SlideShare a Scribd company logo
1 of 35
Vad gömmer sig bakom kröken?




Välkommen till läsåret 2012-2013
Dagens (och läsårets) innehåll

Vision, mål, kärnvärden, kultur
HUR?
Vad är TÄNK OM?
Entreprenöriellt lärande
Bedömning för lärande
Styrkor och utvecklingsområden
Skolinspektionen
Dagens (och läsårets) innehåll
1. Kalendarium, foto, elevråd, skoljogg, utrymningsövning, workshops, konferenser, föräldramöte, arbetsåret
2. Tjänster och tjänstledigheter (reglerad arbetstid)
3. Scheman
4. Rastvakt (VACKRAST)
5. Mattider och matsal
6. Busslistor
7. Badtider
8. PUL
9. Datoravtal
10. Öronmärkta elevdatorer
11. Elevhälsans blanketter
12. SvA, Modersmål
13. Anhörigförteckning
14. Ledighetsansökan elev
15. Frånvarorapportering
16. Ansvarsområden
17. Första skoldagen
18. Planer och dokument, Trivselregler, Likabehandl.plan, krisplan, arbetsplaner
19.Värdegrundsarbete
Kreativt lärande tillsammans

Personligt växande      Seriös glädje      Generös gemenskap




                     ”Sharing is caring”
Löderups skolas kärnvärden
Våra kärnvärden och den kultur som vi skapar tillsammans är ett sätt
att uppnå våra strategiska mål.

                                                                     Generös gemenskap
Personligt växande                   Seriös glädje                   är för oss att alla deltar och
handlar om att låta fröet            känner vi då vi prestigelöst    bidrar till fortsatt utveckling. Alla
inom oss gro, växa sig               delar med oss av                idéer ges lika mycket tid och
starkt och slå ut i blom så          erfarenheter och tar ödmjukt    uppmärksamhet, oavsett vem
att vi kan bli den person vi         lärdom av både lyckanden        som kommer med dem, när de
har potential att vara! Det          och misslyckanden. Vi           presenteras utan att kritiseras
betyder också att vi ska             tycker om våra elever och vi    och förminskas. Vi visar
våga tänka själva och ta             tycker om vårt jobb! Vi gläds   medveten medkänsla till alla.
                                     åt allas framgångar.
ansvar för de val och
handlingar. Jag kan! Du
kan! Vi kan!




     Medveten medkänsla innebär respekt för alla människor
                     oavsett vilka de är eller vad de säger.
Vårt arbete med att nå målen
kännetecknas av att:
1. Verksamheten genomsyras av kreativitet, nyfikenhet och samarbete

2. Alla elever stimuleras och utmanas utifrån sina förutsättningar

3. Undervisningen varieras genom att olika lärmiljöer och lärresurser används




                                          Vi vet att vi har lyckats när
                                          varje elev utstrålar:
                                          Jag KAN, jag VILL och jag
                                          VÅGAR
Vår skola ger eleverna möjlighet
att utveckla sina förmågor i:

            Att lära och att ta ansvar för den egna lärprocessen
            Att samarbeta och social kompetens  
            Att tänka kritiskt
            Att navigera i informationssamhället och värdera dess källor
            Att analysera och lösa problem
            Att se saker ur olika perspektiv, argumentera & fatta beslut

            Kreativitet, nyfikenhet och förmåga att tänka nytt och
            divergent
            Global medvetenhet, kulturell förståelse och empati
            Kommunikation och språk
                                     EU:s Nyckelkompetenser

                                1.   Kommunikation på modersmålet.
                                2.   Kommunikation på främmande språk.
                                3.   Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk
                                     kompetens.
                                4.   Digital kompetens.
                                5.   Lära att lära.
                                6.   Social och medborgerlig kompetens.
                                7.   Initiativförmåga och företagaranda.
                                8.   Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
Vad tar vi med oss in i det nya läsåret?
Styrkor            Utvecklingsområden
Vad tar vi med oss in i det nya läsåret?
Styrkor                              Utvecklingsområden
Föräldranöjdhet
Öppet klimat
Eleven och lärandet i fokus
Matteprojektets erfarenheter
Hög trivsel bland elever
Ger relevant återkoppling
Inbjuder till elevinflytande
Anmärkningsfria
Hög kvalité på ÅP
Tydliga skriftliga omdömen
Individuella IUP:er
Kommunicerar mål och syfte
Stödet till elever med svårigheter
Modiga, moderna pedagoger
IT-vana
Fungerande värdegrundsarbete
Vad tar vi med oss in i det nya läsåret?
Styrkor                              Utvecklingsområden
Föräldranöjdhet                      1. Systematiskt planera för en allsidig
Öppet klimat                         bedömning av elevernas
Eleven och lärandet i fokus          kunskapsutveckling och utarbeta mer
Matteprojektets erfarenheter         gemensamma rutiner och former för
Hög trivsel bland elever             dokumentation.
Ger relevant återkoppling
Inbjuder till elevinflytande          2. Ge eleverna kontinuerlig och
Anmärkningsfria                      framåtsyftande återkoppling så att
Hög kvalité på ÅP                    bedömning blir en integrerad del av
Tydliga skriftliga omdömen           undervisningen.
Individuella IUP:er
Kommunicerar mål och syfte           BEDÖMNING FÖR LÄRANDE!
Stödet till elever med svårigheter
Modiga, moderna pedagoger
IT-vana
Fungerande värdegrundsarbete
Vad tar vi med oss in i det nya läsåret?
Styrkor                              Utvecklingsområden
Föräldranöjdhet                      1. Systematiskt planera för en allsidig
Öppet klimat                         bedömning av elevernas
Eleven och lärandet i fokus          kunskapsutveckling och utarbeta mer
Matteprojektets erfarenheter         gemensamma rutiner och former för
Hög trivsel bland elever             dokumentation.
Ger relevant återkoppling
Inbjuder till elevinflytande          2. Ge eleverna kontinuerlig och
Anmärkningsfria                      framåtsyftande återkoppling så att
Hög kvalité på ÅP                    bedömning blir en integrerad del av
Tydliga skriftliga omdömen           undervisningen.
Individuella IUP:er
Kommunicerar mål och syfte           BEDÖMNING FÖR LÄRANDE!
Stödet till elever med svårigheter
Modiga, moderna pedagoger
IT-vana
Fungerande värdegrundsarbete
Vad tar vi med oss in i det nya läsåret?
Styrkor                              Utvecklingsområden
Föräldranöjdhet                      1. Systematiskt planera för en allsidig
Öppet klimat                         bedömning av elevernas
Eleven och lärandet i fokus          kunskapsutveckling och utarbeta mer
Matteprojektets erfarenheter         gemensamma rutiner och former för
Hög trivsel bland elever             dokumentation.
Ger relevant återkoppling
Inbjuder till elevinflytande          2. Ge eleverna kontinuerlig och
Anmärkningsfria                      framåtsyftande återkoppling så att
Hög kvalité på ÅP                    bedömning blir en integrerad del av
Tydliga skriftliga omdömen           undervisningen.
Individuella IUP:er
Kommunicerar mål och syfte           BEDÖMNING FÖR LÄRANDE!
Stödet till elever med svårigheter
Modiga, moderna pedagoger
IT-vana                              Internationellt arbete
Fungerande värdegrundsarbete         Färdigställa planer och dokumentation, hålla deadlines
                                     Fokus och effektivitet i arbetslaget - mer samplanering av tema
                                     Information till föräldrar digitalt
Löderups skolas mål 2012-13
Målet är att med hjälp av en dator per elev, förbättra undervisningen genom att förena teknikens
möjligheter med ett pedagogiskt tänkande.



                     Vilka gränser kan vi spränga?
Löderups skolas mål 2012-13
Målet är att med hjälp av en dator per elev, förbättra undervisningen genom att förena teknikens
möjligheter med ett pedagogiskt tänkande.



                     Vilka gränser kan vi spränga?

Likvärdig skola - kompensera socioekonomiska faktorer och funktionshinder

100% måluppfyllelse i Ma, åk 3 och åk 6
Löderups skolas TÄNK OM-mål
    I augusti 2013:
    - använder vi hälften så mycket tryckta läromedel jämfört med idag
- använder vi dubbelt så många digitala verktyg jämfört med idag
- flippar vi klassrummet
- de läxor vi ger är övervägande del av förberedande karaktär
- använder vi enbart digitala kanaler för all information till föräldrar
- skapandeprocesserna är fler och mer varierade, mindre av reproduktion
- arbetar vi tematiskt i arbetslagen
- demokratin och elevinflytandet är större i klassrummet
- elevernas lärande synliggörs mer i vardagen genom digitala verktyg, publicering på
  webben och bedömning för lärande
- TPCK genomsyrar hela skolans arbete och det är balans mellan de 4 bitarna
- varje skoldag avslutas med en stunds reflektion över dagen och sitt eget lärande. Olika
  modeller efter ålder och mognad. Bikupor, film, tala in, mindmap, bloggar, “exit-ticket”
- samlärandet mellan elever har ökat markant. Elever sporrar och tipsar varandra i ett slags
  naturligt problembaserat lärande. Man hjälps åt, visar och demonstrerar hur man gör, var
  man hittar olika program, lösningar och verktyg. Kommunikationen mellan elever får en
  mening.
HUR ska vi ta oss HIT?
Den gemensamma tiden används till att skapa och formulera omdefinierade
elevuppgifter som har förankring i styrdokumenten och som fokuserar på
förmågorna.


Uppgifterna ska vara formulerade på så sätt att flera ämnen integreras och
eleverna tänker inte på vilka ämnen de arbetar med, för de löser en
meningsfull uppgift.


Viktigt att ha en pedagogisk idé, koppling till styrdokument och veta exakt
vilken förmåga det är man vill komma åt med sin lektion/arbetspass/tema.
Därefter välja verktyg, arbetssätt och skapa lärmiljöer som utvecklar,
stimulerar och utmanar det man vill.
HUR ska vi ta oss HIT?
    Den gemensamma tiden används till att skapa och formulera omdefinierade
    elevuppgifter som har förankring i styrdokumenten och som fokuserar på
    förmågorna.


    Uppgifterna ska vara formulerade på så sätt att flera ämnen integreras och
    eleverna tänker inte på vilka ämnen de arbetar med, för de löser en
    meningsfull uppgift.


    Viktigt att ha en pedagogisk idé, koppling till styrdokument och veta exakt
    vilken förmåga det är man vill komma åt med sin lektion/arbetspass/tema.
    Därefter välja verktyg, arbetssätt och skapa lärmiljöer som utvecklar,
    stimulerar och utmanar det man vill.


Tillsammans skapa ett läsår fyllt med meningsfulla dagar, närmare
               bestämt 178 meningsfulla dagar!
HUR ska vi ta oss HIT?
Genom att sätta pedagogik, undervisning och lärande i fokus. Ständigt vända oss inåt
tillsammans med skolledning, kollegor och elever.

Genom höga positiva förväntningar på ledning, kollegor och elever...endast tillsammans kan
vi lyckas!

Genom att sätta läroplan och kurssplanerna i fokus...och använda dem för att skapa en
helhet, skapa en skolvardag som är viktig på riktigt!

Genom att hela tiden kritiskt granska och ifrågasätta det jag gör med hjälp av följande
frågor: Är detta meningsfullt ... i relation till läroplanen? .....i relation till programmålen? ....i
relation till ämnesplanen? Är detta meningsfullt för eleven och elevens lärande? Är detta
meningsfullt för att eleven ska nå målen, utvecklas och växa? Är detta meningsfullt använd
tid? Använder jag elevernas tid på ett meningsfullt sätt? Använder jag min tid på ett
meningsfullt sätt? Är de uppgifter/uppdrag jag utför meningsfulla? Är de uppgifter/uppdrag
som jag ger eleverna meningsfulla?

12/13.... ett läsår när drömmar och önskningar ska uppfyllas genom att sätta fokus på
pedagogik, undervisning och lärande!
                                                                                @FrökenGul
                                                                       Louise Gullbrandsson
Alla vill utvecklas, men ingen vill förändras. Är det så?

          Hur förändrar man ett beteende?
Vad är lustfyllt lärande?

undervisning som elever uppskattar:
- Laborativt lärande
- Entreprenöriellt lärande
- När eleven får använda IT som hjälpmedel
- När eleven förstår syfte och vet vilka mål som förväntas nås
- När eleven får relevant återkoppling på sitt lärande


I grund och botten rör sig lustfyllt lärande om att säkerställa
att eleverna är med och att eleverna finner mål och mening
med det vi gör.
Vad är nuTÄNK OM?
Processutbildning

Syfte: Se, skapa och möjliggöra nya vägar till
lärande med hjälp av digitala verktyg.
TÄNK OM
                                ROLLER
Rektor:
Skapa förutsättningar, avsätta tid, få med all personal. Planera arbetet med
lärspridarna. Leda med IT, vara en förebild, kvalitetssäkra och följa upp att
utveckling sker, inspirera, stödja, vara nyfiken



Lärspridarna:
Inspiratörer, planera projektet med kolleger, skapa ett gemensamt digitalt forum
(facebookgrupp), våga prova, våga misslyckas, bedriva en undervisning som är
nytänkande



Alla:
Engagerar sig, vågar prova, ber om hjälp, delar med sig, deltar i nätverk och
sociala medier
TÄNK OM
                        TIDSPLAN

Rektor:
TÄNK OM Skolledarutbildning, 9 tillfällen


Lärspridare:
TÄNK OM Lärspridarutbildning, 5 tillfällen


Alla:
TÄNK OM, 4 heldagar 2013
Inspirationsdag 15 juni och 15 november
Lokala Workshops med IT-pedagogerna, 3 tillfällen
Sharing is caring
TÄNK OM
                               SAMR-Modellen

OMDEFINIERING
Tekniken gör det möjligt att skapa nya arbetsuppgifter som tidigare var omöjliga



FÖRÄNDRING
Tekniken ger möjlighet till stora förändringar i arbetssättet



FÖRBÄTTRING
Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg med funktionell förbättring



ERSÄTTNING
Tekniken fungerar, som direkt ersättning för andra verktyg, utan funktionell förbättring
TÄNK OM
        4 vägar till omdefiniering



Digitalt berättande

Visualisering och simulering

Spel

Social användning
TÄNK OM
            Kvaliteter i lärandet


Lustfyllt
Kollaborativat - socialt
Relevant                            Entreprenöriellt lärande innebär att

Entreprenöriellt                    utveckla och stimulera generella
                                    kompetenser som att ta initiativ, ansvar
                                    och omsätta idéer till handling. Det

Kreativt                            handlar om att utveckla nyfikenhet,
                                    självtillit, kreativitet och mod att ta


Formativt
                                    risker. Det entreprenöriella lärandet
                                    främjar också kompetens att fatta
                                    beslut, kommunicera och samarbeta.

Reflektion - metakognition
TÄNK OM
               Pedagogisk kompetens


Använda tekniken och formulera omdefinierade uppgifter så att
eleverna når högre motivation och lärande.



Självständighet, feedback, och meningsfullhet är centralt när det gäller
att skapa motivation.



Pedagogen är inte bara pedagog utan också en handledare och
inspiratör.
TÄNK OM
                 Teknologisk kompetens


Tekniken ger möjligheter att skapa en mer intressant och utvecklande
arbetsmiljö för både elever och pedagoger, under förutsättning att man
verkligen drar nytta av alla de möjligheter som öppnar sig.


När skolarbetet kan leta sig in på webbaserad kommunikation blir lärandet
inte bara bundet till skolan utan en del av elevernas hela vardag.


Skolor som gått över till 1:1 lärande upplever att elever med särskilda
behov i högre utsträckning kan få det stöd som de behöver.
TÄNK OM
                Ämneskompetens

Ämnesmål, förmågor

Historiskt, miljö, internationellt och etiskt perspektiv

Entreprenöriella perspektivet



Kreativitet, nyfikenhet, och förmåga att tänka nytt och divergent
Ta ansvar för egna lärprocessen
Kommunikativ förmåga, förmåga att samarbeta
Förmåga till kritiskt tänkande
Navigera i informationssamhället och värdera källor
Analysera och lösa problem
Argumentera och fatta beslut
Global medvetenhet, kulturell förståelse och empati
TÄNK OM
                         Ledarkompetens


Vara en förebild för den vision och de värderingar som gäller för skolan.



Pedagoger som utmanar och ifrågasätter det befintliga strävar hela tiden efter
att utveckla sättet som de arbetar på.



Våga göra fel!!!!
“När en elev lärt sig något nytt – om sig själv och
     om omvärlden – som leder till nya perspektiv och
     fördjupad tillit till de egna handlingsmöjligheterna
                                – då är skolan som bäst”.



       “Vi vill ha den nya generationens
           elever som är trygga, modiga,
                     nyfikna, kreativa och
                       handlingskraftiga”

"Rädslan för att misslyckas är det största hindret för att uppnå din dröm" 
Dagens (och läsårets) innehåll
1. Kalendarium, foto, elevråd, skoljogg, utrymningsövning, workshops, konferenser, föräldramöte, arbetsåret
2. Tjänster och tjänstledigheter (reglerad arbetstid)
3. Scheman
4. Rastvakt (VACKRAST)
5. Mattider och matsal
6. Busslistor
7. Badtider
8. PUL
9. Datoravtal
10. Öronmärkta elevdatorer
11. Elevhälsans blanketter
12. SvA, Modersmål
13. Anhörigförteckning
14. Ledighetsansökan elev
15. Frånvarorapportering
16. Ansvarsområden
17. Första skoldagen
18. Planer och dokument, Trivselregler, Likabehandl.plan, krisplan, arbetsplaner
19.Värdegrundsarbete

More Related Content

What's hot

Bedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla EdetBedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla Edetmalinfrykman
 
Ökad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktyg
Ökad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktygÖkad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktyg
Ökad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktygFramtidens Lärande
 
Presentation styrning ledning_vt14eqw
Presentation styrning ledning_vt14eqwPresentation styrning ledning_vt14eqw
Presentation styrning ledning_vt14eqwMikael Parknäs
 
Presentation från grundsärskolans kursplanekonferenser
Presentation från grundsärskolans kursplanekonferenserPresentation från grundsärskolans kursplanekonferenser
Presentation från grundsärskolans kursplanekonferenserSkolverket
 
Att odla en gemensam bedömningskultur
Att odla en gemensam bedömningskulturAtt odla en gemensam bedömningskultur
Att odla en gemensam bedömningskulturMalin Frykman
 
Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4
Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4
Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4malinfrykman
 
Språk-, läs- och skriv-utvecklande förhållningssätt 
& 
digitala lärverktyg
Språk-, läs- och skriv-utvecklande förhållningssätt 
& 
digitala lärverktygSpråk-, läs- och skriv-utvecklande förhållningssätt 
& 
digitala lärverktyg
Språk-, läs- och skriv-utvecklande förhållningssätt 
& 
digitala lärverktygjokristensson
 
Bedömning för lärande!
Bedömning för lärande!Bedömning för lärande!
Bedömning för lärande!malinfrykman
 
Kollegialt lärande i PIMLab
Kollegialt lärande i PIMLab Kollegialt lärande i PIMLab
Kollegialt lärande i PIMLab Eva Marsh
 
Lyckas som ledare i det digitala klassrummet frida monsén
Lyckas som ledare i det digitala klassrummet   frida monsénLyckas som ledare i det digitala klassrummet   frida monsén
Lyckas som ledare i det digitala klassrummet frida monsénFrida Monsén
 
Sett 2016 EduSpaces
Sett 2016 EduSpaces Sett 2016 EduSpaces
Sett 2016 EduSpaces Frida Monsén
 
Learning study mittlärande 2015
Learning study mittlärande 2015Learning study mittlärande 2015
Learning study mittlärande 2015mittlarande
 
Hur medier kan stärka lärandet och undervisningen
Hur medier kan stärka lärandet och undervisningenHur medier kan stärka lärandet och undervisningen
Hur medier kan stärka lärandet och undervisningenFramtidens Lärande
 

What's hot (20)

Bedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla EdetBedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla Edet
 
Pedagogiska godbitar
Pedagogiska godbitarPedagogiska godbitar
Pedagogiska godbitar
 
Ökad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktyg
Ökad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktygÖkad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktyg
Ökad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktyg
 
Presentation styrning ledning_vt14eqw
Presentation styrning ledning_vt14eqwPresentation styrning ledning_vt14eqw
Presentation styrning ledning_vt14eqw
 
Presentation från grundsärskolans kursplanekonferenser
Presentation från grundsärskolans kursplanekonferenserPresentation från grundsärskolans kursplanekonferenser
Presentation från grundsärskolans kursplanekonferenser
 
Att odla en gemensam bedömningskultur
Att odla en gemensam bedömningskulturAtt odla en gemensam bedömningskultur
Att odla en gemensam bedömningskultur
 
Bflochikthalland
BflochikthallandBflochikthalland
Bflochikthalland
 
Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4
Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4
Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande, träff 4
 
Ikt på nöbbelöv gunnesbo
Ikt på nöbbelöv gunnesboIkt på nöbbelöv gunnesbo
Ikt på nöbbelöv gunnesbo
 
Språk-, läs- och skriv-utvecklande förhållningssätt 
& 
digitala lärverktyg
Språk-, läs- och skriv-utvecklande förhållningssätt 
& 
digitala lärverktygSpråk-, läs- och skriv-utvecklande förhållningssätt 
& 
digitala lärverktyg
Språk-, läs- och skriv-utvecklande förhållningssätt 
& 
digitala lärverktyg
 
Ikt i skolan och arbetet mot
Ikt i skolan och arbetet motIkt i skolan och arbetet mot
Ikt i skolan och arbetet mot
 
Bedömning för lärande!
Bedömning för lärande!Bedömning för lärande!
Bedömning för lärande!
 
Kollegialt lärande i PIMLab
Kollegialt lärande i PIMLab Kollegialt lärande i PIMLab
Kollegialt lärande i PIMLab
 
Helena Kvarnsell i Kalix
Helena Kvarnsell i KalixHelena Kvarnsell i Kalix
Helena Kvarnsell i Kalix
 
Lyckas som ledare i det digitala klassrummet frida monsén
Lyckas som ledare i det digitala klassrummet   frida monsénLyckas som ledare i det digitala klassrummet   frida monsén
Lyckas som ledare i det digitala klassrummet frida monsén
 
Sett syd 2015
Sett syd 2015 Sett syd 2015
Sett syd 2015
 
Sett 2016 EduSpaces
Sett 2016 EduSpaces Sett 2016 EduSpaces
Sett 2016 EduSpaces
 
Sett2015
Sett2015Sett2015
Sett2015
 
Learning study mittlärande 2015
Learning study mittlärande 2015Learning study mittlärande 2015
Learning study mittlärande 2015
 
Hur medier kan stärka lärandet och undervisningen
Hur medier kan stärka lärandet och undervisningenHur medier kan stärka lärandet och undervisningen
Hur medier kan stärka lärandet och undervisningen
 

Viewers also liked

Nds l ticket administración
Nds l ticket administraciónNds l ticket administración
Nds l ticket administraciónnds
 
GHP delårsrapport, jan-juni 2015
GHP delårsrapport, jan-juni 2015GHP delårsrapport, jan-juni 2015
GHP delårsrapport, jan-juni 2015GHP Specialty Care
 
Lerum ledarskap 120830
Lerum ledarskap 120830Lerum ledarskap 120830
Lerum ledarskap 120830johanborven
 
Orto center stockholm verksamhetsberättelse 2011
Orto center stockholm verksamhetsberättelse 2011Orto center stockholm verksamhetsberättelse 2011
Orto center stockholm verksamhetsberättelse 2011GHP Specialty Care
 
Government program question box may 2012
Government program question box may 2012Government program question box may 2012
Government program question box may 2012Open Mind
 

Viewers also liked (8)

July october 2014
July october 2014July october 2014
July october 2014
 
Nds l ticket administración
Nds l ticket administraciónNds l ticket administración
Nds l ticket administración
 
4_
4_4_
4_
 
GHP delårsrapport, jan-juni 2015
GHP delårsrapport, jan-juni 2015GHP delårsrapport, jan-juni 2015
GHP delårsrapport, jan-juni 2015
 
Lerum ledarskap 120830
Lerum ledarskap 120830Lerum ledarskap 120830
Lerum ledarskap 120830
 
aaa
aaaaaa
aaa
 
Orto center stockholm verksamhetsberättelse 2011
Orto center stockholm verksamhetsberättelse 2011Orto center stockholm verksamhetsberättelse 2011
Orto center stockholm verksamhetsberättelse 2011
 
Government program question box may 2012
Government program question box may 2012Government program question box may 2012
Government program question box may 2012
 

Similar to Uppstart Löderup aug 2012

Reflektionsseminarium
ReflektionsseminariumReflektionsseminarium
ReflektionsseminariumMalinspplugg
 
Högskolan kristianstad 20 mars fm
Högskolan kristianstad 20 mars fmHögskolan kristianstad 20 mars fm
Högskolan kristianstad 20 mars fmjokristensson
 
Mittlärande 2015 fsk klassnätverk 2
Mittlärande 2015 fsk klassnätverk 2Mittlärande 2015 fsk klassnätverk 2
Mittlärande 2015 fsk klassnätverk 2mittlarande
 
VFU introduktion - Handledare.pptx
VFU introduktion - Handledare.pptxVFU introduktion - Handledare.pptx
VFU introduktion - Handledare.pptxNinaEmilsson1
 
SKUA ALMERS HT23 NOV.
SKUA ALMERS HT23 NOV.SKUA ALMERS HT23 NOV.
SKUA ALMERS HT23 NOV.NinaEmilsson1
 
Skapaskolan Föräldrakväll 141203
Skapaskolan Föräldrakväll 141203Skapaskolan Föräldrakväll 141203
Skapaskolan Föräldrakväll 141203Skapaskolan
 
INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...
INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...
INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...caniceconsulting
 
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquistSkolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquistAnte Runnquist
 
Skoldatatek gr 111128
Skoldatatek gr 111128Skoldatatek gr 111128
Skoldatatek gr 111128ekmbe74
 
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9NinaEmilsson1
 
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbetePå hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbeteMalinspplugg
 
Nya läroplansgrunder med sikte på mångsidig kompetens - Jukka Tulivuori Utbil...
Nya läroplansgrunder med sikte på mångsidig kompetens - Jukka Tulivuori Utbil...Nya läroplansgrunder med sikte på mångsidig kompetens - Jukka Tulivuori Utbil...
Nya läroplansgrunder med sikte på mångsidig kompetens - Jukka Tulivuori Utbil...Senter for IKT i utdanningen, redaksjon
 
SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?
SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?
SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?Malinspplugg
 
Inspiration cfs anpassad
Inspiration cfs anpassadInspiration cfs anpassad
Inspiration cfs anpassadMikael Parknäs
 
Fäladsgården på unikum mars 2015 kopia
Fäladsgården på unikum   mars 2015 kopiaFäladsgården på unikum   mars 2015 kopia
Fäladsgården på unikum mars 2015 kopiavivecadahl
 
Digga lärandet 2.0 ppt
Digga lärandet 2.0 pptDigga lärandet 2.0 ppt
Digga lärandet 2.0 pptjannascheele
 

Similar to Uppstart Löderup aug 2012 (20)

Entreprenöriellt lärande
Entreprenöriellt lärandeEntreprenöriellt lärande
Entreprenöriellt lärande
 
Reflektionsseminarium
ReflektionsseminariumReflektionsseminarium
Reflektionsseminarium
 
Skolstarten ht2012
Skolstarten ht2012Skolstarten ht2012
Skolstarten ht2012
 
Högskolan kristianstad 20 mars fm
Högskolan kristianstad 20 mars fmHögskolan kristianstad 20 mars fm
Högskolan kristianstad 20 mars fm
 
Mittlärande 2015 fsk klassnätverk 2
Mittlärande 2015 fsk klassnätverk 2Mittlärande 2015 fsk klassnätverk 2
Mittlärande 2015 fsk klassnätverk 2
 
VFU introduktion - Handledare.pptx
VFU introduktion - Handledare.pptxVFU introduktion - Handledare.pptx
VFU introduktion - Handledare.pptx
 
Smedingeskolan 1:1
Smedingeskolan 1:1Smedingeskolan 1:1
Smedingeskolan 1:1
 
SKUA ALMERS HT23 NOV.
SKUA ALMERS HT23 NOV.SKUA ALMERS HT23 NOV.
SKUA ALMERS HT23 NOV.
 
Skapaskolan Föräldrakväll 141203
Skapaskolan Föräldrakväll 141203Skapaskolan Föräldrakväll 141203
Skapaskolan Föräldrakväll 141203
 
INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...
INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...
INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...
 
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquistSkolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
 
Skoldatatek gr 111128
Skoldatatek gr 111128Skoldatatek gr 111128
Skoldatatek gr 111128
 
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
 
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbetePå hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
 
Nya läroplansgrunder med sikte på mångsidig kompetens - Jukka Tulivuori Utbil...
Nya läroplansgrunder med sikte på mångsidig kompetens - Jukka Tulivuori Utbil...Nya läroplansgrunder med sikte på mångsidig kompetens - Jukka Tulivuori Utbil...
Nya läroplansgrunder med sikte på mångsidig kompetens - Jukka Tulivuori Utbil...
 
SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?
SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?
SKUA-utbildning. träff 1. presentation Vad är SKUA?
 
Inspiration cfs anpassad
Inspiration cfs anpassadInspiration cfs anpassad
Inspiration cfs anpassad
 
Fäladsgården på unikum mars 2015 kopia
Fäladsgården på unikum   mars 2015 kopiaFäladsgården på unikum   mars 2015 kopia
Fäladsgården på unikum mars 2015 kopia
 
Module 4
Module 4Module 4
Module 4
 
Digga lärandet 2.0 ppt
Digga lärandet 2.0 pptDigga lärandet 2.0 ppt
Digga lärandet 2.0 ppt
 

Uppstart Löderup aug 2012

  • 1. Vad gömmer sig bakom kröken? Välkommen till läsåret 2012-2013
  • 2.
  • 3. Dagens (och läsårets) innehåll Vision, mål, kärnvärden, kultur HUR? Vad är TÄNK OM? Entreprenöriellt lärande Bedömning för lärande Styrkor och utvecklingsområden Skolinspektionen
  • 4. Dagens (och läsårets) innehåll 1. Kalendarium, foto, elevråd, skoljogg, utrymningsövning, workshops, konferenser, föräldramöte, arbetsåret 2. Tjänster och tjänstledigheter (reglerad arbetstid) 3. Scheman 4. Rastvakt (VACKRAST) 5. Mattider och matsal 6. Busslistor 7. Badtider 8. PUL 9. Datoravtal 10. Öronmärkta elevdatorer 11. Elevhälsans blanketter 12. SvA, Modersmål 13. Anhörigförteckning 14. Ledighetsansökan elev 15. Frånvarorapportering 16. Ansvarsområden 17. Första skoldagen 18. Planer och dokument, Trivselregler, Likabehandl.plan, krisplan, arbetsplaner 19.Värdegrundsarbete
  • 5. Kreativt lärande tillsammans Personligt växande Seriös glädje Generös gemenskap ”Sharing is caring”
  • 6. Löderups skolas kärnvärden Våra kärnvärden och den kultur som vi skapar tillsammans är ett sätt att uppnå våra strategiska mål. Generös gemenskap Personligt växande Seriös glädje är för oss att alla deltar och handlar om att låta fröet känner vi då vi prestigelöst bidrar till fortsatt utveckling. Alla inom oss gro, växa sig delar med oss av idéer ges lika mycket tid och starkt och slå ut i blom så erfarenheter och tar ödmjukt uppmärksamhet, oavsett vem att vi kan bli den person vi lärdom av både lyckanden som kommer med dem, när de har potential att vara! Det och misslyckanden. Vi presenteras utan att kritiseras betyder också att vi ska tycker om våra elever och vi och förminskas. Vi visar våga tänka själva och ta tycker om vårt jobb! Vi gläds medveten medkänsla till alla. åt allas framgångar. ansvar för de val och handlingar. Jag kan! Du kan! Vi kan! Medveten medkänsla innebär respekt för alla människor oavsett vilka de är eller vad de säger.
  • 7. Vårt arbete med att nå målen kännetecknas av att: 1. Verksamheten genomsyras av kreativitet, nyfikenhet och samarbete 2. Alla elever stimuleras och utmanas utifrån sina förutsättningar 3. Undervisningen varieras genom att olika lärmiljöer och lärresurser används Vi vet att vi har lyckats när varje elev utstrålar: Jag KAN, jag VILL och jag VÅGAR
  • 8. Vår skola ger eleverna möjlighet att utveckla sina förmågor i: Att lära och att ta ansvar för den egna lärprocessen Att samarbeta och social kompetens   Att tänka kritiskt Att navigera i informationssamhället och värdera dess källor Att analysera och lösa problem Att se saker ur olika perspektiv, argumentera & fatta beslut Kreativitet, nyfikenhet och förmåga att tänka nytt och divergent Global medvetenhet, kulturell förståelse och empati Kommunikation och språk EU:s Nyckelkompetenser 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Social och medborgerlig kompetens. 7. Initiativförmåga och företagaranda. 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
  • 9. Vad tar vi med oss in i det nya läsåret? Styrkor Utvecklingsområden
  • 10. Vad tar vi med oss in i det nya läsåret? Styrkor Utvecklingsområden Föräldranöjdhet Öppet klimat Eleven och lärandet i fokus Matteprojektets erfarenheter Hög trivsel bland elever Ger relevant återkoppling Inbjuder till elevinflytande Anmärkningsfria Hög kvalité på ÅP Tydliga skriftliga omdömen Individuella IUP:er Kommunicerar mål och syfte Stödet till elever med svårigheter Modiga, moderna pedagoger IT-vana Fungerande värdegrundsarbete
  • 11. Vad tar vi med oss in i det nya läsåret? Styrkor Utvecklingsområden Föräldranöjdhet 1. Systematiskt planera för en allsidig Öppet klimat bedömning av elevernas Eleven och lärandet i fokus kunskapsutveckling och utarbeta mer Matteprojektets erfarenheter gemensamma rutiner och former för Hög trivsel bland elever dokumentation. Ger relevant återkoppling Inbjuder till elevinflytande 2. Ge eleverna kontinuerlig och Anmärkningsfria framåtsyftande återkoppling så att Hög kvalité på ÅP bedömning blir en integrerad del av Tydliga skriftliga omdömen undervisningen. Individuella IUP:er Kommunicerar mål och syfte BEDÖMNING FÖR LÄRANDE! Stödet till elever med svårigheter Modiga, moderna pedagoger IT-vana Fungerande värdegrundsarbete
  • 12. Vad tar vi med oss in i det nya läsåret? Styrkor Utvecklingsområden Föräldranöjdhet 1. Systematiskt planera för en allsidig Öppet klimat bedömning av elevernas Eleven och lärandet i fokus kunskapsutveckling och utarbeta mer Matteprojektets erfarenheter gemensamma rutiner och former för Hög trivsel bland elever dokumentation. Ger relevant återkoppling Inbjuder till elevinflytande 2. Ge eleverna kontinuerlig och Anmärkningsfria framåtsyftande återkoppling så att Hög kvalité på ÅP bedömning blir en integrerad del av Tydliga skriftliga omdömen undervisningen. Individuella IUP:er Kommunicerar mål och syfte BEDÖMNING FÖR LÄRANDE! Stödet till elever med svårigheter Modiga, moderna pedagoger IT-vana Fungerande värdegrundsarbete
  • 13. Vad tar vi med oss in i det nya läsåret? Styrkor Utvecklingsområden Föräldranöjdhet 1. Systematiskt planera för en allsidig Öppet klimat bedömning av elevernas Eleven och lärandet i fokus kunskapsutveckling och utarbeta mer Matteprojektets erfarenheter gemensamma rutiner och former för Hög trivsel bland elever dokumentation. Ger relevant återkoppling Inbjuder till elevinflytande 2. Ge eleverna kontinuerlig och Anmärkningsfria framåtsyftande återkoppling så att Hög kvalité på ÅP bedömning blir en integrerad del av Tydliga skriftliga omdömen undervisningen. Individuella IUP:er Kommunicerar mål och syfte BEDÖMNING FÖR LÄRANDE! Stödet till elever med svårigheter Modiga, moderna pedagoger IT-vana Internationellt arbete Fungerande värdegrundsarbete Färdigställa planer och dokumentation, hålla deadlines Fokus och effektivitet i arbetslaget - mer samplanering av tema Information till föräldrar digitalt
  • 14. Löderups skolas mål 2012-13 Målet är att med hjälp av en dator per elev, förbättra undervisningen genom att förena teknikens möjligheter med ett pedagogiskt tänkande. Vilka gränser kan vi spränga?
  • 15. Löderups skolas mål 2012-13 Målet är att med hjälp av en dator per elev, förbättra undervisningen genom att förena teknikens möjligheter med ett pedagogiskt tänkande. Vilka gränser kan vi spränga? Likvärdig skola - kompensera socioekonomiska faktorer och funktionshinder 100% måluppfyllelse i Ma, åk 3 och åk 6
  • 16.
  • 17. Löderups skolas TÄNK OM-mål I augusti 2013: - använder vi hälften så mycket tryckta läromedel jämfört med idag - använder vi dubbelt så många digitala verktyg jämfört med idag - flippar vi klassrummet - de läxor vi ger är övervägande del av förberedande karaktär - använder vi enbart digitala kanaler för all information till föräldrar - skapandeprocesserna är fler och mer varierade, mindre av reproduktion - arbetar vi tematiskt i arbetslagen - demokratin och elevinflytandet är större i klassrummet - elevernas lärande synliggörs mer i vardagen genom digitala verktyg, publicering på webben och bedömning för lärande - TPCK genomsyrar hela skolans arbete och det är balans mellan de 4 bitarna - varje skoldag avslutas med en stunds reflektion över dagen och sitt eget lärande. Olika modeller efter ålder och mognad. Bikupor, film, tala in, mindmap, bloggar, “exit-ticket” - samlärandet mellan elever har ökat markant. Elever sporrar och tipsar varandra i ett slags naturligt problembaserat lärande. Man hjälps åt, visar och demonstrerar hur man gör, var man hittar olika program, lösningar och verktyg. Kommunikationen mellan elever får en mening.
  • 18. HUR ska vi ta oss HIT? Den gemensamma tiden används till att skapa och formulera omdefinierade elevuppgifter som har förankring i styrdokumenten och som fokuserar på förmågorna. Uppgifterna ska vara formulerade på så sätt att flera ämnen integreras och eleverna tänker inte på vilka ämnen de arbetar med, för de löser en meningsfull uppgift. Viktigt att ha en pedagogisk idé, koppling till styrdokument och veta exakt vilken förmåga det är man vill komma åt med sin lektion/arbetspass/tema. Därefter välja verktyg, arbetssätt och skapa lärmiljöer som utvecklar, stimulerar och utmanar det man vill.
  • 19. HUR ska vi ta oss HIT? Den gemensamma tiden används till att skapa och formulera omdefinierade elevuppgifter som har förankring i styrdokumenten och som fokuserar på förmågorna. Uppgifterna ska vara formulerade på så sätt att flera ämnen integreras och eleverna tänker inte på vilka ämnen de arbetar med, för de löser en meningsfull uppgift. Viktigt att ha en pedagogisk idé, koppling till styrdokument och veta exakt vilken förmåga det är man vill komma åt med sin lektion/arbetspass/tema. Därefter välja verktyg, arbetssätt och skapa lärmiljöer som utvecklar, stimulerar och utmanar det man vill. Tillsammans skapa ett läsår fyllt med meningsfulla dagar, närmare bestämt 178 meningsfulla dagar!
  • 20. HUR ska vi ta oss HIT? Genom att sätta pedagogik, undervisning och lärande i fokus. Ständigt vända oss inåt tillsammans med skolledning, kollegor och elever. Genom höga positiva förväntningar på ledning, kollegor och elever...endast tillsammans kan vi lyckas! Genom att sätta läroplan och kurssplanerna i fokus...och använda dem för att skapa en helhet, skapa en skolvardag som är viktig på riktigt! Genom att hela tiden kritiskt granska och ifrågasätta det jag gör med hjälp av följande frågor: Är detta meningsfullt ... i relation till läroplanen? .....i relation till programmålen? ....i relation till ämnesplanen? Är detta meningsfullt för eleven och elevens lärande? Är detta meningsfullt för att eleven ska nå målen, utvecklas och växa? Är detta meningsfullt använd tid? Använder jag elevernas tid på ett meningsfullt sätt? Använder jag min tid på ett meningsfullt sätt? Är de uppgifter/uppdrag jag utför meningsfulla? Är de uppgifter/uppdrag som jag ger eleverna meningsfulla? 12/13.... ett läsår när drömmar och önskningar ska uppfyllas genom att sätta fokus på pedagogik, undervisning och lärande! @FrökenGul Louise Gullbrandsson
  • 21. Alla vill utvecklas, men ingen vill förändras. Är det så? Hur förändrar man ett beteende?
  • 22. Vad är lustfyllt lärande? undervisning som elever uppskattar: - Laborativt lärande - Entreprenöriellt lärande - När eleven får använda IT som hjälpmedel - När eleven förstår syfte och vet vilka mål som förväntas nås - När eleven får relevant återkoppling på sitt lärande I grund och botten rör sig lustfyllt lärande om att säkerställa att eleverna är med och att eleverna finner mål och mening med det vi gör.
  • 23. Vad är nuTÄNK OM? Processutbildning Syfte: Se, skapa och möjliggöra nya vägar till lärande med hjälp av digitala verktyg.
  • 24. TÄNK OM ROLLER Rektor: Skapa förutsättningar, avsätta tid, få med all personal. Planera arbetet med lärspridarna. Leda med IT, vara en förebild, kvalitetssäkra och följa upp att utveckling sker, inspirera, stödja, vara nyfiken Lärspridarna: Inspiratörer, planera projektet med kolleger, skapa ett gemensamt digitalt forum (facebookgrupp), våga prova, våga misslyckas, bedriva en undervisning som är nytänkande Alla: Engagerar sig, vågar prova, ber om hjälp, delar med sig, deltar i nätverk och sociala medier
  • 25. TÄNK OM TIDSPLAN Rektor: TÄNK OM Skolledarutbildning, 9 tillfällen Lärspridare: TÄNK OM Lärspridarutbildning, 5 tillfällen Alla: TÄNK OM, 4 heldagar 2013 Inspirationsdag 15 juni och 15 november Lokala Workshops med IT-pedagogerna, 3 tillfällen Sharing is caring
  • 26. TÄNK OM SAMR-Modellen OMDEFINIERING Tekniken gör det möjligt att skapa nya arbetsuppgifter som tidigare var omöjliga FÖRÄNDRING Tekniken ger möjlighet till stora förändringar i arbetssättet FÖRBÄTTRING Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg med funktionell förbättring ERSÄTTNING Tekniken fungerar, som direkt ersättning för andra verktyg, utan funktionell förbättring
  • 27.
  • 28. TÄNK OM 4 vägar till omdefiniering Digitalt berättande Visualisering och simulering Spel Social användning
  • 29. TÄNK OM Kvaliteter i lärandet Lustfyllt Kollaborativat - socialt Relevant Entreprenöriellt lärande innebär att Entreprenöriellt utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det Kreativt handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta Formativt risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Reflektion - metakognition
  • 30. TÄNK OM Pedagogisk kompetens Använda tekniken och formulera omdefinierade uppgifter så att eleverna når högre motivation och lärande. Självständighet, feedback, och meningsfullhet är centralt när det gäller att skapa motivation. Pedagogen är inte bara pedagog utan också en handledare och inspiratör.
  • 31. TÄNK OM Teknologisk kompetens Tekniken ger möjligheter att skapa en mer intressant och utvecklande arbetsmiljö för både elever och pedagoger, under förutsättning att man verkligen drar nytta av alla de möjligheter som öppnar sig. När skolarbetet kan leta sig in på webbaserad kommunikation blir lärandet inte bara bundet till skolan utan en del av elevernas hela vardag. Skolor som gått över till 1:1 lärande upplever att elever med särskilda behov i högre utsträckning kan få det stöd som de behöver.
  • 32. TÄNK OM Ämneskompetens Ämnesmål, förmågor Historiskt, miljö, internationellt och etiskt perspektiv Entreprenöriella perspektivet Kreativitet, nyfikenhet, och förmåga att tänka nytt och divergent Ta ansvar för egna lärprocessen Kommunikativ förmåga, förmåga att samarbeta Förmåga till kritiskt tänkande Navigera i informationssamhället och värdera källor Analysera och lösa problem Argumentera och fatta beslut Global medvetenhet, kulturell förståelse och empati
  • 33. TÄNK OM Ledarkompetens Vara en förebild för den vision och de värderingar som gäller för skolan. Pedagoger som utmanar och ifrågasätter det befintliga strävar hela tiden efter att utveckla sättet som de arbetar på. Våga göra fel!!!!
  • 34. “När en elev lärt sig något nytt – om sig själv och om omvärlden – som leder till nya perspektiv och fördjupad tillit till de egna handlingsmöjligheterna – då är skolan som bäst”. “Vi vill ha den nya generationens elever som är trygga, modiga, nyfikna, kreativa och handlingskraftiga” "Rädslan för att misslyckas är det största hindret för att uppnå din dröm" 
  • 35. Dagens (och läsårets) innehåll 1. Kalendarium, foto, elevråd, skoljogg, utrymningsövning, workshops, konferenser, föräldramöte, arbetsåret 2. Tjänster och tjänstledigheter (reglerad arbetstid) 3. Scheman 4. Rastvakt (VACKRAST) 5. Mattider och matsal 6. Busslistor 7. Badtider 8. PUL 9. Datoravtal 10. Öronmärkta elevdatorer 11. Elevhälsans blanketter 12. SvA, Modersmål 13. Anhörigförteckning 14. Ledighetsansökan elev 15. Frånvarorapportering 16. Ansvarsområden 17. Första skoldagen 18. Planer och dokument, Trivselregler, Likabehandl.plan, krisplan, arbetsplaner 19.Värdegrundsarbete

Editor's Notes

  1. \n
  2. \n
  3. \n
  4. \n
  5. \n
  6. \n
  7. \n
  8. \n
  9. \n
  10. \n
  11. \n
  12. \n
  13. \n
  14. \n
  15. \n
  16. \n
  17. \n
  18. \n
  19. \n
  20. \n
  21. \n
  22. \n
  23. \n
  24. \n
  25. \n
  26. \n
  27. \n
  28. \n
  29. \n
  30. \n
  31. \n
  32. \n