Recommended
More Related Content
Similar to Föreläsning Rörelse
Similar to Föreläsning Rörelse (20)
More from NinaEmilsson1
More from NinaEmilsson1 (20)
Föreläsning Rörelse
- 1. Kropp, rörelse och hälsa i förskolan Nina Emilsson Adjunkt Högskolan i Halmstad
- 2. Dagens upplägg Nutidspaning Det svenska folkhälsoarbetet och förskolan/skola som arena för jämlik hälsa Viktiga begrepp och centrala motorikbegrepp Kunskap om barns motoriska utveckling Teorier Didaktik och exempel på övningar som tränar motorik och avslappningsövningar Information om seminarieuppgiften
- 3. Hur ser det ut med rörelse, fysisk aktivitet och hälsa idag? (Myer m.fl. 2015; Nyberg, 2017 • Barn och vuxna är mer stillastittande än någonsin • barns motorik har försämrats på 2000-talet • stillasittande gör oss sjuka • vad gör detta med rörelseglädjen? • Stressigt samhälle, många krav – vila och återhämtning är också viktigt Idag gör vi ett maratonlopp mindre i veckan än för hundra år sedan (Hansen, 2019)
- 4. Förskolan som viktig arena för barns fysiska aktivitet, rörelse och hälsa • Många aktiviteter är tänkta att vara stillasittande, inbjuda till utforskande och lärande och där arbetsro ska råda - fysisk aktivitet sker mestadels utomhus • Fysisk aktivitet påverkar barns fysiska och mentala utveckling positivt och har stora hälsoeffekter • Förskolemiljön och förskolans personal – stor betydelse för barns framtida levnadsvanor – matvanor, återhämtning, fysisk aktivitet
- 5. Förskolan som en viktig arena i det svenska folkhälsoarbete • World Health Organisation (WHO) - • övergripande mål: att alla människor ska uppnå så god hälsa som möjligt • Agenda 2030 – mål för att främja, förebygga och skapa förutsättningar för god hälsa och välbefinnande – en hållbar framtid för alla. • ”Det är lättare att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna” (Frederick Douglas)
- 6. Hälsa och välbefinnande i Lpfö18 Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid.. Se även Barnkonventionen – barn har rätt till bra hälsa, lek, vila och rekreation
- 7. Förskolans styrdokument med fokus på mål som rör fysisk aktivitet, rörelse och motorik (Lpfö 18, förskolans uppdrag) • Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. • Rörelseförmåga = hur väl de motoriska rörelserna är utvecklade • Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. • Roligt och lekfullt sätt • Personalen spelar viktig roll som förebild
- 8. Rörelse och motorik i läroplanen Förskolan ska sträva efter att varje barn: • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama • utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande • ESTETIK & HÄLSA
- 9. Rörelse och experimenterande i små barns lärande Rörelse figurerar i förskolan både som estetisk uttrycksform och som ett hälsoinstrument • Rörelse kan, med Olssons ögon sett, ses inte som en specifik funktion utan som en generell förutsättning, för att förhålla sig till omgivningen/omvärlden • Barn lär sig genom att utforska sin omgivning och testa nya saker, och motoriska aktiviteter och lek är en viktig del i denna process
- 10. Lpfö18 - riktlinjer •Arbetslaget ska verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande, • Förskolors förutsättningar & barns livsvillkor skiljer sig åt • Arbeta kompensatoriskt – likvärdig utbildning
- 11. Myrekärrsvägens förskola inspirerar till rörelseglädje (5:06 min) • Barns fysiska aktivitet har stor betydelse för deras utveckling och hälsa senare i livet. Här kan förskolan spela en viktig roll genom att inspirera till rörelseglädje. • https://www.youtube.com/watch?v=GSOZKonS0AA
- 12. Fysisk aktivitet • För att en aktivitet ska räknas som fysisk måste kroppen vara i rörelse med muskelaktivitet av sådan dignitet att det blir en väsentlig ökning av energiomsättninen. • Barns värld är präglad av fysisk aktivitet. De fysiska aktiviteterna i förskolan skiftar i intensitet. Promenader varvas med utforskande • Pulshöjande aktiviteter som ger svettningar är betydeande för barns hälsotillstånd • Barn ska inte vara stillastittande mer än en timme åt gången
- 13. • Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar i sina senaste riktlinjer att barn under 2 år inte bör ha någon skärmtid alls och barn mellan 2-3 år bör ha max 1 timmes skärmtid om dagen • Baserat på stillasittandet… • Skärmtid som kräver fysisk aktivitet räknas alltså inte in. • Läs mer: https://www.who.int/news- room/detail/24-04-2019-to-grow-up- healthy-children-need-to-sit-less-and- play-more To grow up healthy, children need to sit less and play more
- 14. Reflektionsfrågor På vilket sätt är du en god förebild för barn när det gäller hälsa, välbefinnande och rörelse? Kan du bli en ännu bättre förebild? Hur? Ge konkreta exempel.
- 15. •Viktiga motoriska begrepp Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY-NC-ND
- 16. Vad är motorik/rörelse och hur skapas rörelse? • Motorik inkluderar rörelse, rörelseförmåga, rörelsemönster och hur rörelser lärs in och utvecklas • Från latinets moveo – röra, sätta i rörelse. • Motorik är allt som har med rörelse att göra • Det lilla barnets redskap för att utforska, undersöka och samspela med sin omvärld – en viktig del av barns lärande och meningsskapande • Samspel mellan hjärnan, nervsystemet och musklerna. • Individens motivation, intresse, kognition, fysiska förutsättningar och självuppfattning spelar också roll för att verkställa rörelsen
- 17. Motoriskt beteende = rörelse Kan delas in i fyra undergrupper: 1. Motorisk utveckling • förändring över tid • Piaget & Eriksson – utveckling som stegvis, i bestämd ordning när barnet är moget - passiv komponent 2. Motorisk inlärning • förändring över tid • praktisk övning och aktiv handling ger förändring av motoriska färdigheter - aktiv komponent 3. Motorisk kontroll • här och nu • hur väl barnen kontrollerar själva genomförandet av rörelsen – balans, koordination, teknik 4. Motoriska problem • att inte kunna behärska rörelser som man vill utföra (cerebral pares)
- 18. Motorisk utveckling och inlärning • Förändrat motoriskt beteende över tid – kvalitativt och kvantitativt • Kvantitativ – nya färdigheter utvecklas • Kvalitativ – förbättrar redan utvecklade färdigheter • Hjärnan korrigerar utifrån utfall – ju oftare en rörelse utförs desto säkrare blir hjärnan hur rörelsen ska göras • Use it or loose it – hjärnans plasticitet - de nervceller som används utvecklas • Automatiserad rörelse utförs utan att man tänker på den och frigör samtidigt hjärnkapacitet till att göra och tänka på andra saker – tex. att cykla, köra bil • Det krävs mycket upprepning, träning och hårt arbete av barnet för att lära sig en ny rörelse så att den blir automatiserad • Automatiserade rörelser bidrar till en positiv självbild, du växer av att lyckas, och att kognitiva resurser frigörs
- 19. Motorisk utveckling • Finmotorik • Handens, ögats, tårnas, tungans rörelser • Klippa, trä pärlor, pussla… • Grovmotorik • Kroppshållning, rörelseförmåga • Springa, gå , hoppa, kasta…. • Cefalo-caudal – uppifrån-ner • Proximo-distal – inifrån och ut • differentierings- och integrationsprincipen (grova rörelser – fullständiga rörelsemönster) 1. Reflexiva fasen – överlevnadsreflexer 2. Mognadsbestämda fasen – lyfta huvduet, rulla runt, krypa, sitta, stå och gå 3. Grundläggande, naturliga fasen – kvalitén på barnets rörelser utvecklas - springa, hoppa, klättra 4. Tekniskt färdigrelaterade fasen – äldre barn, inte förskolebarn Fyra faser: Typ av motorik Tre huvudprinciper
- 20. Att stimulera barns motoriska utveckling: utgå från grundrörelserna • Grundrörelser: rulla, flyga, åla, krypa, hoppa, gå, springa, snurra, hänga, klättra, kasta/fånga, balansera, stödja • Träna även barns styrka, snabbhet, uthållighet, rörlighet, balans och koordination • Träna grundrörelserna genom dels målstyrd undervisning, dels genom motoriskt utmanande miljö • Balanssinnet är det sinne som är grundläggande för alla rörelser och har betydelse för att kroppens övriga sinnen ska utvecklas.
- 21. Film – barns grundrörelser (2:30 min) • https://www.youtube.com/watch?v=65bWvoXZqSM&t=2s • Verbala stigar • https://www.verbalastigar.se/ • På vår hemsida här och på vår YouTube kanal hittar du videos med praktiska exempel, instruktioner och lekar där vi kopplar ihop teori från läroplanen, barnkonventionen och ger exempel på hur det kan användas praktiken.
- 22. Rörelseförståelse: fyra områden (Andersson & Fagerström, 2020) 1. Det fysiska området – de motoriska grundrörelserna, vid träning av dessa utvecklas grundegenskaper som styrka, rörlighet, balans, snabbhet, uthållighet och koordination 2. Det sociala området –glädje, ett socialt sammanhang i en tillåtande miljö där rörelse är en grundpelare är AO 3. Det psykiska området – fysisk utveckling stimulerar motivationen som i sin tur är viktig för det psykiska välbefinnandet 4. Det idrottsliga området – lär sig regler, taktik och teknik, metodik, strategier, spelsystem och termer. Dessa färdigheter kan börja tränas i förskolan • När barn får rörelseförståelse utvecklar de självförtroende och självkänsla att våga röra sig. De blir motiverade att röra sig och får kunskap i hur de ska göra Bildkälla: Andersson & Fagerström (2020: 33) Rörelseförståelse är ett samlat begrepp för fysisk aktivitet där målsättningen är rörelse genom hela livet, för alla
- 23. Barn ska ges möjlighet att utveckla sin kroppsuppfattning • Kroppsuppfattning/kroppsmedvetande – hur vi upplever vår kropp, både estetiskt och hur vi rör oss och kontrollerar olika rörelseuppgifter • God kroppsuppfattning stärker självkänslan och sänker tröskeln till att vara fysiskt aktiv • Tilltron till sina förmågor och sin kropp är jätteviktig för ens självkänsla • Barn behöver känna tillit till vuxna så att de kan och törs berätta om hur kroppen känns Källa: https://www.vilarare.se/forskolan/forskning/darfor- intresserar-sig-barn-for-kroppen
- 24. De bortglömda inre sinnena: rörelse- och balanssinnet • Kroppsuppfattning utvecklas inom tre områden: • Kognitivt - att kunna peka och benämna, namnge och förstå förhållandet mellan delarna • Socialt - att förstå att jag hör ihop med min kropp, jag vill och jag vågar • Perceptuellt - att uppfatta information, avväga kraft och riktning, balansera, tolka och känna igen olika signaler, adekvat använda olika kroppsdelar. • Motorisk utveckling sker i samspel med sinnena • Yttre sinnen informerar om omvärlden – smak, lukt, hörsel, syn, smak, taktil (beröring) • Inre sinnen informerar om vårt förhållande till omvärlden – kinestetiska sinnet och det vestibulära sinnet (balanssinnet) Källa: Sinnenas betydelse för utveckling och samspel Känsel, rörelse och balanssinne är de mest centrala sinnena för barnets kroppsuppfattning
- 25. Film: Balans (3:11 min) • Filmen visar några yngre förskolebarn som utforskar balans på blöjpaket och där förskolläraren låter barnen uppleva, uppmärksamma, samtala och urskilja balans med sin kropp. • I filmen utforskar också äldre förskolebarn balans utomhus med hjälp av sin kropp och sina sinnen genom att gå och springa på däck, träplankor, trälastpallar, en bilbarnstol och en trappa upp till rutschkana. - Sätter ord på utforskandet – balans, jämvikt, stabilitet `stå stadigt´ - Läs mer här: https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och- stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/utforska-balans-i-forskolan -
- 26. Exempel: utforska balans med barn • Utforska balans med de yngre barnen De yngre barnen på förskolan kan uppmuntras att utforska balans och jämvikt både i inomhus- och utomhusmiljön genom att • kliva upp och ner från föremål och hoppa ner och förbli stående • balansera på en smal yta, på en bred yta och hitta balansen i kroppen på olika underlag • hitta balansen i kroppen och samtidigt bära olika vikter som exempelvis hinkar fyllda med olika föremål och tyngd och sedan jämföra sina upplevelser. • Utforska balans genom att erbjuda barnen tillgång till • material som pallar av olika slag som barnen kan flytta runt och kliva upp och ner på • höjdskillnader som är tillåtande och utmanande som olika satsbord, mjuka madrasser som man kan gå på och stapla • vikter som man kan bära i händerna till exempel dunkar av olika tyngd • höjdskillnader i utemiljön. • Utforska balans med de äldre barnen Äldre förskolebarn kan behöva utmaningar i miljön. Då kan det handla om att skapa utmaningar som är anpassade efter deras större erfarenheter av balans, jämvikt och stabilitet genom att • erbjuda dem allt från olika sorters plankor till bänkar och däck. Olika längd och tyngd på föremålen gör att barnen utmanas i hur de kan bära föremål för att inte tappa dem. Föremålen kan också kombineras så att det blir stabila konstruktioner • både barn och vuxna arbetar tillsammans med att utveckla hinderbanor. Fundera över vad som är utmanande banor tillsammans med barnen. Skapa ritningar och modeller som stöd för utveckling av banorna, men också för att kunna återskapa dem • använda redan befintligt, producerat konstruktionsmaterial som finns på förskolan för att skapa modeller. Eller jobba med kartonger och skräpmaterial. Konstruera stabila och instabila modeller och samtala om och pröva vad som skiljer dem åt. Undersök tillsammans med barnen och pröva vad som händer om förutsättningarna förändras. Läs mer här: https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/utforska-balans-i-forskolan
- 27. Bristande motorisk utveckling påverkar barns övriga utveckling negativt • Utvecklingen är beroende av: mognad (bl.a. det centrala nervsystemets mognad), övning och social stimulans • Barns motoriska utveckling har betydelse för dess generella utveckling och för sinnenas utveckling Små barn med bra motorik har lättare för att lösa uppgifter som kräver mer tankeförmåga • Barn med god motorik – populära, hög status, barn med dålig motorik – låg status, låg självbild • Barn är kroppsliga och de som har motoriska problem kan hamna i en ond cirkel där de har svårt att delta i lek med andra barn • Barn med dålig motorik är mer inåtvända och ängsliga än barn med god motorik • Barn med dålig motorik har ofta språkliga problem – hos mindre talproblem, hos äldre lässvårigheter • Motoriska svårigheter i förskoleåldern ofta följer med upp i tonåren
- 28. Teorier kring motorisk utveckling Mognadsteori (predeterministisk epigenes)– arv, nervsystemets mognad (Piaget) Probabilistiska teorier – arv och miljö i samverkan Psykomotorik – kroppen och rörelserna som centrala faktorer för utveckling och inlärning Dynamisk systemteori (DST) – betonar samverkan mellan flera olika system, kroppen som ett dynamiskt system
- 29. Mognadsteori – predeterministisk epigenes • Predeterministisk = förutbestämd • Arv stor betydelse, påverkan av miljö har liten effekt på utvecklingen • Epigenes = att utvecklingen sker enligt förutbestämda mönster som bygger på varandra – steg för steg eller nivå efter nivå • Ej accepterad teori idag eftersom ny forskning visar att miljö spelar roll (tex. näringsintag, social interaktion, stress) påverkar utvecklingen • Tänkandet lever dock kvar - barnet är inte `moget´, `färdigt´ för att sitta/gå/stå • Ger dock bra beskrivningar av av barns rörelseinlärning • `Milstolpar´ som ska uppnås • Förr: Avprickningsscheman över barnets färdigheter • Förskolan ska inte bedöma barn
- 32. Motoriska milstolpar – 0-1 år
- 34. Probabilistisk epigenes (Connolly & Gottlieb, 1997 se Osnes, Skaug & Eid Kareby, 2012,) • Probabilistic epigenesis är en teori som betonar interaktionen mellan både arv och miljö i den motoriska utvecklingen • Probababilistisk = sannolikt att motorisk utveckling sker likartat hos barn • Motorisk utveckling - en tvåvägsprocess mellan nervsystemet och beteendet (själva rörelsen) • Modellen visar hur både miljö, beteende, nervssystem och genetisk disposition påverkar varandra inbördes.
- 35. Psykomotorik: en holistisk syn (Osnes m.fl. 2012) • Kroppens erfarenheter och erfarenheter av rum och materialiteter ses som centralt i barns lärande. • Barn har förmåga att själv delta i den egna inlärningsprocessen. Genom att låta barn få uppleva olika rörelser berikas de med kroppsliga erfarenheter • Ömsesidig växelverkan sker `mellan personen, personens varseblivning, de rörelser hon utför och den fysiska och sociala miljön som hon befinner sig i´ (s.109). • Fem växelverkningar som har inverkan på våra upplevelser och rörelser är: 1) sensomotorisk, 2) psykomotorisk, 3) psykosocial, 4) psykofysisk och 5) psykofysiologisk
- 36. Sensomotorisk växelverkan = spegelneuroner • När vi observerar någon annan utföra en motorisk uppgift, aktiveras spegelneuronerna i vår hjärna och skapar en inre representation av rörelsen. Denna representation kan sedan användas för att lära oss att utföra rörelsen själva. • Forskning har visat att spegelneuronerna spelar en viktig roll i vår förmåga att lära oss nya motoriska färdigheter genom observation och imitation. • Vuxna viktiga som rollmodeller för barnen - Följa John
- 37. Växelverkningar • Psykomotorisk växelverkan - det psykiska tillstånd (osäkerhet, stress, ängslan) påverkar hur en rörelse utförs. Rörelse kan även vara lugnande och avslappnade – kroppslig lek bra för barn som är oroliga/stressade • Psykosocial växelverkan - handlar om hur den sociala gemenskapen och miljöns utformning påverkar varandra ömsesidigt. En trygg miljö gör att barnet vågar prova, anta utmaningar. • Psykofysiologisk växelverkan - synliggör hur fysiologiska processer i kroppen påverkas genom hur individen använder sin kropp i olika rörelser. • Psykofysisk växelverkan - lyfter den fysiska miljön, hur utformningen av miljön ser ut och tillgängligheten av material
- 38. Dynamisk systemteori (Thelen &Smith, se Osnes mfl. 2012) • Barnets motoriska utveckling är en kontinuerlig process där färdigheter utvecklas gradvis genom en interaktion mellan barnets egna motoriska förmågor och omgivningens krav. • Tre centrala begrepp: självorganisering, frihetsgrader och constraints
- 39. Självorganisering och frihetsgrader • Självorganisering - `finns inte några recept, färdiga program eller scheman lagrade i hjärnan som mobiliseras när en rörelse ska utföras´(s. 112) • Rörelser sker spontant i samverkan med alla korpens delar och subsystem såsom sinnesorgan, rörlighet, motivation, kroppsstorlek • Frihetsgrader (`rörelsemöjlighet´)– ett begrepp för att förklara samspelet mellan alla centrala delar som medverkar vid utförandet av en rörelse tex. att äta med kniv och gaffel • Både frysning/låsning av och frigörande av frihetsgrader kan hjälpa oss att utföra en rörelse – ex. att lära sig åka skidor
- 40. Constraints och affordances Rörelser formas via: Constraints: saker som begränsar rörelser och därav formar dem Affordances: saker som inbjuder till vissa rörelser, aktiviteter eller interaktioner med omgivningen. Tre typer av begräsningar • Miljöcontstraints • Uppgiftscontstraints • Personconstarints
- 41. Begränsningar • Personbegräsningar – självkänsla och självförtroende påverkar barns förmåga att utföra fysisk aktivitet. Även kroppens fysik påverkar möjligheterna att lyckas med rörelser • Att hoppa från en hög sten känns annorlunda än att hoppa från en låg sten. Uppgiften är densamma men höjden kan skapa rädsla. • Miljöbegränsningar `är allt som omger barnet – underlag, klädsel, tillgång till leksaker och utrustning, temperatur, ljus, andra människor´(s. 116) • Anpassa leksaker/utrustning efter uppgift och barns ålder • Uppgiftsbegränsningar – den rörelse eller de rörelser barn ska utföra tex. hoppa, springa, kasta boll, balansera, lägga pussel (= rörelseuppgift) måste vara anpassad efter utveckling, ZPD (inte för svår/lätt)
- 42. Skapa rörelse och fysisk aktivitet dagligen (Andersson &Fagerström, 2020: 93) Fysisk aktivitet delas in i tre rörelseområden: 1. Vardagsaktiviteter – förflyttningar som stimulerar fysisk aktivitet – lång korridor, trappor tex. krypa, hoppa för att ta sig fram till målet, utforskningsvandringar 2. Generella rörelsetillfällen – lek på förskolans gård, lek inomhus, lek på lekplats eller i naturmiljö 3. Rörelseundervisning – lärarledd, målstyrd och utgår från den aktuella barngruppen. Om den genomförs på ett lekfullt och meningsfullt sätt och utgå från barns intressen och utvecklingsnivå så skapar vi rörelseglädje. • Studier visar att förskolor med rörelsepolicy är förskolor där det förekommer mest fysisk aktivitet hos barnen
- 43. Förslag på planering (Andersson &Fagerström, 2020: 93)
- 44. Exempel på arbete med rörelse Här är några exempel på hur du kan arbeta med rörelse i barngruppen: • Planera aktiviteter där rörelse ingår. • Sjung, rimma och ramsa ihop med rörelser. • Fundera på hur ni kan få till naturlig rörelse både ute och inne, till exempel vid övergångar mellan olika aktiviteter eller rum. • Bygg hinderbanor inne och ute där barnen exempelvis får klättra upp, krypa under eller balansera. • Dansa till olika sorters musik, både ute och inne. • Se över förskolans gård. Finns det något som kan utvecklas för att den ska uppmuntra till fysisk aktivitet, rörelseglädje, lek och kreativitet? • Ge barnen spännande rörelseuppgifter på gården, i parken eller i skogen – spring uppför backen, hoppa över stenen o.s.v. Här kan även språkutveckling, naturvetenskap och matematiskt tänkande integreras. • Ta korta promenader i närområdet även med de yngsta barnen. • Fundera på hur du kan använda digitala verktyg för att främja rörelse genom interaktion. • Källa: https://www.skolverket.se/4.35e3960816b708a596cae0.html
- 45. Undervisningsmetoder (didaktik) (Osnes m.fl. 2012) • Utforskande och problemlösande metod – ger öppna uppgifter, målet är inte att barnet ska komma fram till ett visst rörelsemönster • Vad kan du göra med bollen? Hur kan du få bollen upp i luften? • Instruktionsmetoden –när man vill precisera vad barnen ska prestera, måste uppgifterna göras snävare, bli konkreta och styras mot den önskade lösningen • Uppgift: lära sig kasta och ta emot bollen – tex. försök att kasta bollen i väggen och klappa händerna innan du fångar den, klarar du att byta boll med en kamrat genom att ni kastar bollarna till varandra? • Lärande genom imitation, eller att bli styrd in i önskat rörelsemönster • Miljön som den tredje pedagog – fysiska miljön stor betydelse för barns rörelse – och aktivitetsmöjligheter • Anpassa utrustning och organisation av tid och rum för att främja spontan lek och lärande.
- 46. Vad skapar rörelseglädje och trivsel? (Osnes m.fl. 2012) • Fysiska faktorer – rummets (ute/inne) storlek och utformning, tillgång till material, utrustning och tid. • Sociala miljön i barngruppen – känner barnen varandra? Kommunicerar de med varandra på ett respektfullt sätt? Är relationen mellan barn och personal bra? Känner alla sig respekterade och trygga i gruppen? • Psykologiska faktorer – handlar om barns självuppfattning och självtillit. Har barnet tilltro till sig själv och sin förmåga att bemästra saker? Är barnen trygga med personalen.
- 47. Övningar för rörelseglädje (Andersson & Fagerström, 2020: 104)
- 48. Inför seminariet • Hur arbetar din övningsförskola med läroplanens mål kring hälsa, välbefinnande och rörelse? Nedan följer några frågor du kan ta med dig: Hur ser den fysiska miljön ut? Är miljön stödjande och välkomnande för barnen att vara fysiska i eller finns det fullt av begränsningar? Vilka aktiviteter lockar lek- och lärmiljön till? Har de tillgång till platser för aktivitet och vila? Hur mycket utrymme finns det för barnen att vara fysiskt aktiva (inne/ute)? Hur stor del av aktiviteterna som erbjuds är pulshöjande? Vad fungerar bra och vad behöver förändras i den pedagogiska miljön för att skapa balans mellan rörelse och avkoppling? Hur ser rörelseundervisningen ut? Hur uppmuntras barn att utmana sig själva till fysisk aktivitet utifrån sina förutsättningar och behov? Hur anpassas rörelseaktiviteterna i undervisningen så att de passar alla barn? • Till seminariet ska du förbereda dig så att du kan presentera exempel från din praktik och resonera kring dem i relation barns motoriska utveckling Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY-SA
- 49. •Tack för att du lyssnade! •/Nina Emilsson
- 50. Litteratur • Andersson, C & Fagersröm, U (2020). Rörelseglädje för hållbara barn. Fysisk aktivitet och välbefinnande i förskolan. Gothia fortbildning • Nyberg, G. (2017) Få unga rör på sig tillräckligt. I:C. Dartsch, J.R. Norberg & J. Pihlblad (Red), De aktiva och De inaktiva. Om rörelse på skola och på fritid, s. 24-27. Rapport 2017:2. Centrum för Idrottsforskning, Stockholm. • Myer, G.D., Faigenbaum, A.D., Edwards, N.M., Clark, J.F., Best, T.M. & Sallis, R.E. (2015) Sixty minutes of what? A developing brain perspective för activating children with an integrative exercise approach. Review. British Journal of Sports Medicine, 49(1), 1-9. • Osnes m.fl. (2012) Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. Studentlitteratur: Stockholm • Skolverket (?). Förskolans betydelse för barns rörelseförmåga, fysiska aktivitet och hälsosamma livsstil. Skolverket. • Skolverket. Hållbar utveckling samt hälsa och rörelse i förskolan https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/hallbar- utveckling-samt-halsa-och-rorelse-i-forskolan • Skolverket. Utforska balans i förskolan https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och- stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/utforska-balans-i-forskolan
- 51. Rörelse: Kultur, Uttryck & Kommunikation • Rörelse är en del av kulturen i många samhällen. Dans, musik och andra former av kroppsliga uttryck är ofta viktiga inslag i olika kulturer. Genom att lära sig olika rörelsemönster och danser kan man uttrycka sig på ett sätt som är specifikt för sin kultur och som kan ha stor betydelse för samhörighet och identitet. • Rörelse kan användas som ett uttryckssätt för olika känslor och budskap. Rörelser kan säga mycket om en persons känslor och intentioner, till exempel genom kroppsspråk eller mimik. Genom att lära sig tolka och använda kroppsspråk kan man lära sig att kommunicera på ett mer nyanserat och effektivt sätt. • Rörelse kan även användas som en form av kommunikation i sig. Genom att lära sig att röra sig på olika sätt kan man kommunicera med andra människor utan att använda ord. Till exempel kan olika danser eller rörelsemönster användas för att signalera olika
- 52. Rörelse och hälsa i förskolan (5:47 min.) Följ med till förskolan Tåget där pedagogerna arbetar för att bygga upp barnens positiva framtidstro genom lek, rörelse och estetiska uttrycksformer ute och inne. • https://www.youtube.com/watch?v=7PSIhVaUG-E • Läs mer om hållbar utveckling, hälsa och rörelse på Skolverkets webbplats: https://www.skolverket.se/4.35e3960816b708a596cae0.html
- 53. Utforska balans och jämvikt kopplat till olika föremål • För att vidga barns erfarenheter av balans, jämvikt och tyngdpunkt kan man låta barnen få utforska detta i relation till olika föremål. Några exempel: • Balansera en tumstock eller linjal på ett finger. Kan föremålet ligga kvar? Vad händer om jag flyttar den på fingret? • Går det att balansera en tallrik på en pinne? En penna på en kaffekopp? Eller ett (hopvikt) papper på ett limstift? • Bygg torn med klossar som finns på förskolan. Vad är det som händer när tornet börjar luta och ramla? Läs mer här: https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/utforska-balans-i-forskolan
- 54. Utforskande och balans • Yngre barns utforskande • Tala med barnen om det som sker i den direkta situationen och utforska tillsammans: • Hur känns det när man står och går på olika underlag? Hur känns det i fötterna? I kroppen? • På vilka underlag känns det mer stabilt att gå? Vid vilka tillfällen är kroppen i balans resp. obalans? • Äldre barns utforskande: Tala med barnen om det som sker i den direkta situationen och utforska tillsammans: • I vilka delar av en hinderbana kan man uppleva att man är i balans respektive i obalans? • Kan man påverka balansen? Hur kan man göra för att inte ramla? Kan du beskriva på vilka sätt du gör det? • Vilka föremål på hinderbanan är svårast att ta sig över? Påverkar föremålens utseende och underlaget din balans Hur gör du för att ta dig förbi sådana platser? Läs mer här: https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/utforska-balans-i-forskolan
- 55. Om fysisk aktivitet (Andersson & Fagerström, 2020: 51) • Att röra på sig gör kroppen friskare och starkare på flera sätt • Barnen måste få utveckla sina möjligheter att använda rörelsen som ett medel att uttrycka känslor • Fysisk aktivitet är en källa till glädje och främjar inlärningsförmåga • Rörelse existerar aldrig isolerat. Den åtföljs av känslomässiga och perceptuella upplevelser • Genom att låta barn vara fysisk aktiva kan vi förebygga både fysiska och psykiska sjukdomar som de kan drabbas av i vuxenlivet, som till exempel hjärt-och kärl sjukdomar, diabetes, fetma och depression • WHO:s riktlinjer beskriver att barn upp till fem år ska vara fysiskt aktiva tre timmar om dagen utspritt på hela dagen. 60 minuter av den dagliga dosen av fysisk aktivitet för tre till femåringar bör vara måttlig till högintensiv • Alla barn oavsett kön ska ha samma möjligheter att lära och utvecklas inom alla områden så även när det gäller fysisk aktivitet • Forskning visar att det finns skillnader i hälsa och förväntad livslängd mellan de som har goda socioekonomiska förhållanden kontra de som har sämre socioekonomiska förhållanden. Barn från sämre socioekonomiska förhållanden är fysiskt mindre aktiva och riskerar därmed att få sämre hälsa.
- 56. Physical Literacy i förskolan • Handlar om att främja barns fysiska hälsa och motoriska utveckling genom att erbjuda en bred variation av rörelseaktiviteter och lek. Det handlar också om att hjälpa barnen att utveckla en grundläggande förståelse för rörelse och fysisk aktivitet, och att uppmuntra en positiv inställning till att vara aktiv och ta hand om sin kropp. • När man arbetar med Physical Literacy i förskolan är det viktigt att ta hänsyn till barnens individuella behov och utvecklingsnivåer, samt att erbjuda en variation av rörelseaktiviteter som är roliga, utmanande och lämpliga för barnens ålder och förmåga. Det kan handla om allt från att leka på lekplatser, att gå på naturpromenader, att dansa och sjunga, till att delta i olika idrotter och rörelselekar. • Genom att främja physical Literacy i förskolan kan man bidra till att skapa en positiv och hälsosam inställning till fysisk aktivitet och rörelse, samt ge barnen en grundläggande förståelse för hur man rör sig och varför det är viktigt att ta hand om sin kropp. Det kan också ha positiva effekter på barnens sociala och emotionella utveckling, genom att främja samarbete, självförtroende och självbild.
- 57. Rörelse och Motorik som exempel på vetenskaplig, professionell och samhällelig relevans Rörelse och motorik är ämnen av vetenskaplig, professionell och samhällelig relevans av flera skäl: • Vetenskaplig relevans: Rörelse och motorik är områden som är väl utforskade inom forskningen och som fortsätter att vara föremål för studier och utveckling. Forskning inom området kan ge insikt om hur motorisk utveckling påverkar olika delar av vår hälsa och kan bidra till att förbättra förebyggande och behandling av olika motoriska problem. • Professionell relevans: Rörelse och motorik är även viktiga för många yrken, såsom fysioterapi, idrottsmedicin, psykoterapi och pedagogik. Att ha kunskap om rörelse och motorik är viktigt för att kunna arbeta med människor som har olika motoriska behov och problem, och för att kunna utveckla lämpliga terapeutiska och träningsprogram för dessa individer. • Samhällelig relevans: Rörelse och motorik har också stor samhällelig relevans, då de kan ha en stor påverkan på hälsa och välbefinnande. Fysisk inaktivitet och bristande motoriska färdigheter kan leda till hälsoproblem som fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, vilket kan leda till höga samhällskostnader. Å andra sidan kan en god motorisk utveckling och regelbunden fysisk aktivitet bidra till en hälsosam livsstil och minska risken för hälsoproblem.