1. 1

2. ”Kompetensutveckling som underlättar
för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas
i takt med arbetslivets krav”
2

3. 3

4. BESÖK
5 682 458:‐
327 personer
15 bibliotek
2 år
4

5. Besök
Mobiliseringsfas
sept 2011‐jan 2012
Genomförandefas
feb 2012‐aug 2013
• Genomföra utbildningar
• Utveckla verktyg
5

6. Syften
• Se till att bibliotekspersonalen har relevant
kompetens och känna trygghet i sin roll.
• Genomföra nödvändiga utbildningsinsatser.
• Utveckla verktyg och metoder för att
kompetensutvecklingen ska fortgå efter
projektets avslutande.
6

7. Skolbibliotekarielyft!
i Blekinge, Jönköping,
Kalmar, Kronoberg och
Östergötlands län
7

8. Skolbibliotekarielyftet
3 414 984:‐
300 personer
5 län
2 år
8

9. Per län ‐
• 30 deltagare från grundskole‐ och
gymnasiebibliotek
+ 30 skolledare/utvecklingsledare som deltar i
delar av utbildningen och följer/stöttar sin
personal
9

10. Mobiliseringsfas
jan 2012 ‐ juli 2012
Informationsbrev jan
Kartläggning:
‐ kompetensutvecklingsbehov webbenkäter
etc. feb/mars
‐ rektorers syn på behov & framtida
kompetens
‐ elevers syn på behov & framtida kompetens
Upphandling av utbildning april 2012‐juli 2012
10

11. Genomförandefas
sept 2012 ‐ vår 2014
Utbildningar sept 2012‐dec 2013:
Block 1 hösten 2012
3 fysiska möten, 5 e‐möten a’ 2 tim
Block 2 våren 2013
3 fysiska möten, 5 e‐möten a’ 2 tim
Block 3 hösten 2013
3 fysiska möten, 5 e‐möten a’ 2 tim
Slutkonferens 26 maj 2014
11

12. Mål övergripande
Ge nyckelkompetenser och metoder för
strategiska insatser till regionens skol‐ och
gymnasiebibliotekarier.
Uppmärksamma för beslutsfattare, tjänstemän
och politiker, inom skola och folkbibliotek
vilken roll en adekvat skolbiblioteksresurs kan
spela för skolutveckling och måluppfyllelse för
skola, lärare, elever.
12

13. Projektmål
Målgruppen ska efter projektet ha fått ökade och
nya kunskaper om skolans styrdokument,
pedagogik och metodik, insatser för elever i
behov av särskilt stöd, informationskompetens
språk‐ och läsutveckling, sociala medier, digitala
verktyg och andra områden definierade
under mobiliseringsfasens kartläggning.
13

14. 14

15. 15

16. Svenskarna och Internet 2011
• 69% av befolkningen använder Internet
dagligen (2003: 25%)
– 12‐44 år: 90%
• 50% av treåringarna använder Internet ibland
• 52% över 12 år är med i sociala nätverk (ökar
10% per år)
– 16‐25 år: 96%
– Ökar mest: 66‐75 år (8% 25%)
16

17. Den andra digitala klyftan…
Elever från lägre socialgrupper använder datorn
mest för underhållning.
Elever från akademiska hem uppmuntras till
lärande via teknikens möjligheter
Are the New Millenium Learners making the grade?
OECD rapport.
17

18. Svenskarna och Internet 2011
• 42% spelar spel på Internet
– Unga män (16‐25 år): 90%
– Unga kvinnor (16‐25 år): 60%
• 21% fildelar (38% använder Spotify)
– Unga män (16‐25 år): 69%
– Unga kvinnor (16‐25 år): 38% flickor
• 16 % av kvinnorna och 5% av männen läser bloggar
dagligen
– Pojkar (12‐15 år): 1% läser bloggar
– Flickor (12‐15 år): 52% läser bloggar
18

19. Lån av e-böcker fördubblades 2005-2009
20

20. http://www.rob‐matthews.com/index.php?/project/wikipedia/ 21

21. 22

22. Läsförmåga
• Var femte elev når inte grundläggande nivå i
läsning
• Pojkar har sämre resultat än flickor
• Elever med utländsk bakgrund har sämre
resultat
• Läser ofta: 30% (2006) 19% (2010)
• Hur påverkar datoranvändning?
23

23. Gymnasiekompetens
• 25 % av 25 åringarna har inte
gymnasiekompetens.
• Stora skillnader mellan tjejer och killar.
• Ännu större i invandrargrupper.
24

24. By Spree2010 Ingo Bernhardt

25. Lärande ‐ trender
• Lära hela livet…
• Lära sig att lära istället för fakta/paketerad
kunskap – ta ansvar för sina egna processer
med stöd och handledning av lärare och
bibliotekarie
• 1 till 1
• Lärande var som helst, när som helst
• Öppna lärresurser, molnet, mobilitet
• Ökade möjligheter för informellt lärande
• Information i överflöd – hantera verktygen

26. 27

27. Att förbereda gymnasister för
högre studier
28

28. Friskolor får avslag…
Skolinspektionen har fram till i oktober i år
avslagit 75 % av alla ansökningar om att starta
friskola.
Hälften av avslagen beror helt eller delvis på av
avsaknad av skolbibliotek.

29. Andreas Spång, tf enhetschef för
Skolinspektionens tillståndsprövning
”Det vi tittar på är hur de har tänkt sig att
hantera skolbiblioteket i den dagliga
pedagogiska verksamheten. Vi vill att de ska
ha skolbibliotek som en funktion på skolan.
Det ska både finnas skönlitterära och fack‐ och
skönlitteratur, informationsteknik och andra
medier.”

30. Skolinspektionens definition:
”Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska
verksamhet med uppgift att stödja elevernas
lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas
dels som en materiell resurs som är en del i en
skolas läromedel och övrig utrustning, dels
som en funktion som bidrar aktivt i
kunskapsutvecklingen och svarar för viss
service.”

31. SWOT
32

32. ?
• Vilka färdigheter/kompetenser
har gymnasiebiblioteket?
• Vilka brister?
33