för eget skrivande. Eleven väljer och använder på ett ändamålsenligt och effektivt sätt olika strategier för skrivande Det var 24 december gick jag till affären och köpte present för mina barn. Det var en fest klänning och en tröja med bexa för mina barn och de var fina. Sen min man gick till Lidl och köpre julgran mel ljustak och några saker som det är speciat för nyår och fyrverkerier. Sen han kom och vi garnerade hem fönster tillsamman och det var jattefina. På nyårsdag jag dukade borde som jag låg mat på bordet med ljus och det blev jattefint. på kvällen kl 21:00 klä vi på sig fina kläder och gick åt och drack mat tillsammans. Sen spelade vi musik och dansade tillsammans. Blev vi trötta för att vi dansade mycket och mina barn var mycket glad och skrattade hela tiden. När bli kl 23.50 gick vi ute vid vårt hus och var de många människor och alla fyrverkerier och himmel blev ljus och jatteskön. Sen ble kl 24.00 och gratulerade alla och kamade varandra. var det underbart dag.
  33. 33. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum PROBLEM 1: Den grammatiska utvecklingen mäts genom den funktionella Mäta grammatiken separat från funktionen PROBLEM 2: Grammatisk komplexitet är inte definierad Definiera grammatisk komplexitet genom språkinlärningsteori PROBLEM 3: Man skiljer inte på olika inlärningsprocesser Göra separata mätningar på processerna Hur kan vi möta de här svårigheterna? Korrelation mellan lingvistisk och funktionell kompetens saknas (Ellis 2008; Hulstijn 2011) Så länge vi inte vet hur dessa kompetenser korrelerar, är det bättre att mäta dem med separata test (Ellis 2008).
  34. 34. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Bedömning av svenska som ett andraspråk utifrån språkinlärningsteorier
  35. 35. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum En analysmodell baserad på Processbarhetsteorin Tidig inlärning Senare inlärning Bedömning av svenska som andraspråk. En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. Flyman Mattsson & Håkansson 2010 Formen i fokus
  36. 36. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Hur vet vi att en struktur är processad? Emergence criterion Den första och systematiska förekomsten i obligatorisk kontext: Morfologisk variation  gå, gick, går… Lexikal variation  ropade, hoppade, trampade… (Kreativ konstruktion = överanvändning av regel  gådde)
  37. 37. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Eliciteringsstrategier • Imitation • Återberättande • Modellmening med bilder – ”trädet är grönt” • Översättning • Spel – parkort där en gör och en inte gör ”jag fick mannen som inte sover” ”Today I saw a beautiful garden, the tree was green, the leaves were green, even the sky was green. The flowers that weren’t dead yet, were picked by a boy”.
  38. 38. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Elicitering av kongruens Attributiv kongruens C: ett grönt appel äpp äpple C: öh en / röd byxer C: ett grönt/ ett grön xx C: en röd blommer /blommor C: röd äppel / ett rött äpple C: ett rött äpp / öh / en röd bil Predikativ kongruens C: ah den äpple är kul öh gult C: bilen är / röd öh // gul C: öh hunden är / grön C: äpple eh äppelt är gul C: öh/ stolar är gr grön C: bilen är gul/ öh/ huset är gul Elev på kurs C, Sfi: PT3 + PT4 - Attributiv kongruens D: jag ser/ e grön/ ett grönt äpple D: jag ser grön/ gröna löv D: jag ser en gul blomma D: jag ser tre stycken gula bananerna D: jag ser en gul tre (träd) D: jag ser en två stycken/ah /två gula stycken äpple/ apple/ päron/ applen Predikativ kongruens D: aha äpplen är grön D: lov, lov, lov (löv) är grön, gröna D: blomma är gul D: bana, ah/bananer är gul, gula D: ah tre är/ tre e tres (trädet) är gul D: byxor är röd D: taket är rött Elev på kurs D, Sfi: PT3 + PT4 +
  39. 39. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Elicitering av inversion - modellmening T: ”Igår badade jag i en sjö” / vad gjorde du? C: igår jag studerade lite svenska. C: i lördag öh jag gick till café C: i sommar jag öh / jag åkte till andra andra stan C: ikväll jag vill studera öh jag ska studera svenska språket C: i helgen jag ska gå till kuson // jag träffa med min kuson / kusin C: i morse jag vaknar och öh jag dricker kaffe och äter frukost åt frukost C: nästa år jag planera att / jag ska jag planera ska gå till /jag ska / gå till university / och studera T: jag vill att du försöker svara som jag gör/ igår badade jag i en sjö, vad gjorde du? D: igår gick jag till skolan D: i lördags ah/ har jag varit i min kusins hus D: i sommar reste jag till västkusten D: efter skolan går jag hem D: ikväll ska jag titta på min favoritfilm / på TV D: eh på helgen ska jag träffa mina bänner, vänner i stan D: i lördags/ fixade jag mina blommor i altanen Elev på kurs C, Sfi: PT4 - Elev på kurs D, Sfi: PT4 +
  40. 40. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Elicitering av negation i bisats - kortspel T: jag tar ett kort och du tar ett kort. Jag fick mannen eller flickan som inte vill titta. C: barnet som vill sova C: mannen cyklar C: mannen cyklar inte C: flickan gungar inte C: öh flickan vill titta C: men (min?) hunden kan inte spela fotboll C: men (min?) flickan hoppar inte C: ja vill (anm. fick?) öh pojken kan inte klättra C: å jag fick / pojken kan inte simma T: då vill jag att du säger som jag säger /jag fick flickan som inte vill titta D: jag fick barnet vill äta D: jag fick barnet som vill inte äta/ som/ som/ som inte vill äta D: jag fick hunden som/ som inte kan spela fotboll D: jag fick mannen som rider in/ som inte rider D: jag fick barnet som inte vill sova, sova D: jag fick pojken som inte kan simma Elev på kurs C, Sfi: PT5 - Elev på kurs C, Sfi: PT5 +
  41. 41. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Skillnad på processning och automatisering (korrekthet) Processning I deta dagen vi fick många stora problemer, min fru bliv liten bekymmer eftersom hon har tänkt myckt av sin skola att ska bli dålig. Jag hade myck jobbet för tog hand om min famjli. Jag hämtade min doter fran dages. Jag lagade en stor lunch för oss. Jag ringade till min mamma. Hon var sjuk okså, men var ensam, jag hoppas kan hon tar hand om själv, jag tröstade henne. Jag be att hon få uppehållstillstånd här i sverige. P.g.a. hon beroende på mig. Vi hade väntat ett beslut. Nivå 2 Automatisering I deta dagen vi fick många stora problemer, min fru *bliv liten bekymmer eftersom hon har tänkt myckt av sin skola att ska bli dålig. Jag hade myck jobbet för tog hand om min famjli. Jag hämtade min doter fran dages. Jag lagade en stor lunch för oss. Jag *ringade till min mamma. Hon var sjuk okså, men var ensam, jag hoppas kan hon tar hand om själv, jag tröstade henne. Jag *be att hon *få uppehållstillstånd här i sverige. P.g.a. hon * beroende på mig. Vi hade väntat ett beslut. Verbmorfologi: 9/14 obligatoriska kontexter (64%) Korrektheten brukar mätas mot 80-90 %, som motsvarar en infödd talare
  42. 42. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Komplexitet och korrekthet: Olika inlärartyper ”The recycler”* Vi hade roligt. Vi såg en brun björn i en bur. Vi såg apor och sälar. Maten var god. Vi åt på en restaurang. Jag åt köttbullar och lingon. Det var spännande. ”The risk-taker”* När jag kom in jag gav honom en kram. Vi fick satt för att filmen skulle börja. Alla hörade och satt en häst som en flicka ridade in på filmen. *hämtat från Norrby & Håkansson 2007
  43. 43. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Variation • Satsdelsvariation i fundamentet – ett mer avancerat språk har större andel icke-subjekt i fundamentet • Ordklassvariation – ett mer avancerat språk har till exempel fler nominaliseringar • Ordvariation – ett mer avancerat språk har ett större type/token-värde Nästa bild
  44. 44. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Satsdelsvariation i fundamentet C: Ja / öh ja öh jag heter NN / jag bor i [stadsdel] öh i [stad] på X-gatan etthundratjugotre/ min lägenhet är // 55 meter öh öh det har två / två rummet / två rum och kök öh /det är bra/ jag trivs i min lägenhet/ jag eh det/ det är öh öh // tre // våning Jag heter Ladan Ali Abdulle. Jag kommer från Mogadishu i Somalia. Jag kom till Sverige i december för tre år sedan. Jag talar somaliska och lite svenska. Jag studerar sfi. Jag går på C-kursen. Det är inte svårt. Jag pratar och skriver ganska bra. Jag förstår vad min lärare säger. Men jag vill ha tolk ibland – på sjukhuset till exempel. Jag har ingen svensk kompis. Men jag pratar lite svenska hemma med min man. Vi dricker kaffe och pratar svenska 30 minuter varje dag. Jag ställer en fråga och han svarar. Han frågar mig och jag svarar. Min man är också från Somalia. Somaliska har nästan samma bokstäver som svenska. Vi har inte å, ä och ö. Men en del ljud är olika och orden är olika. Jag kan inte så många ord. Och jag behöver träna på verb. Sfi-boken Läs! Kurs B & C, 2009 Andelen inverterad ordföljd är ca 40 % hos vuxna modersmålstalare av svenska
  45. 45. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Variation i ordklass 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 20-22 mån 4 år talspråk bruksprosa subst verb adj (+part) adverb pron konj prep interj Säger något om: • relationen mellan substantiv och pronomen • talspråklighet (verb, adverb, pronomen) • komplexitet genom bisatser (subjunktioner) • textbindning (konjunktioner, subjunktioner) • utbyggd text genom adverbial (prepositioner, subjunktioner, adverb) • utbyggd text genom adjektiv
  46. 46. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Substantiv vs. pronomen Överanvändning substantiv Marsvinen har inte en familj. Marsvinen kommer från Sverige. Marsvinet heter Markus. Men Markus hade en kompis som kommer från Kanada. Men han heter Mats. Mats har ingen familj. Det är ett annat Marsvin som är inte en pojke. Men moli åkso hade inga familj. Moli komer Panama. Men nu ä alla marsvinarna en familj. Men alla är glada. Överanvändning pronomen först han hoppade me bilen å sen han gå där där han styrde å styrde styrde å sen han gått i träden han ramla å sen dom tog- i stället för gubben dom tog bilen den inte dom ska laga den å dom trodde att träden va gubben ja dom läggde pl plåster han tyckte att de va inte rolit han vill inte vara så bra men dom tog bilen i stället
  47. 47. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Ordvariation – type/token • type/√token x 2 A:Vi hade roligt. Vi såg en brun björn i en bur. Vi såg apor och sälar. Maten var god. Vi åt på en restaurang. Jag åt köttbullar och lingon. Det var spännande. B:När jag kom in jag gav honom en kram. Vi fick satt för att filmen skulle börja. Alla hörade och satt en häst som en flicka ridade in på filmen. Text A: 32 ordtecken och 22 ordtyper  22/√32x2= 2,8. Text B: 30 ordtecken och 24 ordtyper  24/√30x2 = 3,1 Nästa bild
  48. 48. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Text på A-nivå Hon stå leger mat på spis och hund titar på mat Hon talar med min man och han skriter och hund millan han och hon. Han smoker mat min hund och hund båkem. Han sägr maykat bra till min fru Han tittar min fru ge till hund PT-nivå PT2: + (leger, titar, talar, skriter, osv) PT3: / PT4: / PT5:/ Automatisering Verbmorfologi 3/11 =27% Satsdelsvariation 0/8 icke-subjekt
  49. 49. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Text på B-nivå På helgen. Jag vaknar kl. 11.00. Jag duschar. Sedan laga mat. Kloclan 13.00 jag träffa vänner och vi gå till fotbollsplan nära gamla Skolan. Vi spela forboll 2-3 timma per dag. Iblan badminton och lagamat och äta tillsamman. Jag tycker om dotor. Jag sitta vid dotor vjru dag. spela spel och chata. PT-nivå PT2: + (vaknar-duschar, klockan-skolan ) PT3: / (”gamla skolan” räcker inte) PT4: - PT5: / Automatisering Verbmorfologi 3/12 Bestämd form 3/4 Plural 1/1 = 41% korrekthet Satsdelsvariation 3/9 icke-subjekt =33%
  50. 50. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Text på C-nivå Hur mår du? Jag hopaps att du mår bra. Mitt område heter Hageby. Det är jättefin. Det finns Hagebycentrum nära för mig. Det finns många dagis, Skolan och vårdcentralen den fördelar. Nackdelar här tillexempel Jag har inte hiss i byggnad Jag måste trappa upp tre vånning. Det finns en hiss men inte många byggnade. Man måste promenera lång väggen om Jag gå till busshållen. Min tvättstuga borta för mig också. Jag tänker flytta från min områden. PT-nivå PT2: + (mår-har, finns-hoppas, skolan- vårdcentralen-busshållen, område-områden) PT3: + (måste trappa-måste promenera- tänker flytta) PT4: - (Det är jättefin) PT5: / Automatisering Verbmorfologi 9/12 Bestämd form 3/6 Plural 2/4 Verbfraser 3/3 = 68% korrekthet Satsdelsvariation 0/12 icke-subjekt
  51. 51. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Text på D-nivå Mitt namn är XX och jag har bott i Norrköping i två år. Jag studierar på SFI och cyklar varje dag. Alla mäniskor har mobiltelefon, och jag tycker att mobiltelefon är viktiga idag. En fördel (med mobiltelefon) är att det går snabbare att prata med en person än att skriva brev. En nackdelar (med mobiltelefon) är att abonnameng är dyrt. Det som dåligt är att små barn använder mobiltelefon och spelar hela dagarna. Det är inte bra när människorna använda mobiltelefon en massa timmar per dag, istälelt för leka med barnen eller besök familjen. PT-nivå PT2: + (studierar-cyklar-spelar, dag-dagarna, mäniskor-människorna osv) PT3: + (har bott) PT4: + (är dyrt, är dåligt) PT5: / Automatisering Verbmorfologi 14/15 Bestämd form 4/4 Plural 6/7 Verbfraser 1/1 Predikativ kongruens 2/3 = 90% korrekthet Satsdelsvariation 0/9 icke-subjekt
  52. 52. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Grundläggande komvux Alla vem träffar inte sin kärlek drömmar om det. Då tänker många människor, vi kan vara lyckliga. Efter några tid, när känsla inte så stark, förälskade börja se i varandra ny och ny egenskapen, som ibland gillar inte de. Kommunikations problems som inte så sellan uppstår mellan män och kvinna, det ses av de på olika sätt. Psykolog Alena Samoshina påstår, att män tycker inte om små detalier. För de viktigaste förstår och lösa problemet i hela. Kvinnor kan utrycka sin känslor om små saker, men samma tid inte föreslå några möjligt väg att lösa problemet. När kärlekspar kan inte komma överens, börjar förebråelser och ett problem verka stort, än det är på riktigt. PT-nivå PT2: + (träffar-gillar osv, problem-problemet osv) PT3: + (kan vara-kan uttrycka-kan komma) PT4: + (kan vara lyckliga, verka stort, Då tänker, När…, börjar) PT5: + (som inte så sellan uppstår) Automatisering Verbmorfologi 9/12 Bestämd form 3/5 Plural 9/11 Verbfraser 3/4 Predikativ kongruens 2/2 Inversion 2/3 Neg i bisats 1/5 = 69% korrekthet Satsdelsvariation 4/6 icke-subjekt =67%
  53. 53. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Hur använder man bedömningen? B-nivå  PT2  Mellanhög korrekthet (drygt 41%)  Hög variation i fundamentet (33%) Nästa grammatiska nivå + automatisering. A-nivå  PT2  Låg korrekthet (27 %)  Ingen variation i fundamentet (0) C-nivå  PT3  Mellanhög korrekthet (68%)  Ingen variation i fundamentet (0) Nästa grammatiska nivå + våga variera Identifiera vilken eller vilka av de olika processerna som behöver omedelbar fokus och vilka som fungerar (processbarhet, automatisering, variation) Grundvux  PT5  Mellanhög korrekthet (69%)  Hög variation i fundamentet (67%) Träna automatisering D-nivå  PT 4  Hög korrekthet (90%)  Ingen variation i fundamentet (0) Våga variera
  54. 54. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Undervisning utifrån språkinlärningsteorier Du inte kommer idag Du kommer inte idag Du som kommer inte idag Du som inte kommer idag Inlärarens nivå Lärarens nivå Träning Varierad kontext Processning Explicit grammatikundervisning
  55. 55. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Ska man undervisa om strukturerna? • Flera studier visar att ”focus on form”, dvs att ta upp strukturerna när de dyker upp, är mest effektivt (t.ex. Ellis 1997, Doughty & Williams 1998) • Explicit grammatikundervisning är mer effektiv än implicit men ”Focus on form” och ”Focus on formS”, dvs att presentera strukturerna en i taget, är lika effektiva (Norris & Ortega 2000) • Det finns en del grammatiska regler som är lättare än andra att lära ut. Ordböjning är t.ex. lättare att lära ut än ordföljd. (Hulstijn 1995) • Undervisning om grammatiska strukturer skyndar på inlärningen av dessa om de följer inlärarens egna utvecklingsstadier (Håkansson 1998) Skilj på grammatisk utveckling i inlärarspråket, undervisning om grammatik och pedagogik!
  56. 56. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum TACK!
  57. 57. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Referenser • Agebjörn, A. 2015. Bedömning av korrekthet och komplexitet i ett muntligt språkfärdighetstest. Masteruppsats. Lunds universitet. • Council of Europe. 2001. Common European Framework of Reference for Languages: language, teaching, assessment. Cambridge: Cambridge University Press. • Ellis, Rod. 2008. Investigating grammatical difficulty in second language learning: Implications for second language acquisition research and language testing. International Journal of Applied Linguistics 18(1). 4–23. • Flyman Mattsson, A. & Håkansson, G. 2010. Bedömning av svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. • Hulstijn, Jan H. 2011. Language Proficiency in Native and Nonnative Speakers: An Agenda for Research and Suggestions for Second-Language Assessment. Language Assessment Quarterly 8(3). 229–249. • Håkansson, Gisela. 2002. Learning and teaching of Swedish: A Processability Perspective. In Bruno Di Biase. (ed.), Developing a second language. Acquisition, processing and pedagogy of Arabic, Chinese, English, Italian, Japanese, Swedish. Language Australia Publication • Krashen, S. 1981. Second language acquisition and second language learning. Oxford: Pergamon Press. • Long, Michael. 2007. Problems in SLA. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates. • Norrby, C & Håkansson, G. 2007 The Interaction of Complexity and Grammatical Processability – The Case of Swedish as a Foreign Language IRAL 45. 45-68 • Norris, John M. & Lourdes Ortega. 2000. Effectiveness of L2 Instruction: A Research Synthesis and Quantitative Meta-Analysis. Language Learning 50(3). 417–528. • Pienemann, M. 1985. Learnability and syllabus construction. I Hyltenstam, K. & Pienemann, M. (red.) Modelling and Assessing Second Language Acquisition. Multilingual Matters. • Pienemann, Manfred. 1989. Is language teachable? Psycholinguistic experiments and hypotheses. Applied Linguistics 10. 217–244. • Pienemann, M. 1998. Language Processing and Second-Language Development: Processability Theory. Amsterdam: John Benjamins. • Pienemann, M. & Håkansson, G. 1999. A unified approach toward the development of Swedish as L2. A Processability Account. Studies in Second Language Acquisition 21 (383–420). • Sayehli, S. 2013. Developmental Perspectives on Transfer in Third Language Acquisition. Travaux de l'institut de linguistique de Lund, 51. Doktorsavhandling. • Schönström, Krister. 2010. Tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk. • Skolverket. 2004. Bedömningsmaterial – Svenska för invandrare. Kurs A-D. www.skolverket.se. • Vygotsky, L. 1962. Thought and language. Cambridge, MA. MIT Press.

×