1. Från ord till handling –
jämställdhet, hälsa och kunskapsresultat i skolan

2. Dagens Program:
 12:15 Smörgås och mingel
 13:00 Inledning
 Mia Heikkilä
 13:30 Pilotskolor i Hållbar Jämställdhet: Farsta Gymnasium,
Gubbängsskolan, Brotorpsskolan, Mariaskolan
 14:30 Kaffepaus!
 14:50 Skolor som jobbat med personalhälsa och jämställdhet.
(Klastorp-Essinge skolor och Igelbäcksskolan)
 15:20 Marianne Olsson
 15:50 Information om stödmaterialet
 16:00 Avslut

3. Från ord till handling –
jämställdhet, hälsa och kunskapsresultat i skolan

4. Både flickor och pojkar hindras av
bristen på jämställdhet i skolan!
• Mia Heikkilä
• Fil dr, tidigare utredningssekreterare
• Delegationen för jämställdhet i
skolan
• Jämställdhetsexpert, Skolverket
• 2012-05-25

5. Slutbetänkande
lämnades 2011-
01-10
Delegationen bestod av
Anna Ekström (ordf.)
Torbjörn Messing
Birgitta Wistrand
Görel Bråkenhielm
Ebba Witt-Brattström
Victor Bergsten
Krister Sund
Experter från RK,
Lärarförbundet, Lärarnas
riksförbund

6. Brist på jämställdhet som
kvalitetsfråga?!
Jämställdhetsarbetet bland barn måste utgå från alla barns rätt till obegränsat
lärande och utveckling! Så är det inte idag!
• Både flickor och pojkar hindras från att lära maximalt genom att föreställningar
utifrån kön riktar lärarnas och elevernas uppmärksamhet
• Läromedel ger inte en jämställd bild av verkligheten utifrån könsfördelningen av
exempel och uppgifter i läromedel och utifrån att kön är snedfördelat
faktamässigt
• Grupperna flickor och pojkar visar upp liknande somatiska besvär i skolan –
tecken på strukturfel
• Färre kränkningar och tydliga hanteringsrutiner runt kränkningar ger trygga
elever och en trygg miljö för lärande – kränkningar är ett symptom på en
dysfunktionell skolorganisation!
• En medveten didaktisk reflektion hos lärare och skolledning med tydliga inslag
av jämställdhet ger färre generaliseringar, antaganden, och en undervisning
som baseras på verklig kunskap

7. Tematik i betänkandet
• Individers lärande och utveckling –
pedagogisk lösningsmodell
• Könsstereotypa val och resultat
• Insatser om särskilt stöd
• Kränkande behandling
• Psykisk hälsa och betydelsen för lärande
• Läsning och läsförståelse
• Hedersproblematik

8. DEJA:s SOU-serie under 2010 – ny
samlad kunskap om jämställdhet
• Läromedelsgranskningar (två stycken – historia och samhällskunskap,
SOU 2010:10, SOU 2010:33)
• Forskningen om jämställdhet och skola (två rapporter, en bibliografi
över 1505 publikationer, SOU 2010:35, SOU 2010:36)
• Könsskillnader i skolprestationer (två rapporter – en med biologiskt
fokus och en med socialt, SOU 2010:51, SOU 2010:52)
• Pojkar och skolan: ett bakgrundsdokument om pojkkrisen (SOU
2010:53)
• Barns perspektiv på jämställdhet i skolan (SOU 2010:66)
• Pojkars och flickors psykisk hälsa i skolan, och psykosociala hälsa i
skolan (SOU 2010:79, SOU 2010:80)
• Metoder som används i jämställdhetsarbete idag (SOU 2010:83)
• Hedersrelaterad problematik i skolan (SOU 2010:84)
• Läskvalitet och skolutveckling (SOU 2010:97)
Samtliga finns tillgängliga på regeringen.se (pdf) eller Fritzes förlag
(tryckta)

9. Förändrat fokus för skolans
jämställdhetsarbete
Jämställdhet som enbart värdegrundsfråga
Jämställdhet som en kvalitetsfråga och en
värdegrundsfråga

10. Kommentarer? Frågor?
– hör av er!
Mia Heikkilä, fil dr, expert jämställdhet
Skolverket
08-527 335 84
mia.heikkila@skolverket.se

11. Från ord till handling –
jämställdhet, hälsa och kunskapsresultat i skolan

12. Jämställt elevhälsofrämjande arbete
Farsta Gymnasium
Hållbar Jämställdhet
FoU-enheten

13. Kartläggning
När vi kartlägger vår verksamhet ser vi att:
Flickor är mer stressade än pojkar.
Flickor deltar i lägre utsträckning än pojkar på idrottslektionerna.
Flickor har oftare huvudvärk.
Flickors psykosociala hälsa är sämre än pojkars.
Hälsoprofilerna
Känner du dig ofta stressad! Pojkar 30% Flickor 53%
Deltar du aktivt på idrottslektionerna! Pojkar 89% Flickor 79%
Stockholmsenkäten:
Huvudvärk en gång i veckan eller oftare Pojkar 16% Flickor 56%
Tycker det är riktigt härligt att leva Pojkar 80% Flickor 55%
God Psykisk Hälsa (Index mellan 0 och 100) Pojkar 69% Flickor 45%

14. Analys
Efter att ha analyserat resultatet av kartläggningen drar vi slutsatsen att:
 Pojkar tar större uppmärksamhet under lektionerna.
 Pojkar har större självförtroende.
 Flickor har sämre psykosocial hälsa beroende på större oro.
 Kursen Idrott och hälsa har en maskulin prägel vilket leder till att flickor deltar
i undervisningen i mindre utsträckning än pojkar.
 Avsaknad av tydlighet i undervisning och planering drabbar flickors stressnivå i
högre utsträckning.

15. Åtagande i skolans arbetsplaner
 Nämndmål:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen
en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.
 Skolans åtagande:
Flickors och pojkars hälsa skall förbättras och skillnaderna i
ohälsa minska.

16. Arbetssätt
 God framförhållning – minskad stress
 Kalendarium, terminsscheman
 Planeringsdagar vid terminsstart
 Ökad samplanering mellan lärare – färre prov för eleverna
 Ökad tydlighet – minskad stress
 Tydlighet från ledningen – Vad är viktigt? Vad ska prioriteras?
 Tydlig information från lärare till elever
 Fronter används på bästa möjliga sätt – kanske ett enda ”rum” för klassen att gå in i?
 Struktur - Samma ram för lektioner
 Idrott och hälsa 2 till samtliga elever (ACT, mindfulness)
 Lektionsbesök med genusfokus
 Teambildning för samtliga klasser i åk 1
 Medarbetarsamtal – om hälsa och jämställdhet.

17. Resursanvändning
Inom befintliga ramar för hållbarhet
(inget projekt, inget extra)
– Framförhållning – praktiska ramar klara vid terminsstart
– Rutiner – förankrade och fungerande
– Lektionsbesök av rektor och kolleger med fokus på genus
– Medarbetarsamtalet – ett tillfälle att tala om genus och hälsa
– Utvecklingssamtalet – Inte bara Hur går det? utan även Hur mår du?
– Gemensam kompetensutveckling med fokus på genus och hälsa

18. Uppföljning
Rektorer:
 Övergripande resultat: Hälsoprofil, Stockholmsenkäten,
Brukarundersökning etc
 Lektionsbesök
 Medarbetarsamtal
Arbetslag:
 Lagets arbete, att laget håller fokus
Lärare:
 Genusstrukturer i undervisningen, granskning av läromedel

19. Upplevelser av att ha arbetat med att
utveckla jämställda åtagande och arbetssätt
 Fokus på viktiga frågor; genus, könsskillnader, hälsa-ohälsa
 Gemensamma diskussioner mellan arbetslagsledare
 Gemensamma diskussioner mellan elevhälsopersonal och lärare
 Avstamp inför det fortsatta arbetet med hälsofrämjande
skolutveckling

20. De fem djuren - En Qi Gong övning
Börja med att stå med fötterna ihop. Flytta ut vänster fot så att du
står med axelbredd mellan fötterna.
1. Hjorten - luta dig framåt, spana upp mot bergen långt bort
2. Björnen – fäll överkroppen, luta dig framåt, häng m. huvudet
3. Apan - händerna mellan benen, skopa upp, ge, släpp ner
4. Tranan - sträck armarna uppåt, stå på tå
5. Örnen - cirkel bakåt, runt tills framför kroppen i höjd med
hjärtat, släpp ner armarna och stäng vingarna genom att ta dem
till kroppen.
30
Kliv tillbaka med vänster fot så att fötterna står ihop. 20

21. Gubbängens arbete med
Hållbar Jämställdhet
”Hur motverkar DU traditionella
könsmönster?”

22. Kartläggning
När vi kartlägger vår verksamhet ser vi:
Att vi i vår skola talar vi mycket om pojkar och flickor på skolnivå
 Vi har ca 60 % pojkar och 40% flickor
 Våra duktiga flickor slutar och går till andra skolor
 Vår fotbollsprofil leder till ”grabbkultur”
 Flera lärare förmår inte sätta gränser för dessa pojkar
 Vi har många stressade tjejer
 Vi har inga gemensamma diskussioner om genusperspektiv
 Vi har heller inga forum för att samtala om genusperspektiv i
undervisningen

23. Analys
Efter att ha analyserat resultatet av kartläggningen drar vi slutsatsen att:
 Den dominerande ”grabbkulturen” leder till att lärare ägnar mer tid åt pojkarna än åt
flickorna
 Flickor blir mer stressade för att skaffa sig den information som de går miste om p.g.a.
bristande lärartid
 Denna ”grabbkultur” leder till att tjejer stressar mer och är oroliga för utsatthet i högre
utsträckning än pojkar
 Skolans struktur förstärker grabbighetstendenser hos fotbollsklasserna (antagning,
särskiljande)
 Pojkar vet att män har lättare att ”lyckas” vilket samspelar med en ”antipluggkultur”
samt resulterar i att flickor tvingas prestera och stressar mer
 Det saknas analys hos den enskilde läraren om relationen mellan genusaspekter när det
gäller ”skolan” som helhet och den egna undervisningen

24. Åtagande i Arbetsplanen
Nämndmål
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen
en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Åtagande:
Gubbängsskolan synliggör och motverkar aktivt traditionella
könsmönster

25. Arbetssätt
 Struktur:
 Skolan ändrar strukturer för fotbollsklasserna.
 Konferenser 1-2ggr per termin i blandade tvärgrupper personalgrupper. Stöd av
genuspedagoger i grupperna.
 Fortbilda elevråd/gubbänglar/elevskyddsombud i genusvetenskap.
 Utveckla elevinflytandet med tydliga dagordningar. Elevråd som remissinstans.
 Revidera Trivselenkäten för att också ev. inkludera ett mer förebyggande fokus.
 Förhållningssätt:
 Lyfta och synliggöra goda exempel.
 Utnyttja elevråd/gubbänglar/elevskyddsombud som fokusgrupp för att synliggöra skolan
utifrån trygghetsperspektiv.
 Ställa frågan ”Hur motverkar du traditionella könsmönster” vid Medarbetarsamtal.
 Föreläsning i genusvetenskap.
 Sprida kunskaper om vad som görs på skolan till eleverna.

26. Resursanvändning
Tid:
 Medarbetarsamtal
 Konferenstid
 Utveckling av trivselenkät
 Utveckling av modell för elevinflytande
Ekonomi:
 Kompetensutveckling (genuspedagoger)
 Litteratur

27. Uppföljning
 Brukarundersökningar
 Stockholmsenkäten
 Trivselenkät utvecklad i samråd med elever december 2012
 Kartläggning med gubbänglar
 Samtliga anställda som vid slutet av läsåret, i medarbetarsamtal,
kan svara på frågan ”Hur gör du för att motverka traditionella
könsmönster”
 Organisationen kring elevinflytande presenteras maj 2013

28. Våra upplevelser av arbetet
 Vi har fått hjälp att:
 se vår skola: flickor slutar vilket medför ökad grabbighet på skolan och
främst bland fotbolleleverna
 diskutera och analysera orsakerna: strukturer i skolan (intagning m.m.)
och frånvaron av fördjupad diskussion om orsaker till varför det har blivit så
 hitta verktyg: för att arbeta med personalen för ökad medvetenhet och för
nya strukturer när det gäller elevinflytande och trygghet

29. Jämställdhet på fritids
Brotorpsskolan
Hållbar Jämställdhet
FoU-enheten

30. Kartläggning
 I brukarundersökningen framkommer det att flickorna är mer nöjda än
pojkarna med sina möjligheter att påverka innehållet i verksamheten.
 Flickors aktiviteter tycks få större genomslag i verksamheten då vi
själva är mer bekväma med dem.
 Vi behöver generellt stärka barnens möjligheter till inflytande över
planeringen.
 Vi behöver även bli bättra på att fånga upp barnens signaler på vad de
vill och behöver, både hos de barn som inte så ofta gör sin röst hörd
och hos de barn som syns och hörs mycket.

31. Åtagande
Pojkar och flickor har lika stort inflytande över
planeringen av verksamheten och flickors och
pojkars inflytande har ökat.

32. Styrdokument för verksamheten
Fritidshemmets verksamhet styrs av flera typer av styrdokument.
 Läroplanen, Lgr 11
 Allmänna råd för kvalitet i fritidshem, Skolverket
 Skollagen
 Diskrimineringslagen
 Kommunfullmäktiges inriktningsmål
 Utbildningsnämndens mål
 Enhetens mål

33. Långsiktiga effekter hos barnen och
kopplingen till styrdokumenten
Vårt åtagande ska leda till att flickor och pojkar i framtiden
 utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt
 vill och kan göra sin röst hörd så att de har samma makt och
möjlighet att forma samhället och sina egna liv.
 väljer studie- och yrkesväg utifrån intresse och inte utifrån kön.

34. Kriterier för måluppfyllelse
• Det finns rutiner för att regelbundet samla in alla pojkars och flickors
synpunkter och önskemål om aktiviteter.
• Dessa rutiner är introducerade och kända av barn, personal och föräldrar.
• Alla barn har fått något förslag genomfört. Om förslagen är orimliga för
verksamheten ska barnet ha fått det förklarat och ha fått chansen att välja på
nytt.
• Barnen vågar även föreslå icke könsstereotypa aktiviteter.
• Vi i personalen är beredda att utmana egna normer och föreställningar om
kön när vi planerar och genomför aktiviteter, vi går utanför våra egna
komfortzoner.
• Barnen tycker själva att de har inflytande över verksamheten.

35. Arbetssätt
 Introduktion av utvecklingsarbetet om inflytande för barn och föräldrar. Vi
behöver diskutera med barnen vad inflytande är och vilka önskemål som är
möjliga att uppfylla.
 Idélåda
 Samling där barnen fyller i önskemål på lappar och lägger i lådan. Vi i
personalen gör en sammanställning och ser till att alla barn fått igenom ett
önskemål. Vi behöver tydliggöra att aktiviteten är just en önskeaktivitet.
 För att introducera barnen till varandra och till nytt material, och i
förlängningen för att öka barnens möjligheter att göra icke könstereotypa val,
arbetar vi med metoden lekkort.

36. Resursanvändning
 Vilka resurser har vi och vad behöver vi?
Personal, planeringstid etc.

37. Uppföljning
 Brukarundersökningen
 Uppföljning med barnen – hur går vi till väga?
 Observationer och analyser av vilka val som görs och av vem
 Utvärdering i samband med personalmöte och ev.
medarbetarsamtal, JAG-LAP
 Kvalitetsredovisningen

38. Resultat och utveckling
Dessa effekter fick arbetet och dessa erfarenheter tar vi med oss
till nästa års plan.

39. Planera för jämställd undervisning
Mariaskolan
Dokumentationsmall
Hållbar Jämställdhet
FoU-enheten

40. Arbetsgång för Mariaskolan
Planera för jämställd undervisning
 Planeringsmöte med skolledning
- Syfte och bakgrund till insatsen
- Fastställa arbetsplan med datum och kontaktpersoner
- Analys av könsuppdelad statistik
 Handledningstillfälle 1 (3 timmar)
- Introduktion till arbetet med åtaganden utifrån DEJA-rapporten
- Didaktiska frågor ur ett jämställdhetsperspektiv
- Vad säger forskningen om planering av undervisning?
- Genomgång av Mariaskolans rutiner för Lpp
 Handledningstillfälle 2 (3 timmar)
- Att formulera åtaganden i ILS
- Indikatorer och uppföljning
 Utvärderingsmöte med skolledning och lärare
- Genomgång av förslag till åtagande i AP 2012/2013
- Utvärdering av stödinsatsen. Vad kan andra skolor tänkas behöva för stöd i processen?

41. Könsskillnader i skolprestationer, av Inga
Wernersson
• Flickor har alltid haft högre betyg än pojkar.
• Pojkars underprestation är inget unikt svenskt.
• Detta fenomen kan därför sannolikt inte föras tillbaka på förhållanden som är
specifika för den svenska skolan.
• Begåvningsforskning pekar entydigt på att könskillnaderna i kognitiva förutsättningar
är små eller obefintliga.
• Det förefallas finnas skillnader i flickors och pojkars olika förhållningssätt till skolan
och olika arbetssätt.
• Ett förslag till förklaring av att pojkar är mindre engagerade i skolarbete är att
skolan upplevs som feminin och utgör ett hot mot deras maskulinitet.

42. forts
•”Antipluggkultur”, som tidigare identifierats som arbetarklassrelaterat avståndstagande
från en medelklassdominerad skola, brett ut sig och nu inkluderar också medelklassens
pojkar.
•Ett förslag till förklaring till antipluggskulturens utbredning är att den växt fram som
försvar både för social självbild (bl.a. maskulinitet) och för akademisk självbild (rädsla
för misslyckande).
•Arbetssätten inom respektive skolform har gradvis blivit mer.
•Individualiserade, vilket kan ge motivation och energi, men också kräver ansvar och
självförtroende.
•Kanske väljer fler pojkar att avvisa kraven och låter bli att försöka, medan fler flickor
väljer att arbeta hårt med stress som konsekvens.
•Pojkars tendens att överskatta sin förmåga genom att förlägga misslyckanden till yttre
omständigheter och framgångar till inre resurser är på gott och ont.

43. Kartläggning
När vi kartlägger vår verksamhet ser vi att:
 Om kön och kunskapsresultat
Status att vara duktig i skolan. Elever har kompassriktning mot högre utbildning. Det råder trots allt en stor spännvidd i
studiemotivation bland eleverna.
Hur blir det för killar som inte når målen? Hur blir det för tjejer som inte når målen – tar det sig andra uttryck än för
killar? Kön i relation till misslyckande/att lyckas i skolan? Hur förhåller sig pojkar och flickor till ev. anti-
pluggkultur/maskulinitetskultur/”killar klarar sig ändå”?
 Elevers tankar om sina förmågor och möjligheter. Föreställningar/normer om kön i relation till
ämnen.
Exemplet musiksalen: har aldrig hört en kille säga att han inte kan spela trummor, medan tjejerna tvekar, men lär sig.
Inleder med kommentaren: jag kan inte. Jargong – tjejerna säger att de inte kan. Tvärtom i svenska. Där kan motsvarande
förhållande gälla för killar.
Föreställningar om sin egen förmåga. Skillnader mellan könen? Idrott, musik och andra ”synliga ämnen”? Är det lättare att
spela safe? Vem vågar göra bort sig? Hur högt till tak är det i det didaktiska rummet? Får man lov att tänka en tanke som
inte är klar?
 Elevers förförståelse av ämnet
Hur ta reda på elevers förförståelse av ämnet? Hur mycket väger vi lärare omedvetet in i bedömning? Vilka krav ställer vi
på eleverna? Släpper vi igenom slarv från killarna? Har vi högre krav på tjejerna? Kan handla om förhållningssätt i
klassrummet/beteende i klassrummet? Tydlighet i en presentation, kladd i skrivböcker, ”tjejer som bryter klassrumsregler
får inte lika mycket tillsägelser”. Eller kan det vara så att vi har lägre tolerans med tjejer som ”strular”? Killarna upplever
att de får fler tillsägelser. Killar upplever inte att de får frågan lika ofta fast de egentligen får fler?

44. Didaktiska reflektioner
Vem/Vilka Vad Varför Hur

45. Genusproblematisera didaktiken och därmed
undervisningen
• Hur är läraren genusmedveten om sin egen person?
• Hur gör läraren sin undervisning så att den upplevs meningsfull för
alla flickor och alla pojkar?
• Hur använder läraren genusmedvetna läromedel och skolans rum
på ett icke könssegregerat sätt som didaktiska resurser?
• Hur läraren ger plats åt alla flickor och alla pojkar att synas?
• Var i innehållet har undervisningen sin tyngdpunkt – är den
genusmedvetet vald?
• Vilka delar av läroplanen som fokuseras på – är det valet gjort
utifrån en genusmedveten reflektion?

46. Åtagande och förväntat resultat
 I undervisningen ska vi utmana och stimulera pojkar och flickor
att göra könsneutrala val i sitt kunskapande.
 Lärarna etablerar processer som på sikt leder till att flickors
och pojkars meritvärden ökar och att skillnaderna dem emellan
minskar.

47. Arbetssätt
Vi vill prova följande:
 Arbeta med Lpp:n som det dokument där vi synliggör jämställdhetsperspektivet i
undervisningen.
 Lpp:n är främst ett dokument för eleverna och deras föräldrar, men även ett underlag
för vår planering.
 Ett forum där vi diskuterar vår undervisning och vår planering är ämneslagsträffarna.
Här diskuterar vi våra gemensamma utgångspunkter för undervisningen i ämnet.
 Under ämneslagsträffarna diskuterar vi de olika rubrikerna i Lpp:n ur ett
jämställdhetsperspektiv. Den ämnesdidaktiska samstämmigheten är en styrka.
 Vi sammanställer våra diskussioner i ett ämneslagsprotokoll som sedan kan följas upp
individuellt i samtal med skolledare samt vid uppföljning och utvärdering i
ämneslagen/arbetslagen.

50. Resursanvändning, uppföljning och
utveckling
 Personalens planeringstid, t.ex. ämneslagstid och en halv
planeringsdag.
 Kvantitativ uppföljning genom att alla ämneslag kan redovisa en
LPP med en dokumenterad bakomliggande diskussion. (I
ämneslagets protokoll.) Uppföljning terminsvis i ämneslagen 1-9,
december och juni.
 Diskussionerna i ämneslagen leder till ett ökat och medvetet
fokus på didaktiska frågor i skolvardagen.

51. Utvärdering
Planera för jämställd undervisning på Mariaskolan
Målkriterier för insatsen:
 Tidplanen har fungerat tillfredsställande.
 Arbetsgången har följts.
 Arbetslaget har tillsammans med handledaren formulerat ett förslag till åtagande,
arbetssätt och uppföljning till arbetsplanen 2012/2013.
 Skolledningen har tagit ställning till förslaget och godkänt det, alternativt godkänt det
efter justeringar.
 Skolledning och projektgrupp har gemensamt sett över resursåtgång för att uppfylla
åtagandet i arbetsplanen.
 Insatsen har dokumenterats i dokumentationsmall en samt på bloggen Jämställd
undervisning.
 Insatsen har presenterats på seminariet Från ord till handling – att arbeta med
kunskapsresultat, hälsa och jämställdhet i skolan.

52. Reflektioner från deltagarna
Hur har ni upplevt arbetsprocessen med att ta fram ett jämställdhetsåtagande?
 Det var mycket information att ta in.
 Svårt att begränsa sig i diskussionerna.
 Mycket nytt att lära med målstrukturen i ILS.
 Det var bra med långa diskussionspass.
 Mycket tydlig struktur under träffarna. Effektiva möten.
 Tydlig arbetsgång etablerad från början.
 Handledningen har fungerat väl. Vi fick mycket arbete gjort trots den sena mötestiden. Kanske hade
det varit bättre med en intensivkurs om tre dagar, istället för utspridda träffar.
 Effektivt arbete. I dokumentationen har vi fått med det som diskuterades.
 Nu återstår frågan: Kommer vi att kunna ro arbetet iland när det väl är dags att börja arbeta med
åtagandet?

53. Kaffepaus!

54. 2011-
SIDAN
05-11
54
Forum för jämställdhet. Mångfald
och likabehandling 25/5 2012
Så här arbetar Klastorp-Essinge skolor och Igelbäcksskolan!

55. •TRASK/värdegrundsarbete
•Hälso- och trivselaktiviteter •Delaktighet
•Elevhälsa •Viljan att ta ansvar
•Likabehandlingsplan •Konferenser
Värdegrund Betydelsen av Alla
(Arbetsklimat, (Delaktighet,
Trivsel) medarbetarskap)
Tydlig ledning Fokus
(Organisation o på Uppdraget
ledarskap)
(Arbetsbelastning,
Utveckling o kompetens)
•Tydlig organisation
•Ordning, reda och struktur •Vision och mål för lå
•Snabba beslutsvägar •Kunskaper och koll på läget
•Närvarande skolledning •Systematiskt kvalitetsarbete
•Resultatdialog
2011-
SIDAN
05-11

56.  Vad pågår just nu på våra skolor?
 och så här går vi vidare!
2011-
SIDAN
05-11

57. Från ord till handling –
jämställdhet, hälsa och kunskapsresultat i skolan

58. Från ord till handling –
jämställdhet, hälsa och kunskapsresultat i skolan

59. Åtaganden för Jämställdhet –
Ett stödmaterial
 http://www.pedagogstockholm.se/Utveckling/Jamstalldhet/
 http://pedagogstockholmblogg.se/jamstalld-undervisning/

60. Tack för oss!
Staffan Jägestedt
Emma Johnson
Pernilla Sundström
Mikael Persson
Elsa Mattsson