Av Monica Nyberg till Mittlärande2015

1. Teknikstöd till elever med
kognitiva svårigheter ex. AD/HD
17/18 feb. 2015
Monica Nyberg

2. • Idag är lärare förhållandevis duktiga på att kartlägga läs- och
skrivsvårigheter och upptäcka/uppmärksamma dessa elever,
MEN ????
• Har rektorer/lärare samma grundläggande kunskaper om kognitiva
svårigheter /Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)?
• Har rektorer/lärare samma grundläggande kunskaper om att kunna
uppmärksamma, kartlägga, ha rätt förhållningssätt, bemötande och
bra förhållningssätt, erbjuda bra anpassningar, metoder, bra
teknikstöd för elever med kognitiva svårigheter/ Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (NPF)?
• Har din skola en systematisk struktur hur man uppmärksammar,
kartlägger, utreder och analysera elever med kognitiva och
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)?

3. Syfte
• Ge information om relevanta rapporter,
kartläggningsmaterial, användbara hemsidor.
• Lyfta frågan att man bör arbeta mer strukturerat
och systematiskt för att skapa en kognitivt
tillgänglig skolmiljö.
• Ge en inblick av teknikstöd, anpassningar och
strategier för elever med kognitiva svårigheter.

4. Kognitiva funktioner
”Elever med kognitiva svårigheter kan ha problem med en eller flera av dessa:”
Exekutiva funktioner
Motivation, initiativ, organisation och planering av sitt liv, uppmärksamhet ,impulskontroll,
kognitiv flexibilitet ,tidsuppfattning, tidsplanering
Minne
Långtidsminne, korttidsminne, arbetsminne
Generaliseringsförmåga
Perception
Stresstålighet
Mentaliseringsförmåga
Sömn
Hjälpmedelsinstitutet,2013 http://laromteknikstod.se/

5. AD/HD
Attention Deficit/Hyperactivity Disorder
”Kärnsymptomen vid funktionsnedsättningen AD/HD är svårigheter med:
• Uppmärksamhet
• Impulskontroll
• Överaktivitet
Symptomen leder ofta till:
• Koncentrationssvårigheter
• Att förstå sammanhang
• Konsekvenser av det egna handlandet
En elev med AD/HD kan:
• Ha svårigheter med lärandet
• Svårigheter att utveckla och fördjupa kamratrelationer
• Utan rätt anpassningar och bemötande i skolan kan eleven riskera att utveckla en bristande tilltro
till sin egen förmåga och känslor av misslyckande”
• Studier visar att en betydande andel av elever med AD/HD är i behov av särskilt stöd”
Skolinspektionens rapport 2014:09 ”Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD”

6. ”Lär om teknikstöd”- webbplats
• ”Lär om teknikstöd” är en webbplatsen . Här finns kunskap samlad om
kognitiva svårigheter. Elever kan kompenseras med teknikstöd som till
exempel appar som stärker organisationsförmågan eller hjälper minnet.
Eller olika stöd för tidsuppfattning och koncentration. Teknikstödet kan
också vara strategier.”
• ”Sju filmer om teknikstöd”
• ”Bemötande och rutiner vid teknikstöd”
• ”Skolans arbete, ansvar och lagar”
• ”Kognitiva funktioner och hjärnan”
• ”Resultat och erfarenheter”
• Val av teknikstöd: lyssna på elevens egna upplevelser och kartlägga
behov av stödinsatser.
• Instrument för kartläggning- bedömningsinstrument: BAS= Bedömning
av Anpassningar i Skolmiljön. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter –FSA, 2014
Hjälpmedelsinstitutet,2013 http://laromteknikstod.se/

7. Resultat från projektet
”Teknikstöd i skolan”
Hjälpmedelsinstitutet (Hi)
• ”Små insatser kan öka elevens motivation och måluppfyllelse.
• 15% av eleverna i gymnasieskolan har stora kognitiva svårigheter.
• Många av eleverna med kognitiva svårigheter saknar diagnos
• Relativt enkla teknikstöd gör stor skillnad
• Frånvaron minskade hos elever som fått teknikstöd
• Kunskap om kognitiva svårigheter och teknikstöd behövs i skolan
• Ett instrument för att kartlägga behov är användbart
• Insatserna är samhällsekonomiskt lönsamma
• 77 % av eleverna anger att de har förbättrat eller mycket förbättrat att hantera
besvärliga situationer i skolan.
• 73 % av eleverna anger att de förbättrat eller mycket förbättrat sina studieresultat.”
Hjälpmedelsinstitutet,2013 http://laromteknikstod.se/
Projektet ”Teknikstöd i skolan” http://www.hi.se/hjalpmedel/hjalpmedel-i-skolan/

8. ”Skolsituationen för elever med
funktionsnedsättning AD/HD”
Skolornas arbete behöver förbättras:
• Brister i skolans utredningsarbete med att uppmärksamma, kartlägga, utreda och
analysera.
• Kartläggning av elevers individuella behov och förutsättningar, anpassa
undervisningen utifrån detta.
• Följa upp resultatet av de åtgärder som vidtas utvärdera de insatser för att förbättra
elevernas skolsituation. Kontinuerligt utvärdera och följa upp verksamheten samt
vidta åtgärder för att förvissa sig om att elever med ADHD får det stöd de behöver.
• Huvudmän, rektorer och lärare bör förbättra och arbeta på ett mer strukturerat och
systematiskt sätt med kartläggning , anpassning av undervisning och övrig skolmiljö
samt med uppföljning den enskilde elevens svårigheter och styrkor.
Skolinspektionen rapport 2014:09, ”Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD”

9. • Kartläggningarna inriktas på att belysa den enskilde elevens svårigheter och styrkor,
medan förhållande på grupp och organisationsnivå saknas. Kartläggningar ska
belysa hela skolsituationen.
• Elevernas och vårdnadshavare möjligheter till delaktighet i kartläggningen.
• Skolor brister att följa upp om åtgärderna varit effektiva och lett till förbättring för
eleven. Saknas systematik med uppföljningar och utvärderingar av de åtgärder och
anpassningar som satts in.
• Informationsöverföring: Det varierar på vilket sätt skolan tillvaratar och delger den
information som finns om elevens behov. Relevant information om eleverna når inte
alla undervisande lärare och att eleverna inte får de anpassningar som de är i behov
av för att tillgodogöra sig undervisningen i stort.
Skolinspektionen rapport 2014:09, ”Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD”
”Skolsituationen för elever med
funktionsnedsättning AD/HD”

10. • Skolpersonalen saknar fördjupande kunskaper att möta individuella behov hos elever
med funktionsnedsättningar.
• Läraren behöver tid för att lära känna den enskilde eleven.
• Lärarna behöver kunskap om vilka svårigheter funktionsnedsättningen AD/HD kan
innebära och vilka uttryck svårigheterna kan ta.
• Begränsade möjligheter till pedagogiska diskussioner för personalen, ger försämrade
möjligheter för lärarna att utveckla metoder för undervisningen.
• Forskare anser att skolans personal behöver kunskap och handledning. Det behövs
anpassnings- och utvecklingsinsatser på alla nivåer.
Skolinspektionen rapport 2014:09, ”Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD”
”Skolsituationen för elever med
funktionsnedsättning AD/HD”

11. Generella lösningar
• Anpassningar som skolor genomför är inte alltid de anpassningar som passar eleven
bäst.
• Skolor använder relativt ofta generella och allmängiltiga lösningar.
Ex. lektioner med en struktur med en tydlig inledning och ett tydligt avslut. En sådan
anpassning är inte fullt tillräcklig för att kunna möta elevers individuella behov.
• På en del skolor är det den enda formen av anpassningen som görs.
• Det behövs både generella anpassningar i skolmiljön och individuell metoder och
teknikstöd för elever med kognitiva svårigheter.
Exempel:
• Skolmiljön ska vara tydlig och konkret
• Informationsflöden ( tydlig, kortfattat. Ett verktyg för att samla information på ett
ställe- digital plattform)
• Orientering i lokalerna (genomtänkt struktur för namn på salar)
• Andra förbättringar ( lugna rum, tydliga klockor)
• Ljudmiljön/akustik ( plattor i taket, tjockare gardiner, ljudutjämningssystem)
Skolinspektionen rapport 2014:09, ”Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD”
http://laromteknikstod.se/

12. Tillgänglig utbildning
”Samspelsmodell” 2013 SPSM
www.spsm.se/Tillganglighet/

13. SPSM: Värderingsverktyg
för tillgänglig utbildning
SPSM, 2014. Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning- Förskola och skola

14. SPSM: DATE lärmaterial
DATE lärmaterial :
innehåller övningar som hjälper eleverna att utforska sin skolmiljö och arbeta för en
inkluderande skola för år 4-9.
SPSM, 2014. ”DATE – lärmaterial” för år 4-9

15. ”Stödinsatser för elever i behov av extra
anpassningar och särskilt stöd”- Skolverket
• ”Uppmärksamma att en elev kan vara i behov av särskilt stöd.
• Pedagogisk utredning. Utredningar av elevers behov kan vara olika omfattande. I en
del fall kan en utredning göras relativt enkelt och snabbt.
• Utredningen syftar till att ge skolan ett tillräckligt underlag för att förstå varför eleven
har svårigheter i skolsituationen och vilka elevens behov av stöd är.
• Först görs en kartläggning av elevens svårigheter och skolsituation på individ-, grupp-
och skolnivå.
• Samtal med eleven och elevens vårdnadshavare
• Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning/analys
• Alla som är involverade i arbetet med programmet inleder sitt arbete med att
genomföra åtgärderna.
• Tillsammans med dem som är involverade i arbetet kontinuerligt följa upp och
utvärdera om åtgärderna utgör ett tillräckligt stöd för eleven, eller om andra eller
kompletterande åtgärder behöver vidtas.”
• Gemensam tid för professionellt lärande. (Helen Timperley, 2013 ”Det professionella lärandets
inneboende kraft”
Skolverket, 2014 ”Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram”

16. Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala
förskolor,
grundskolor och gymnasium 2013-04-29
”Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att ”vi gör det goda livet möjligt” och för att skapa ”alltid
bästa möte för fortsatt lärande”. Ytterst handlar det om att alla individer får möjligheterna att lyckas i
sitt lärande och i sin utveckling, detta i en skola som är inkluderande d.v.s. tillgänglig för alla barn
och elever.
Grundfokus i barn- och elevhälsa är att skapa en god lärmiljö och en positiv
lärandesituation för att alla barn och elever ska nå de kunskapskrav som minst ska
uppnås. Barn- och elevhälsoarbete ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande.
Pedagogens utmaning är att sätta fokus på barn och elevers styrkor och se på barnet med friska
ögon, anpassa pedagogiken till barnet och inte barnet till pedagogiken.
Sålunda individualiserar, anpassar och organiserar pedagogen lärmiljön/undervisningen så att
verksamheten blir tillgänglig för samtliga barn och elever.”
Sundsvalls kommun, 2013. ” Barn -och elevhälsoplan”

17. Observationsmall för kartläggning
Område Styrkor, skyddsfaktorer
(Fungerar)
Vad , när , hur?
Svårigheter , riskfaktorer ,
hinder
(Fungerar inte)
Vad, när, hur?
Lärmiljö
Lärarstil, bemötande
Anpassning/arbetssätt
Lärverktyg/teknik
Uppmärksamhet/lyssna
Uppfattar muntliga instruktioner och
information-till hela klassen?
Uppfattar muntliga instruktioner och
information- enskilt?
Uppfattar skriftliga instruktioner och
information-till hela klassen?
Uppfattar skrifliga instruktioner och
information- enskilt?
Klarar av att lyssna?
Aktivitetsnivå/uthållighet/
energinivå/koncentration
Hur länge orkar eleven koncentrera sig? Olika
ämnen/tidpunkt på dagen?
Tröttnar eleven fort? Varför?
Varierar aktivitetsnivån,koncentrationen vid
olika dagar/situationer?
Svårt att sitta still?
Svårt att lyssna?
Blir störd av ljud och rörelse?
Orkar inte långa texter,många sidor m.m?
Behov av varva ned /återhämta sig/vila?
Impulskontroll/
Behovstillfredställelse
Behöver eleven omedelbar
respons/tillfredsställelse?
Pratar rätt ut?Behov av belöning?
Turtagning? Regler?
Affektkontroll
Reagerar adekvat utifrån en händelse, har
kontroll över känslor och impulser?
Skoldatatek Sundsvall, Nyberg Monica, 2014

18. Innan ”Val av lärverktyg”
• Kartlägg elevens styrkor, svårigheter, förutsättningar och
behov.
• Fundera och analysera vilka anpassningar och
lärverktyg som kan stödja och underlätta lärandet och
måluppfyllelsen för eleven?
• Vilka möjligheter och begränsningar har lärverktyget i
olika lärsituationer?
• Vad kan lärverktyget tillföra som inte redan tillgodoses
på annat sätt?

19. Alice år 2
Svårigheter
1. Planera och strukturera: Vet inte hur mycket och vad hon ska göra
2. Uppmärksamhet: Orkar inte lyssna
3. Tidsuppfattning, tidsplanering: Kommer för sent till skola, ingen riktig uppfattning hur länge hon
ska arbeta.
4. Överaktivitet : Sitter inte still , går runt i klassrummet
5. Minne: Glömmer läxor
6. Läsa: Läser långsamt, avkodningssvårigheter
7. Skriva: Svårigheter både motoriskt och att få till texter.
Lösningar
Teknikstöd: Egen dator med möjlighet att kunna lyssna på böcker, skriva med talsyntes, jobba med
inlärningsprogram. Blir mycket mer fokuserad vid dator och med hörlurar. Använder ibland klassens
gemensamma Ipad för spel.
1. Inplastat schema, tydliga beskrivningar vad som ska göras och vilken ordning, inplanerad
”rörelse”, checklistor för avprickning.
2. Individuell genomgång, fokusstöd ex. Comfort Audio
3. Ipad – Appar: Pratklocka, Timstock,( äggklocka)
4. Kortare arbetspass, varva med ”rörelse”, bollkudde.
5. Dubbla uppsättningar av läromedel, mail/sms med arbetsuppgifter till föräldrar.
6. Kommunlicens Inläsningstjänst/Bookshelf: Lyssna på inlästa böcker på datorn.
Legimus: Lyssna på inlästa böcker (”biblioteket”)
7. Skriva texter med talsyntesprogrammet ”Claro Read Plus” /kommunlicens

20. Alfred år 5
Svårigheter
1. Planera och strukturera: Kan inte strukturera upp sina arbeten, ibland kommer han igång
med ämnen han vet hur han ska göra och tycker om.
2. Uppmärksamhet: Har svårt att fokusera och koncentrera sig, förstår inte alla ord och
begrepp vid muntliga genomgångar.
3. Tidsuppfattning, tidsplanering : Svårt att beräkna och uppfatta hur lång tid olika uppgifter
tar.
4. Överaktivitet : Sitter inte still , går runt i klassrummet
5. Minne: Kommer inte ihåg att ta med sig läxor, vet inte vad och hur han ska göra läxorna
Lösningar
Teknikstöd: Ipad med appar som stöttar och underlättar utifrån hans behov och förutsättningar.
Ipaden används för struktur/planering, inlästa läromedel, digitala läromedel, kommunikation mellan
skola –hem, möjlighet att se film, bildstöd, ta kort, tidsuppfattning…..
”Allt ska finnas i Ipaden”. Ipaden används både i skolan och hemma. Följer med varje dag mellan
skola-hem.
1. Appen Skolfoto XL: Allt samlas i appen: foton av tavlan, spela in muntliga påminnelser, schema
med olika färger/ämnen, läxor/prov, uppgifter, påminnelser mm. Skriftliga instruktioner,
arbetsscheman/beting med tydliga mål och innehåll vad han ska göra.
2. Se film av aktuellt område- Medioteket, extra tydliga instruktioner individuellt med genomgång av
svåra ord och begrepp med bildstöd,: ex: Symwriter, Google bilder.
3. Ipad/appar: Time Timer, Timstock
4. Sitta enskilt vid behov för att kunna arbeta, men även för vila.
5. I Ipaden finns dokument, digitala böcker, föräldrarna ser i appen Skolfoto vad som ska göras + på
skolans gemensamma plattform ex: Schoolsoft.

21. Anna år 8, Anton gy
Svårigheter
1. Planera och strukturera: Svårt att ha koll på vad som händer framöver.
2. Uppmärksamhet: Tappar tråden, blir trött- somnar ibland, har svårt att fokusera och koncentrera sig vid
muntliga genomgångar
3. Tidsuppfattning, tidsplanering: Har svårt att få till ett bra upplägg på sina läxor och prov, tiden
räcker till, inte behöva sitta sista kvällen.
4. Överaktivitet : Har svårt att sitta stilla och arbeta hela lektioner.
5. Minne: Svårt att planera vilka böcker ,vilket material som ska med till skolan. Tar med sig allt.
Lösningar
Teknikstöd: Smartphone, Ipad, (dator)
1. Lektionsplaneringar långt i förväg via e-post, ex Power point ,skriftlig information,
stödperson som hjälper att lägga upp ett hållbart schema. Facebook-grupp/klassen:
där skriver man in schemaändringar, påminnelse idrottsdagar mm. Uppgifter och
prov finns på gemensam plattform.
2. Varierad undervisning (läsa, samtala, spela spel mm), ”Flipped Classroom”, se film
av aktuellt område, ta kort av tavlan, tillåtelse att spela in genomgångar.
3. Premium Comai: Webbaserad kalender, sms, checklistor själv el. av förälder, pedagog. Ipad
– appen Classes : struktur av läxor och prov, påminnelser
4. Överenskommelse med lärarna att ha tillåtelse att ta pauser vid behov.
5. Få digitala läromedel inlagda på sin Ipad. Skriva och samla alla kortare
anteckningar/genomgångar i appen ”Evernote”. Längre texter skrivs i appen
”Pages”.

22. Material, filmer, webbsidor, mm ……
• MFD, (Hi) : ”Kognitionssimulator”, den visar en simulerad klassrumssituation på högstadiet. Du får
uppleva vad ett kognitivt funktionshinder kan innebära för elever med ADHD, Aspergers syndrom
eller Dyslexi.
• UR,2013: Serien Orka: ”Vad innebär det att ha diagnoser som ADHD, autism och
tvångssyndrom?”, 6 avsnitt i varje program bär en fiktiv karaktär på de olika problemen, unga
vuxna som växt upp med olika diagnoser som berättar hur det var för dem när de var i
mellanstadieåldern, och hur de hittat strategier att leva med sina svårigheter.
• UR, 2013: Serien ”Om Åsså har jag dyslexi”, 8 filmer med elever som beskriver sin situation.
• Inläsningstjänst Sundsvalls kommunala grundskolor och gymnasium har abonnemang på inlästa
läromedel. Det innebär att skolorna utan kostnad laddar hem inlästa läromedel till elever som har
svårt att tillgodogöra sig tryckt text. Eleverna har också tillgång till appen Inläsningstjänst för att
ladda ner och läsa inlästa läromedel. Appen finns både till iOs och Android.
• Legimus: Legimus.se är ett bibliotek där man kan söka efter och låna alla deras böcker. Legimus
är också namnet på MTM:s app där man kan hämta och läsa talböcker. (för personer med olika
funktionsnedsättningar)
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)

23. Kontaktuppgifter och referenser
Teknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex. AD/HD” 2015-02-17/18 Monica Nyberg, Skoldatatek Sundsvall
Kontaktuppgifter Monica Nyberg, Skoldatatek Sundsvall
monica.nyberg@skola.sundsvall.se
Skoldatatek Sundsvall
http://www.sundsvall.se/Utbildning-och-forskola/Sarskilt-stod/Skoldatatek/
Referenser
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter –FSA, 2014. ”BAS- Bedömning av anpassningar i skolmiljön - ett
bedömningsinstrument”
http://www.fsa.se/Min-profession/Kompetensutveckling/FSAs-forlag/Bedomning-av-anpassningar-i-skolmiljon-
BAS/
Hjälpmedelsinstitutet, 2013: ”Lär om tekniksstöd” – Webbplats
http://laromteknikstod.se/
Hjälpmedelsinstitutet (Hi), 2013. "Projektet teknikstöd i skolan”, Projektet ” Vägar till arbete”
http://www.hi.se/hjalpmedel/hjalpmedel-i-skolan/
Hjälpmedelsinstitutet (Hi), 2013.”Teknikstöd i skolan – slutrapport”
http://www.hi.se/publikationer/rapporter/teknikstod-i-skolan-slutrapport/
Inläsningstjänst Kommunlicens Sundsvalls kommun / Inlästa läromedel och skönlitteratur
http://www.inlasningstjanst.se/
Legimus , Bibliotek + app för nedladdning av talböcker
http://www.legimus.se/
Myndigheten för delaktighet (MFD= tidigare Hjälpmedelsinstitutet, Hi)
http://www.mfd.se/om-mfd/

24. Myndigheten för delaktighet (MFD)/ Välfärdteknologi i skolan
http://www.mfd.se/valfardsteknologi/i-skolan/
Myndigheten för delaktighet (MFD) 2014. Publikationen ”Anpassningar för oss med ADHD”
http://www.mfd.se/publikationer/sok/?SelectedTyp=0&SelectedPubYear=0&SearchText=skol&SelectedSort=0&itemsPer
Page=10
Myndigheten för delaktighet (MFD) ”Kapitel 1 - Vad innebär kognition? (filmer)”
http://www.mfd.se/valfardsteknologi/kognition-och-kognitiva-hjalpmedel/om-kognition-och-hjalpmedel/kapitel-1-vad-
innebar-kognition/
Myndigheten för delaktighet (MFD) ”Kognition och kognitiva hjälpmedel”
http://www.mfd.se/valfardsteknologi/kognition-och-kognitiva-hjalpmedel/sok-hjalpmedel/tid-och-planering/
Myndigheten för delaktighet (MFD) ”Kognitionssimulator”
http://www.mfd.se/valfardsteknologi/i-skolan/kognitionssimulatorn/
Myndigheten för delaktighet (MFD) ”Teknikstöd i skolan – slutrapport”
http://www.mfd.se/publikationer/rapporter/teknikstod-i-skolan-slutrapport/
Myndigheten för delaktighet (MFD) ”Teknikstöd i skolan – tidning”
http://www.mfd.se/publikationer/informationsmaterial/teknikstod-i-skolan-tidning/
Myndigheten för delaktighet (MFD) ”Tips på appar för kognition och kommunikation – Appar som stöd”
http://www.mfd.se/valfardsteknologi/kognition-och-kognitiva-hjalpmedel/
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
http://www.mtm.se/
Skoldatatek
http://www.skoldatatek.se/
Skolinspektionen rapport 2014:09. ”Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD”,
http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/Genomforda-kvalitetsgranskningar/Elever-
med-funktionsnedsattningen-ADHD/

25. Skolverket/Allmänna Råd, 2014,”Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram”
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2F
Record%3Fk%3D3299
Skolverket/Allmänna Råd, 2014 stödmaterial om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd,
”Stödinsatser i utbildningen”
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2F
Record%3Fk%3D3362
Socialstyrelsen
http://www.socialstyrelsen.se/
SPSM, 2014. ”DATE – lärmaterial” för år 4-9
http://www.spsm.se/sv/jag-vill/Kopa-laromedel/produkt/?OrderNumber=00526
SPSM, 2012. ”IT i lärandet”
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/It-i-larandet/
SPSM , 2013. Skrift eller pdf ,”It i lärandet för att nå målen”
https://www.spsm.se/sv/jag-vill/Kopa-laromedel/produkt/?OrderNumber=00368
SPSM, ”Tillgänglighet ”
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Tillganglighet/
SPSM, 2015. ”Tillgänglighetsmodell”
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Tillganglighet/Tillganglighetsmodell/
SPSM, 2014. Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning- Förskola och skola
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Tillganglighet/Varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning/
Sundsvalls kommun, 2013. ”Barn och elevhälsoplan”
http://inloggad.sundsvall.se/Regler-och-styrning/Regler-och-policy/B/Barn-och-utbildnings-styrdokument/
Timperley Helen, 2013, Studentlitteratur. ”Det professionella lärandets inneboende kraft”
UR,2013: Serien Orka,6 filmer. ”Vad innebär det att ha diagnoser som ADHD, autism och tvångssyndrom?”,
http://www.ur.se/Produkter/177421-Orka-Felicia-klarar-inte-skolan
UR, 2013: Serien,” Åsså har jag dyslexi”, 8 filmer ” Elever ger sin beskrivning hur det är att ha dyslexi”
http://www.ur.se/Produkter/174302-Assa-har-jag-dyslexi-Att-fa-en-diagnos

26. Definition av
begrepp
• Funktionsnedsättning - nedsättning av fysisk,
psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
• Funktionshinder - begränsning som en
funktionsnedsättning innebär för en person i
relation till omgivningen.
• En viktig konsekvens är att funktionshinder inte
är något som en person har utan det är miljön
som är funktionshindrande.
• Alltfler använder begreppet funktionshinder för
att beskriva samspelet mellan personer med
funktionsnedsättning och barriärer i miljön.
www.socialstyrelsen.se, 2010

27. Kunskaper och skillnader på olika
funktionsnedsättningar
Svårigheter Behov/anpassningar Krav
Läs och skriv/dyslexi
Hörselnedsättning
Synnedsättning
Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
(NPF) /Kognitiva
svårigheter
Har lärare tillräckliga kunskaper för att kunna bemöta och anpassa för elever
med de olika funktionsnedsättningarna?

28. Frågor att ställa och fundera över
• Arbetar huvudmän, rektorer och lärare på ett strukturerat och systematiskt sätt med
kartläggning , anpassning av undervisning och övrig skolmiljö samt med uppföljning
den enskilde elevens svårigheter och styrkor?
• Har rektorer/lärare grundläggande kunskaper om kognitiv svårigheter/
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)?
• Har rektorer/lärare på din skola grundläggande kunskaper att kunna
uppmärksamma, kartlägga, ha rätt förhållningssätt, bemötande och bra
förhållningssätt, erbjuda bra anpassningar, metoder, bra teknikstöd för elever med
kognitiva svårigheter / Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)?
• Har din skola en systematisk struktur hur man uppmärksammar, kartlägger, utreder
och analysera elever med kognitiva svårigheter och Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (NPF)?
• Följer din skola upp resultatet av de åtgärder som vidtas och utvärderar de insatser
som behövs för att förbättra elevernas skolsituation?
• Utvärderar och följer din verksamheten upp kontinuerligt?
• Vidtar din skola de åtgärder som behövs för att förvissa sig om att elever med
kognitiva svårigheter / Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) får det stöd
de behöver?

29. Tala MED eleven,
inte bara
OM eleven!