Recommended
More Related Content
Similar to Introduktion till vetenskapsteori
Similar to Introduktion till vetenskapsteori (20)
More from NinaEmilsson1
More from NinaEmilsson1 (20)
Introduktion till vetenskapsteori
- 1. Introduktion till vetenskapsteo r i Nina Emilsson Perspektiv på lärande och estetiska lärprocesser (UV4036)
- 2. Den här föreläsningen är som alla andra föreläsningar ingen presentation av en absolut sanning. Det är min tolkning av vad exemplevis kunskap kan vara som baserar sig på min egen genuina kunskap.
- 3. Va r f ö r ä r d e t v i k t i g t m e d k u n s k a p e r o m v e t e n s k a p s t e o r i ? • Allwood & Erikson (2021) ger detta svar: ”Genom att vetenskapsteori också ger en förståelse för hur forskarsamhället fungerar och därmed hur vetenskaplig kunskap produceras, kan man som student få en mer kritiskt reflekterande inställning till vetenskap och dess olika former av sanningsanspråk. Att lära sig problematisera vetenskapen är en mycket viktig del i att lära sig använda dess styrkor” (s. 20)
- 4. Ve t e n s k a p s t e o r i – l ä r a n o m v a d v e t e n s k a p ä r • Vetenskapsfilosofi – de filosofiska aspekterna av vetenskap • Vetenskapsstudier – hur forskning bedrivs och vad som påverkar forskningens processer och slutsatser • Vetenskapshistoria – (se Allwood & Erikson, 2021, s. 20-24) Vetenskapsteori och vetenskapsfilosofi – teoretisk och filosofisk reflektion kring kunskap och vetenskap
- 5. Va r f ö r b e h ö v e r d u s o m s t u d e n t / l ä r a r e / v i h a k u n s k a p v e t e n s k a p s t e o r i ? • Alla är vi konsumenter av forskningsresultat – massmedia – du/vi • Högskolelagen: utbildningen ska vara baserad på `vetenskaplig grund´ - högskolelärare/studenter • Skollagen: ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.” (SFS 2010:800, 1 kap. §5) - förskolllärare • Är vetenskap vår tids religion? Finns det en övertro på vetenskapen?
- 6. Vetenskaplig grund (Håkansson & Sundberg, 2016) • Att vara informerad om forskning • Att använda forskningsresultat i sitt förbättringsarbete och i den dagliga undervisningen Beprövad erfarenhet (Håkansson & Sundberg, 2016) • Erfarenheter/kunskaper som genererats, upprepats och prövats över lång tid. • Erfarenheter/kunskaper som är systematiskt dokumenterade och kvalitetssäkrade. Vetenskapligt förhållningssätt (SPSM) • Kritiskt granska granska, diskutera, använda och utvärdera
- 7. Vad är vetenskap enligt dig?
- 8. Vad är vetenskap? • Vetenskap – latinets scienta som betyder kunskap, men vad är kunskap? • Enligt Platon är kunskap: `sann, välgrundad övertygelse´ (Allwood & Erikson, 2021; 60) • Vad som gör en övertygelse, en slutsats eller en teori välgrundad och sann är en epistemologisk och metodologisk fråga.
- 9. Ve t e n s k a p u t a n f ö r f o r s k n i n g • Att veta något, att ha vetskap om något, att kunna något… • Vilket djur är snabbast? • Var ligger Varberg? • Vem ska öppna på förskolan imorgon? • Att kunna cykla • Så är all fakta/färdighet/kunskap vetenskap? Nej!
- 10. 1 ) Va d ä r v e t e n s k a p i f o r s k a r s a m m a n h a n g ? 2 ) Ä r a l l a s ä t t s a m l a i n k u n s k a p p å v e t e n s k a p l i g a ? Vetenskap är ett kollektivt och systematiskt sökande efter `säker´ kunskap/`sanning´/fakta Endast kunskaper som är insamlade med vetenskapliga metoder kan kallas vetenskap. Endast metoder som uppfyller vissa krav kan kallas vetenskapliga. Så med andra ord är vetenskap i forskningssammanhang - `ny kunskap som produceras med vetenskapliga metoder på ett systematiserat sätt´.
- 11. Ve t e n s k a p ä r o c k s å e t t f ö r h å l l n i n g s s ä t t • Att alltid vara beredd att kreativt och kritiskt granska nuvarande "sanningar", kunskaper, uppfattningar och metoder tex. kunna skilja mellan vad som är vardagliga, allmänna påstående och vetenskapligt grundade argument och kunskapsanspråk • Att vara öppen och transparent hur man gått tillväga (metoden) och vad man har kommit fram till för resultat • Kollektivt sökande och kollegial granskning (peer-review) är grunden i vetenskaplig forskning, i det vetenskapliga förhållningssättet Läs mer om forskarsamhället i Allwood & Erikson (2021: 37-58)
- 12. Vad är teori? Utanför for skning • Från grekiskans `theoria´ – ”att se på”, betrakta eller ”granska”. • Ett generellt påstående om verkligheten – mer eller mindre sant/förankrat i verkligheten • Jag har en teori om att ....Kalle är kär i Kajsa… • Jag tror att... det kommer regna imorgon • Jag har en idé om att…
- 13. Te o r i i f o r s k n i n g s s a m m a n h a n g ( Å k e r b l o m , H e l l m a n & P r a m l i n g , 2 0 2 0 ) . • En lins, glasögon, en karta… • Vetenskaplig reduktion – bryta ner komplexa fenomen till delar • `en uppsättning begrepp som är definierade, inte bara i sig, utan framför allt i relation till varandra´ (s. 18) • Teoretisk konsistens • Brist på teoretisk konsistens (inkommensurabilitet)
- 14. Va r f ö r b e h ö v s t e o r i e r ? • Ett empiriskt praktiskt exempel • En förskollärare sitter och läser en bok för tre barn i åldrarna 2- 4 år • En PRAO-elev från åk 9 och en nyutexaminerad förskollärare står i dörröppningen och tittar på och lyssnar
- 15. ` S e r ´ s a m m a s a k m e n s k a p a r o l i k a m e n i n g • PRAO-eleven ser kanske enbart en `lässtund´ som känns igen • Förskolläraren som har stora kunskaper om det som observeras kan koppla vetenskapliga begrepp och teorier till det som iakttas • Vilka innehållsliga teorier som förskolläraren använder beror på vad hen uppmärksammar: • Språkutveckling, kamratskap, social aktivitet, anknytning, trygghet, högläsningsförmåga…annat? • Innehållsliga teorier tex. lärande och kunskapsteorier (se Säljö), teorier om barns utveckling, teorier om flerspråkighet, läroplansteorier, teorier om estetiska lärprocesser, kommunikationsteorier, ämnesdidaktiska teorier, genusteorier, maktteorier…
- 16. Va r f ö r b e h ö v e r f ö r s k o l l ä r a r e h a k u n s k a p o m v e t e n s k a p s / k u n s k a p s - o c h l ä r a n d e t e o r i e r ? • Förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet - kunna kritisk granska, värdera och analysera forskning) • Alla förskollärare måste kunna tolka läroplanen för att kunna se lärande ur barns perspektiv och med koppling till teorier göra kloka didaktiska val (innehåll, material, arbetssätt, metoder och utformning av miljö) i syfte att stödja barns lärande • för att kunna förklara och motivera didaktiska val för barn, kollegor och vårdnadshavare. • som redskap att använda till att tolka, analysera, värdera och utvärdera sin praktik samt för att jämföra förändringar (har det blivit någon förbättring? Förstå varför undervisningsförsök lyckas eller misslyckas)
- 17. Fundera över Vilka teorier har ni mött tidigare i utbildningen? Vilka definierade begrepp ingår i denna/dessa teorier? Hur hänger dessa begrepp ihop det vill säga hur relaterar de till varandra?
- 18. Ve t e n s k a p s f i l o s o f i : N å g r a c e n t r a l a b e g r e p p 1. Epistemologi (kunskapsteori) – teori kunskapens natur och form, omfång, uppkomst och grund 2. Ontologi (metafysik) - teorin om det existerande, om hur verkligen ytterst är beskaffad 3. Metodologi (forskningsdesign) - läran om tillvägagångssätt vid genomförandet av vetenskapliga studier 4. Metod - den specifika teknik som används för att samla in i data (datainsamlingsmetod och analysmetod)
- 19. E x e m p e l p å o n t o l o g i s k a f r å g o r • Vad finns? Vad är verkligt? (Svarta hål? Enhörningar? Bokstäver? Tankar?) • Vilka kategorier tillhör olika saker? Är bokstäver fysiska ting eller idéer? • Vad är en kropp? Människa? Samhälle? Familj? (varats beskaffenhet) • Finns verkligheten `där ute´ eller ´i huvudet´?
- 20. R ealism – det f inns en värld oberoende av vår upplevelse • Materialism - vanligaste formen • Allt är uppbyggt av/orsakat av materia och materiella processer. • Går att mäta och beskriva - observerbart • Det finns inte någon högre verklighet • Tex. Behaviorism (ex. Skinner) • Ofta i kombination med epistemologisk empirism Idealism – det f inns int e en värld oberoende av våra upplevelser • Allt som existerar och är sant är icke- materiellt –består av/är orsakat av själslig substans eller idéer/uppfattningar. • Går inte att mäta – tolkning! Inte observerbart • Det finns en högre verklighet – idévärld, Gud • Hermeneutik, fenomenologi, socialkonstruktivism • Ofta i kombination med epistemologisk rationalism O n t o l o g i ( m e t a f y s i k ) - ` v a d ä r ´ , v a d s o m f i n n s o c h h u r d e t ä r b e s k a f f a t
- 21. Platons idévärld • Idévärld = den sanna verkligheten, är beständig • Sinnevärlden – den värld människan kan uppfatta med sinnena, är föränderlig, en illusion, och en blek kopia av idévärlden. • Filmen Matrix (1999) – många paralleller till Platons idealism • Matrix - skuggvärld Källa: Wikipedia Platons allegoriska berättelse är alla människor fångna i en grotta, fastkedjade till händer och fötter. De har befunnit sig där sedan födseln och känner inte till någon annan verklighet. Det enda de ser är skuggor som rör sig över grottans väggar i det fladdriga ljuset från en eld. Men en dag fritas en av fångarna och släpas ut ur grottan. I dagsljuset ser han världen och tingen som de verkligen är. I stället för att själviskt stanna i den sanna världen återvänder han till grottan för att frita
- 22. E x e m p e l p å k u n s k a p s t e o r e t i s k a f r å g o r • VAD är kunskap? • VAD är sanning? VAD kan vi veta med säkerhet • VAD (om något) vet vi? VAD är att kunna? • VAD vilar vår kunskap ytterst på, sinnena (Aristoteles) eller förnuftet (Platon)? • HUR får/når vi kunskap?
- 23. M e t a f y s i s k a p e r s p e k t i v p å k u n s k a p o c h l ä r a n d e Kan kunskap nås? Om ja, HUR? • Realism – det går att nå kunskap • Rationalism – genom förnuftet, kunskapen formas av forskaren • Empirism – genom de erfarenheter som individen har • Skepticism – det går inte att nå full kunskap • Kunskapsrelativism – finns ingen absolut kunskap • Lärande förvärvas, tillförs individen utifrån • Tanke och handling bestäms av yttre beteendemodifierande faktorer (miljö) • Tabula rasa • Behaviorism • Utveckling och lärande kommer inifrån, och kunskaper mognas i individen • Tanke och handling bestäms av genetiska förutsättningar (arv) • Allt finns från början • Kognitivism/konstruktivism
- 24. Alltså …vi tar det igen! • Rationalistisk – kunskap är ett resultat av det mänskliga tänkandet (förnuft) • Empiristisk – kunskap är en återspegling av verkligheten (det vi erfar med våra sinnen) • Konstruktivistisk - kunskap är en konstruktion för att göra erfarenheter begripliga • Skepticism - är uppfattningen att vi inte vet någonting • Kunskapsrelativism- det finns ingen absolut sanning/kunskap
- 25. O l i k a t y p e r a v r e s o n e m a n g , s l u t l e d n i n g a r, s ä t t a t t l ä r a , v ä g a r t i l l k u n s k a p . . . Deduktiv - från det generella, allmänna till det specifika. Teori till empiri (rationalism) Alla människor är dödliga. Jag är en människa. Alltså är jag dödlig. Induktiv - utgår från det vi vet. Empiri till teori (empirism) - kommer fram till en generell slutsats baserat på ett fåtal observationer Farmor och farfar har dött, grannen har dött, John Lennon har dött. Alltså – alla människor är dödliga Tonåring - `alla får göra så´ Abduktiv – en kombination av induktion och abduktion. Här ligger en död människa! Och här bredvid ligger en blodig kniv.
- 26. K u n s k a p s s y n • det förhållningssätt en individ har till kunskap och kunnande • oreflekterad eller medveten/implicit eller explicit • del av en pedagogisk grundsyn • Hur ser du på kunskap? Vad är kunskap och vilka olika kunskapsformer finns? • Varför behöver vi kunskap om kunskapssyn och lärande? Är kunskap medfödd eller förvärras kunskap genom erfarenheter?
- 27. V a r f ö r k u n s k a p o m k u n s k a p s s y n o c h l ä r a n d e ? S v a r : A l l u n d e r v i s n i n g v i l a r p å t v å g r u n d p e l a r e : Vad är kunskap? Vad är det vi ska utveckla och lära barnen? Hur gör man för att eleverna ska nå kunskap? Kunskapssyn Teori om hur lärandet går till
- 28. • Teorier och metoder är epistemologier • Ger svar på ontologiska förhållanden • Hur världen sitter samman • Vad som är ”sant” • Didaktikens epistemologi • Kunskap om undervisning och lärande • Olika fokus: barns beteende, minne, mognad och intellektuella förmågor, artefakter, redskap, läromiljön eller det sociala samspelets betydelse för lärande. Annat? • Vi förstår lärande på olika sätt, olika idétradtioner • Roger Säljö (2014) – lärande en intrduktion till perspektiv och metaforer
- 29. K o m m e r n i i h å g , r a t i o n a l i s m o c h e m p i r i s m ? ? ? ? Barnens tankar, intressen och utforskande i centrum – inte stoffet Stoffet (ämnesinnehåll) i centrum, inte barnens tänkande. Förmedling av kunskaper
- 31. K u n s k a p s f o r m e r Här följer nu några av de kunskapsformer som finns representerade i den djungel av benämningar och definitioner ni kan möta i forskning, vardag och i förskolan • Hur hänger dessa ihop?
- 32. * episteme – techne - fronesis * fakta – förståelse – färdighet - förtrogenhet * teoretisk - praktisk kunskap * Explicit – Implicit kunskap * formell-informell kunskap * vad – hur kunskap, metakunskap * abstrakt-konkret kunskap * vetenskaplig kunskap * erfarenhetsbaserad kunskap * tyst kunskap * handlingsbaserad kunskap * situationsbaserad kunskap * transformativ kunskap
- 33. Ar istoteles kunskapsfor mer • Aristoteles var en av de första som försökte förklara vad kunskap är och han delade in kunskap i tre olika kunskapsformer • Vetande - Episteme • Kunnande/skicklighet - Techne • Klokhet - Fronesis
- 34. Lärares praktiska klokskap (omdöme) Tex: Att som förskollärare kunna uppfatta och förstå vikten av att möta barnens önskningar, nyfikenhet och lust genom att kunna läsa av deras kroppsliga varande Professionellt omdöme är inget allmänt godtycke, en magkänsla eller något som vissa råkar ha. Det är en kunskapsform som behöver odlas och utvecklas. (Bornemark) Källa: Bornemark, J (2020). Horisonten finns alltid kvar – Om det bortglömda omdömet
- 35. Vanliga begreppspar uttryckt som • Teoretisk - Praktisk kunskap • abstrakt-konkret kunskap - Skulle kunna tolkas som aspekter av skillnaden mellan Episteme och Techne (men inte exakt)
- 36. • Erfarenhetsbaserad kunskap • Tyst kunskap (Implicit) • Handlingsbaserad kunskap • Situationsbaserad kunskap Tillsammans beskriver
- 37. I n o m u t b i l d n i n g p r a t a r m a n o m d e f y r a F : e n • Fakta (episteme?) – kunskap om, veta att - information genom att memorera & läsa in • Förståelse (episteme?) – förståelse av, veta varför - förståelse genom att diskutera, tolka & förklara • Färdighet (techne?) – färdighet i att, veta hur - förmåga genom att träna, öva & imitera • Förtrogenhet (fronesis?) – fördjupad kunskap, veta hur man vet - omdöme genom att erfarenhet & reflektion Källa: Skola för bildning (SOU 1992:94)
- 38. L ärop lanen f ör f ör skolan ( 2 0 1 8 : 1 0 ) ”Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Förskolans arbete ska inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande.”
- 40. Förmåga = kunnande Enligt förskolans/skolans kunskapssyn är förmåga uppbyggd av alla fyra kunskapsformerna förmåga = ett brett kunskapsbegrepp för att kunna utveckla en förmåga, sitt kunnande (ability) måste barnet/eleven samtidigt utveckla sin kunskap (knowledge)
- 41. G i l b e r t R y l e s t v å k u n s k a p s f o r m e r : v a d - k u n s k a p o c h h u r - k u n s k a p •Vad – kunskap - Sånt vi kan veta något om •Hur – kunskap -sådant vi kan
- 42. Formell/informell – kunskap • Formell kunskap införskaffas genom utbildning (planerad) • Informell kunskap införskaffas genom erfarenhet
- 43. Transformativ kunskap •Kunskap som kan överföras och användas i en annan situation • Förhoppningsvis är kunskaper ni tillägnar er i utbildningen av sådan karaktär :-)
- 44. U t b i l d n i n g s f i l o s o f i o c h p e d a g o g i s k f i l o s o f i Utbildningsfilosofi: tar ett bredare perspektiv på utbildning som en institution och dess roll i samhället: varför utbildning är viktig och vad den gör i samhället • Tänk dig att utbildning är som en stor pusselbit i samhället. Utbildningsfilosofi handlar om att fundera över varför vi har utbildning, vad den ska göra för oss och vad den betyder för människor och samhället. Det är som att fundera över varför vi behöver ha förskolor/skolor och vad de ska hjälpa oss att lära oss. Pedagogisk filosofi: Fokus mer på de teoretiska och praktisk didaktiska aspekterna av lärande och undervisning. • Nu tänker vi på hur vi faktiskt lär oss saker. Tänk på när du lärde dig något nytt, som att cykla. Pedagogisk filosofi handlar om hur vi lär oss och hur vi undervisar på bästa sätt. Det handlar om att fundera på olika sätt att göra lärande meningsfullt och lärorikt. Tänk på det som att tänka på hur man bäst lär ut och hjälper andra att lära sig.
- 45. U t b i l d n i n g s s y n / u t b i l d n i n g s f i l o s o f i Ta n k a r n a s a m h ä l l e t h a r o m u t b i l d n i n g e n Vaför utbildning? Vilka kunskaper (vad) ska utbildning bidra till? Hur utbildning? Förskollärarens/lärarens roll/elevens (barn) roll Filosofiska strömningar genom tusentals år är: idealism, realism, progressivism, rekonstruktionism, behaviorism, essentialsim, existentialism, fenomenologi, marxism och postmodernismen.
- 46. Progressivism Essentialism Perennialism Rekonstruktivism Varför Samhällsnytta (Ex. Dewey) – individen ska bli upplyst och intelligent medborgare Samhällsförberedande Samhällsbevarande, att bilda människor Samhällsförändring (ex. Freire) Vad Kunskaper som ger praktisk nytta Utgå från barns intresse, erfarenhet och nyfikenhet Kunskaper för att kunna verka i samhället – läsa, skriva, matte, uppförande Ämnet i centrum Kunskaper för att utveckla förnuftet, kritiska tänkandet Kunskaper för att bevara kulturarv Samhällsorienterad kunskap – sociala frågor Kritisk granskning Hur Problembaserad undervisning Experiment Samarbete Ämnesintegrering Överföring Memorering Självdisciplin Ämnesuppdelning Överföring/förmedling Syrikta regler – straff/belöning Kooperativt lärande Problemlösning Reflektion och dialog Samarbete Ämnesintegrering Lärarroll /elevroll Facilitator = stimulera, utmana och vägleda eleven snarare än att överföra ett på förhand bestämt ämnesurval Elevcentrerad – lära genom att uforska, aktivt deltagande, aktivt engagemang – växa som människa Förmedlare av kunskaper Elevroll = passiv, lyssna och lära Förmedlare av bildning och kunskaper Lärarcentrerad Elevroll = passiv, lyssna och lära Lärarroll – bygga gemenskap, aktivt lärande Elevcentrerad - elevaktiv
- 47. L I T T E R AT U R • Allwood, Carl-Martin & Erikson, Martin G (2021). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper. Studentlitteratur, kap 1 och 3 • Håkansson, J och Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm: Natur & Kultur. • Säljö, Roger. (2015/2029). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Gleerups. • Åkerblom, A, Hellman, A & Pramling, N (red). (2020). Metodologi. För studier i, om och med förskolan. Gleerups. kap 1, 2
- 48. Take home message Om man vill bidra till kunskapsdelning och till andras lärande behöver man förstå vad kunskap är eller snarare vad det finns för olika sorters kunskap. Varje sorts kunskap kräver sitt specifika sätt att dela med sig, och undervisa om. Fördjupa dig gärna inom detta område.
Editor's Notes
- Introduktion till vetenskapsteori- läran om vad vetenskap är Några frågor som kommer att besvaras är: Vad är vetenskap? Vad är kunskap? Vad utmärker vetenskaplig kunskap? Vad är vetenskapsfilosofi? Vad är ontologi, epistemologi? Vad är teori? Vetenskapligt perspektiv? Metafysiska perspektiv på lärande? Varför behöver förskollärare ha kunskap om kunskapssyn och lärande?
- En genuin kunskap som är både erfarenhetsbaserad i form av mitt erfarenhetsförråd från mitt levda liv och vetenskapligt baserad från många års studier inom universitetsämnena, Pedagogik, Pedagogiskt arbete och psykologi, svenska som andraspråk, Religion, historia
- Ger dig en förståelse för hur forskarsamhället fungerar och hur vetenskaplig kunskap skapas. Detta ger dig möjligheten att utveckla en mer kritisk och reflekterande inställning till vetenskap och dess påståenden om sanning. Genom att lära sig att problematisera vetenskapliga påståenden och förstå dess styrkor och begränsningar, kan studenten använda vetenskapens insikter på ett mer effektivt sätt.
- Vetenskapsteori är läran om vad vetenskap/kunskap är, och kan delas in i tre delområden – ett brett begrepp. Vetenskapsfilosofi – de filosofiska aspekterna av vetenskap (ontologi/epistemologi). Vetenskapshistoria –beskrivning av utvecklingen av vetenskapen över tid. Vetenskapsstudier – hur forskning bedrivs och vad som påverkar forskningens processer och slutsatser. Relationer mellan forskaren och det omgivande samhället. Tex hur påverkar olika ideologier forskarens arbete (neoliberalism- citering)
- Vi är alla konsumenter av forskning tex läser populärvetenskapliga texter, facklitteratur – annan litteratur som presenterar forskningsresultat. Vetenskapen påverkar många områden i vårt samhälle och i våra liv. Mycket i våra liv regleras på så sätt av forskning, vetenskapliga studier Utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Även er utbildning förskollärarprogrammet ska bygga på vetenskaplig grund. Vetenskap spelar en oerhört stor betydelse idag, och många menar att det är vår tids religion, och det kan kanske är ett rimligt påstående?! Oavsett om ni tycker det eller inte så är det ett faktum att vetenskap spelar en oerhörd betydelse, har stort inflytande i vårt samhälle, och i skola och förskola. Fråga studenterna vad vetenskaplig grund – beprövad erfarenhet menas, och vetenskapligt förhållningsätt – och visa sedan bara nästa bild, och bekräfta att de hade/har rätt
- Vetenskaplig grund handlar om att utgå från resultat från vetenskapliga studier som forskare har bedrivit. Att utbildning ska vila på vetenskaplig grund innebär att utbildningsmetoder, läroplaner och undervisningsinnehåll bör utformas och genomföras baserat på beprövad kunskap och forskning inom relevant vetenskapliga områden. Det betyder att beslut och utformningar inom utbildning bör bygga på empiriskt stöd och forskningsresultat snarare än enbart på intuition, tradition eller personliga åsikt beprövad erfarenhet kan förstås som professionell, gemensam kollektiv kunskap som är utvecklad, prövad och dokumenterad över tid och av flera. Den växer fram ur praktiska erfarenheter som diskuteras, delas, prövas, dokumenteras och kritiskt granskas. Beprövad erfarenhet" refererar till den samlade kunskap och insikt som har utvecklats över tiden genom upprepade och framgångsrika praktiska erfarenheter inom ett visst område. Det är en form av kunskap som har ackumulerats genom att olika metoder och tillvägagångssätt har testats och visat sig vara effektiva och ändamålsenliga över tid. vetenskapligt förhållningssätt - själva arbetssättet att jobba utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär att kritiskt granska, diskutera, använda och utvärdera både forskningsresultat och gemensamma erfarenheter. Då kan den vetenskapliga grunden och den beprövade erfarenheten användas för att skapa underlag för fortsatt kunskapsutveckling och implementering av nya arbetssätt i utbildningssystemets olika praktiker
- Så länge den som har kunskapen tror på den är den sann, inre övertygelse, tro – att hålla för sant. Väkgrundad, betyder att man ska kunna ange rimliga skäl till att det är sant. Vad som räknas som rimligt är beroende av bedömarens övriga förståelse.
- Om vi tittar på vetenskap med en mer vardaglig syn/betydelse så kan vi säga att….Vilket djur är snabbast? Kan ju vara naturvetenskaplig kunskap, men har inget med forskning/vetenskapsteori att göra. Bra och kul att veta/kunna – men har inget med forskning att göra
- Den vetenskapliga kunskapen är inte samma sorts kunskap det vardagliga sättet som vi skapar mening och kunskap på. Som vi sett betyder ordet vetenskap kunskap, fakta och sanningar men den vetenskapliga kunskapen är systematiserad det vill säga har forskare på ett systematiserad sätt sökt efter säker, sann kunskap. Säker kunskap är påståenden som antas vara sanna eller pålitliga eller har de goda skäl att vara just detta. Den är också kollektiv genom att forskning bedrivs i ett socialt sammanhang – forskarsamhälle. Så i ett vetenskapligt sammanhang blir vetenskap systematiserad och organiserad kunskap. Endast kunskaper som är insamlade med vetenskapliga metoder kan kallas vetenskap. Endast metoder som uppfyller vissa krav kan kallas vetenskapliga. Så med andra ord är vetenskap i forskningssammanhang - `ny kunskap som produceras med vetenskapliga metoder på ett systematiserat sätt´.
- Att inta ett kritiskt analytiskt förhållningssätt innebär tex för förskollärare att kunna analysera verksamheten på ett systematiskt sätt genom beprövad erfarenhet eller att bygga kunskap på vetenskapliga studier, och det innebär att kunna skilja mellan vad som är vardagliga, allmänna påstående och vetenskapligt grundade argument och kunskapsanspråk I forskning och tex när ni ska skriva examensarbete så är det viktigt att vara transparent och öppen… Vetenskap är ju som vi varit inne på ett kollektivt och systematiskt sökande efter `säker´ kunskap/`sanning´/fakta- och i detta är kollegial granskning en viktig del och grunden i all vetenskaplig forskning
- Ordet teori kommer från grekiskans ”theoria” – ”att se på”, betrakta eller ”granska”. Teori kan ses som: ”Ett generellt påstående om verkligheten” som är mer eller mindre sant/förankrat i verkligheten. Teorier är något vi ständigt bär med oss för att försöka förklara vår tillvaro och förstå vad som sker i den. Ordet teori kan användas såhär i vardagliga sammanhang. Man kanske säger såhär : Jag har en teori om att …. Problemet med vardagsteorier är att vi sällan kan vara säkra på dess sanningshalt, inom vetenskapen har man ett större krav på detta.
- Det som skiljer en vardagsteori från en vetenskaplig teori är att en vetenskaplig teori är utvecklad med vetenskapliga metoder där data samlats in på systematiskt sätt. För att belysa vad en teori är används ofta metaforer, ofta kopplade till seendet. Tex lins och glasögon som man använder för att betrakta något. Dessa teoretiska glasögon styr vilka metoder, verktyg du använder för att planera undervisning/genomföra forskning. En teori är en slags lins genom vilken vi studerar /betraktar `verkligheten´. Det är inte en spegel av verkligheten, en lins kan förvränga eller påverka hur vi ser på saker och ting beroende på vad vi väljer att uppmärksamma och inte. Det är även vanligt att illustrera teori med en karta med vilken vi orienterar oss i världen. Precis som en karta är en teori en förenkling av verkligheten – detta kallas vi för vetenskaplig reduktion, vi tittar bara på själva kärnan, och bortser från annat. Byts ner till sin a delar I kurslitteraturen definieras teori som ”en uppsättning begrepp som är definierade, inte bara i sig, utan framför allt i relation till varandra. Om vi tar tex, sociokulturellt perspektiv så finns där några centrala begrepp som kulturella redskap, mediering, internalisering, proximala utvecklingszonen som tillsammans utgör sociokulturell teori. Dessa begrepp hänger ihop, och detta kallas för teoretisk konsistens, när ni senare ska skriva ert vetenskapliga arbete är det troligen mer vanligt att ni använder er av vetenskapliga begrepp än en hel teori. Brist på teoretisk konsistens (inkommensurabilitet) – uppstår när man blandar teoretiska begrepp som inte hör samman. Det är därmed problematiskt att låna ett begrepp från en teori till en annan teori.
- De båda observatörerna ser samma sak men skapar olika mening – förskolläraren kan använda sig av sina kunskaper om vetenskapliga teorier för att förstå och förklara vad som händer i situationen. Beroende på vilka teoretiska glasögon förskolläraren sätter på sig kan denna situation förklaras och förstå på lite olika sätt. Kanske använde sig pedagogen av teorier kring kommunikation, och tittar närmare på barns kommunikation och och på vilket sätt barn och vuxna kommunicerar, eller så använder pedagogen mer ämnesdidaktiska teorier och tittar på själva undervisningen – vad ska barnen lära sig, och hur, och lär sig barnen detta? Lärandeteorier används för att beskriva, förklara och förstå hur människor lär sig och förvärvar kunskap.
- Inom behaviorismen finns det vissa principer och antaganden om hur inlärning sker i behavioristiska termer – tex. genom härmande, imitation, positiv, negativ förstärkning. Det vill säga vissa regler för att lära ut. Dessa blir sedan modeller. Utvecklingspsykologi: Teorier som Jean Piagets kognitiva utvecklingsteori och Lev Vygotskijs sociokulturella teori kan användas för att förstå barns kognitiva utveckling och hur de konstruerar kunskap genom interaktion med sin omgivning och andra människor. Lekbaserat lärande: Lekens roll i barns utveckling och lärande betonas i många förskoleutbildningar. Teorier som Maria Montessoris och Reggio Emilias pedagogik fokuserar på betydelsen av lek och kreativitet för att främja barns intellektuella och emotionella tillväxt.
- Epistemologi – kunskapslära, teori om kunskapsproduktion. Härstammar från det grekiska ordet Epistéme. Hur kan vi nå kunskap om världen? Hur bildas kunskap? Vad är sann kunskap? Jag kommer sätta fokus på kunskapslära! Ontologi –vad som kan sägas existera? Vad är? Vad finns och hur det är beskaffat. Metafysik – studiet om vad som existerar, om filosofiska problem om existens, tid, rum, och kausalitet. Metodologi – läran om tillvägagångssätt vid genomförandet av vetenskapliga studier – hanterar frågor kring förhållandet mellan teori och metod, kring hur uppnår man giltig kunskap och vad är vetenskapligt vetande Metod – den specifika teknik som används för att samla in i data (datainsamlingsmetod och analysmetod). Tillvägagångssätt och procedurer som tillämpas i forskning. Ontologi och epistemologi handlar om hur vi ser på verkligheten och kunskapsfrågor. Jag kommer sätta fokus på kunskapslära!
- I grova drag finns två stora sätt att se på vad är: Realism och idealism Realism– materialism – här tänker man sig att verkligheten existerar, att allt kan reduceras till materia och materiella processer. Att det finns en värld oberoende av vår upplevelse – det finns en värld/saker även om vi inte ser den/dem. Världen är inget människan konstruerar. Allt är uppbyggt av materia – tex ett föremåls egenskaper. Det enda som är verkligt, är det mätbara beteendet, det vi kan observera och mäta, det vill säga observerbara beteende inte känslor, ambitioner, personliga intressen, tankar Idealism – det finns inte en värld oberoende av våra upplevelser. Världen finns inuti våra huvuden. Det som finns och är sant är ickemateriellt. Människan konstruerar verkligheten – världens existens är beroende av människans handlingar/tankar. Socialkonstruktivism – människans tolkning av världen är central
- Människan fångad i en grotta, fast i en grotta. Idevälrden finns utanför grottan. Människan kan inte se denna värld, inte direkt i alla fall, utan bara indirekt genom skuggspelen i grottans öppning. Ideer är det viktiga Platons allegoriska berättelse är alla människor fångna i en grotta, fastkedjade till händer och fötter. De har befunnit sig där sedan födseln och känner inte till någon annan verklighet. Det enda de ser är skuggor som rör sig över grottans väggar i det fladdriga ljuset från en eld. Men en dag fritas en av fångarna och släpas ut ur grottan. I dagsljuset ser han världen och tingen som de verkligen är. I stället för att själviskt stanna i den sanna världen återvänder han till grottan för att frita de andra fångarna. På många sätt är The Matrix en filmatiserad tolkning av denna allegori om grttaln På ett liknande sätt befriar Morpheus Neo från de svarta kablarna som är instuckna i kroppen och som skapar skuggvärlden Matrix. Och likt mannen som blir befriad från grottan återvänder Neo för att frita andra. Filmen Matrix (1999) – har många paralleler till Platons iedalism, att det bortom den uppfattade verkligheten finns en mer verklig verklighet som består av upphöjda komcept eller idpeer: Enligt Palton är den upplevda verkligheten bara en blek kopia av den riktiga världen som består av rena idéer,
- På frågan om det går att nå sann kunskap finns två perspektiv. Realism som säger att det går att nå kunskap, och skepticism/relativism som säker att det inte går att nå sann kunskap. Om kunskap går att nås, hur nås den, på vilket sätt? Här kan man grovt dela in i rationalism och empirism Rationalism – genom förnuftet, kunskap är en återspegling av verkligheten (konstruktivistisk – kunskapen konstruktion för att göra erfarenheter begripliga) (det vi erfar med våra sinnen) tex Aristoteles Empirism – genom erfarenheten tex Sokrates Är det möjligt att nå sann kunskap? Nej enligt skepticismen – utgör en grund för relativismen som menar att utsagor är subjektiva, det vill säga kopplade till individers förståelse, och därmed beroende av sammanhang och person. Skepticism är uppfattningen att vi inte vet någonting.
- Det finns olika sätt att resonera och dra slutsatser, vägar till kunskap. Rationalism och empirism kan även relateras till två typer av resonemang, slutledningar, sätt att lära. De har påverkat vår syn på lärande vilket gör dem intressanta som utgångspunkt för vidare filosofiska tanketraditioner kring lärande. Man brukar skilja mellan två grundläggande ansatser: induktiv och deduktiv. Sen finns även abduktiv. Induktivt resonerande innebär att komma fram till en generell slutsats baserat på enstaka observationer. Jag observerar ett antal svanar, en i taget, och konstaterar att till de egenskaper som utmärker svanar hör den vita färgen. Min generalisering baserad på dessa observationer är därför att svanar är vita. I vardagssituationer har vi ganska lätt för att komma fram till generaliseringar av detta slag baserade på ett mycket lågt antal observationer. Under tonåren yttrar sig detta i att tonåringen säger till sina föräldrar att ”alla får ju göra så” när hen endast har en eller två av sina vänner som underlag för detta påstående. Induktion är ett sätt att lära sig. Vi lär oss att svanar är vita, att myror har sex ben och att bilar är stora och hårda. Vi lär oss också naturlagar som att objekt vanligtvis faller till marken när man släpper dem. Barn provar tidigt genom att släppa bestick, köttbullar, ärtor, potatisar och muggar från bordet. Varje gång faller tinget till golvet. Deduktion är i en mening motsatsen till induktion. Deduktion innebär att gå från det generella eller allmänna till det specifika. Deduktivt resonerande, generalisering – drar slutsatser utifrån tidigare erfarenheter. En primär premiss kan lyda: Alla människor är dödliga. En sekundär premiss kan lyda: Aristoteles är en människa. Slutsatsen man får från att den sekundära premissen lyder under den primära premissen är att Aristoteles är dödlig. Abduktiv: en kombination av induktion/deduktion, vilket kallas för abduktion. Här ligger en död människa! Och här bredvid ligger en blodig kniv. Hypotes: Det är kanske ett mord. Följ det spåret!
- Kunskapssyn är just det förhållningssätt som en individ har till kunskap och kunnande Varför behöver vi kunskap om kunskapssyn och lärande? Är kunskap medfödd (Sokrates, rationalism) eller förvärras kunskap genom erfarenheter (aristoteles, empirism)?
- Men förskollärarutbildningen bygger ju på vetenskaplig grund !!! Vad är kunskap?Vad är det vi ska utveckla och lära eleverna? KunskapssynHur gör man för att eleverna ska nå kunskap?Teori om hur lärandet går till.
- De två uttrycken "Stoffet i centrum, inte barnens tänkande" och "Barnens tänkande i centrum – inte stoffet" syftar på olika pedagogiska synsätt och metoder som används i förskoleundervisningen "Stoffet i centrum, inte barnens tänkande": Denna fras betonar att undervisningen fokuserar främst på att presentera och förmedla specifika ämnesinnehåll eller "stoff" till barnen. Här kan det vara mer traditionell undervisning där läraren är ansvarig för att förmedla kunskapen och där barnens individuella tänkande och intressen kanske inte får lika mycket utrymme. "Barnens tänkande i centrum – inte stoffet": Detta uttryck betonar en pedagogisk metod som sätter barnens egna tankar, intressen och utforskande i fokus. Här är det viktigare att anpassa undervisningen efter barnens behov och intressen, vilket kan inkludera att bygga vidare på deras befintliga förståelse och uppmuntra dem att utforska ämnen på ett mer självständigt och experimenterande sätt. Båda synsätten har sina fördelar och kan vara lämpliga i olika sammanhang. Det första fokuserar mer på att förmedla en grundläggande kunskapsbas, medan det andra betonar att främja barnens kreativitet, nyfikenhet och förmåga att tänka själva. Valet av metod beror ofta på målen för undervisningen, barnens ålder och utvecklingsnivå, samt pedagogens egen syn på lärande och undervisning Språk och kommunikation: Berättande och sagoberättande. Rim och ramsor. Ordens betydelse och språkutveckling. Lyssnande och verbal kommunikation. Matematik: Räknebegrepp som antal, mängd, ordningsföljd. Former, färger och mönster. Enkla mätningar och jämförelser. Naturvetenskap och teknik: Utforska naturfenomen som väder, årstider och djurliv. Grundläggande förståelse för material och enkla maskiner. Estetiska ämnen: Skapande och utforskande av olika konstformer som måleri, skulptur och collage. Musiklyssning, sång och rytmik. Kroppsrörelse och dans. Samhälle och normer: Förståelse för olika roller och relationer inom familjen och samhället. Dela och samarbeta med andra. Grundläggande värderingar och normer. Hälsa och fysisk aktivitet: Förståelse för kroppens funktio
- Aristoteles tid hade tre ord för kunskap som också stod för tre sorters kunskap. Den första kunskapsformen kallade de för episteme. Man skulle kunna säga att episteme står för vetenskaplig kunskap eller vetande. Det handlar om sådan kunskap som i någon mening är sann. Den andra kunskapsformen kallade de techné. Denna kunskapsform står för praktisk kunskap. Man kan också kalla det skicklighet. Den tredje kunskapsformen kallade de fronesis. Det är en social kunskap, en kunskap om hur man fungerar socialt både på en samhällsnivå och i interaktion med andra. Fronesis Det rätta sättet att handla på för människans bästa, kunskap om hur vi ska leva, kunskap om det mellanmänskliga Vi skulle också kunna kalla det klokskap. Kunskap kan alltså vara vetande, skicklighet och klokskap.
- Begreppet kan översättas till omdöme med fokus på ”här och nu”, en slags situationskunskap som handlar om hur man gör eller agerar i en specifik situation. Det handlar om timing och om att veta hur och vad som är viktigt att göra när. Omdöme är den mentala förmågan att fatta rationella beslut. Professionellt omdöme är inget allmänt godtycke, en magkänsla eller något som vissa råkar ha. Det är en kunskapsform som behöver odlas och utvecklas. Bornemark menar att tex episteme, vetande har fått alldeles för mycket fokus i vårt tid, av mätande och siffor, och vill lyfta fram omdömeskunskapen. Att som förskollärare kunna uppfatta och förstå vikten av att möta barnens önskningar, nyfikenhet och lust genom att kunna läsa av deras kroppsliga varande. = Det handlar om att vara medveten om och kunna läsa av barnens kroppsliga signaler och uttryck för att förstå vad de är intresserade av och vad de tycker om. Det kan innebära att observera deras kroppsspråk, ansiktsuttryck, gester och andra sätt de kommunicerar på utan att använda ord.
- Praktisk kunskap, något som du gör, kan göra t.ex. att slå in en spik. Teoretisk kunskap, att något är och varför det är som det är t.ex. att Stockholm är Sveriges huvudstad. Tyst kunskap, är erfarenhetsbaserad kunskap t.ex. att läkaren kan ställa en diagnos utifrån erfarenhet utan att diagnostisera patienten
- . Dessa är särskilt väsentliga då tyst kunskap är svårt att dela med sig av eftersom vi sällan är medvetna om att vi har dessa kunskaper. Tysta kunskaper utgör, enligt många forskare, den större andelen av de kunskaper vi är bärare av. Förhållandet beskrivs ofta som ett isberg där ungefär en tiondel är över ytan. Den del som är över ytan är den explicita kunskapen. Det är troligt att vi delar med oss av dessa utan att vi är medvetna varken om att vi har dessa kunskaper eller att andra tar till sig dem. När det gäller explicita kunskaper är det på ett sätt enklare. Vi vet vad vi vet och vi kan sätta ord på det. Genom en repertoar av exempel från tidigare erfarenheter kan vi göra ”kloka”, kreativa val i nya situationer.
- Förståelse – begripa, uppfatta meningen och förstå innebörden Förtrogenhet – sitter i ryggmärgen Inom utbildningssektorn pratar man också om olika kunskapsformer och då oftast om de fyra f:en. Det handlar om fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Fakta är sådant som vi säger är sant i en ganska enkel mening. Stockholm är Sveriges huvudstad. Färdighet är detsamma som praktisk kunskap eller skicklighet. Slutligen har vi förtrogenhet, om att ha en erfarenhet av något.
- I många avseenden räcker det långt att använda sig av Gilbert Ryles två kunskapsformer: Vad-kunskap och Hur-kunskap. Vad-kunskaper är sådant vi vet, sådant vi kan veta något om. Hur-kunskaper är sådant vi kan, vanligtvis sådant vi kan utföra eller potentiellt kan utföra efter visst lärande. Sådant vi vet kan vi dela genom undervisning eller berättande. Sådant vi kan, kan vi dela genom demonstration eller görande.
- Termerna "utbildningsfilosofi" och "pedagogisk filosofi" används ofta på ett liknande sätt och kan ibland vara synonyma, men det finns vissa nyanser av skillnad mellan dem. Pedagogisk filosofi: Nu tänker vi på hur vi faktiskt lär oss saker. Tänk på när du lärde dig något nytt, som att cykla. Pedagogisk filosofi handlar om att tänka på olika sätt att lära sig saker på ett bra sätt. Det handlar om att tänka på hur lärare kan förklara saker så att vi förstår och hur vi kan lära oss på ett roligt sätt. För att sammanfatta: Utbildningsfilosofi handlar om att fundera över varför utbildning är viktig och vad den gör i samhället. Pedagogisk filosofi handlar om att tänka på hur vi bäst lär oss och undervisar andra på ett bra sätt. Båda är viktiga för att förstå både stora tankar om utbildning och praktiska sätt att lära sig. Utbildningsfilosofi: Utbildningsfilosofi handlar om att tänka på vad utbildning betyder och varför det är viktigt. Det handlar om att fundera över saker som mål och värderingar i utbildning. Tänk på det som att tänka brett om hela utbildningssystemet och hur det passar in i samhället. Pedagogisk filosofi: Pedagogisk filosofi är mer om att tänka på hur vi lär oss och hur vi undervisar på bästa sätt. Det handlar om att fundera på olika sätt att göra lärande bra och meningsfullt. Tänk på det som att tänka på hur man bäst lär ut och hjälper andra att lära sig. Sammanfattningsvis, utbildningsfilosofi handlar om hela utbildningssystemet och dess betydelse, medan pedagogisk filosofi handlar mer om hur vi faktiskt lär oss och undervisar på ett smart sätt. Båda är viktiga för att förstå utbildning bättre. Termerna "utbildningsfilosofi" och "pedagogisk filosofi" används ofta på ett liknande sätt och kan ibland vara synonyma, men det finns vissa nyanser av skillnad mellan dem. Utbildningsfilosofi: Utbildningsfilosofi syftar till att utforska och analysera olika filosofiska perspektiv på utbildning som en helhet. Det handlar om att reflektera över grundläggande frågor kring utbildningens syfte, mål, värden och innebörd. Utbildningsfilosofin berör bredare aspekter av utbildningssystemet och dess roll i samhället. Den kan behandla ämnen som utbildningens politiska, sociala och kulturella dimensioner samt frågor om utbildningens relation till demokrati, moral och människans utveckling. Pedagogisk filosofi: Pedagogisk filosofi fokuserar mer specifikt på filosofiska frågor och principer som gäller för lärande och undervisning. Den är mer inriktad på pedagogikens teoretiska grundvalar och metoder för att underlätta lärande. Pedagogisk filosofi undersöker olika sätt att lära ut och skapa en meningsfull och effektiv lärandemiljö. Den kan involvera diskussioner om läroprocesser, undervisningsmetoder, bedömning och individuell utveckling. Sammanfattningsvis kan man säga att utbildningsfilosofi tar ett bredare perspektiv på utbildning som en institution och dess roll i samhället, medan pedagogisk filosofi fokuserar mer på de teoretiska och praktiska aspekterna av lärande och undervisning. Båda dessa områden är viktiga för att utveckla en djupare förståelse för utbildning och dess filosofiska grundvalar.
- Tankarna samhället har om utbildningen - Tänka många tankar om hur utbildningen ska vara - Politiskt upplagd - Man ska tänka kring utbildnings filosofin Utbildningsfilosofi handlar om filosofiska grunder för pedagogiska frågor. Det kan handla om kunskapsteoretiska, moralfilosofiska och estetiska studier gällande lärande, undervisning, skola och utbildning i nationella samt internationella sammanhang. Frågor som ställs kan vara vad lär sig studerande, hur och varför? Det kan också handla om kritiska studier av effekter av utbildning. Är det förberedelser inför arbetsmarknaden eller något mer profant som bildning, autonomi och kreativitet? Därutöver kan utbildningsfilosofi också påvisa vad som är möjligt med utbildning såsom att utbilda kritiskt tänkande och kreativa människor under olika omständigheter till exempel sociala, kulturella, ekonomiska och politiska.
- En vanligt förekommande uppdelning när man pratar om utbildningsfilosofi är att tala om fyra olika riktningar: perennalism, essentialism, pragmatisk och rekonstruktivism Progressivismen uppstod i USA under slutet av 1800-talet. Även om det finns många namn att nämna i relation till progressivismen, så får John Dewey sägas vara den centrala gestalten. Individens utveckling sker i aktiv interaktion med omvärlden. Av den anledningen bör undervisningen planeras på basis av barnens erfarenhet och nyfikenhet där de aktivt får pröva sig fram genom experiment och liknande aktiviteter. Lärarens uppgift är enligt denna inriktning att stimulera, utmana och vägleda eleven snarare än att överföra ett på förhand bestämt ämnesurval. Essentialismen uppstod som en reaktion mot progressivismens nedvärdering av ämneskunskaper. Enligt denna inriktning bör skolan förmedla ett antal allmänt vedertagna (essentiella) kunskapsämnen som utgör fundamenten för samhället. Kunskaper i essentiella ämnen är avgörande för att en individid ska kunna fungera i samhället tex nu digital kompetens. Läraroll: Förmedlare av kunskaper. Elevroll: passiv ska lära det som läraren presenterar, lyssna och lära. Perennialismen (återkommande, fokus på bildning) bär likt essentialismen på en kritik mot att ämnena nedvärderas i det progressivistiska utbildningssystemet. Kritiken kommer dock från ett något annorlunda perspektiv än den essentialistiska. Inriktningen är djupt kritisk mot försöken till att anpassa skolan efter den samhällsekonomiska utvecklingen i form av exempelvis yrkesutbildningar och liknande. Skolan bör istället fokusera på att utveckla elevernas förnuft genom att förmedla de eviga sanningar som står att finna i klassiska ämnen. Rekonstruktivismen uppstod ur progressivismen i 1930-talets USA . Skolan kan och bör vara en förändringsagent för att göra samhället demokratiskt. Med stort fokus på de samhällsorienterande ämnena bör skolan inte akta sig för att ta i konfliktfyllda frågor som rör samhällets organisering. Kunskaper för att förändra samhället
- Det är viktigt att förstå vad kunskap är och varför det finns olika sorters kunskap av flera anledningar: Effektivt lärande och undervisning: När du förstår olika former av kunskap kan du anpassa ditt tillvägagångssätt för att lära ut på ett sätt som är mest meningsfullt och effektivt för mottagaren. Till exempel, om du undervisar praktiska färdigheter, kan hands-on-övningar vara mer lämpliga än teoretiska föreläsningar. Målgruppsanpassning: Olika personer har olika inlärningsstilar och preferenser. Genom att känna till olika typer av kunskap kan du anpassa din undervisning för att nå ut till olika typer av elever och deltagare på ett sätt som är anpassat till deras behov. Ökad förståelse: Att förstå att kunskap kan vara praktisk, teoretisk, emotionell eller kulturell ger en djupare insikt i hur människor tänker, känner och agerar. Det hjälper till att skapa en mer nyanserad bild av hur kunskap formas och används i olika sammanhang. Kommunikation: När du kommunicerar med andra, särskilt när du delar kunskap, är det viktigt att vara medveten om vilken typ av kunskap du kommunicerar. Detta hjälper till att undvika missförstånd och förbättra kommunikationseffektiviteten. Kulturell och mångfaldsmedvetenhet: Förståelsen för olika sorters kunskap är viktig för att respektera och förstå olika kulturer, perspektiv och erfarenheter. Det hjälper till att främja inkludering och tolerans genom att erkänna och värdesätta olika typer av kunskap. Kreativitet och innovation: Genom att förstå olika kunskapsformer kan du också identifiera kopplingar mellan dem och använda kreativa sätt att kombinera olika idéer och perspektiv, vilket kan leda till innovativa lösningar och nya insikter.