Successfully reported this slideshow.
Your SlideShare is downloading. ×

Vetenskaplig framfart på gott och ont

Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Ad
Upcoming SlideShare
HjäLpande%20relationer
HjäLpande%20relationer
Loading in …3
×

Check these out next

1 of 1 Ad
Advertisement

More Related Content

Similar to Vetenskaplig framfart på gott och ont (17)

Advertisement

Vetenskaplig framfart på gott och ont

  1. 1. Psykologtidningen 5 2011 21 dynamiska skolan inte per automatik humanare än den behaviouristiska, dbt inte nödvändigtvis bättre på att hjälpa än mbt. Eventuella inbördes fejder i psykologkåren borde läggas åt sidan för en större fråga, den om makt. Vad innebär det att psykiatrin tillåts ha tolk- ningsföreträde i fråga om människor med psykisk problematik? Psykologin tycks i sin strävan efter erkännande från den medicinskt grundade psykiatrin allt mer influerad av dess onyanserade kate- goriseringssystem och positivistiska prägel. Sida vid sida med sociologin har den psykologiska och den medicinska disciplinen större chans att belysa kom- plexiteten hos människan och i livet. Som det ser ut i dag i Sverige, förefal- ler dock psykologin sakna mandat när det verkligen gäller. Detta har Jurgen Reeder gjort en intressant redogörelse av i Det tystade samtalet. Här framgår hur psykologin i sin helhet var minimalt representerad i expertrådet bakom Socialstyrelsens nu framtagna riktlin- jer för vård av människor med psykisk ohälsa. < ofta vårdgivarens personliga engage- mang som avgörande. Snarare än att agera uppfostrande, rör det sig om att förmedla att man tror på människans potential. Möjligen behöver delar av den positiva psykologin ges utrymme. Vad skulle det innebära om vi tog fasta på människors styrkor och drivkrafter? RELATIONEN MELLAN naturvetenskap- lig forskning, psykiatri och psyko- logi blir särskilt ansträngd vad gäller psykologiskt trauma. Enligt John Reads Models of madness är trauma en bakom- liggande faktor i närmre 80 procent av fallen av svår psykisk problematik. Trots detta tycks psykiatrin rådvill inför fenomenet. Som Per Borgå och Suad Al-Saffar formulerar det i Svensk Psykiatri nr 32/07: ”Svårigheterna har varit att bestämma hur fruktansvärd verkligheten får vara och var fantasin tar vid.” Vilket kategoriseringssystem kan rättmätigt beskriva den subjektiva verkligheten? Frågetecknen ger desto större anledning för psykologer att fin- nas med i diskussionerna kring vård av människor med psykisk ohälsa. När allt kommer kring är den psyko- I början av januari gästade profes- sor Anthony Bateman Lund för att ge sin beskrivning av mentali- seringsbaserad psykoterapi. Mbt är tänkt för personer med emotionellt instabil personlighetsstörning, men ut- provas nu också på andra diagnostiska grupper. Modellen har visat sig effektiv vid ett antal randomiserade kontroll- gruppsstudier. Batemans föredrag var intressant och lärorikt på många sätt. Den psykodyna- miskt grundade terapiformen kan vara ett bra alternativ inom psykiatrin, där kbt annars dominerar allt mer. Sam- tidigt väckte anförandet funderingar kring människosynen inom dagens människovårdande discipliner. Ingalun- da specifik för Bateman, utan snarare vanligt förekommande på psykiatriska avdelningar och i tv-debatter med lan- dets olika experter, är en ”vi och dom”- uppdelning. En grupp ”borderlines” klumpas ihop under en rad symtom- beskrivningar, med fokus på problem, svagheter och avvikelser. Sedan följer en manual för hur man ska handskas med detta. BALANSEN MELLAN forskning och praktik är inte enkel. Kanske står vi ibland inför ett moment 22, där de förklaringar som från början skulle guida och samordna oss i nästa led blir självuppfyllande profetior. Risken finns att vi i vår önskan att validera undgår att lyssna till den personliga berättelsen och de individuella vägarna till bättring. Ibland tycks det mer än något annat handla om ett rationaliserande av män- niskan och de mänskliga problemen, som tjänar forskningen och industrin mer än vad dessa tjänar människan. Många är de som skrivit om vård på klientens villkor, ändå förefaller psykiatrin och dess modeller fortfa- rande något stela. När klienter själva tillåts berätta om vägar till bättring, som i Alain Topors Vad hjälper, framstår Vetenskaplig framfart på gott och ont ”Balansen mel- lan forskning och praktik är inte enkel” SARA EKENSTIERNA Arbetar med: Driver egna företaget Ekenstierna Psykologkonsult, samt är verksam inom Psykiatri Skåne. Engagerad i: Konst och kultur

×