SlideShare a Scribd company logo
1 of 41
Theres Brännmark
Symposium 2015
Individanpassad
vuxenundervisning
i grupp
Skollagen
Kap 1 4§
”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers
olika behov. Barn och elever ska ges stöd och
stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En
strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och
elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen.”
Läroplanen
LGR11, LGRS11
”Undervisningen ska anpassas till varje elevs
förutsättningar och behov. Den ska främja
elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling
med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare
erfarenheter, språk och kunskaper.”
”Alla som arbetar i skolan ska ta hänsyn till varje
enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter
och tänkande.”
Läroplanen
GY11, GYS13
”Undervisningen ska anpassas till varje elevs
förutsättningar och behov.”
”Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov,
förutsättningar, erfarenheter och tänkande.”
Rektor har ansvar för att: ”lärarna anpassar
undervisningens uppläggning, innehåll och
arbetsformer efter elevernas skiftande behov och
förutsättningar.”
Läroplanen
LVUX12
”Vuxenutbildningen ska alltid möta varje elev utifrån
hans eller hennes behov och förutsättningar.”
”Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov,
förutsättningar, erfarenheter och tänkande.”
Rektor har ansvar för att: ”lärarna anpassar
undervisningens upplägg, innehåll och arbetsformer
efter elevernas skiftande behov och
förutsättningar.”
Varför individanpassa undervisning?
Styrdokumenten
Heterogena klassrum
Forskning visar att
framgångsrik
undervisning tar sin
utgångspunkt i elevernas
förutsättningar, och
behov
Individanpassad undervisning
Individanpassad undervisning = individuellt arbete där
eleven lämnas ensam med sitt lärande
Individanpassad undervisning = förenkling och lägre
ställda krav
Stor utmaning att individanpassa i en grupp med olika
förkunskaper, förutsättningar och behov
Individanpassad undervisning
Lärare behöver vara medvetna om och skapa
balans mellan vad det är eleven ska göra i
helklass, som grupparbete eller enskilt
Individanpassad undervisning
Utmana eleven på rätt nivå
Strukturera och anpassa innehåll
Arbetsformer
Formativ bedömning
(Skolinspektionen, Skolverket 2009)
Hur kan jag individanpassa?
Olikheter - en begränsning eller en tillgång?
Lärarens kunskaper om eleverna, deras behov och
förutsättningar
Förkunskaper
Elever lär på olika sätt och för att möta det är det
viktigt att variera arbetsformerna
Samarbetsinlärning/cooperative learning/kollaborativt
lärande
”Att ägna halva tiden åt samarbete är ett gott riktmärke” då finns också
tid över för enskilt arbete
Samtal och interaktion blir också stöttning (Scaffolding)
Det stöd eleven får av läraren eller av duktiga kamrater bidrar till att
eleven kan utföra uppgifter som annars hade varit omöjliga att klara på
egen hand
Arbete i par eller mindre grupper ger stort utrymme för interaktion och
samtal
Eleverna kan diskutera stoffet, experimentera med det ämnesspecifika
språket
(Gibbons 2007, 2011, Haijer & Meestringa 2010, Lokensgard Hoel 2003, Säljö 2000)
Sätta ord på kunskaper
Tänka och utforska tillsammans
Möta olika uppfattningar
Andras kunskap, erfarenheter och tankar
Större in- och utflöde
Aktiv språkanvändning
Återkoppling från lärare, andra elever och blir ett nytt inflöde
Samarbetsinlärning/cooperative learning
(Gibbons 2007, 2011, Haijer & Meestringa 2010, Säljö 2000)
Ta reda på elevernas förkunskaper
Vad är poesi?
Ta reda på elevernas förkunskaper
Känner du till någon poet från ditt hemland, Sverige
eller någon annan del av världen? Berätta!
Brukar du läsa poesi?
Text och musik, är det poesi? Varför? Varför inte?
Har du någon favoritpoet eller
musikartist/grupp/sångare?
Vad är syftet med poesi? Varför skriver vi poesi?
Varför läser vi poesi?
Ta reda på elevernas förkunskaper
Aktivera genom flipfilm som eleverna kan se hemma
och:
• skriva ned sina tankar om innehållet och byta
texter med varandra
• formulera frågor till innehållet i, diskutera i gruppen
• flödesskriva i anslutning till innehållet
• besvara riktade eller öppna frågor
Ta reda på elevernas förkunskaper
Analysera bilder, rubriker, underrubriker
Utgå från centrala begrepp i arbetsområdet eller texten
Låt eleverna göra associationer och reflektioner
Låt eleverna ställa hypoteser
Synliggör elevernas förkunskaper tex. genom tankekarta
Använd det eleverna kan för att sätta ämnet eller temat i ett
sammanhang
Tips på digitala verktyg: Answergarden, Padlet, Todays Meet
Arbete i helklass
Bearbeta innehåll gemensamt
Genomgång av begrepp, olika
former av poesi (fri, bunden…),
berättartekniska och stilistiska
medel (versrad, strof, anafor, epifor, rim…)
Tankeutmanande diskussion
Ur Sklödmön av Karin Boye
Arbete i mindre grupp
Eleverna läste utvalda dikter, diskuterade och analyserade innehåll och
form med utgångspunkt i frågor baserade på genomgången (med
lärarstöd)
Diskutera:
 Fundera över titeln, vad säger den?
 Vad tycker du att dikten handlar om?
 Vad vill dikten säga? Har den något budskap?
 Har dikten någon avsändare och mottagare?
 Miljö - Får läsaren veta var handlingen utspelar sig? Finns det några personer i texten, i så fall vilka?
 Tid - Finns det något som anknyter texten till en bestämd tid?
 Vilken känsla tycker du att dikten förmedlar?
 Vad kan du säga om diktens form och stil? Verser, rader, rim, alliteration, bildspråk (metafor eller
liknelse)?
 Vilka sinnen engageras i texten? (syn, hörsel, lukt, känsel, smak)
 Vad får dikten dig att tänka på?
 Är dikten bra eller dålig? Varför?
 Tidigare i kursen har vi arbetat med andra skönlitterära texter som roman och novell. Vad skiljer poesi
från de andra skönlitterära genrerna? Vad har de gemensamt?
Enskilt arbete
Eleven presenterade vald poet
Eleven läste vald dikt (på
originalspråk)
Lyssnarna fick i uppdrag att
berätta vilken känsla de tyckte
att dikten förmedlade
Lyssnarna och eleven fick
möjlighet att kommentera om de
kände igen rytm, rim, allitteration
etc.
Eleven fick berätta vad dikten
handlade om
Självständig uppgift
Analys av en valfri dikt. Muntlig presentation (5-10
minuter) med stöd av Power Point
Genomgång om vad man behöver tänka på vid ett
framträdande
Eleverna bestämde hur lång tid de behövde för att
förbereda sig
Eleverna skulle initialt visa en tankekarta som visade hur
de tänkt om struktur och innehåll. Då kunde jag som
lärare också gå in och handleda och stötta eleven i ett
tidigt skede
Självständig uppgift - stöttning
Checklista för att
eleverna själva skulle
kunna bedöma att de
förberett sig i enighet
med instruktionerna
Både för innehåll och
framträdande
Användbart vid
kamratbedömning
också
Exempel på checklista
Kommenterar du i din presentation:
• diktens titel i din presentation?
• vad dikten handlar om?
• vad dikten vill säga, om den har något budksap?
• om dikten har någon avsändare, mottagare?
• miljö?
• tid?
• känsla som dikten förmedlar?
• form och stil (ex. verser, rader, rim, allitteration…?
• vilka sinnen som engageras i dikten
…
Exempel på checklista
Har du inför ditt framträdande:
• planerat hur du ska inleda och avsluta din presentation?
• förberett en Power Point som stöd?
• tränat tillräckligt så att du kan din presentation?
• tränat på att skapa ögonkontakt med publiken?
• tränat så att du kan stå vänd mot publiken när du pratar,
även om du har en Power Point
• tränat så att du säkert vet att du håller den ungefärliga tiden?
• tränat så att du kan röra dig lite på ”scenen” och använda
gester?
• tränat så att språket flyter
Presentation av självständig uppgift
Ge eleven möjlighet ”att utvecklas så långt som möjligt” (Skollagen)
Presentationerna filmades
Kamratrespons enligt modellen ”Two stars and a wish” (se William
2013)
Eleven fick se sin egen filmade presentation och därefter
självbedömning
Lärarrespons
Med utgångspunkt i responsen och sjävbedömningen fick eleven
möjlighet att bearbeta och förbättra sin framställning (innehåll,
framträdande, flyt, uttal…)
Stöd från läraren
• Här visar du att du uppfattat en detalj i
dikten, en liknelse. Du visar att du
känner till begreppet ”liknelse”. Som
lyssnare förstår jag att du hittat en
liknelse och jag blir nyfiken och vill veta
mer.
• Hur ska du visa att du har kunskaper
om vad en liknelse är och hur kan du
visa/förklara det för mottagaren?
• Är det möjligt att visualisera för dina
lyssnare vad du menar? Hur kan du
göra det?
• Skulle du kunna visualisera för
lyssnaren genom att visa ett exempel
från dikten på vad som är en liknelse?
Utvärdering
Quiz som byggde på elevernas egna
presentationer av vald författare och dikt
Gemensamt sammanfatta innehåll och arbete,
arbetssätt inom arbetsområdet
Digital, anonym, utvärdering av arbetsområdet
Tips på digitala verktyg: Kahoot, Google Forms
Gör eleverna till resurser för varandra
Skapa tillämpningsuppgifter där eleverna är
beroende av varandra
Låt eleven lösa ”riktiga” problem där de måste
komma med egna reflektioner
Uppgifter som lockar till språkanvändning
(Hajer & Meestringa 2010)
Eleverna intervjuar skönlitterära
karaktärer i radio
Gemensam läsning
Egen läsning med loggboksskrivande
Aktiviteter före, under och efter läsningen
Intervjua en karaktär i boken
Arbete i par/mindre grupp
Eleverna formulerade intervjufrågor och svar
Intervjun spelades in som ett radioprogram
Tips på digitala verktyg: Sound Cloud, appen Alon dictaphone
Och skrivande då?
Skrivande genom genrepedagogik och
cirkelmodellen för samarbetsinlärning, elevaktiva
arbetssätt och individanpassning
Utmaningar
Gruppdynamik - gäller att utvärdera. Sammansättning av
grupper påverkar såväl samtalet som lärandet och
resultatet
Kamratrespons - kan vara känsligt
Lärare behöver få ämnesfortbildning
Utrymme för kollegiala samtal
Resurser i form av tid för planering och reflektion
(Lindberg 2005, Lokensgard Hoel 2003, Skolinspektionen)
Utmaningar
Elever med lång respektive kort skolbakgrund i
samma grupp
Elever får förhinder för att delta på lektion
Synen på vad skola och utbildning är
Att förstå att processen är viktig, inte bara
slutresultatet
Möjligheter
Individanpassad undervisning påverkar motivation,
elevens lärande och (kunskaps)utveckling
Distansundervisning
Med hjälp av digital teknik är det
fullt möjligt att:
individanpassa undervisningen
i grupp
använda elevaktiva arbetssätt
göra eleverna till resurser för
varandra
utmana eleverna till
språkanvändning
Viktigt att eleverna inte lämnas
ensamma i sitt lärande!
”Det är i interaktionen mellan människor
som kunskaper och färdigheter får liv.”
Roger Säljö ”Lärande i praktiken” s.250.
Todays Meet
Frågor kring ämnet individanpassad undervisning
samt reflektion om vad du tar med dig från presentatione
https://todaysmeet.com/individanpassadundervisning
Frågor?
Lästips
Dysthe, Olga (2003). ”Dialog, samspel och lärande”
Gibbons, Pauline (2007). ”Lyft språket lyft tänkandet”, Pauline Gibbons
Gibbons, Pauline (2011).”Stärk språket Stärk lärandet”
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010).”Språkinriktad undervisning”
Lindberg, Inger (2005). ”Språka samman”
Lokensgard Hoel, Torlaug (2001). ”Skriva och samtala, Lärande genom responsgrupper”
Skolinspektionen. ”Framgång i undervisningen”,
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Om-oss/sammanfattning-forskningsoversikten.pdf
Skolverket (2010). ”Formativ bedömning”, Skolverket
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.100658!/Menu/article/attachment/formativ_bedomning_fordjupad_lasning_ny.pdf
Skolverket (2009) ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande
analys.”
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D226
0
Säljö, Roger (2000). ”Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv”
William, Dylan (2013). ”Att följa lärande”.
Tips på digitala verktyg
Answergarden http://answergarden.ch
Filmer för det flippade klassrummet (sök på You Tube, Google)
Google Forms https://www.google.se/intl/sv/forms/about/
Kahoot https://create.kahoot.it/#login?next=
KeyNote, Powerpoint
Padlet https://sv.padlet.com
Prezi https://prezi.com
Sound Cloud https://soundcloud.com
Tack!
www.theresbrannmark.blogspot.se
theres.b@telia.com
@BBrnnmark

More Related Content

What's hot

Förmågan att lyssna
Förmågan att lyssnaFörmågan att lyssna
Förmågan att lyssnaAnna Kaya
 
Sprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_bas
Sprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_basSprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_bas
Sprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_basAnna Kaya
 
SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?
SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?
SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?Malinspplugg
 
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbetePå hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbeteMalinspplugg
 
Elevinflytande och kompensatoriska vägar i klassrummet.
Elevinflytande och kompensatoriska vägar i klassrummet. Elevinflytande och kompensatoriska vägar i klassrummet.
Elevinflytande och kompensatoriska vägar i klassrummet. Malinspplugg
 
SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids
SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids
SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids Malinspplugg
 
SKUA Träff 2 introduktion för nyanställda; stöttning, tala, lyssna slideshare
SKUA Träff 2 introduktion för nyanställda; stöttning, tala, lyssna slideshareSKUA Träff 2 introduktion för nyanställda; stöttning, tala, lyssna slideshare
SKUA Träff 2 introduktion för nyanställda; stöttning, tala, lyssna slideshareMalinspplugg
 
Inte utan mina elever
Inte utan mina eleverInte utan mina elever
Inte utan mina elevermittlarande
 
Föreläsning Borås, Skövde och Trollhättan
Föreläsning Borås, Skövde och TrollhättanFöreläsning Borås, Skövde och Trollhättan
Föreläsning Borås, Skövde och Trollhättantheresb
 
Språk-, läs- och skriv-utvecklande förhållningssätt 
& 
digitala lärverktyg
Språk-, läs- och skriv-utvecklande förhållningssätt 
& 
digitala lärverktygSpråk-, läs- och skriv-utvecklande förhållningssätt 
& 
digitala lärverktyg
Språk-, läs- och skriv-utvecklande förhållningssätt 
& 
digitala lärverktygjokristensson
 

What's hot (20)

Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916
Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916
Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916
 
Förmågan att lyssna
Förmågan att lyssnaFörmågan att lyssna
Förmågan att lyssna
 
Föreläsning-
Föreläsning- Föreläsning-
Föreläsning-
 
Sprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_bas
Sprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_basSprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_bas
Sprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_bas
 
Breviksskolan
BreviksskolanBreviksskolan
Breviksskolan
 
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnenAtt utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
 
Flerspråkighet i fokus
Flerspråkighet i fokusFlerspråkighet i fokus
Flerspråkighet i fokus
 
SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?
SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?
SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?
 
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbetePå hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
 
Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutvecklingTranslanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
 
Elevinflytande och kompensatoriska vägar i klassrummet.
Elevinflytande och kompensatoriska vägar i klassrummet. Elevinflytande och kompensatoriska vägar i klassrummet.
Elevinflytande och kompensatoriska vägar i klassrummet.
 
SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids
SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids
SKUAfortsättning observationer träff 1 fritids
 
SoL-projektet: Att organisera kurser i språk- och kunskapsutvecklande arbetss...
SoL-projektet: Att organisera kurser i språk- och kunskapsutvecklande arbetss...SoL-projektet: Att organisera kurser i språk- och kunskapsutvecklande arbetss...
SoL-projektet: Att organisera kurser i språk- och kunskapsutvecklande arbetss...
 
SKUA Träff 2 introduktion för nyanställda; stöttning, tala, lyssna slideshare
SKUA Träff 2 introduktion för nyanställda; stöttning, tala, lyssna slideshareSKUA Träff 2 introduktion för nyanställda; stöttning, tala, lyssna slideshare
SKUA Träff 2 introduktion för nyanställda; stöttning, tala, lyssna slideshare
 
Inte utan mina elever
Inte utan mina eleverInte utan mina elever
Inte utan mina elever
 
Sve eller sva?
Sve eller sva? Sve eller sva?
Sve eller sva?
 
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
 
Föreläsning Borås, Skövde och Trollhättan
Föreläsning Borås, Skövde och TrollhättanFöreläsning Borås, Skövde och Trollhättan
Föreläsning Borås, Skövde och Trollhättan
 
Multilitteracitet guidebook utbildningsstyrelsen
Multilitteracitet guidebook utbildningsstyrelsenMultilitteracitet guidebook utbildningsstyrelsen
Multilitteracitet guidebook utbildningsstyrelsen
 
Språk-, läs- och skriv-utvecklande förhållningssätt 
& 
digitala lärverktyg
Språk-, läs- och skriv-utvecklande förhållningssätt 
& 
digitala lärverktygSpråk-, läs- och skriv-utvecklande förhållningssätt 
& 
digitala lärverktyg
Språk-, läs- och skriv-utvecklande förhållningssätt 
& 
digitala lärverktyg
 

Similar to Individanpassad vuxenundervisning i grupp, Symposium 2015, Theres Brännmark

Läsförståelsearbete i alla ämnen
Läsförståelsearbete i alla ämnen Läsförståelsearbete i alla ämnen
Läsförståelsearbete i alla ämnen Hanna Stehagen
 
Språk- och kunskapsutvecklande arbetsätt VBG F3 HT23
Språk- och kunskapsutvecklande arbetsätt  VBG F3 HT23Språk- och kunskapsutvecklande arbetsätt  VBG F3 HT23
Språk- och kunskapsutvecklande arbetsätt VBG F3 HT23NinaEmilsson1
 
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9NinaEmilsson1
 
Blyga elever
Blyga eleverBlyga elever
Blyga eleverSusannahE
 
Skoldatatek gr 111128
Skoldatatek gr 111128Skoldatatek gr 111128
Skoldatatek gr 111128ekmbe74
 
SKUA ALMERS HT23 NOV.
SKUA ALMERS HT23 NOV.SKUA ALMERS HT23 NOV.
SKUA ALMERS HT23 NOV.NinaEmilsson1
 
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquistSkolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquistAnte Runnquist
 
SFG med Eija Kuyumcu träff 1
SFG med Eija Kuyumcu träff 1SFG med Eija Kuyumcu träff 1
SFG med Eija Kuyumcu träff 1sprakforskning
 
Sett 2016 EduSpaces
Sett 2016 EduSpaces Sett 2016 EduSpaces
Sett 2016 EduSpaces Frida Monsén
 
Högläsning som språkutvecklande didaktiskt redskap .pptx
Högläsning som språkutvecklande didaktiskt redskap .pptxHögläsning som språkutvecklande didaktiskt redskap .pptx
Högläsning som språkutvecklande didaktiskt redskap .pptxNinaEmilsson1
 
Skolporten 2013: Biblioteket i skolan - samarbete inåt och utåt för elevernas...
Skolporten 2013: Biblioteket i skolan - samarbete inåt och utåt för elevernas...Skolporten 2013: Biblioteket i skolan - samarbete inåt och utåt för elevernas...
Skolporten 2013: Biblioteket i skolan - samarbete inåt och utåt för elevernas...maudh
 
VFU introduktion - Handledare.pptx
VFU introduktion - Handledare.pptxVFU introduktion - Handledare.pptx
VFU introduktion - Handledare.pptxNinaEmilsson1
 
Vägar till likvärdig bedömning Aspuddens skola
Vägar till likvärdig bedömning Aspuddens skolaVägar till likvärdig bedömning Aspuddens skola
Vägar till likvärdig bedömning Aspuddens skolaPedagog Stockholm
 
Infomöte åk 5 aulan vt15
Infomöte åk 5 aulan vt15Infomöte åk 5 aulan vt15
Infomöte åk 5 aulan vt15vivecadahl
 
9 e lpp_svenska_litteraturhistoria_v7_20
9 e lpp_svenska_litteraturhistoria_v7_209 e lpp_svenska_litteraturhistoria_v7_20
9 e lpp_svenska_litteraturhistoria_v7_20MissBesse
 

Similar to Individanpassad vuxenundervisning i grupp, Symposium 2015, Theres Brännmark (19)

Läsförståelsearbete i alla ämnen
Läsförståelsearbete i alla ämnen Läsförståelsearbete i alla ämnen
Läsförståelsearbete i alla ämnen
 
Språk- och kunskapsutvecklande arbetsätt VBG F3 HT23
Språk- och kunskapsutvecklande arbetsätt  VBG F3 HT23Språk- och kunskapsutvecklande arbetsätt  VBG F3 HT23
Språk- och kunskapsutvecklande arbetsätt VBG F3 HT23
 
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
 
Blyga elever
Blyga eleverBlyga elever
Blyga elever
 
Skoldatatek gr 111128
Skoldatatek gr 111128Skoldatatek gr 111128
Skoldatatek gr 111128
 
SKUA ALMERS HT23 NOV.
SKUA ALMERS HT23 NOV.SKUA ALMERS HT23 NOV.
SKUA ALMERS HT23 NOV.
 
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquistSkolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
 
SFG med Eija Kuyumcu träff 1
SFG med Eija Kuyumcu träff 1SFG med Eija Kuyumcu träff 1
SFG med Eija Kuyumcu träff 1
 
Entreprenöriellt lärande
Entreprenöriellt lärandeEntreprenöriellt lärande
Entreprenöriellt lärande
 
Sett 2016 EduSpaces
Sett 2016 EduSpaces Sett 2016 EduSpaces
Sett 2016 EduSpaces
 
Högläsning som språkutvecklande didaktiskt redskap .pptx
Högläsning som språkutvecklande didaktiskt redskap .pptxHögläsning som språkutvecklande didaktiskt redskap .pptx
Högläsning som språkutvecklande didaktiskt redskap .pptx
 
Skolporten 2013: Biblioteket i skolan - samarbete inåt och utåt för elevernas...
Skolporten 2013: Biblioteket i skolan - samarbete inåt och utåt för elevernas...Skolporten 2013: Biblioteket i skolan - samarbete inåt och utåt för elevernas...
Skolporten 2013: Biblioteket i skolan - samarbete inåt och utåt för elevernas...
 
VFU introduktion - Handledare.pptx
VFU introduktion - Handledare.pptxVFU introduktion - Handledare.pptx
VFU introduktion - Handledare.pptx
 
Vägar till likvärdig bedömning Aspuddens skola
Vägar till likvärdig bedömning Aspuddens skolaVägar till likvärdig bedömning Aspuddens skola
Vägar till likvärdig bedömning Aspuddens skola
 
Infomöte åk 5 aulan vt15
Infomöte åk 5 aulan vt15Infomöte åk 5 aulan vt15
Infomöte åk 5 aulan vt15
 
Träff 1 bedömningspolicyn
Träff 1 bedömningspolicynTräff 1 bedömningspolicyn
Träff 1 bedömningspolicyn
 
Stockholm210211 s olärare
Stockholm210211 s olärareStockholm210211 s olärare
Stockholm210211 s olärare
 
9 e lpp_svenska_litteraturhistoria_v7_20
9 e lpp_svenska_litteraturhistoria_v7_209 e lpp_svenska_litteraturhistoria_v7_20
9 e lpp_svenska_litteraturhistoria_v7_20
 
Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...
Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...
Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...
 

Individanpassad vuxenundervisning i grupp, Symposium 2015, Theres Brännmark

  • 2. Skollagen Kap 1 4§ ”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”
  • 3. Läroplanen LGR11, LGRS11 ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” ”Alla som arbetar i skolan ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.”
  • 4. Läroplanen GY11, GYS13 ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.” ”Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.” Rektor har ansvar för att: ”lärarna anpassar undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar.”
  • 5. Läroplanen LVUX12 ”Vuxenutbildningen ska alltid möta varje elev utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar.” ”Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.” Rektor har ansvar för att: ”lärarna anpassar undervisningens upplägg, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar.”
  • 6. Varför individanpassa undervisning? Styrdokumenten Heterogena klassrum Forskning visar att framgångsrik undervisning tar sin utgångspunkt i elevernas förutsättningar, och behov
  • 7. Individanpassad undervisning Individanpassad undervisning = individuellt arbete där eleven lämnas ensam med sitt lärande Individanpassad undervisning = förenkling och lägre ställda krav
  • 8. Stor utmaning att individanpassa i en grupp med olika förkunskaper, förutsättningar och behov
  • 9. Individanpassad undervisning Lärare behöver vara medvetna om och skapa balans mellan vad det är eleven ska göra i helklass, som grupparbete eller enskilt
  • 10. Individanpassad undervisning Utmana eleven på rätt nivå Strukturera och anpassa innehåll Arbetsformer Formativ bedömning (Skolinspektionen, Skolverket 2009)
  • 11. Hur kan jag individanpassa? Olikheter - en begränsning eller en tillgång? Lärarens kunskaper om eleverna, deras behov och förutsättningar
  • 12. Förkunskaper Elever lär på olika sätt och för att möta det är det viktigt att variera arbetsformerna
  • 13. Samarbetsinlärning/cooperative learning/kollaborativt lärande ”Att ägna halva tiden åt samarbete är ett gott riktmärke” då finns också tid över för enskilt arbete Samtal och interaktion blir också stöttning (Scaffolding) Det stöd eleven får av läraren eller av duktiga kamrater bidrar till att eleven kan utföra uppgifter som annars hade varit omöjliga att klara på egen hand Arbete i par eller mindre grupper ger stort utrymme för interaktion och samtal Eleverna kan diskutera stoffet, experimentera med det ämnesspecifika språket (Gibbons 2007, 2011, Haijer & Meestringa 2010, Lokensgard Hoel 2003, Säljö 2000)
  • 14. Sätta ord på kunskaper Tänka och utforska tillsammans Möta olika uppfattningar Andras kunskap, erfarenheter och tankar Större in- och utflöde Aktiv språkanvändning Återkoppling från lärare, andra elever och blir ett nytt inflöde Samarbetsinlärning/cooperative learning (Gibbons 2007, 2011, Haijer & Meestringa 2010, Säljö 2000)
  • 15. Ta reda på elevernas förkunskaper Vad är poesi?
  • 16. Ta reda på elevernas förkunskaper Känner du till någon poet från ditt hemland, Sverige eller någon annan del av världen? Berätta! Brukar du läsa poesi? Text och musik, är det poesi? Varför? Varför inte? Har du någon favoritpoet eller musikartist/grupp/sångare? Vad är syftet med poesi? Varför skriver vi poesi? Varför läser vi poesi?
  • 17. Ta reda på elevernas förkunskaper Aktivera genom flipfilm som eleverna kan se hemma och: • skriva ned sina tankar om innehållet och byta texter med varandra • formulera frågor till innehållet i, diskutera i gruppen • flödesskriva i anslutning till innehållet • besvara riktade eller öppna frågor
  • 18. Ta reda på elevernas förkunskaper Analysera bilder, rubriker, underrubriker Utgå från centrala begrepp i arbetsområdet eller texten Låt eleverna göra associationer och reflektioner Låt eleverna ställa hypoteser Synliggör elevernas förkunskaper tex. genom tankekarta Använd det eleverna kan för att sätta ämnet eller temat i ett sammanhang Tips på digitala verktyg: Answergarden, Padlet, Todays Meet
  • 19. Arbete i helklass Bearbeta innehåll gemensamt Genomgång av begrepp, olika former av poesi (fri, bunden…), berättartekniska och stilistiska medel (versrad, strof, anafor, epifor, rim…) Tankeutmanande diskussion Ur Sklödmön av Karin Boye
  • 20. Arbete i mindre grupp Eleverna läste utvalda dikter, diskuterade och analyserade innehåll och form med utgångspunkt i frågor baserade på genomgången (med lärarstöd) Diskutera:  Fundera över titeln, vad säger den?  Vad tycker du att dikten handlar om?  Vad vill dikten säga? Har den något budskap?  Har dikten någon avsändare och mottagare?  Miljö - Får läsaren veta var handlingen utspelar sig? Finns det några personer i texten, i så fall vilka?  Tid - Finns det något som anknyter texten till en bestämd tid?  Vilken känsla tycker du att dikten förmedlar?  Vad kan du säga om diktens form och stil? Verser, rader, rim, alliteration, bildspråk (metafor eller liknelse)?  Vilka sinnen engageras i texten? (syn, hörsel, lukt, känsel, smak)  Vad får dikten dig att tänka på?  Är dikten bra eller dålig? Varför?  Tidigare i kursen har vi arbetat med andra skönlitterära texter som roman och novell. Vad skiljer poesi från de andra skönlitterära genrerna? Vad har de gemensamt?
  • 21. Enskilt arbete Eleven presenterade vald poet Eleven läste vald dikt (på originalspråk) Lyssnarna fick i uppdrag att berätta vilken känsla de tyckte att dikten förmedlade Lyssnarna och eleven fick möjlighet att kommentera om de kände igen rytm, rim, allitteration etc. Eleven fick berätta vad dikten handlade om
  • 22. Självständig uppgift Analys av en valfri dikt. Muntlig presentation (5-10 minuter) med stöd av Power Point Genomgång om vad man behöver tänka på vid ett framträdande Eleverna bestämde hur lång tid de behövde för att förbereda sig Eleverna skulle initialt visa en tankekarta som visade hur de tänkt om struktur och innehåll. Då kunde jag som lärare också gå in och handleda och stötta eleven i ett tidigt skede
  • 23. Självständig uppgift - stöttning Checklista för att eleverna själva skulle kunna bedöma att de förberett sig i enighet med instruktionerna Både för innehåll och framträdande Användbart vid kamratbedömning också
  • 24. Exempel på checklista Kommenterar du i din presentation: • diktens titel i din presentation? • vad dikten handlar om? • vad dikten vill säga, om den har något budksap? • om dikten har någon avsändare, mottagare? • miljö? • tid? • känsla som dikten förmedlar? • form och stil (ex. verser, rader, rim, allitteration…? • vilka sinnen som engageras i dikten …
  • 25. Exempel på checklista Har du inför ditt framträdande: • planerat hur du ska inleda och avsluta din presentation? • förberett en Power Point som stöd? • tränat tillräckligt så att du kan din presentation? • tränat på att skapa ögonkontakt med publiken? • tränat så att du kan stå vänd mot publiken när du pratar, även om du har en Power Point • tränat så att du säkert vet att du håller den ungefärliga tiden? • tränat så att du kan röra dig lite på ”scenen” och använda gester? • tränat så att språket flyter
  • 26. Presentation av självständig uppgift Ge eleven möjlighet ”att utvecklas så långt som möjligt” (Skollagen) Presentationerna filmades Kamratrespons enligt modellen ”Two stars and a wish” (se William 2013) Eleven fick se sin egen filmade presentation och därefter självbedömning Lärarrespons Med utgångspunkt i responsen och sjävbedömningen fick eleven möjlighet att bearbeta och förbättra sin framställning (innehåll, framträdande, flyt, uttal…)
  • 27. Stöd från läraren • Här visar du att du uppfattat en detalj i dikten, en liknelse. Du visar att du känner till begreppet ”liknelse”. Som lyssnare förstår jag att du hittat en liknelse och jag blir nyfiken och vill veta mer. • Hur ska du visa att du har kunskaper om vad en liknelse är och hur kan du visa/förklara det för mottagaren? • Är det möjligt att visualisera för dina lyssnare vad du menar? Hur kan du göra det? • Skulle du kunna visualisera för lyssnaren genom att visa ett exempel från dikten på vad som är en liknelse?
  • 28. Utvärdering Quiz som byggde på elevernas egna presentationer av vald författare och dikt Gemensamt sammanfatta innehåll och arbete, arbetssätt inom arbetsområdet Digital, anonym, utvärdering av arbetsområdet Tips på digitala verktyg: Kahoot, Google Forms
  • 29. Gör eleverna till resurser för varandra Skapa tillämpningsuppgifter där eleverna är beroende av varandra Låt eleven lösa ”riktiga” problem där de måste komma med egna reflektioner Uppgifter som lockar till språkanvändning (Hajer & Meestringa 2010)
  • 30. Eleverna intervjuar skönlitterära karaktärer i radio Gemensam läsning Egen läsning med loggboksskrivande Aktiviteter före, under och efter läsningen Intervjua en karaktär i boken Arbete i par/mindre grupp Eleverna formulerade intervjufrågor och svar Intervjun spelades in som ett radioprogram Tips på digitala verktyg: Sound Cloud, appen Alon dictaphone
  • 31. Och skrivande då? Skrivande genom genrepedagogik och cirkelmodellen för samarbetsinlärning, elevaktiva arbetssätt och individanpassning
  • 32. Utmaningar Gruppdynamik - gäller att utvärdera. Sammansättning av grupper påverkar såväl samtalet som lärandet och resultatet Kamratrespons - kan vara känsligt Lärare behöver få ämnesfortbildning Utrymme för kollegiala samtal Resurser i form av tid för planering och reflektion (Lindberg 2005, Lokensgard Hoel 2003, Skolinspektionen)
  • 33. Utmaningar Elever med lång respektive kort skolbakgrund i samma grupp Elever får förhinder för att delta på lektion Synen på vad skola och utbildning är Att förstå att processen är viktig, inte bara slutresultatet
  • 34. Möjligheter Individanpassad undervisning påverkar motivation, elevens lärande och (kunskaps)utveckling
  • 35. Distansundervisning Med hjälp av digital teknik är det fullt möjligt att: individanpassa undervisningen i grupp använda elevaktiva arbetssätt göra eleverna till resurser för varandra utmana eleverna till språkanvändning
  • 36. Viktigt att eleverna inte lämnas ensamma i sitt lärande! ”Det är i interaktionen mellan människor som kunskaper och färdigheter får liv.” Roger Säljö ”Lärande i praktiken” s.250.
  • 37. Todays Meet Frågor kring ämnet individanpassad undervisning samt reflektion om vad du tar med dig från presentatione https://todaysmeet.com/individanpassadundervisning
  • 39. Lästips Dysthe, Olga (2003). ”Dialog, samspel och lärande” Gibbons, Pauline (2007). ”Lyft språket lyft tänkandet”, Pauline Gibbons Gibbons, Pauline (2011).”Stärk språket Stärk lärandet” Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010).”Språkinriktad undervisning” Lindberg, Inger (2005). ”Språka samman” Lokensgard Hoel, Torlaug (2001). ”Skriva och samtala, Lärande genom responsgrupper” Skolinspektionen. ”Framgång i undervisningen”, http://www.skolinspektionen.se/Documents/Om-oss/sammanfattning-forskningsoversikten.pdf Skolverket (2010). ”Formativ bedömning”, Skolverket http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.100658!/Menu/article/attachment/formativ_bedomning_fordjupad_lasning_ny.pdf Skolverket (2009) ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys.” http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D226 0 Säljö, Roger (2000). ”Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv” William, Dylan (2013). ”Att följa lärande”.
  • 40. Tips på digitala verktyg Answergarden http://answergarden.ch Filmer för det flippade klassrummet (sök på You Tube, Google) Google Forms https://www.google.se/intl/sv/forms/about/ Kahoot https://create.kahoot.it/#login?next= KeyNote, Powerpoint Padlet https://sv.padlet.com Prezi https://prezi.com Sound Cloud https://soundcloud.com