2. Posthumanism i förskolan –det föräldralösa barnet,
den gemensamma världen och materialitet
•Vad menas med posthumanism (PH)?
•Pedagogisk dokumentation – metod där PH fått stort
inflytande - materialitet ett viktigt begrepp
•Exempel på förskolepedagogisk forskning
• Den gemensamma världen (Common worlds Research Collective)
• Det föräldralösa barnet - det barn som konstrueras och
förutsätts i den posthumanistiska praktiken (Lindgren, 2018)
3. Vad menas med posthumanism?
Posthumanism – ett paraplybegrepp som
inrymmer en rad olika skolor
4. Feminist new materialism
Posthumanism
New materialism
Antihumanism
Affect –teorier
Animal studies
Actor network theory ANT
New empiricism
Postkonstruktionism
- kritisk, kulturell, filosofisk ….
5. Några kända företrädare för posthumanismen
Gilles Deleuze &Félix Guattari, Donna J. Haraway, Michel Serres, Karen Barad, Rosi Braidotti
• Ting har agens
• Materialiteter är med och skapar det sociala, kultturen
7. Vad mer har den posthumanistiska
rörelsen gemensamt?
• Dekonstruerar och omdefinierar begreppet MÄNNISKA
• Människa = ett öppet, inte stängt begrepp
PH tänker kring begreppet människa utifrån följande:
• Evolution/biologi – vår art har blivit till genom
anpassning till miljön
• Ekologi – ej frikopplad från naturen
• Teknologi – människa sammankopplad med teknik
8. Teknologiska system utmanar vår bild av vad en
människa är. Gränsen mellan människa och icke
människa mer porösa än vad vi tror!
Cyborg
9. ”Why should our bodies
stop at the skin?”
(Donna Haraway, 1990: 228)
• Smartphone som en förlängning av
din kropp och som även förändrar
vårt sätt att tänka och lära
• Teknologisk utveckling har gjort det
möjligt för mänskliga och icke-
mänskliga väsen att samverka och
påverka varandra
10. När brukar ni säga?
”Då var man människa igen”
”Nu blev jag människa igen”
Bild: The Vitruvian man – Leornado da Vinci
11. PH idé – det är inget speciellt med oss människor utan vi blir till i
förhållande till olika saker – snus, flygplan coronahot…..
12. Post = efter, och som något mer
• Postmodernism, sen poststrukturalism (den språkliga
vändningen) och nu posthumanism (den materiella vändningen)
• Posthumanismen tar spjärn mot och kommer efter humanismen.
• Posthumanistiska problemställningar utgår från centrala
humanistiska filosofiska problem som problematiseras och
vidareutvecklas, men som alltid finns kvar (Lykke, 2009)
• Vad är en människa?
• Vad är mänskligt?
• Vad är ett subjekt och vem får vara subjekt?
14. 1) Post - humanismen vill dekonstruera
bilden av människan
Människa (human)
Klass
Kön
Ras
Nationalitet
Etnicitet Funktionsnedsatta
Trostillhörighet
15. 1) Post – humanism (er)
• Rangordning - vissa människor
har setts/ses som sämre
människor än andra
• Tex. slavar/trälar, svarta,
kvinnor, barn, samer, judar,
handikappade (objekt)
Master +
Slave -
16. Kvinnan som lägre stående än
mannen
• `Man måste betrakta det att vara kvinna som ett
naturbetingat handikapp´ (Aristotoles),
• `Flickebarn är ett misstag. Kvinnan är ett
felaktigt och slumpartat väsen då sädens
aktiva kraft alltid strävar efter att återskapa en
man till sin egen avbild´(Thomas av Aquino).
• Kvinnors kännetecken var enligt Darwin
”karaktäristiska för de lägre raserna och vittnar
därför om ett tidigare och lägre stadium av
civilisationen”.
17. 2) Post - antropocentrism
Anthropos
(människa)
Specesism - den
mänskliga tron att alla andra
djurarter är underlägsna
Antropocene-
människans
tidsålder
Människa = ett
mänskligt djur
Inte en Gud/Gudinna
Icke - människa
Inte barbar
20. 3) Post-dualism
• Dualismen måste
problematiseras
• Dualism skapar diskriminering
inte bara mellan människor,
utan även mot andra arter
(icke-människor)
21. AI – takeover – människan vs teknologi
Robotar tar över - Terminator
23. Allt hör samman i en väv av sammankopplingar
• Interconnections
• Co-existence - samexistens
• Entanglement (intrasslande)
• Relationalitet
24. Pedagogisk
dokumentation
- verktyg för att beskriva, granska och följa
upp det som sker i verksamheten
- syftar till dels till att synliggöra barnens
lärprocesser och lärstrategier, pedagogens
förhållningssätt dels till att utvärdera
sammanhangets och miljöns betydelse för
barnens lärande, lek och samarbete.
- Utgår från en postkonstruktionistisk
teoretisk förståelse som kan förstås som
del av en bredare posthumanistisk
teoretiskt rörelse
2012
25. ”Den verksamhet som barnet är en del av
består av barn, personal och föräldrar, och
även en rad olika materiella komponenter
såsom leksaker, skapande material, möbler,
mat, dokumentationer, böcker, inne- och
utemiljöer. Verksamheten är också uppbyggd
kring rutiner, vanor, pedagogiska idéer, prat,
skratt och diskussioner” (Skolverket, 2015: 9)
26. Ex. på pedagogisk dokumentation
”Jag älskar lera! säger en flicka på
treårsavdelningen till sina två vänner”
” När jag hör vad som sägs vill jag genast plocka fram lera åt barnen. Jag går till
förrådet där leran förvaras och säger samtidigt till barnen att de ska följa med. I
förrådet ligger leran i en stor klump. Den känns kall och hård. Jag tar fram leran och
lägger den som en stor klump på ett bord. Barnen petar på den och känner
försiktigt på den hårda spruckna ytan. Ganska snart går de därifrån – utan att visa
intresse för att utforska leran vidare. Jag skyndar mig att anteckna det som hänt i
en trespalt och diskuterar det som hänt med en kollega. Jag förstår nu att lerans
hårda kvalitet har spelat in och hindrat barnen från att interagera närmare med
den” (Skolverket, 2015: 36)
27. ”Nästa dag tar jag nya tag och förbereder leran
innan jag hämtar barnen. Jag mjukar upp den och
delar den i mindre delar. Varje del rullar jag till en
korv. Till slut har jag en massa lerkorvar som jag
lägger på ett bord. Jag bjuder in de barn som
pratade om lera igår. De tar på sig förkläden och
rusar mot bordet där leran ligger. De tar de smala
rullarna av lera och prövar hur de kan sättas ihop
med andra rullar, hur de kan byggas på varandra
till höga rull-torn, hur de kan prata och möta de
andra barnens lerkorvar. En pojke försöker ställa
en korv rakt upp, men den faller ihop. En flicka
lägger flera korvar på en rad och börjar räkna: ”Ett,
två, tre, fyra”. Ett intensivt utforskande pågår och
jag har fullt sjå att hinna med att dokumentera det
som händer och sker. (Skolverket, 2015: 37)
28. Vad behöver förskolläraren göra för att
förändra verksamheten?
• Eftersom leran är hård och kall uppstår inte något utforskande lärande att gå vidare med.
Förskolläraren inser att hon måste förbereda leran för att det ska kunna ske ett
utforskande lärande, och förstår att barnens ointresse för leran vid det första tillfället inte
beror på barnen, utan att det beror på hur hon har förberett det hela.
• Om dessa barn inte har arbetat med lera tidigare vet de inte att de kan utmana den
hårda leran själva. Ju mer kunskap barnen har om lera – desto lättare är det för dem att
samspela med leran. Den vuxnes uppgift är att ordna verksamheten så att barn
tillsammans med leran kan skapa ny kunskap i den utforskande leken.
• Förskollärarens slutsats illustrerar att ett professionellt arbete
i förskolan behöver ta hänsyn till det relationella samspelet
mellan individer och material och att personalen har ansvar
för att detta samspel kan bli möjligt.
29. Metafor: Lärande som ”utplattat” och icke-
hierarkiskt, relationellt, och rhizomatiskt
• det mänskliga och det sociala har inte ett högre värde än det som
pågår i relationerna mellan människan - alla existerar på ett
immanent plan – jämbördigt och jämställt
• Alla relationer ses som betydelsefulla för människans existens,
inte bara de sociala utan även de mellan människor och material.
• Lärande är relationellt - sker i sampel med med andra
människor, material och omgivande miljö. Tex. barn upprättar
relationer till andra människor, till böcker, pennor, färger, leror,
vatten och papper. Ljus, ljud, kyla, värme, regn och solsken är
också involverade i lärandet.
30. Rhizomatiskt lärande
”Lärande har ingen förinställd linjär kurs – det är
rhizomatiskt. Det kan börja varsomhelst och ta
vägen vartsomhelst” (Lenz Taguchi, 2010: 131).
• Lärandet sker i många olika riktningar och går
inte att förutse.
• Utifrån ett rhizomatiskt synsätt uppstår lärande
och kunskap vid varje ny förbindelse som sker
till personer och material.
Rhizom är en typ av
rotstam som återfinns hos vissa
växter som t ex vitsippa och
ingefära. Dessa växters rotsytem
växer aggressivt i alla riktningar .
31. Med posthumanistiska
glasögon i förskolan
1. Fysiska miljöns betydelse - ting som medskapande i
människors sätt att lära och bli till. Ting har agens.
2. Att arbeta tematiskt blir riktigt utifrån att man ser lärandet som
rhizomatiskt och tvärvetenskapligt
• Body-mind - kroppen och medvetandet ses inte som separata
delar, utan som en helhet, lärandet sker i hela individen
• Intra aktion - samspel mellan människa och ting -
sammanflätande
• Sociomateriella relationer– beskriver relationer mellan
människor och ting, där båda får saker att hända.
32. Barndom som gul regnjacka
Barndom som utsatthet/övergivenhet eller hopp/handlingskraft
Den gula regnjackan - en ikonisk bild över ett utsatt, övergivet barn/en utsatt
barndom full av hot – fula gubbar, clowner, klimathot…
Yet you all come to us young
people for hope. How dare you?
Den gemensamma världen
Det övergivna & utsatta barnet
33. Delar av Thunbergs tal
My message is that we'll be watching you. This is
all wrong. I shouldn't be up here. I should be back
in school on the other side of the ocean. Yet you
all come to us young people for hope. How dare
you!
You have stolen my dreams and my childhood
with your empty words. And yet I'm one of the
lucky ones. People are suffering. People are
dying. Entire ecosystems are collapsing. We are
in the beginning of a mass extinction, and all you
can talk about is money and fairy tales of eternal
economic growth. How dare you!
34. Den
gemensamma
världen:
att lära med, inte
om världen
• Stort intresse för miljö, andra arter och maktförhållanden
• Barnens egna berättelser (se Taylor, 2019)
• Bygger på feministisk teori (ex. Donna Haraway)
• Lekfullt, experimenterande, utforskande
35. • Artikel: Countering the conceits of the
Anthropos: scaling down and researching
with minor players (Taylor, 2019)
36. ”By recounting these minor
stories featuring minor
players, I have set out to
illustrate how the children’s
ordinary, everyday common
world relations are directly
implicated in the
confronting legacies of
actual (on the ground)
anthropogenic
environmental damage”
(Taylor, 2019: 14.
37. Föränderlig tillblivelse:
Figurationen av det posthumana
förskolebarnet
• Vad innebär en posthumanistisk förståelse
av förskolebarnet och hur har
posthumanistisk teori funnit sin väg in i
förskolans kontext? Varför posthumanism i
förskolan, varför nu?
• En kritisk granskning av av
posthumanistisk teori, när denna passas in
i ett förskolesammanhang
• Slutsats: När teorin passas in i förskolans
sammanhang blir vissa sätt att tänka och
förstå förskolebarnet möjliga och inte
andra
38. Figurationer (efterTherese Lindgren)
Figuration = det barn som blir möjligt i en viss given tid,
olika sätt se på barn i forskning och samhällsdebatt och
som villkorar vad barn kan bli
• Det naturromantiska barnet (1800->)
• Det utvecklingspsykologiska barnet (1900->)
• Det kompetenta barnet (->2000)
• Det föräldralösa barnet (2000 ->)
• a. det socialekonomiska barnet (ekonomisk resurs)
• b. det posthumana barnet (filosofisk resurs)
40. Varför ska förskollärare lära om posthumanism?
1. Förståelse för förändring: Posthumanism handlar om att tänka på hur samhället och människan
utvecklas i en tid av snabb teknologisk och kulturell förändring. Förskollärare måste vara medvetna om
dessa förändringar för att kunna förbereda och stödja barn för att navigera i en föränderlig värld.
2. Mångfald av perspektiv: Posthumanism betonar vikten av att inkludera olika perspektiv och röster,
inklusive de som tidigare har marginaliserats eller exkluderats. Detta är centralt för att skapa en
inkluderande förskolemiljö och främja jämlikhet och mångfald.
3. Teknologisk medvetenhet: Posthumanistiska idéer betonar den ökande närvaron av teknologi i våra liv.
Att lära sig om detta är viktigt eftersom teknologi nu är en integrerad del av många barns vardag.
Förskollärare måste vara medvetna om teknologins roll och dess inverkan på barns utveckling och
lärande.
4. Kreativitet och utforskning: Posthumanism uppmuntrar till kreativitet, utforskning och tänkande
utanför traditionella gränser. Detta kan inspirera förskollärare att skapa en lärmiljö som uppmuntrar
barn att tänka kritiskt, utforska nya idéer och vara kreativa.
5. Förbereda barn för framtiden: Genom att förstå posthumanism kan förskollärare bättre förbereda barn
för en framtid som troligen kommer att vara mycket annorlunda än dagens värld. Det handlar om att
utrusta barn med de färdigheter och den förståelse som behövs för att vara flexibla och
anpassningsbara i en snabbt föränderlig samhällelig och teknologisk kontext.
6. Styrdokument och pedagogisk dokumentation: Enligt läroplanen ska varje barns utveckling och
lärande ses som interaktivt och relationellt, det vill säga att det sker i samspel med omgivningen.
42. Det posthumana barnet (Lindgren, 2018)
• Det posthumana barnet figurerar som en lösning på en värld i
social, politisk och ekologisk kris. För att kunna överleva måste vi
ändra på hur vi ser på oss själv och vår plats i världen. Här blir
förskolebarnet viktigt. Om bara barnet med hjälp av ”rätt” utbildning
skulle kunna frigöras från dominerande traditionella och samtida
tankesätt skulle barnet kunna omvärdera sin position i världen och
därmed förändra förutsättningarna för framtiden. I detta resonemang
blir barnet lösningen och utbildningen det medel genom vilka
genomgripande samhällsförändringar ska komma till stånd.
Något annorlunda uttryckt blir barnet en plats för vuxnas
iscensättning av förändring.
43. Vilka är de viktigaste resultaten _
Lindgren?
• I en posthumanistisk teoretisk förståelse av barnet beskrivs
barnet ständigt bli till, om och om igen, genom och som del av
sina intrasslade relationer med världen. Det posthumana barnet
förkroppsligar på så vis flexibilitet och framhålls som bättre
anpassat för en värld kännetecknad av rörelse, heterogenitet
och snabb social förändring och teknologisk utveckling.
