Keynote vid konferensen "Språket, kroppen och rummet. Multimodala och digitala perspektiv på lärande", den Åttonde konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Södertörns Högskola, 25-26 november 2010.
Digitala medier och ungas multimodala uttryck - nya möjligheter att skapa text, Södertörns högskola, 20101126
1. Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik
Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola
Data- och systemvetenskap · Stockholms universitet
patrik.hernwall@sh.se
phernwall.wordpress.com · slideshare.net/hernwall
mt.sh.se/ungmods · mt.sh.se/gto
Digitala medier och ungas multimodala uttryck
- nya möjligheter att skapa text
Språket, kroppen och rummet
Multimodala och digitala perspektiv på lärande
Åttonde konferensen i svenska med didaktisk inriktning
Södertörns Högskola, 25-26 november 2010
2. Ungas multimodala gestaltning
- hur digitala medier kan användas för uttryck och reflektion
http://www.youtube.com/watch?v=cw7Ou62dhoU
3. Multimodalitet
• Konsumtion, analys och
(re)produktion av traditionellt
åtskilda teckennivåer (typografisk
text, tal, ljud, bild, rörlig bild, etc.) i
en och samma båda teknisk
plattform såväl som representation
• Gestaltning är sättet som dessa
multimodala resurser används, med
avgränsningen hur en multimodal
gestaltning kan stödja individens
(ungas/elevers) kritiska reflektion
Gestaltning
4. Barn som medforskare
• Barns bruk av digitala medier i skola
och på fritid
• Barns eget perspektiv på detta bruk
• Barn som aktörer (och inte kategori)
• Deltagande
[cf Hart, 1992, The Ladder of
Participation]
lägesrapport · mt.sh.se/UNGMODs
Ana Graviz & Annika Lindkvist, 2010
manipulation
decoration
tokenism
assigned but informed
consulted and informed
adult-oriented, shared desicions w. children
child-initiated and directed
child-initiated, shared des. w. adults
5. Lärandets, och skolans, mål
• Att via erövrandet av nya redskap
erbjuda individen nya villkor för
deltagande i samhället
• Redskapens frigörande
(emancipatoriska) potential
8. Tre mediekulturer
olika sätt att
processa,
lagra,
presentera och
distribuera
information
• Typografisk mediekultur (ung 1450)
• Elektronisk mediekultur (ung 1950)
• Digital mediekultur (ung 1995)
10. Vision möter verklighet
• F-9 skola i Södra StorStockholm.
• Samarbete med en högstadieklass
ht2009 - vt2011.
• Metodkurs ht2009.
• Alla elever var sin dator (1-1).
• Apple MacBook
11. UNGMODs
ungas
multimodala
gestaltning
• vilka medier använder unga på
fritiden, samt till vad?
• vilka medier använder unga i
skolan, samt till vad?
• hur kan digitala medier
användas för att komplettera
verbala och skriftliga
berättelser?
http://mt.sh.se/UNGMODs
12. Barn som medforskare · vad fick vi veta?
• Flickor och pojkar använder digitala
medier olika
• Personlighet och intresse påverkar
användandet
• Miljöns betydelse för användandet
Skolans pedagogiska syn och
engagemang har betydelse för
läroinnovationer och nytänkande […]
elevernas motivation är knutet till skolans
struktur och organisation. Detta kan ha
en positiv inverkat men också en negativ
sådan när arbetet inte är tillräckligt
förankrat i skolans organisation.
Graviz & Lindkvist, 2010
[elevernas beskrivning] av hur de
använder digitala medier visade
sig vara liktydigt med
användandet på fritiden. I
skolmiljön användes digitala
medier till om inte andra saker, så
med andra valörer; ”leta fakta”
och ”skriva” […]. Här ser vi [hur]
digitala medier ges olika valörer
beroende av situationellt
sammanhang. Hemma är det
frivilligt att använda digitala
medier, medan det i skolan är ett
måste.
Hernwall & Lindkvist
UNGMODs
13. Användandet av datorn · vad fick vi veta?
fritid
”skola”
skola
PhotoBooth
spel
spel
mobiltelefon
redovisa/
tillfredsställa
redovisa/
tillfredsställa
UNGMODs
15. Genus, ålder, ...
• 12-15 år; 97% använder Internet
någon gång och 76% dagligen
[Findahl, 2010]
• Flickor skattar sin egen kompetens
lägre än pojkar - vilket inte stämmer
med faktisk kompetens [Zimic, 2010]
• 12-16 år bloggar, spelar online-spel
och använder sociala medier mer än
äldre personer [Zimic, 2010]
• Utbildningsnivå påverkar
användandet [Zimic, 2010]
22. Redskap
• mentala (psykologiska)
• konkreta (fysiska)
• resurser för människan -
”utbyggnader av våra
sinnen” (McLuhan)
• alltmer komplexa redskap
- med en ökad grad av plasticitet
23. Protes
• ”En protes är ett konstgjort substitut
för en förlorad eller skadad del av
kroppen.”
[wikipedia: “protes”]
• ”extenstions of our consciousness”
[McLuhan: Media]
26. Slutsatser [så långt]
• Redskap frigörande (jfr protes),
men också bärare av värderingar
• Medier, användanden, miljöer,
(makt)strukturer, etc., ”remedieras”
• Hur ta tillvara redskapens potential
för individens och gruppens lärande
- och (hur) kan skolan bli en resurs?
• Digital kompetens?
27. Digital kompetens som en framtidskompetens
• Teknisk, funktionalistisk nivå
(handhavande)
• Kommunikativ, social, humanistisk,
relationell nivå
• Från mottagare till producent
(från TV-tittare till dator-användare)
• Kritisk analys och (ny)skapande
• Vidgat textbegrepp
• Förstå sin egen position och hur
redskap kan bära en frigörande
(emancipatorisk) potential
• Att skapandet av multimodala
uttryck inte bara är en fråga om
medieinnehåll, utan också subjektiva
positioner
28. Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik
Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola
Data- och systemvetenskap · Stockholms universitet
patrik.hernwall@sh.se
phernwall.wordpress.com · slideshare.net/hernwall
mt.sh.se/ungmods · mt.sh.se/gto
Digitala medier och ungas multimodala uttryck
- nya möjligheter att skapa text
Språket, kroppen och rummet
Multimodala och digitala perspektiv på lärande
Åttonde konferensen i svenska med didaktisk inriktning
Södertörns Högskola, 25-26 november 2010
tack