2. Skollagen
Kap 1 4§
”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers
olika behov. Barn och elever ska ges stöd och
stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En
strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och
elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen.”
3. Läroplanen
LGR11, LGRS11
”Undervisningen ska anpassas till varje elevs
förutsättningar och behov. Den ska främja
elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling
med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare
erfarenheter, språk och kunskaper.”
”Alla som arbetar i skolan ska ta hänsyn till varje
enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter
och tänkande.”
4. Läroplanen
GY11, GYS13
”Undervisningen ska anpassas till varje elevs
förutsättningar och behov.”
”Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov,
förutsättningar, erfarenheter och tänkande.”
Rektor har ansvar för att: ”lärarna anpassar
undervisningens uppläggning, innehåll och
arbetsformer efter elevernas skiftande behov och
förutsättningar.”
5. Läroplanen
LVUX12
”Vuxenutbildningen ska alltid möta varje elev utifrån
hans eller hennes behov och förutsättningar.”
”Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov,
förutsättningar, erfarenheter och tänkande.”
Rektor har ansvar för att: ”lärarna anpassar
undervisningens upplägg, innehåll och arbetsformer
efter elevernas skiftande behov och
förutsättningar.”
13. Samarbetsinlärning/cooperative learning/kollaborativt
lärande
”Att ägna halva tiden åt samarbete är ett gott riktmärke” då finns också
tid över för enskilt arbete
Samtal och interaktion blir också stöttning (Scaffolding)
Det stöd eleven får av läraren eller av duktiga kamrater bidrar till att
eleven kan utföra uppgifter som annars hade varit omöjliga att klara på
egen hand
Arbete i par eller mindre grupper ger stort utrymme för interaktion och
samtal
Eleverna kan diskutera stoffet, experimentera med det ämnesspecifika
språket
(Gibbons 2007, 2011, Haijer & Meestringa 2010, Lokensgard Hoel 2003, Säljö 2000)
14. Sätta ord på kunskaper
Tänka och utforska tillsammans
Möta olika uppfattningar
Andras kunskap, erfarenheter och tankar
Större in- och utflöde
Aktiv språkanvändning
Återkoppling från lärare, andra elever och blir ett nytt inflöde
Samarbetsinlärning/cooperative learning
(Gibbons 2007, 2011, Haijer & Meestringa 2010, Säljö 2000)
15. Ta reda på elevernas förkunskaper
Vad är poesi?
16. Ta reda på elevernas förkunskaper
Känner du till någon poet från ditt hemland, Sverige
eller någon annan del av världen? Berätta!
Brukar du läsa poesi?
Text och musik, är det poesi? Varför? Varför inte?
Har du någon favoritpoet eller
musikartist/grupp/sångare?
Vad är syftet med poesi? Varför skriver vi poesi?
Varför läser vi poesi?
17. Ta reda på elevernas förkunskaper
Aktivera genom flipfilm som eleverna kan se hemma
och:
• skriva ned sina tankar om innehållet och byta
texter med varandra
• formulera frågor till innehållet i, diskutera i gruppen
• flödesskriva i anslutning till innehållet
• besvara riktade eller öppna frågor
18. Ta reda på elevernas förkunskaper
Analysera bilder, rubriker, underrubriker
Utgå från centrala begrepp i arbetsområdet eller texten
Låt eleverna göra associationer och reflektioner
Låt eleverna ställa hypoteser
Synliggör elevernas förkunskaper tex. genom tankekarta
Använd det eleverna kan för att sätta ämnet eller temat i ett
sammanhang
Tips på digitala verktyg: Answergarden, Padlet, Todays Meet
19. Arbete i helklass
Bearbeta innehåll gemensamt
Genomgång av begrepp, olika
former av poesi (fri, bunden…),
berättartekniska och stilistiska
medel (versrad, strof, anafor, epifor, rim…)
Tankeutmanande diskussion
Ur Sklödmön av Karin Boye
20. Arbete i mindre grupp
Eleverna läste utvalda dikter, diskuterade och analyserade innehåll och
form med utgångspunkt i frågor baserade på genomgången (med
lärarstöd)
Diskutera:
Fundera över titeln, vad säger den?
Vad tycker du att dikten handlar om?
Vad vill dikten säga? Har den något budskap?
Har dikten någon avsändare och mottagare?
Miljö - Får läsaren veta var handlingen utspelar sig? Finns det några personer i texten, i så fall vilka?
Tid - Finns det något som anknyter texten till en bestämd tid?
Vilken känsla tycker du att dikten förmedlar?
Vad kan du säga om diktens form och stil? Verser, rader, rim, alliteration, bildspråk (metafor eller
liknelse)?
Vilka sinnen engageras i texten? (syn, hörsel, lukt, känsel, smak)
Vad får dikten dig att tänka på?
Är dikten bra eller dålig? Varför?
Tidigare i kursen har vi arbetat med andra skönlitterära texter som roman och novell. Vad skiljer poesi
från de andra skönlitterära genrerna? Vad har de gemensamt?
21. Enskilt arbete
Eleven presenterade vald poet
Eleven läste vald dikt (på
originalspråk)
Lyssnarna fick i uppdrag att
berätta vilken känsla de tyckte
att dikten förmedlade
Lyssnarna och eleven fick
möjlighet att kommentera om de
kände igen rytm, rim, allitteration
etc.
Eleven fick berätta vad dikten
handlade om
22. Självständig uppgift
Analys av en valfri dikt. Muntlig presentation (5-10
minuter) med stöd av Power Point
Genomgång om vad man behöver tänka på vid ett
framträdande
Eleverna bestämde hur lång tid de behövde för att
förbereda sig
Eleverna skulle initialt visa en tankekarta som visade hur
de tänkt om struktur och innehåll. Då kunde jag som
lärare också gå in och handleda och stötta eleven i ett
tidigt skede
23. Självständig uppgift - stöttning
Checklista för att
eleverna själva skulle
kunna bedöma att de
förberett sig i enighet
med instruktionerna
Både för innehåll och
framträdande
Användbart vid
kamratbedömning
också
24. Exempel på checklista
Kommenterar du i din presentation:
• diktens titel i din presentation?
• vad dikten handlar om?
• vad dikten vill säga, om den har något budksap?
• om dikten har någon avsändare, mottagare?
• miljö?
• tid?
• känsla som dikten förmedlar?
• form och stil (ex. verser, rader, rim, allitteration…?
• vilka sinnen som engageras i dikten
…
25. Exempel på checklista
Har du inför ditt framträdande:
• planerat hur du ska inleda och avsluta din presentation?
• förberett en Power Point som stöd?
• tränat tillräckligt så att du kan din presentation?
• tränat på att skapa ögonkontakt med publiken?
• tränat så att du kan stå vänd mot publiken när du pratar,
även om du har en Power Point
• tränat så att du säkert vet att du håller den ungefärliga tiden?
• tränat så att du kan röra dig lite på ”scenen” och använda
gester?
• tränat så att språket flyter
26. Presentation av självständig uppgift
Ge eleven möjlighet ”att utvecklas så långt som möjligt” (Skollagen)
Presentationerna filmades
Kamratrespons enligt modellen ”Two stars and a wish” (se William
2013)
Eleven fick se sin egen filmade presentation och därefter
självbedömning
Lärarrespons
Med utgångspunkt i responsen och sjävbedömningen fick eleven
möjlighet att bearbeta och förbättra sin framställning (innehåll,
framträdande, flyt, uttal…)
27. Stöd från läraren
• Här visar du att du uppfattat en detalj i
dikten, en liknelse. Du visar att du
känner till begreppet ”liknelse”. Som
lyssnare förstår jag att du hittat en
liknelse och jag blir nyfiken och vill veta
mer.
• Hur ska du visa att du har kunskaper
om vad en liknelse är och hur kan du
visa/förklara det för mottagaren?
• Är det möjligt att visualisera för dina
lyssnare vad du menar? Hur kan du
göra det?
• Skulle du kunna visualisera för
lyssnaren genom att visa ett exempel
från dikten på vad som är en liknelse?
28. Utvärdering
Quiz som byggde på elevernas egna
presentationer av vald författare och dikt
Gemensamt sammanfatta innehåll och arbete,
arbetssätt inom arbetsområdet
Digital, anonym, utvärdering av arbetsområdet
Tips på digitala verktyg: Kahoot, Google Forms
29. Gör eleverna till resurser för varandra
Skapa tillämpningsuppgifter där eleverna är
beroende av varandra
Låt eleven lösa ”riktiga” problem där de måste
komma med egna reflektioner
Uppgifter som lockar till språkanvändning
(Hajer & Meestringa 2010)
30. Eleverna intervjuar skönlitterära
karaktärer i radio
Gemensam läsning
Egen läsning med loggboksskrivande
Aktiviteter före, under och efter läsningen
Intervjua en karaktär i boken
Arbete i par/mindre grupp
Eleverna formulerade intervjufrågor och svar
Intervjun spelades in som ett radioprogram
Tips på digitala verktyg: Sound Cloud, appen Alon dictaphone
31. Och skrivande då?
Skrivande genom genrepedagogik och
cirkelmodellen för samarbetsinlärning, elevaktiva
arbetssätt och individanpassning
32. Utmaningar
Gruppdynamik - gäller att utvärdera. Sammansättning av
grupper påverkar såväl samtalet som lärandet och
resultatet
Kamratrespons - kan vara känsligt
Lärare behöver få ämnesfortbildning
Utrymme för kollegiala samtal
Resurser i form av tid för planering och reflektion
(Lindberg 2005, Lokensgard Hoel 2003, Skolinspektionen)
33. Utmaningar
Elever med lång respektive kort skolbakgrund i
samma grupp
Elever får förhinder för att delta på lektion
Synen på vad skola och utbildning är
Att förstå att processen är viktig, inte bara
slutresultatet
35. Distansundervisning
Med hjälp av digital teknik är det
fullt möjligt att:
individanpassa undervisningen
i grupp
använda elevaktiva arbetssätt
göra eleverna till resurser för
varandra
utmana eleverna till
språkanvändning
36. Viktigt att eleverna inte lämnas
ensamma i sitt lärande!
”Det är i interaktionen mellan människor
som kunskaper och färdigheter får liv.”
Roger Säljö ”Lärande i praktiken” s.250.
37. Todays Meet
Frågor kring ämnet individanpassad undervisning
samt reflektion om vad du tar med dig från presentatione
https://todaysmeet.com/individanpassadundervisning
39. Lästips
Dysthe, Olga (2003). ”Dialog, samspel och lärande”
Gibbons, Pauline (2007). ”Lyft språket lyft tänkandet”, Pauline Gibbons
Gibbons, Pauline (2011).”Stärk språket Stärk lärandet”
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010).”Språkinriktad undervisning”
Lindberg, Inger (2005). ”Språka samman”
Lokensgard Hoel, Torlaug (2001). ”Skriva och samtala, Lärande genom responsgrupper”
Skolinspektionen. ”Framgång i undervisningen”,
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Om-oss/sammanfattning-forskningsoversikten.pdf
Skolverket (2010). ”Formativ bedömning”, Skolverket
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.100658!/Menu/article/attachment/formativ_bedomning_fordjupad_lasning_ny.pdf
Skolverket (2009) ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande
analys.”
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D226
0
Säljö, Roger (2000). ”Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv”
William, Dylan (2013). ”Att följa lärande”.
40. Tips på digitala verktyg
Answergarden http://answergarden.ch
Filmer för det flippade klassrummet (sök på You Tube, Google)
Google Forms https://www.google.se/intl/sv/forms/about/
Kahoot https://create.kahoot.it/#login?next=
KeyNote, Powerpoint
Padlet https://sv.padlet.com
Prezi https://prezi.com
Sound Cloud https://soundcloud.com