Av: Annika Nilsson och Karolina Lilja från Mittlärande 2015

1. Pedagogisk dokumentation
- som kvalitetsverktyg i förskolan

2. Ett arbetsverktyg som sedan 1945 utvecklats i Reggio Emilias
förskoleverksamhet
Begreppet pedagogisk dokumentation är myntat av professor
Gunilla Dahlberg .
Utgår från vad barnen kan och gör – inte från vad barn ännu inte
kan eller gör
Tar vara på barns idéer och intressen
Visar lärandeprocesser, hos både barn och pedagoger
Ett verktyg för att utveckla förskolans verksamhet och göra det
möjligt att förändra
Anna Palmer, Stockholms universitet
PEDAGOGISK DOKUMENTATION

3. •Utforskande arbetssätt
•Reflekterande förhållningssätt
•Miljö
•Organisation
Arbetet med pedagogisk dokumentation
påverkar HELA organisationen i alla led
ARBETET MED PEDAGOGISK DOKUMENTATION

4. ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH BÖRJAR ALLTID MED ETT
AKTIVT LYSSNANDE
Ett förhållningssätt som utmanar de dominerande
diskurserna kring vår syn på barn, kunskap, lärande och
hur vi tänker om den pedagogiska miljön
Pedagogisk dokumentation måste alltid
vara kopplat till synen på barn och synen på lärande
Gunilla Dahlberg, professor Stockholms universitet

5.  söker efter det typiska eller
karakteristiska för barnet
 ”hon ÄR så blyg” ”han HAR
koncentrationssvårigheter”
 söker förklaringar i barnets
utvecklingsnivå barnets tidigare
erfarenheter barnets bakgrund,
hemförhållanden
 miljön handlar om hemmiljö och
uppväxtvillkor
 förmågor och svårigheter knyts till
barnet
 utgår från att barn är olika i olika
situationer och sammanhang
 ”hon BLIR så blyg” ”han FÅR
koncentrationssvårigheter”
 söker förklaringar i den specifika
situationen
 ”här och nu”, den miljö som barnet
möter i förskolan - pedagogisk miljö.
 ”förmågor och svårigheter varierar
med situation och sammanhang
Olika sätt att se på barnet

6. Lärandet pågår här och nu. Ständig rörelse – ständig
förändring både kunskaper och identiteter, blivande.
Kunskapen inte hierarkisk – det går att börja var som
helst.
Att inte på förhand bestämma exakt vilken kunskap som
barnen ska uppnå i sitt utforskande.
Kunskap uppstår i de dialoger möten och relationer som
ständigt pågår i verksamheten.
Det som händer mellan barnen, materialen och miljön.
Syn på lärande

7. Vi är inte
utan blir
och blir
och blir…
VI FINNS ALLTID I ETT
SAMMANHANG!!!

8. Tre olika sätt att se på barn och kunskap
”Det sovande och fattiga barnet”
– en tom påse som ska fyllas med kunskap
”Det vakna men fattiga barnet”
– har resurser men behöver stimuleras
”Det rika barnet”
- med både kraft och resurser i sig självt.
Loris Malaguzzi

9. Vem får man BLI på den här
förskolan?
Barn är kompetenta OM……

10. ”Läroplanen innehåller inga mål för vad
enskilda barn ska ha uppnått vid olika
tidpunkter eller i olika åldrar. Det finns
inte heller fastställda normer eller nivåer
för barns förmågor eller kunskaper.
Kunskapen om varje barns lärande och
utveckling ska heller inte användas för att
kategorisera, sortera eller jämföra barnen
utan utgöra underlag för planeringen av
den fortsatta verksamheten med
barnen”.
Förskola i utveckling
(Bakgrunden till förändringarna i förskolans läroplan.)

11. ”Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur
förskolan kvalitet, dvs. verksamhetens organisation ,
innehåll och genomförande kan utvecklas så att
varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för
utveckling och lärande.”
Lpfö 98 reviderad 2010

12. DOKUMENTATION
Enbart retrospektiv – det här gjorde jag/vi
….beskriver vad som hänt
PEDAGOGISK DOKUMENTATION
är både retrospektiv och prospektiv:
syftar till att föra den pedagogiska arbets- processen
framåt och förändra och utveckla det pedagogiska
arbetet
Ingela Elfström,Stockholms universitet
SKILLNADEN MELLAN DOKUMENTATION OCH PEDAGOGISK DOKUMENTATION

13. Syftet med dokumentationen är att dokumentera barnens
aktiviteter för att öka den egna kunskapen och förändra den
pedagogiska verksamheten, så att den stöttar barnen utifrån
deras kunnande och kunskapssökande.
Dokumentationen är också framåtsyftande i den meningen att
den lockar barnen till nya upptäckter och väcker deras lust till
fortsatt utforskande.
Wehner- Godée, 2005
DOKUMENTATIONEN ANVÄNDS SOM FRAMÅTSYFTANDE

14. Dokumentationsarbetets främsta uppgift är INTE att
befästa och slå fast, det här hände. Den ska istället vara
ett underlag för reflektioner kring det som hände för att
vi ska kunna ta nästa steg. Vi dokumenterar för att göra
det osynliga synligt.
Vi måste få syn på vad som hände, men inte för att
återberätta det, utan för att lära oss något och göra oss
nyfikna på något nytt. för att lära oss något och för
att göra oss nyfikna på något nytt.
H.Lenz-Taguchi , Varför pedagogisk dokumentation

15. ”Arbetslaget behöver diskutera de olika sekvenserna och kritiskt granska
dokumentationen och det är just det som gör dokumentationen pedagogisk.”
• Hur går arbetet till?
• Vad behöver vi utveckla?
• Vad kan vi bli bättre på?
• Vad har vi missat?
”Varje sekvens eller bild kan användas vid en utvärdering av verksamheten.”
Anna Palmer

16. Ur: Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet
Modell för systematiskt arbete

17. BARNEN MÅSTE FÅ TILLGÅNG TILL DOKUMENTATIONEN…
VI MÅSTE TITTA PÅ DET BARNET TITTAR PÅ…
(ELISABETH NORDIN-HULTMAN, BARNPSYKOLOG, FIL. DR I PEDAGOGIK)

18. Barnens
reflektioner

20. Hur vi ställer frågor till barnen har en avgörande betydelse för vilka svar vi får.
Vad äter träd?

21. Vad tror ni att träd behöver för att växa?

22. Skillnad också i att fråga :
”Vad behöver träd för att växa”?
Eller
”Vad tror du att träd behöver för att växa”?

23. Utforskande genom Lpfö98/Lgr 11
Förmågor
Observera
Uppmärksamma
Ställa frågor
Forma hypoteser, få idéer
Sortera, Klassificera
Jämföra likheter, olikheter
Urskilja, Se samband
Pröva
Benämna
Fantisera, Imitera
Upprepade undersökningar
Dokumentera, Uttrycka
Analysera, Reflektera
Tolka
Kommunicera
Argumentera
Förmågorsom utvecklar vårt tänkande och
utvecklar ett förhållningssätt till lärandet
Att lära sig lära

24. ”PEDAGOGISK DOKUMENTATION ÄR ETT HANTVERK SOM MAN MÅSTE ÖVA MYCKET PÅ FÖR ATT BLI
RIKTIGT SKICKLIG. DET KANSKE VERKAR ENKELT MEN DET ÄR EN KONST ATT VERKLIGEN LYSSNA PÅ
BARNS KONVERSATIONER OCH ATT UPPMÄRKSAMMA OCH FÅNGA IN DET DE GÖR OCH FUNDERAR PÅ”
(ANNA PALMER, HUR BLIR MAN MATEMATISK? S.51)

25. Det finns alltid minst två sätt att tolka en bild. (Eller situation.)