Sammanfattning av två rapporter om IKT i skolan; OECD rapport "Connected Minds - Technology and Today´s learners - New Millenium learners" och "IT och digital kompetens i skolan"
Den 3 juni 2010 arrangerade Metamatrix ett frukostseminarium på temat "Digitaliseringen av skolan".
Det går inte längre att diskutera om skolan ska använda datorer i undervisningen, utan på vilket sätt IT bäst kan stödja lärande. Digital kompetens är ett begrepp som lyfter fram kunskaper som behövs i dagens och morgondagens samhälle och arbetsliv. Föredragshållaren Jan Hyléns nya bok, Digitaliseringen av skolan, som vänder sig till alla som är intresserade av framtidens skola, finns nu ute i handeln.
Hittills har den svenska skolan datoriserats. Nu står vi inför utmaningen att digitalisera den, vilket innebär mer djupgående förändringar. Men vi vet inte riktigt hur skolan och utbildningsväsendet i stort kommer att påverkas av digitaliseringen. Ett sätt att närma sig den frågan är att spana efter tecken i tiden. Genom att lyfta fram fyra trender som jag tror kommer att påverka svensk utbildning i framtiden, så vill jag inleda en diskussion om hur utbildningsväsendet och inte minst skolan kommer att påverkas av digitaliseringen:
• innehållet frigörs från sin förpackning
• användarna blir producenter
• det informella lärandet ökar med hjälp av Internet
• lärande sker oberoende av tid och rum.
Webinarie 24 November - Mer tid för lärandet. Ett samtal mellan Tieto, Kairos Future och DiU.
Ladda ner presentationen på http://www.tieto.se/it-i-skolan
Ökad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktygFramtidens Lärande
Lars Åkerblom, vice VD på Gleerups, och Marcus Anders, konceptutvecklare interaktiva böcker på Gleerups, Per-Ola Jacobsson, skolchef vid Karl-Oskarsskolorna. Presentation på DIUs BETT-resa 2013
Sammanfattning av två rapporter om IKT i skolan; OECD rapport "Connected Minds - Technology and Today´s learners - New Millenium learners" och "IT och digital kompetens i skolan"
Den 3 juni 2010 arrangerade Metamatrix ett frukostseminarium på temat "Digitaliseringen av skolan".
Det går inte längre att diskutera om skolan ska använda datorer i undervisningen, utan på vilket sätt IT bäst kan stödja lärande. Digital kompetens är ett begrepp som lyfter fram kunskaper som behövs i dagens och morgondagens samhälle och arbetsliv. Föredragshållaren Jan Hyléns nya bok, Digitaliseringen av skolan, som vänder sig till alla som är intresserade av framtidens skola, finns nu ute i handeln.
Hittills har den svenska skolan datoriserats. Nu står vi inför utmaningen att digitalisera den, vilket innebär mer djupgående förändringar. Men vi vet inte riktigt hur skolan och utbildningsväsendet i stort kommer att påverkas av digitaliseringen. Ett sätt att närma sig den frågan är att spana efter tecken i tiden. Genom att lyfta fram fyra trender som jag tror kommer att påverka svensk utbildning i framtiden, så vill jag inleda en diskussion om hur utbildningsväsendet och inte minst skolan kommer att påverkas av digitaliseringen:
• innehållet frigörs från sin förpackning
• användarna blir producenter
• det informella lärandet ökar med hjälp av Internet
• lärande sker oberoende av tid och rum.
Webinarie 24 November - Mer tid för lärandet. Ett samtal mellan Tieto, Kairos Future och DiU.
Ladda ner presentationen på http://www.tieto.se/it-i-skolan
Ökad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktygFramtidens Lärande
Lars Åkerblom, vice VD på Gleerups, och Marcus Anders, konceptutvecklare interaktiva böcker på Gleerups, Per-Ola Jacobsson, skolchef vid Karl-Oskarsskolorna. Presentation på DIUs BETT-resa 2013
Presentation för rektorer om skolutveckling i en digital tid. Beskriver Smedingeskolans resa och hur skolledningen arbetar med styrning och ledning. OECD:s The Nature of Learning berörs och Smedingeskolans arbete med vision och helhetsidé. Unos unos slutsatser jämförs med Smedingeskolans resa.
20141029 Helsingborg Den digitaliserade skolan ur ett ledningsperspektivPeter Karlberg
Presentation om den digitaliserade skolan ur ett ledningsperspektiv som hölls i Helsingborg på HBG44 av Anette Holmqvist, Katarina Lyckan Rüter och Peter Karlberg
Utbildning, kunskap och bildning i en digital världhyperfinder
The document discusses the challenges and opportunities that digitalization presents for education. It raises questions about how society is changing, how views of teaching, knowledge and education are impacted, and what challenges this poses for the education system. It argues that in order to take advantage of opportunities, we must rethink and renew education using digital technologies, and prepare students with the skills needed to navigate an increasingly digital world.
The document discusses how society is changing due to globalization and digitalization. It is shifting from a print culture to a digital media culture with new networks, collective intelligence, and an internet that connects everything globally. This is altering social structures as profoundly as the industrial revolution. It requires changes to how we view reality, knowledge, and learning. Schools and the competencies needed will have to adapt. The library's activities must be based on today's conditions and develop important skills. It should connect computer games to reading and learning, and create space for users' creativity. The library of the future must consider how it will function and what it will look like with the library in our mobile devices.
Digital kompetens: Bildning och lärande för 2000-talethyperfinder
Frågor? Kontakta mig gärna på adressen hyperfinder@gmail.com
Föredrag på konferensen Vem tar ansvar för framtiden?, Nätverket för informationskompetens, Stockholm, 081121
Seminarium på LITC, Malmö högskola, 080910
Presentation vid CFL:s seminarium "E-portfolio, personliga lärmiljöer och webb 2.0 i utbildning och vägledning – att synliggöra vuxnas livslånga och livsvida lärande" i Stockholm 7 maj 2008.
3. Frågeställningar
• Hur förändras samhället?
• Vilka kunskaper och förmågor krävs idag?
• Vad innebär det för skolan?
• Hur agerar OECD och EU?
• Vad händer i Danmark och Norge?
• Vad är på gång i Sverige?
• Vad bör göras för att utveckla skolan?
15. En nationell it-strategi för skolan
• Få fart på marknaden för digitala läromedel och
stödja lärares utveckling av lärresurser
• Formulera tydliga mål för en digitaliserad
undervisning. Ingen traditionell undervisning ”med
ström på”!
• Trådlösa nät och 1-1
• Nya former av prov och nationella prov online
• Stödja forskning, demonstrationsskolor och
lärarutbildningar med it-profil
16. Den digitala agendan & skolan
• ”Elever ska och lärare bör ha tillgång till
moderna lärverktyg som behövs för en
tidsenlig utbildning.”
• ”Varje elev ska efter genomgången
grundskola kunna använda modern teknik
som ett verktyg för kunskapssökande,
kommunikation, skapande och lärande.”
• Kommuner och friskolor ansvarar för att
detta genomförs
• Strategiska utmaningar ska hanteras av
huvudmännen
• Skolinspektionen ska säkerställa att
styrdokumenten följs
17. Varsin dator till lärare och elever
Framtidens lärandes karta över 1-1-satsningar
18. Unos uno - om elva 1-1-satsningar
• Ingår i forskarskolan Teknikburna kunskapsprocesser
(Örebro universitet och Högskolan Dalarna)
2010-2013
• Löpande nulägesanalyser, intervjuer och enkäter
med skolledare och lärare
• Vad innebär varsin dator för elevernas lärande och
utveckling?
• Hur förändras lärarens roll och arbetssätt?
• Vilken betydelse har skolledningens styrning, ledning
och samverkan?
• Hur förändras relationerna mellan skolan och
hemmet?
19. Hur påverkar 1-1 lärarens yrkesroll?
• Analys av de senaste fem årens
vetenskapliga artiklar om 1-1
• Kunskapsbildning och lärande i
sociala medier
• Läraren som förändringsagent:
funderingar, oro, kompetens-
utveckling och stöd
• Lärares syn på meningen med
1-1, hur den egna yrkesrollen Håkan Fleischer, Högskolan i Jönköping
förändras samt vilka kunskaper
och färdigheter som behövs
20. Skolbibliotekets funktion
• Skolbiblioteket ska inte främst vara
en boksamling utan en dynamisk
lärmiljö i det dagliga arbetet
• Skolbibliotekarien hjälper eleverna
navigera i informationsflödena
• Skolbibliotekarien interagerar
tillsammans med läraren i elevernas
lärprocesser
• Skolbibliotekariens kompetenser
kommer till nytta i alla ämnen
22. Med lärprocesserna i centrum
• Viktigt för lärandeforskningen att undersöka hur det
går till i praktiken när information förädlas till
kunskap
• Nödvändigt kunna hantera informationsflöden och
vetenskaplig kunskapsutveckling för att fungera som
medborgare
• Frågor och teman som är komplexa och konfliktfyllda
• Eleverna ska ställa generativa frågor, reflektera,
diskutera och dra normativa slutsatser
• Läraren och skolbibliotekarien får analytiska,
vägledande och handledande roller
• Kräver en produktiv samtalskultur
23. Skolans förutsättningar förändras
• Tekniska trender och genomgripande förändringar
• Hur kan skolan hantera och dra nytta av detta?
• Undervisningsformer, innehåll, kunskapssyn &
värdering av kunskap
• Vad krävs av lärarutbildningen?
• Har skolsystemet förutsättningar att följa med
utvecklingen?
• Den offentliga debatten behöver skifta fokus
24. Vad bör göras?
• Hur vill vi att samhället och skolan ska se ut och
fungera?
• Vilka frågor, problemställningar och möjligheter
behöver diskuteras?
• Behövs en nationell strategi?
• Är kontrollåtgärder tillräckligt?
• Skulle ett forskningsinstitut underlätta
förändringsarbetet?
• Lärarnätverk för utbyte av kunskaper och
erfarenheter?
CC BY 2.0 Nora Shalaby