Download to read offline
Uppstart Löderup aug 2012
- 1. Vad gömmer sigbakom kröken? Välkommen till läsåret 2012-2013
- 3. Dagens (och läsårets)innehåll Vision, mål, kärnvärden, kultur HUR? Vad är TÄNK OM? Entreprenöriellt lärande Bedömning för lärande Styrkor och utvecklingsområden Skolinspektionen
- 4. Dagens (och läsårets)innehåll 1. Kalendarium, foto, elevråd, skoljogg, utrymningsövning, workshops, konferenser, föräldramöte, arbetsåret 2. Tjänster och tjänstledigheter (reglerad arbetstid) 3. Scheman 4. Rastvakt (VACKRAST) 5. Mattider och matsal 6. Busslistor 7. Badtider 8. PUL 9. Datoravtal 10. Öronmärkta elevdatorer 11. Elevhälsans blanketter 12. SvA, Modersmål 13. Anhörigförteckning 14. Ledighetsansökan elev 15. Frånvarorapportering 16. Ansvarsområden 17. Första skoldagen 18. Planer och dokument, Trivselregler, Likabehandl.plan, krisplan, arbetsplaner 19.Värdegrundsarbete
- 5. Kreativt lärande tillsammans Personligtväxande Seriös glädje Generös gemenskap ”Sharing is caring”
- 6. Löderups skolas kärnvärden Vårakärnvärden och den kultur som vi skapar tillsammans är ett sätt att uppnå våra strategiska mål. Generös gemenskap Personligt växande Seriös glädje är för oss att alla deltar och handlar om att låta fröet känner vi då vi prestigelöst bidrar till fortsatt utveckling. Alla inom oss gro, växa sig delar med oss av idéer ges lika mycket tid och starkt och slå ut i blom så erfarenheter och tar ödmjukt uppmärksamhet, oavsett vem att vi kan bli den person vi lärdom av både lyckanden som kommer med dem, när de har potential att vara! Det och misslyckanden. Vi presenteras utan att kritiseras betyder också att vi ska tycker om våra elever och vi och förminskas. Vi visar våga tänka själva och ta tycker om vårt jobb! Vi gläds medveten medkänsla till alla. åt allas framgångar. ansvar för de val och handlingar. Jag kan! Du kan! Vi kan! Medveten medkänsla innebär respekt för alla människor oavsett vilka de är eller vad de säger.
- 7. Vårt arbete medatt nå målen kännetecknas av att: 1. Verksamheten genomsyras av kreativitet, nyfikenhet och samarbete 2. Alla elever stimuleras och utmanas utifrån sina förutsättningar 3. Undervisningen varieras genom att olika lärmiljöer och lärresurser används Vi vet att vi har lyckats när varje elev utstrålar: Jag KAN, jag VILL och jag VÅGAR
- 8. Vår skola gereleverna möjlighet att utveckla sina förmågor i: Att lära och att ta ansvar för den egna lärprocessen Att samarbeta och social kompetens Att tänka kritiskt Att navigera i informationssamhället och värdera dess källor Att analysera och lösa problem Att se saker ur olika perspektiv, argumentera & fatta beslut Kreativitet, nyfikenhet och förmåga att tänka nytt och divergent Global medvetenhet, kulturell förståelse och empati Kommunikation och språk EU:s Nyckelkompetenser 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Social och medborgerlig kompetens. 7. Initiativförmåga och företagaranda. 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
- 9. Vad tar vimed oss in i det nya läsåret? Styrkor Utvecklingsområden
- 10. Vad tar vimed oss in i det nya läsåret? Styrkor Utvecklingsområden Föräldranöjdhet Öppet klimat Eleven och lärandet i fokus Matteprojektets erfarenheter Hög trivsel bland elever Ger relevant återkoppling Inbjuder till elevinflytande Anmärkningsfria Hög kvalité på ÅP Tydliga skriftliga omdömen Individuella IUP:er Kommunicerar mål och syfte Stödet till elever med svårigheter Modiga, moderna pedagoger IT-vana Fungerande värdegrundsarbete
- 11. Vad tar vimed oss in i det nya läsåret? Styrkor Utvecklingsområden Föräldranöjdhet 1. Systematiskt planera för en allsidig Öppet klimat bedömning av elevernas Eleven och lärandet i fokus kunskapsutveckling och utarbeta mer Matteprojektets erfarenheter gemensamma rutiner och former för Hög trivsel bland elever dokumentation. Ger relevant återkoppling Inbjuder till elevinflytande 2. Ge eleverna kontinuerlig och Anmärkningsfria framåtsyftande återkoppling så att Hög kvalité på ÅP bedömning blir en integrerad del av Tydliga skriftliga omdömen undervisningen. Individuella IUP:er Kommunicerar mål och syfte BEDÖMNING FÖR LÄRANDE! Stödet till elever med svårigheter Modiga, moderna pedagoger IT-vana Fungerande värdegrundsarbete
- 12. Vad tar vimed oss in i det nya läsåret? Styrkor Utvecklingsområden Föräldranöjdhet 1. Systematiskt planera för en allsidig Öppet klimat bedömning av elevernas Eleven och lärandet i fokus kunskapsutveckling och utarbeta mer Matteprojektets erfarenheter gemensamma rutiner och former för Hög trivsel bland elever dokumentation. Ger relevant återkoppling Inbjuder till elevinflytande 2. Ge eleverna kontinuerlig och Anmärkningsfria framåtsyftande återkoppling så att Hög kvalité på ÅP bedömning blir en integrerad del av Tydliga skriftliga omdömen undervisningen. Individuella IUP:er Kommunicerar mål och syfte BEDÖMNING FÖR LÄRANDE! Stödet till elever med svårigheter Modiga, moderna pedagoger IT-vana Fungerande värdegrundsarbete
- 13. Vad tar vimed oss in i det nya läsåret? Styrkor Utvecklingsområden Föräldranöjdhet 1. Systematiskt planera för en allsidig Öppet klimat bedömning av elevernas Eleven och lärandet i fokus kunskapsutveckling och utarbeta mer Matteprojektets erfarenheter gemensamma rutiner och former för Hög trivsel bland elever dokumentation. Ger relevant återkoppling Inbjuder till elevinflytande 2. Ge eleverna kontinuerlig och Anmärkningsfria framåtsyftande återkoppling så att Hög kvalité på ÅP bedömning blir en integrerad del av Tydliga skriftliga omdömen undervisningen. Individuella IUP:er Kommunicerar mål och syfte BEDÖMNING FÖR LÄRANDE! Stödet till elever med svårigheter Modiga, moderna pedagoger IT-vana Internationellt arbete Fungerande värdegrundsarbete Färdigställa planer och dokumentation, hålla deadlines Fokus och effektivitet i arbetslaget - mer samplanering av tema Information till föräldrar digitalt
- 14. Löderups skolas mål2012-13 Målet är att med hjälp av en dator per elev, förbättra undervisningen genom att förena teknikens möjligheter med ett pedagogiskt tänkande. Vilka gränser kan vi spränga?
- 15. Löderups skolas mål2012-13 Målet är att med hjälp av en dator per elev, förbättra undervisningen genom att förena teknikens möjligheter med ett pedagogiskt tänkande. Vilka gränser kan vi spränga? Likvärdig skola - kompensera socioekonomiska faktorer och funktionshinder 100% måluppfyllelse i Ma, åk 3 och åk 6
- 17. Löderups skolas TÄNKOM-mål I augusti 2013: - använder vi hälften så mycket tryckta läromedel jämfört med idag - använder vi dubbelt så många digitala verktyg jämfört med idag - flippar vi klassrummet - de läxor vi ger är övervägande del av förberedande karaktär - använder vi enbart digitala kanaler för all information till föräldrar - skapandeprocesserna är fler och mer varierade, mindre av reproduktion - arbetar vi tematiskt i arbetslagen - demokratin och elevinflytandet är större i klassrummet - elevernas lärande synliggörs mer i vardagen genom digitala verktyg, publicering på webben och bedömning för lärande - TPCK genomsyrar hela skolans arbete och det är balans mellan de 4 bitarna - varje skoldag avslutas med en stunds reflektion över dagen och sitt eget lärande. Olika modeller efter ålder och mognad. Bikupor, film, tala in, mindmap, bloggar, “exit-ticket” - samlärandet mellan elever har ökat markant. Elever sporrar och tipsar varandra i ett slags naturligt problembaserat lärande. Man hjälps åt, visar och demonstrerar hur man gör, var man hittar olika program, lösningar och verktyg. Kommunikationen mellan elever får en mening.
- 18. HUR ska vita oss HIT? Den gemensamma tiden används till att skapa och formulera omdefinierade elevuppgifter som har förankring i styrdokumenten och som fokuserar på förmågorna. Uppgifterna ska vara formulerade på så sätt att flera ämnen integreras och eleverna tänker inte på vilka ämnen de arbetar med, för de löser en meningsfull uppgift. Viktigt att ha en pedagogisk idé, koppling till styrdokument och veta exakt vilken förmåga det är man vill komma åt med sin lektion/arbetspass/tema. Därefter välja verktyg, arbetssätt och skapa lärmiljöer som utvecklar, stimulerar och utmanar det man vill.
- 19. HUR ska vita oss HIT? Den gemensamma tiden används till att skapa och formulera omdefinierade elevuppgifter som har förankring i styrdokumenten och som fokuserar på förmågorna. Uppgifterna ska vara formulerade på så sätt att flera ämnen integreras och eleverna tänker inte på vilka ämnen de arbetar med, för de löser en meningsfull uppgift. Viktigt att ha en pedagogisk idé, koppling till styrdokument och veta exakt vilken förmåga det är man vill komma åt med sin lektion/arbetspass/tema. Därefter välja verktyg, arbetssätt och skapa lärmiljöer som utvecklar, stimulerar och utmanar det man vill. Tillsammans skapa ett läsår fyllt med meningsfulla dagar, närmare bestämt 178 meningsfulla dagar!
- 20. HUR ska vita oss HIT? Genom att sätta pedagogik, undervisning och lärande i fokus. Ständigt vända oss inåt tillsammans med skolledning, kollegor och elever. Genom höga positiva förväntningar på ledning, kollegor och elever...endast tillsammans kan vi lyckas! Genom att sätta läroplan och kurssplanerna i fokus...och använda dem för att skapa en helhet, skapa en skolvardag som är viktig på riktigt! Genom att hela tiden kritiskt granska och ifrågasätta det jag gör med hjälp av följande frågor: Är detta meningsfullt ... i relation till läroplanen? .....i relation till programmålen? ....i relation till ämnesplanen? Är detta meningsfullt för eleven och elevens lärande? Är detta meningsfullt för att eleven ska nå målen, utvecklas och växa? Är detta meningsfullt använd tid? Använder jag elevernas tid på ett meningsfullt sätt? Använder jag min tid på ett meningsfullt sätt? Är de uppgifter/uppdrag jag utför meningsfulla? Är de uppgifter/uppdrag som jag ger eleverna meningsfulla? 12/13.... ett läsår när drömmar och önskningar ska uppfyllas genom att sätta fokus på pedagogik, undervisning och lärande! @FrökenGul Louise Gullbrandsson
- 21. Alla vill utvecklas,men ingen vill förändras. Är det så? Hur förändrar man ett beteende?
- 22. Vad är lustfylltlärande? undervisning som elever uppskattar: - Laborativt lärande - Entreprenöriellt lärande - När eleven får använda IT som hjälpmedel - När eleven förstår syfte och vet vilka mål som förväntas nås - När eleven får relevant återkoppling på sitt lärande I grund och botten rör sig lustfyllt lärande om att säkerställa att eleverna är med och att eleverna finner mål och mening med det vi gör.
- 23. Vad är nuTÄNKOM? Processutbildning Syfte: Se, skapa och möjliggöra nya vägar till lärande med hjälp av digitala verktyg.
- 24. TÄNK OM ROLLER Rektor: Skapa förutsättningar, avsätta tid, få med all personal. Planera arbetet med lärspridarna. Leda med IT, vara en förebild, kvalitetssäkra och följa upp att utveckling sker, inspirera, stödja, vara nyfiken Lärspridarna: Inspiratörer, planera projektet med kolleger, skapa ett gemensamt digitalt forum (facebookgrupp), våga prova, våga misslyckas, bedriva en undervisning som är nytänkande Alla: Engagerar sig, vågar prova, ber om hjälp, delar med sig, deltar i nätverk och sociala medier
- 25. TÄNK OM TIDSPLAN Rektor: TÄNK OM Skolledarutbildning, 9 tillfällen Lärspridare: TÄNK OM Lärspridarutbildning, 5 tillfällen Alla: TÄNK OM, 4 heldagar 2013 Inspirationsdag 15 juni och 15 november Lokala Workshops med IT-pedagogerna, 3 tillfällen Sharing is caring
- 26. TÄNK OM SAMR-Modellen OMDEFINIERING Tekniken gör det möjligt att skapa nya arbetsuppgifter som tidigare var omöjliga FÖRÄNDRING Tekniken ger möjlighet till stora förändringar i arbetssättet FÖRBÄTTRING Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg med funktionell förbättring ERSÄTTNING Tekniken fungerar, som direkt ersättning för andra verktyg, utan funktionell förbättring
- 28. TÄNK OM 4 vägar till omdefiniering Digitalt berättande Visualisering och simulering Spel Social användning
- 29. TÄNK OM Kvaliteter i lärandet Lustfyllt Kollaborativat - socialt Relevant Entreprenöriellt lärande innebär att Entreprenöriellt utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det Kreativt handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta Formativt risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Reflektion - metakognition
- 30. TÄNK OM Pedagogisk kompetens Använda tekniken och formulera omdefinierade uppgifter så att eleverna når högre motivation och lärande. Självständighet, feedback, och meningsfullhet är centralt när det gäller att skapa motivation. Pedagogen är inte bara pedagog utan också en handledare och inspiratör.
- 31. TÄNK OM Teknologisk kompetens Tekniken ger möjligheter att skapa en mer intressant och utvecklande arbetsmiljö för både elever och pedagoger, under förutsättning att man verkligen drar nytta av alla de möjligheter som öppnar sig. När skolarbetet kan leta sig in på webbaserad kommunikation blir lärandet inte bara bundet till skolan utan en del av elevernas hela vardag. Skolor som gått över till 1:1 lärande upplever att elever med särskilda behov i högre utsträckning kan få det stöd som de behöver.
- 32. TÄNK OM Ämneskompetens Ämnesmål, förmågor Historiskt, miljö, internationellt och etiskt perspektiv Entreprenöriella perspektivet Kreativitet, nyfikenhet, och förmåga att tänka nytt och divergent Ta ansvar för egna lärprocessen Kommunikativ förmåga, förmåga att samarbeta Förmåga till kritiskt tänkande Navigera i informationssamhället och värdera källor Analysera och lösa problem Argumentera och fatta beslut Global medvetenhet, kulturell förståelse och empati
- 33. TÄNK OM Ledarkompetens Vara en förebild för den vision och de värderingar som gäller för skolan. Pedagoger som utmanar och ifrågasätter det befintliga strävar hela tiden efter att utveckla sättet som de arbetar på. Våga göra fel!!!!
- 34. “När en elevlärt sig något nytt – om sig själv och om omvärlden – som leder till nya perspektiv och fördjupad tillit till de egna handlingsmöjligheterna – då är skolan som bäst”. “Vi vill ha den nya generationens elever som är trygga, modiga, nyfikna, kreativa och handlingskraftiga” "Rädslan för att misslyckas är det största hindret för att uppnå din dröm"
- 35. Dagens (och läsårets)innehåll 1. Kalendarium, foto, elevråd, skoljogg, utrymningsövning, workshops, konferenser, föräldramöte, arbetsåret 2. Tjänster och tjänstledigheter (reglerad arbetstid) 3. Scheman 4. Rastvakt (VACKRAST) 5. Mattider och matsal 6. Busslistor 7. Badtider 8. PUL 9. Datoravtal 10. Öronmärkta elevdatorer 11. Elevhälsans blanketter 12. SvA, Modersmål 13. Anhörigförteckning 14. Ledighetsansökan elev 15. Frånvarorapportering 16. Ansvarsområden 17. Första skoldagen 18. Planer och dokument, Trivselregler, Likabehandl.plan, krisplan, arbetsplaner 19.Värdegrundsarbete