2. • ””Omkring barnet har… vuxit upp en nyOmkring barnet har… vuxit upp en ny
vetenskap,… dess huvudsakliga syfte är attvetenskap,… dess huvudsakliga syfte är att
underlätta barnasjälens utveckling och dessunderlätta barnasjälens utveckling och dess
område är det normala själslivet ochområde är det normala själslivet och
uppfostran. Den bygger på utforskande av deuppfostran. Den bygger på utforskande av de
hittills okända psykologiska faktorerna underhittills okända psykologiska faktorerna under
barnaåren och avser att öppna ögonen på debarnaåren och avser att öppna ögonen på de
vuxna…” (Hartman 2010, s. 214)vuxna…” (Hartman 2010, s. 214)
• Maria Montessori som i början av 1900 – taletMaria Montessori som i början av 1900 – talet
formulerade pedagogiken ville få världen attformulerade pedagogiken ville få världen att
förstå vilka enorma möjligheter barnet har. Honförstå vilka enorma möjligheter barnet har. Hon
visade vikten av att redan undre de första årenvisade vikten av att redan undre de första åren
skapa en god grund för barnets självkänsla ochskapa en god grund för barnets självkänsla och
egenvärde.egenvärde.
3. • Den vetenskapliga grunden för kunskapssynenDen vetenskapliga grunden för kunskapssynen
hämtades från den franske läkaren Edouardhämtades från den franske läkaren Edouard
Séguin och hans fysiologiska metod, därSéguin och hans fysiologiska metod, där
betoningen ligger på sensomotorisk träning förbetoningen ligger på sensomotorisk träning för
att utveckla den mentala förmågan hosatt utveckla den mentala förmågan hos
utvecklingsstörda. Tillsammans med detta ochutvecklingsstörda. Tillsammans med detta och
hennes observationer på barnhemmet Casahennes observationer på barnhemmet Casa
dei Bambini lades grunden för Montessorisdei Bambini lades grunden för Montessoris
pedagogik.pedagogik.
4. MontessoripedagogikensMontessoripedagogikens
huvudprinciperhuvudprinciper
• Barnet har en naturlig lust att arbeta (utanBarnet har en naturlig lust att arbeta (utan
tvång) Genom upprepning överinlär barnet entvång) Genom upprepning överinlär barnet en
förmåga så att det etableras på ett stabiltförmåga så att det etableras på ett stabilt
sätt.sätt.
• Barnet samverkar med sin fysiska omgivning.Barnet samverkar med sin fysiska omgivning.
I relation till omvärlden efterstävar barnetI relation till omvärlden efterstävar barnet
ordning, ”var sak på sin plats”. Där den yttreordning, ”var sak på sin plats”. Där den yttre
ordningen även skapar en inre ordning hosordningen även skapar en inre ordning hos
barnet.barnet.
5. • Traditionell undervisning kan enligt MontessoriTraditionell undervisning kan enligt Montessori
göra att barnen missar sina sensitiva perioder.göra att barnen missar sina sensitiva perioder.
Detta kan medföra allvarliga störningar iDetta kan medföra allvarliga störningar i
barnets utveckling. Det är bakgrunden till attbarnets utveckling. Det är bakgrunden till att
barnet ska få välja fritt över material ochbarnet ska få välja fritt över material och
aktiviteter.aktiviteter.
• Miljön ska inbjuda, inte störa barnets arbete.Miljön ska inbjuda, inte störa barnets arbete.
Inredningen är viktig.Inredningen är viktig.
• Återkopplingen i ett självrättande materialÅterkopplingen i ett självrättande material
rymmer både positiv förstärkning ochrymmer både positiv förstärkning och
tillrättavisning, utan att kränka barnen.tillrättavisning, utan att kränka barnen.
6. • Eleverna får lära sig att respektera de andraEleverna får lära sig att respektera de andra
barnens pågående övningar och experiment.barnens pågående övningar och experiment.
Läraren inriktas på organisation om barnensLäraren inriktas på organisation om barnens
arbetsmiljö och på att instruera vid behov.arbetsmiljö och på att instruera vid behov.
7. Montessori idagMontessori idag
• Montessoripedagogiken introducerades förstaMontessoripedagogiken introducerades första
gången 1923 i Sverige.gången 1923 i Sverige.
• Idag finns över 200 registrerade enheter somIdag finns över 200 registrerade enheter som
betraktar sig som Montessoriskolor.betraktar sig som Montessoriskolor.
• En kort version av de grundläggandeEn kort version av de grundläggande
principerna enligt Montessoriförbundet: Förstprinciperna enligt Montessoriförbundet: Först
gör man barnet intresserat av sitt lärostoff,gör man barnet intresserat av sitt lärostoff,
sedan ger man barnet tid och möjlighet attsedan ger man barnet tid och möjlighet att
arbeta, och till sist låter man barnet upplevaarbeta, och till sist låter man barnet uppleva
att det vet.att det vet.
8. MänniskosynMänniskosyn
• ””Barnet är alltings begynnelse och den vuxnesBarnet är alltings begynnelse och den vuxnes
ursprung. Om barnet far illa igenomursprung. Om barnet far illa igenom
omgivningens försummelser, då går alltingomgivningens försummelser, då går allting
snett. Den enda hjälpen är då att återvända tillsnett. Den enda hjälpen är då att återvända till
källan, till barnet självt.” (Hartman 2010, s.källan, till barnet självt.” (Hartman 2010, s.
219)219)
• Människosynen är central.Människosynen är central.
• Montessori menade att med en nyMontessori menade att med en ny
vetenskaplig underbyggd pedagogik gavs detvetenskaplig underbyggd pedagogik gavs det
möjlighet att se människan.möjlighet att se människan.
9. • ””Det mycket stora är närvarande i det mycketDet mycket stora är närvarande i det mycket
lilla; att delen hänger samman med den storalilla; att delen hänger samman med den stora
helheten, med världsalltet. Denna tanke gerhelheten, med världsalltet. Denna tanke ger
kosmiska dimensioner också åt vardagen ikosmiska dimensioner också åt vardagen i
klassrummet.”klassrummet.”
10. SamhällssynSamhällssyn
• Maria Montessoris pedagogik bygger på enMaria Montessoris pedagogik bygger på en
vision om ett bättre samhälle och hon varvision om ett bättre samhälle och hon var
övertygad om att människors livsmönsterövertygad om att människors livsmönster
behövde ändras i grunden. Hon hade en storbehövde ändras i grunden. Hon hade en stor
tilltro till undervisningens/fostrans betydelsetilltro till undervisningens/fostrans betydelse
och menade att en ny syn på fostran skulleoch menade att en ny syn på fostran skulle
kunna reformera människan och samhället tillkunna reformera människan och samhället till
det bättre.det bättre.
11. • En vetenskaplig underbyggd undervisningEn vetenskaplig underbyggd undervisning
med barns utveckling i centrum, bidrog till attmed barns utveckling i centrum, bidrog till att
övervinna personliga komplex och konflikterövervinna personliga komplex och konflikter
hos människan.hos människan.
• Barnets individuella frihet är enBarnets individuella frihet är en
grundläggande princip.grundläggande princip.
12. Montessori vs BildningMontessori vs Bildning
• B: tycker att det är i första hand lärarna somB: tycker att det är i första hand lärarna som
ska ta ställning till vad som ska läras ut ochska ta ställning till vad som ska läras ut och
hur det ska organiseras.hur det ska organiseras.
M: menar att barnet själv väljer det materialM: menar att barnet själv väljer det material
och arbetssätt som är bäst för det egnaoch arbetssätt som är bäst för det egna
utvecklandet.utvecklandet.
• B: Forskningen har gett nya förutsättningar förB: Forskningen har gett nya förutsättningar för
att förstå omvärlden.att förstå omvärlden.
M: Bygger mycket av sin metodik på forskningM: Bygger mycket av sin metodik på forskning
och vetenskap.och vetenskap.
13. • B: Humboldt gör det möjligt för eleven attB: Humboldt gör det möjligt för eleven att
slippa ur sitt omyndiga beroendeförhållande tillslippa ur sitt omyndiga beroendeförhållande till
läraren och att finna vägen till eget omdömeläraren och att finna vägen till eget omdöme
och underbyggd kritik.och underbyggd kritik.
M: Strävar efter en självständig individ somM: Strävar efter en självständig individ som
söker sitt lärande i ett självrättande material.söker sitt lärande i ett självrättande material.
• B: Skolan kan inte enbart syfta till individensB: Skolan kan inte enbart syfta till individens
självbildning. Skolan har i varje utvecklatsjälvbildning. Skolan har i varje utvecklat
samhälle till uppgift att sörja för kulturenssamhälle till uppgift att sörja för kulturens
fortbestånd.fortbestånd.
M: Är för individens självbildning.M: Är för individens självbildning.
14. • B: Skolan är inte den enda plats där manB: Skolan är inte den enda plats där man
lär sig.lär sig.
M: Har likartad syn.M: Har likartad syn.
• B: sådan formell kunskap som ärB: sådan formell kunskap som är
”generell” och därför användbar oavsett”generell” och därför användbar oavsett
specifika omständigheter, kan man läsaspecifika omständigheter, kan man läsa
sig till i böcker eller få genom utbildning.sig till i böcker eller få genom utbildning.
M: Överensstämmer inte då det är upp tillM: Överensstämmer inte då det är upp till
barnet att erövra kunskapen.barnet att erövra kunskapen.
15. • B: Utgår ifrån att människor är aktivaB: Utgår ifrån att människor är aktiva
och kunskapsbyggande till sin ”natur”.och kunskapsbyggande till sin ”natur”.
Därför ska skolarbetet organiseras, såDärför ska skolarbetet organiseras, så
att möjligheter till aktivtatt möjligheter till aktivt
kunskapsbyggande skapas.kunskapsbyggande skapas.
M: Det är en av hennes grundläggandeM: Det är en av hennes grundläggande
principer.principer.
16. • ””När barnet får en (alltför) liten plats ”i världenNär barnet får en (alltför) liten plats ”i världen
och tiden”, ropar det som ett första tecken påoch tiden”, ropar det som ett första tecken på
sitt ivriga försvar ”Jag! Jag vill göra det! Jagsitt ivriga försvar ”Jag! Jag vill göra det! Jag
gör det!” I den särskilda omgivning somgör det!” I den särskilda omgivning som
iordninggjorts för barnen i våra skolor fann deiordninggjorts för barnen i våra skolor fann de
själva ett uttryck för sitt inre behov: ”Hjälp migsjälva ett uttryck för sitt inre behov: ”Hjälp mig
att göra det själv!” Hur vältalig är inte dennaatt göra det själv!” Hur vältalig är inte denna
paradoxala begäran! Den vuxna måste hjälpaparadoxala begäran! Den vuxna måste hjälpa
barnet, men hjälpa det på ett sådant sätt att detbarnet, men hjälpa det på ett sådant sätt att det
kan handla självständigt och utföra sittkan handla självständigt och utföra sitt
förutbestämda arbete i världen.”förutbestämda arbete i världen.”
(Hartman 2010, s. 217)(Hartman 2010, s. 217)
