Presentation från föreläsning med språkforskaren Anna Flyman Mattsson, Lunds Universitet. Språkdag för pedagoger i Malmö stad den 14 oktober 2014. Arrangör: FoU Malmö Utveckling / Pedagogisk Inspiration Malmö, Malmö stad

1. Myter om språk i relation till språkinlärningsteorier – mot en grund för arbete mot flerspråkighet i skola och förskola
Malmö 30 jan 2014
Anna Flyman Mattsson
Lunds universitet
Anna.Flyman_Mattsson@nordlund.lu.se

2. Flerspråkighet är ett normaltillstånd
9 länder hyser mer än hälften av världens språk
Papua Nya Guinea (830 språk)
Indonesien (670 språk)
Nigeria (410)
Indien (380)
Kamerun (270)
Australien (250)
Mexiko (240)
Zaire (210)
Brasilien (210)
Språklig mångfald i världens länder:
Papua Nya Guinea (0,990)
Vanuatu (0,974)
Solomon Islands (0,967)
Centralafrikanska republiken (0,959)
Kongo (0,948)
Tanzania (0,947)
Kamerun (0,946)
Chad (0,944)
Indien (0,940)
Mozambique (0,932)
(Sverige 0,145)
(Danmark 0,055)
(Norge 0,072)
(Finland 0,148)
Diversity index = probabiliteten att två personer i landet ska ha samma modersmål (1 = alla har olika, 0 = alla har samma)
Källa: ethnologue.com
Fördelning av världens språk:
Asien 34%
Afrika 30%
Oceanien 18%
Nord- och Sydamerika 15%
Europa 3%

4. Med utgångspunkt i mångfald och flerspråkighet
Språklag (2009:600)
14 § Alla ska ha rätt till språk: både det
svenska språket, det egna
modersmålet/ minoritetsspråket, liksom
möjlighet att lära sig främmande språk.
Skollag (2010)
Kap. 10 (grundskola) 7 §,
Kap. 15 (gymnasieskolan) 19 §
En elev som har en vårdnadshavare med ett
annat modersmål än svenska ska erbjudas
modersmålsundervisning i detta språk om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande kunskaper (resp. goda) i språket.
Modersmålsundervisning i ett nationellt
minoritetsspråk ska erbjudas även om språket
inte är elevens dagliga umgängesspråk i
hemmet.
Lgr11
”[Undervisningen] … skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.”
Skollag 10 § Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål
Lpfö98, Reviderad 2010
Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål.
Förskolan ska stäva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

5. Men ändå…
har få elever modersmålsundervisning och modersmålsstöd (runt 50% av berättigade)
har modersmålslärare och SVA-lärare låg status
handlar debatterna om svenska ELLER modersmål
förbjuds användningen av modersmål på en del skolor
fungerar inte ämnet svenska som andraspråk som en resurs
är det ”mainstream” som gäller
är lingvisismen stark
osv

6. Några förklaringar kan vi hitta i väl spridda myter
Myt 1: Svenskan kommer att försvinna eller utarmas
Myt 2: Språket följer en norm
Myt 3: Barn lär sig språk snabbt
Myt 4: Modersmålet utvecklas på bekostnad av andraspråket
Myt 5: Flerspråkiga blandar ihop språken
Myt 6: Forskningen är oenig kring flerspråkighet

7. 1. Är svenskan på väg att försvinna eller utarmas?
”Sådär då, nu går vi i graven kära svenskar... Läs och gråt. Guzz och keff är två ord på det som ofta kallas Rinkebysvenska - en svenska kryddad med låneord från andra språk. Nu är de två orden klara för SAOL - och därmed etableras de som "riktig svenska". Varför detta beslutet? Vad har flugit i oss?”
https://www.flashback.org/t248631,110330
”Ungdomens språk blir mer och mer oartikulerat. Det
slarvas med uttalet av orden. Ordförrådet är torftigt utan
nyskapelser om man bortser från förstärkningsord och
svordomar, vilka tyvärr överflödar”
DN 1963
”Bruket av slang trasar sönder distinktioner och suddar ut
nyanser. Ungdomar kan inte uttrycka sig rätt och inte heller
tala så det hörs” DN 1934
”Detta nya språk som överflödas av slangord, är oftast
fullkomligt oförståeligt för en oinvigd” SvD 1898

8. Språket har alltid förfallit!
”Sverige har fått ett nytt språk. Det förekommer inte ännu vid Svenska akademiens förhandlingar (-) Det nya språket idkas mest af folk i den afvundsvärda belägenheten att inte behöfva göra just någonting annat än syssla med sån där lek, folk som sitter på förmiddagsbarer och konditorier och inte vet hvad de härnäst ska ta sig till. Så ha de hittat på denna lek, som heter söderamerikanska och limmat ihop ett språk med några bitar grabbslang, liten smula tjufspråk, en del zigenarmål och resten fri fantasi, som tillsammans blifvit det nya stockholmsmålet.”
Aftonbladet 1912
Ekensnacket – den tidens Rinkebysvenska
Tidigare lånord
kille, tjej, lattja, jycke (från romani)
kola (dö), kul (från finska)
kis, fika, sno, stålar (från Månsing)
”Oförstörd” svenska?
Thialfi ok Holmlaug letu ræisa stæina thessa alla at Banka, sun sinn. Es atti æinn seR skip ok austr styrdhi i Ingvars lidh
Svinnegarnsstenen, 1000-talet

9. Svenskans styrka
•Svenskan är ett starkt språk (89e plats, litteratur, skrift etc)
•Lånord och inflytande från andra språk är normalt och har alltid pågått
•Språkförändring är en naturlig process – språket förändras med talarna
•Domänförlust till engelskan regleras av språklag
Pågående förändringar?
Satsadverbialets placering i huvudsats (han är kanske inte så snabb  han kanske inte är så snabb, kanske han inte är så snabb, han är inte så snabb kanske)
Konjunktiven försvinner (helgat varde ditt namn  låt ditt namn bli helgat, det vore bra om…  det skulle vara bra om…)
Placering av ”inte” i att-sats (jag tror att jag inte kommer  jag tror att jag kommer inte)
Bruket av ”hen”

10. Myt 1: Svenskan kommer att försvinna eller utarmas
Svenskan är stark och förändras liksom alla språk gör.

11. 2. Språkvariation som språklig norm
Svenska akademiens ordlista och grammatik är deskriptiva – inte normativa
Språkanvändarna styr språket – inte tvärtom
Det finns ingen rätt eller fel variant, fulare eller finare – bara anpassad eller inte anpassad till situationen
Situation
Hemma
Jobbet
Hos föräldrarna
Föreläsningar
Språkvariant
Vernakulär stil (slang, specialuttryck, etc)
Akademiskt språk
Småländska
Mindre utpräglad dialekt
Situation
Hemma
Skolan
Med kompisar
Språkvariant
Arabiska
Svenska
Förortsslang

12. Handlar attityder om förståelse?
A: Yo yo! Check it out. Kolla va jag fixa igår. Den e grym! Swisch!
B: Woah. Vad fick du pröjsa?
C: Ja får se. Jalla, ge hit!
A: Tagga ner. Bamm! Sheytan, den e dyr asså. Men så grym.
D: Ja såg han med, han som går i 9 e. Han flashade en sån förra gången. Du vet, när vi var på Storsjön.
A: Ah, ja e rädd som fan, att nån ska ta den och så. Sover med den å allt, haha. Farsan har fixat med abonnemang. Runt femhundra spänn i månaden.
B: Vi kan göra filmer. Spela in matcher å så. Wee, so cool!
A: Ja men å kurva, ta det lugnt!
(Ur Norrby & Håkansson 2010:212)

13. Men i så fall…
Kovariansmatrisen C innehåller generellt mycket mindre information än X matrisen eftersom C enbart innehåller skillnader. Eftersom principalkomponenterna konstrueras för att ta hänsyn till så stor variation som möjligt så är det just information given av kovariansmatrisen som behövs. Den information som finns i C räcker dock för att konstruera principalkomponenterna. Om man vill hemlighålla sina variabler men ändå ge möjlighet till statistisk analys så är det lämpligt att endast offentliggöra C- matrisen.

14. Myt 2: Språket följer en norm
Nej, språket följer talarna. Men varje variant har sin tid och plats.

15. 3. Språkinlärning tar tid!
”Eleverna måste snabbt in i det vanliga klassrummet från förberedelseklassen för att integreras”
Men integrationen är skenbar, segregationen visar sig sen i sämre måluppfyllelse. Integration och inkludering sker inte automatiskt för att man befinner sig i samma rum.
”Eleverna lär sig svenska snabbt genom att vistas med infödda talare i klassrummet”
Svenskan lärs in på bekostnad av ämneskunskaperna. Med andra ord: ämnen
lärs in bäst på ett språk man förstår.

16. Att lära sig ett andraspråk
Förstaspråksinlärning
Den språkliga basen finns redan
Andraspråksinlärning
Den språkliga basen måste byggas
Basen i svenska består bl.a. av:
•8000-10000 ord
•Användning av adverb, pronomen, prepositioner, konjunktioner, subjunktioner, verbpartiklar, interjektioner mm.
•Böjning av substantiv i numerus, genus, bestämdhet, kasus
•Adjektiven kongruerar i numerus, genus, bestämdhet och kompareras i tre olika former
•Variation i ordföljd: rak och omvänd i huvudsats, rak i bisats. Negationens placering i huvudsats och bisats.
•Verben böjs i flera olika tempus och väljs i förhållande till kontexten
•Ljudsystem med 17 vokalljud,18 konsonantljud, specifika kombinationer, betoning, intonation, tonaccenter mm
•Samtalsstruktur, berättarstruktur, semantiska och pragmatiska aspekter på språket
Att nå infödd nivå i skolans läsämnen
Ankomstålder Genomsnittlig tidsåtgång
5 - 7 år 3 - 8 år
8 - 11 år 2 - 5 år
12 - 15 år 6 - 8 år

17. Startålder (kritisk period)
Språkbegåvning
Motivation
Social kontext
Förhållande mellan L1 och L2
Undervisning
Inlärningsstilar
Varför lyckas vissa bättre än andra?

18. Många tror att svenska och svenska som andraspråk i skolan ungefär är samma sak
Målen är visserligen ganska lika men det är vägen dit som skiljer
L1-inlärning
Basen finns redan
Sätter parametrar
Enbart implicit inlärning
”Inbyggd” motivation
L2-inlärning
Basen i språket måste byggas
Sätter om parametrar
Både explicit och implicit inlärning
Motivation inte självklar
Kritisk period och språkbegåvning
Modersmål och skriftsystem spelar roll för inlärningshastigheten
Och därmed också undervisningen och lärarens kunskaper
L1
Utbyggnad
Kunskaper om svenska språket
Traditionell kultur
Språklig kompetens och metaspråklig kompetens åtskilda
L2
Bas + utbyggnad
Kunskaper om vad som är svårt i svenska språket
Kulturella skillnader - begreppshantering
Metaspråklig kompetens ska omvandlas till språklig kompetens
Uttal, pragmatik mm

19. Myt 3: Barn lär sig språk snabbt
Inte tillräckligt snabbt för att hinna lära sig basen i ämnena.

20. 4. Modersmålet kan och bör utvecklas tillsammans med svenskan
Modersmålet är viktigt
Hänger ihop med identitetsutvecklingen
Ett verktyg för lärande
Ger möjlighet till flerspråkighet
Ge inte språket skulden för andra problem!

21. Alla språk får plats!
Fördelar med flerspråkighet:
Kommunikativa fördelar
- relationen till föräldrar, familj och släkt, ”broar” mellan olika samhällen, kan kommunicera med fler personer
Sociala fördelar
- mer lyhörda, flexibla, toleranta
Kulturella fördelar
- språket för att lära känna en kultur
Individuella fördelar
- fler möjligheter till jobb, boende etc
 Kognitiva fördelar
(breddar individens tänkande, hjärnans kapacitet ökar, bättre på att upptäcka språkliga regler, bättre minne, kreativt tänkande, Alzheimers fördröjs med i genomsnitt fem år (Bialystok 2007))
Samhällelig nivå
- Internationella relationer
Vi har inget begränsat utrymme i hjärnan för språk, det får plats hur mycket som helst!
På flera håll har man nu börjat använda ”flerspråkiga” elever om de nyanlända. Detta är olyckligt ur ett forskningsperspektiv eftersom många inte är flerspråkiga när de kommer.

22. Hur blir man tvåspråkig?
Genom att utsättas för språk och få möjlighet att använda dem
Genom att vilja lära sig språk
Tvåspråkighet är inget problem; problemet är om man inte tillåts vara tvåspråkig
Brister i tvåspråkigheten handlar om sk subtraktiv tvåspråkighet, dvs där individen hindras från att bli tvåspråkig

23. Myt 4: Modersmålet utvecklas på bekostnad av andraspråket
De utvecklas bäst tillsammans!

24. 5. Utveckling av två eller fler språk samtidigt
Dubbel enspråkighet
Integrerad tvåspråkighet
Enspråkighetsnormen är styrande
•Hålla isär språken
•Använda språken som respektive enspråkiga gör
•Dubbla uppsättningar av begrepp och ord
•Användning av hela den språkliga kompetensen
•Kodväxling
•Olika språk i olika situationer
(Jörgensen & Holmen 1997)

25. Kodväxling är en resurs som visar på avancerad språkanvändning
Kodväxling
Att växla mellan två språk är naturligt – både i och mellan meningar och ord
Alla växlar mellan olika koder – språk, stilar, dialekter
Exempel på funktioner för kodväxling
Utesluta eller inkludera vissa deltagare i samtalet
Förstärka argument, öka uppmärksamheten
Byta ämne
Etablera sociala relationer
Markera metakommentar
Markera affekt
Kommunikationsstrategi
Auer, Myers-Scotton, Gumperz, Poplack etc.

26. Att använda två eller fler språk - kodväxling
Inom ord
han kan inte gå, leget kan inte gå
Inom yttrandet
but we don’t have this Swedish flagga
Mellan yttranden
Barn1: vem vill hjälpa mig?
Barn2: ja
Barn1: okej # you want me help you?
Barn2: yes

27. Ett exempel på kodväxling
John: Is not doctor
Phillip: yes look
John: next do you xx this
Phillip: look look doctor
John: NOT DOCTOR!
Phillip: look
John: de är INTE DOKTOR
Phillip: yes min mamma säger de är doktor
John: is not doctor
Phillip: yes
John: no like that is not doctor i say o okey
Phillip: dont spit only play
John: nej den ska så här
Phillip: va säger ni sä säg xx

28. Myt 5: Flerspråkiga blandar ihop språken
Nej men det kan låta så för ett enspråkigt öra.

29. 6. Språkforskningen är enig kring flerspråkighetens positiva effekter
Internationella studier visar att satsningar på modersmålet har en positiv och avgörande betydelse för tvåspråkiga elevers andraspråksutveckling och allmänna skolframgång
Modersmålsundervisning jämförs med tvåspråkig undervisning där den senare visar bäst resultat
Studier av modersmålets utveckling visar positiva samband med annan utveckling
Språkforskare i Sverige är överens om att andraspråksinlärare av svenska behöver något annat än ”vanlig” svenska i skolan. Svenska som andraspråk måste användas som det är tänkt och sen utvärderas. Idag går det inte att utvärdera ämnet.

30. Flerspråkighet och språkstörning
Viktigt att skilja på språkstörning och för lite exponering av andraspråket, därför måste båda språken bedömas – en språkstörning visas i båda språken
Flerspråkiga barn med språkstörning utvecklas långsammare på båda språken (språkutvecklingen går dock inte snabbare för att man tar bort ett språk)
Språkstörningar hos flerspråkiga barn förekommer lika ofta som hos barn med ett modersmål
Det är viktigt att flerspråkiga barn med språkstörning får stimulans och träning på alla sina språk
Flerspråkighet orsakar INTE språkstörning!
Eva-Kristina Salameh, www.sprakenshus.se

31. Myt 6: Forskningen är oenig kring flerspråkighet
Forskningen är oenig om mycket – men inte om flerspråkighetens positiva effekter!

32. Ur ett monokulturellt och enspråkigt perspektiv
Dåliga resultat förklaras med:
Föräldrarnas utbildning, socioekonomisk status,
arbetslöshet, antal böcker i hemmet, trivsel, motivation, kön
Men hur bemöts egentligen andraspråkselever?
Är det verkligen eleven det är fel på och inte systemet?
Det skulle inte behöva vara så att elever med utländsk bakgrund halkar efter. Det finns kunskaper som inte utnyttjas:

33. Mot flerspråkighet i skolan
Det potentiellt flerspråkiga barnet
Utveckling av modersmålet
Integrerad tvåspråkighetsnorm
L2-utveckling i svenska
Sociokulturellt stödjande miljö
Kunskaps- utveckling på modersmålet och på svenska
Lärare och skolledare med kunskap om andraspråks- inlärning och flerspråkighet

34. Ett vanligt samtal på en flerspråkig förskola
BarnSF: on peut pas manger deux
BarnF: non # que trois
BarnSF: jag får äta tre
BarnS: jag ska äta alla
BarnF: moi je mange la peau moi aussi à mon kiwi # non même pas la peau?
BarnS: vad spelar det för roll?
BarnSF: moi je voudrais manger la peau