Arbete i och med grupper - ett socialpsykologiskt perspektiv
Kroppspråket och rösten - om verbal och icke verbal kommunikation.pptx
1. KROPPSSPRÅKET OCH
RÖSTEN - VERBAL OCH ICKE
VERBAL KOMMUNIKATION
MED FOKUS PÅ RÖSTEN SOM
SOM PEDAGOGISKT
VERKTYG
Nina Emilsson
Halmstad Högskola
UV4038
2.
3. Språk,
kommunikation,
utveckling och
lärande
• Mellanmänsklig
kommunikation som ett
medierande redskap för
lärande
• Språk – ett sätt att förstå
och göra sig förstådd
• Relationer skapas och
förändras genom
kommunikation
”Ordens, röstens och kroppens
tre sammanflätande språk utgör
ett slags grundvillkor för den
pedagogiska verksamheten”
(Furu, 2017: 12)
4. Kommunikation – ett grundläggande
mänskligt beteende
Kommunikation från latinets communicare: meddela eller göra
gemensamt innebär att man meddelar sig; att kontakt uppstår
mellan individer genom överföring av olika slags beteenden
Kommunikation är en social process som innebär att dela
tankar, känslor och erfarenheter med andra.
5. Kommunikation
1. Intrapersonell - tankar inom
oss själva
2. Interpersonell –
kommunikation mellan två
eller tre personer
3. Gruppkommunikation – tex i
familjen eller med kompisar
4. Masskommunikation –
budskap via medier till en
6. Olika typer av kommunikation
Utseende, Utnyttjande av
rummet och tiden, beröring
Blick
ar
7.
8. ”Pausen och tystnaden är ett tal i sig; det är ett språkligt
meddelande och kan säga mer än själva orden. Det är
också under en paus lyssnaren kan fråga om sådant som
blivit oklart eller ofullständigt formulerat. Vi kan därför
säga att pausen är den viktigaste delen av ett tal, om vi vill
att ett verkligt samtal ska uppstå”. (Backlund 1997: s 172)
Kom ihåg att även pausen, tystnaden
är ett redskap!
9. Den
kommunicerand
e pedagogen
Bokstäver, ord, fraser,
meningar
Kroppsuttryck -
rörelser i rummet,
placering i
rummet, hållning
Kroppsspråk - gester,
mimik, blickar,
ögonkontakt
Röst – taltempo,
betoning, intonation,
röstvolym, dialekt
Personligt
framträdande-
framtoning,
jargong,
språkbruk. Ser
olika ut i olika
kontexter
Ord, röst och
kropp – en
helhet
10. Rösten är själens spegel. Ett osynligt, bara
hörbart, band mellan kropp och själ. Ett
mirakel (Arvo Pärt)
• Ett dagligt verktyg och ett
viktigt uttrycksmedel –
informera, kommunicera,
förmedla känslor, beröra,
skapa relationer
• Används både medvetet och
omedvetet
• Ett relationellt, dynamiskt
och kontextuellt fenomen
11. Förskolläraren
som
professionell
röstanvändare
“Det är instruktioner och diskussioner,
förmaningar och varm bekräftelse. Fiona
använder sin röst för att bygga
pedagogiska relationer och som
didaktiskt redskap. Det är ständiga
samtal med barn och kollegor, och med
föräldrar. Det är konfliktlösning och
planering och funderingar med barn och
vuxna. Det är kunskapsinriktade samtal
om de träd” (Furu, 2017, s. 27)
12. Förskolläraren som
professionell röstanvändare
Föreställ dig att du möter en grupp barn och alldeles
konkret säger ”Hej på er allesammans!” i olika
känslolägen: lugnt eller nervöst, glatt eller irriterat,
ivrigt eller uttråkat, entusiastiskt eller oberört. Lägg
märke till hur din röst förändras och reflektera över hur
detta kan påverka atmosfären i klassrummet i en
autentisk undervisningskontext?
13. Vad är
röst?
Akustiskt fenomen – hur rösten låter
som helhet
Röstläge, röststyrka, röstkvalité,
röstklang, variation, taltempo,
artikulation
Psykosomatiskt fenomen – rösten
bildas i kroppen men speglar ditt
psyke
Psyko akustiskt fenomen – hur
uppfattas sin röst av andra?
14. Din rösts personliga
karaktär
Vad påverkar och har påverkat utveckling
av din röst?
- Fysiska förutsättningar
- Din personlighet, dina attityder och dina
känslor
- Vilka röstmässiga vanor du tillägnat dig
- Vilka förebilder du haft
- Hur du vill positionera dig
16. Tre lärarkompetenser i relation till
förskolans kunskaps- och
omsorgsuppdrag (Furu, 2017)
Kunskapsutvecklande kompetens – utveckla
kunskaper, förmågor och färdigheter genom
kommunikation
Kommunikativ kompetens – status, makt,
närhet och distans
Relationell kompetens – ansvar, autenticitet,
medvetenhet och kontakt
18. Fundera och diskutera
Hur är din egen röst? Med
vilka ord skulle du vilja
beskriva den?
Vilka budskap tror du att in
röst förmedlar om dig? Vilka
intryck får andra när de hör
dig tala? Vilka känslor och
attityder väcks hos dem?
I vilka situationer känns din
röst ansträngd och obekväm,
stark och klangfull?
På vilka sätt använder du din
röst i vardagen? I vilka
situationer upplever du själv
att din röst fungerar bäst?
Hur låter rösten då?
Vilken betydelse har rösten i
kommunikationen mellan
människor?
Vilken är röstens betydelse
för kommunikationen i
pedagogiska situationer?
19. VÅRDA DIN RÖST
Sjung en sång om
dagen
Ljuda genom ett sugrör
i ett glas vatten
Gör
djupandningsövningar
Bli medveten om din
hållning
20. Litteratur
• Björk-Willén, Polly & Cekaitea, Asta (2018). Enchantment instorytelling:
Co-operation and participationin children’s aesthetic experience. Linguistics
and Education 48 (2018) 52–60
• Furu, Ann-Christin (2017). Professionell röstanvändning i läraryrket. Lund:
Studentlitteratur.
•Ogevad, Helena har (1997) Tystnad och pauser - en analys av förekomsten av
pauser och deras betydelse.
• Svensson, Ann-Katrin ( 2009). Barnet, språket och miljön. Lund:
Studentlitteratur.
21. Exit ticket
Vad kommer
du att ta med
dig från
föreläsningen?
Vad var
viktigast?
Vad måste du
tänka lite mer på
från dagens
föreläsning?
Tack för att du lyssnade!
Editor's Notes
Rösten som pedagogiskt verktyg
Vad tror ni den här bilden har med ämnet för föreläsningen att göra? Varför har jag valt just den här bilden? N kan se tre apor, en som håller för öronen, en som håller för ögonen och en som håller för munnen. Det kan hända att ni känner igen bilden från emojis eller något annat sammanhang. Det är nästan så att den blivit en ikon. Bilden är väldigt gammal, och kommer från Japan, och är en levnadsregel från Konfucius, och har ett visst budskap - att vi ska vägra se, höra eller tala om onda ting då detta garanterar lycka i livet, men har kommit att användas i många andra sammanhang.
Själv gör jag en annan tolkning, och tänker i stället såhär att istället för att inte se, tala, och höra så ser vi, talar vi och hör vi. Och då kommer vi i stället nära det som vi kan kalla kommunikation. Syftet med denna föreläsning är att vi ska bli medvetna om röstens och kroppsspråkets betydelse, hur ni uttrycker er med rösten och kroppen, verbalt och icke verbalt.
Hur ser du på lärande och utveckling. Här utgår jag från ett sociokulturellt synsätt på lärande och utveckling. Det innebär att jag ser mellanmänsklig kommunikation som ett medierande redskap för lärande. Språk – ett sätt att förstå sig själv och omvärlden och göra sig förstådd. Språk gör att vi kan utveckla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt och värderingar.
Jag utgår från ett relationellt synsätt på mänsklig utveckling och lärande. Relationer utgör själva basen för lärandet. Relationer skapas och förändras genom kommunikation – kvaliteten i relationerna är helt avgörande för kvaliteten i lärandet.
”Ordens, röstens och kroppens tre sammanflätande språk utgör ett slags grundvillkor för den pedagogiska verksamheten” - som du som förskollärare ansvarar för varje dag i ditt yrkesverksamma liv. Lärarens sätt att kommunicera, att använda sina ord, sin röst och sin kropp för att skapa goda pedagogiska relationer är helt avgörande för barns möjligheter till utveckling och lärande
Människan har en väldigt stark drivkraft att kommunicera. Kommunikation är ett grundläggande mänskligt beteende. Och vi gör det för att:
föra vidare information till andra
föra vidare erfarenheter till andra
föra vidare upplevelser till andra
För att utbyta ideer, tankar, kunskaper, erfarenheter
lära oss mer genom att ställa frågor
hälsa på varandra som innebär att man bekräftar varandra
Hur vi kommunicerar delas upp i olika kategorier, olika grundläggande kommunikationsformer
1) Intrapersonell – tankar och resonemang inom oss själva.
2) Interpersonell – kommunikation mellan två och tre personer.
3) Gruppkommunikation – t e x familjen eller gemensamma kompisar.
4) Masskommunikation – budskap via medier till en större grupp individer, ”massan”.
Fundera på hur du kommunicerar och utrycker dig. Du kanske inte tänker på att aktivt lyssnande är kommunikation men faktum är att bra och effektiv kommunikation inte kan ske utan aktivt lyssnande. Samtalet dör ut om ingen lyssnar.
Icke -verbal kommunikation kan vara många olika saker. Det handlar om utseende, klädsel, mimik, gester, hur du rör dig, din kroppshållning, beröring, hur du utnyttjar rummet och tiden
Ibland kan en blick räcka för att ge ett barn en tillsägelse. Att pedagogen söker ögonkontakt och tittar sina barn i ögonen har visats sig vara positivt då det visar på öppenhet och ärlighet men om man däremot undviker ögonkontakt visar det på att något är fel. Direkt ögonkontakt från pedagog tyder på uppmärksamhet, ogillande eller neutralitet. Erfarna pedagoger stirrar ofta sina elever i ögonen då de vill fånga deras uppmärksamhet, läsa av deras förståelse och intresse.
Läge i förhållande till andra (under, i jämnhöjd med eller över). Att sätta sig på huk för att möta och tala med eleverna på deras nivå, genererar ofta i en bättre pedagog - barn relation och undviker att barnen uppfattar det som om pedagogen ser ner på dem.
Kroppsspråket är ett av pedagogens viktigaste verktyg, menar retorikern
Vår kroppshållning avslöjar mycket om oss. Självsäkerhet utstrålas ofta av den som håller huvudet högt och ryggen rak, medan osäkerhet och undergivenhet ofta syns i form av en krum rygg och kutande axlar. Vi kan ge ett hämmat och prydligt intryck genom att sitta med benen i kors med händerna knäppta i knäet och ett dominant genom att sitta med händerna bakom nacken och med benen utsträckta. Pedagogen kan alltså på ett enkelt sätt genom sin kroppshållning sända signaler till klassen/barngruppen. Därför bör läraren bli medveten och uppmärksam på sin kroppshållning och dess signaler. Tex. Öppna inbjudande armar signalerar värme och öppenhet och gör det lättare kan vinna barnens förtroende och tillit. Även båda fötterna på golvet och armarna längs sidan skapar en positiv och öppen atmosfär. Medan om pedagogen har ett ”stängt” kroppsspråk, som korsade armar eller uppskjutna axlar, kan detta få barnen att känna sig oroliga, arga eller nervösa.
”Pausen och tystnaden är ett tal i sig; det är ett språkligt meddelande och kan säga mer än själva orden. (I svenskan har vi ett uttryck för detta när vi säger att om en paus att det är en talande tystnad.) ..
Pausering och tystnad är alltså också en form av kommunikation som är viktig. Det skapar utrymme för eftertanke och reflektion, att få budskapet att landa. Tänk själv vad skönt det kan vara när till exempel en föreläsare tar en paus du hinner du som lyssnare fundera och smälta det någon har sagt. Barn behöver tanketid för att kunna svara på en fråga eller för att förstå det som förmedlas, tex innehållet i en saga.
Pausering – att stanna upp och vara tyst ger en känsla av att du intresserad, och detta öppnar även upp för att tänka och reflektera själv samt skapar samhörighet och intresse.
Var inte rädda för pauser. Tystnad – kan få någon att öppna upp sig att börja prata. Pauser och tystnad - skapar också intresse. Tex. Kan du med hjälp av en paus bygga upp en spänning och en förväntan till det du kommer att säga. Här kommer samspelet mellan din röst, pauseringen och kroppsspråket in. En steg fram, en blick, tystnad och så sist ordet då kan det bli riktigt starkt. Inom kommunikationssammanhang brukar man tala om att ca 7% av uppmärksamheten går till det talade ordet. Det betyder ju samtidigt att ordet behöver hjälp att föras fram. Kom då ihåg att även pausen, tystnaden är ett redskap!
Varför är det viktigt att bli medveten om hur vi kommunicerar? Jo för att vi är kommunicerande varelser. I din förskollärarroll möter du hela tiden människor, du förmedlar information, kunskaper, känslor till barn, kollegor och vårdnadshavare. Och därför att det viktigt att du blir medveten om ditt eget uttryck, hur du kommunicerar med kropp och rösten. I förskollärarens yrke utgör språk, röst och kroppsspråk sammantagna ett uttryck för den yrkesmässiga kompetensen och identitet.
Vi förmedlar kunskap, information, känslor, tankar, förhållningssätt via ord, via språket. Men förutom det handlar det även om kroppsuttryck, det vill säga hur vi använder kroppen i rummet, hur vi står – om vi står stadigt, självsäkert, var i rummet jag placerar mig när jag pratar med barn – står jag långt bak, och distanserar mig, vid sidan, eller rakt fram skapar, står jag nära och bygger intresse och nyfikenhet. Skapas en distans eller närhet beroende på var jag placerar mig? Var jag placerar sig kommunicerar ju vilken inställning jag har till de jag möter. Det är bra att placera sig i mitten, öppna upp för alla i rummet, och vända sig emot alla. Du kan uttrycka samhörighet, avståndstagande, du kan bekräfta och avvisa andra – handlar om makt och status.
Sen uttrycker man väldigt mycket med kroppen - med gester, ansiktsuttryck. Detta är kulturellt – en del gestikulerar mer än andra. Mimik – vad händer i ditt ansikte när du talar, och hur möter du andras blickar – tittar du bort, undviker, eller möte du. Kulturellt. Blickar är ett sätt att skapa relation men man ska även vara medveten om att det finns en kulturell skillnad – i vissa kulturen är det ofint at möta.
Sen hur man använder rösten, hur snabbt, sakta, högt och lågt man pratar.
Allt detta är betydelsefullt i kommunikationen. Alla dessa olika delar är i ett samspel, och är alla lika viktiga. I varje kommunikationssituation tex när du möter barnen i en samling pågår ett samspel mellan dina val av ord, din röstanvändning och ditt kroppsspråk.
Personligt framträdande är just ditt unika sätt att vara i vardagslivets pedagogiska situationer – alla har vi vårt eget personliga framträdande och egna framtoning när det gäller ordval, röst och kroppsspråk – vi skiljer oss åt från andra när vi kommunicerar. En del gestikulerar mer än andra, vi använder lite olika ord och uttryck, en del pratar högtravande, använder mycket fackord, andra använder mer vardagsord, en del använder många exempel, är personlig andra mer formella. En del bjuder in till dialog till exempel ställer frågor, andra har mer monologiska utläggningar. En del pratar väldigt högt, andra tyst. Du har säkert haft lärare som du älskat att lyssna på, som har berättat med entusiasm och inlevelse, medan andra har varit supertråkiga att lyssna på. Vi har olika jargong, och språkbruk. I denna sista så finns alltså alla andra komponenter.
Ditt personliga framträdande ser olika ut i olika kontexter – du pratar på ett visst sätt med kollegor i arbetslagsmöten, på ett annat sätt med barnen i en samlingssituation, eller måltidssituation, eller vid blöjbyte, i samtal med barn och vårdnadshavare i tamburen, i ett handledare samtal.
Ditt personliga framträdande formar en kommunikationskultur, som möjliggör eller begränsar kommunikation och körande av olika slag lärandekultur och samspelskultur. Du är också en modell för hur man kommunicerar med varandra. Därför är det viktigt att bli medveten om ditt personliga framträdande. Det kan vara bra att filma sig själv i autentiska pedagogiska kontexter för att bli medveten om sitt personliga framträdande. Dessa kan fungera som underlag för både personlig och kollegial reflektion och diskussion.
Rösten är ett verktyg du använder varje dag. Du talar, sjunger, informerar, instruerar, frågar, berömmer, tjatar, visar omsorg och glädje eller irritation och avståndstagande. Du utbyter tankar, åsikter, du fångar andras uppmärksamhet, skapar respekt, inger förtroende. Det är alltså dagligt verktyg som du använder för att informera, kommunicera, förmedla känslor, beröra, skapa relationer och som sådan är rösten ett av dina viktigaste verktyg för att förverkliga förskolläraruppdraget. Du ska utveckla barns språk, du ska skapa relationer, du ska undervisa, du ska kommunicera med föräldrar osv. Trots detta är rösten ett verktyg som man ofta tar för givet.
Som jag ser det är rösten ett relationellt fenomen – rösten får sin betydelse endast i ett sammanhang, i ett personligt möte med en annan människa. Varje röst behöver därför ett annat öra, någon som lyssnar. Jag ser även rösten som ett dynamiskt fenomen. Vår röst är inte statisk eller förutbestämd, även om vår anatomi och fysiologi ger vissa ramar, så kan rösten utvecklas, tränas, och formas.
Vidare ser jag rösten som ett kontextuellt fenomen. Din röst speglar både din personlighet, den relation och kontext du befinner dig i. Tex du ska hålla en muntlig redovisning och känner stress och nervositet så kan detta höras i din röstanvändning. Tex är det vanligt att man pratar snabbare, rösten blir mer ytlig och pressad, spänd och tunn. När du känner dig bekväm och trygg låter rösten mer djup och stadig. När du är trött har du en annan röst än är du är pigg. Även rummets storlek, möblering och akustik, påverkar hur du starkt du måste tala tex. Du är på en fest och det är mycket sorl, då måste du prata högre och högre…
Som förskolläraren är du en professionell röstanvändare, men vad innebär det egentligen?
Att du har ett arbete där du är beroende av din röst eftersom en stor del av yrkesvardagen består av muntlig kommunikation. Jag ska nu läsa ett stycke ur Furu:
Har du själv nåra förebilder när det gäller röstanvändning i läraryrket? Vilka Kan du beskriva hur deras röst låter?
Rösten är ett akustiskt fenomen. Med detta menas att rösten är den akustiska signalen som bär det talade språket, hur rösten låter som helhet. Röst är resultatet av den ton som alstras när stämbanden vibrerar och av den modifiering av denna ton som sker när ljudvågen rör sig genom strupen och munnen. Hur rösten låter som helhet beror på några olika aspekter. Tex. Röstläge (grundtonen), röststyrka (volymen), röstkvalitet (hur rösten låter, hes, klar, avslappnad, skrovlig, gro, spänd), röstklang (balansen mellan märka och ljusa, höga och låga toner), hur du varierar rösten (betoning, intonation), taltempo, artikulation. Den akustiska signalen berättar om din ålder – barn, tonåring, vuxen, ditt kön, ditt ursprung – om du tex är från norra eller södra Sverige, från Halland eller SKÅNE.
Rösten är även ett psykosomatiskt fenomen. Rösten bildas i din kropp men den speglar också ditt psyke, och berättar hur du mår både kroppsligt och själsligt. Rösten blir därför ett uttryck för det ömsesidiga bandet mellan kropp och själ. Din röst påverkar på gott och ont andra människor både psykiskt och fysiskt. Genom din röst förmedlar du känslor – om du är arg eller glad, irriterad, ledsen, pigg eller trött. Som förskollärare är det viktigt att vara medveten om hur den egna rösten kan uppfattas och upplevas av andra människor i olika situationer.
Psyko akustiskt fenomen – inom psyko akustiken intresseras man sig för hur människan subjektivt uppfattar ljud. Utifrån detta blir det intressant att fundera över hur du uppfattas av andra tex. När du tar emot barn på morgonen, eller vid samlingen – låter du glad, pigg, ledsen, irriterad, stressad, uttråkar, entusiastisk, trygg, säker, osäker. Din röst väcker alltid känslor hos andra människor. En del röster gillar vi, andra inte. Vissa röster inger förtroende, tillit andra väcker glädje, entusiasm.
Reflektera över din egen röst personliga karaktär, och vad som påverkar och har påverkat utvecklingen av din röst. Din röst skiljer sig från andras, den är unik och hur din röst låter är en kombination av flera olika faktorer – rösten påverkas av dina fysiska förutsättningar tex lungvolym, svalgets och munhålans form. Samtidigt påverkas även rösten av din personlighet, dina attityder och dina känslor. Hur din röst låter beror också på vilka röstmässiga vanor du tillägnat dig i olika situationer sen du var barn. Fick du prata högt, lågt? Din röst har också påverkats av vilka förebilder du haft till i skolan, förskolan, eller via olika medier. Hur du vill positionerna dig – tex. Geografiskt, kulturellt, professionellt, i VBG tex så sa man L på olika sätt beroende på klass. ”Tjockt” L som uttalas längre bak i munnen än vanligt, ”tunt” l.
Spela gärna in dig själv och analysera din röst – har du svårt att själv hitta ord och beskriva din röst be en kompis/kollega om hjälp. Lyssna gärna på andra röstanvändare – ljudboksuppläsare, poddare, lärare, kompisar, Tv personligheter – vilka röster gillar du? Vilka har du svårt att lyssna till. Kataina Everlöf, Julia Dufvenius och Stefan Sauk – gillar jag
Vi ska tala om rösten som förmedlare i lärarrollen. Ann Kristin Furu pratar om tre centrala lärarkompetenser i sin bok professionell röstanvändning. Kunskapsutvecklande kompetens, Kommunikativ kompetens, Relationell kompetens
Kunskapsutvecklande kompetens är precis vad det låter. Ge kunskaper till barnen, här använder man rösten tex. Varierar röstlägen, röstvolym, intonation, röstkvalitet ör att engagera, göra dem intresserade, motivera, göra dem nyfikna och få deras uppmärksamhet på viktiga avsnitt i undervisningens innehåll eller kanske rösten används så att det blir ointressant. Med rösten påverkar du också barns känslor och därigenom förbättra lärandet – och som vi har varit inne på så kan röstanvändning skapa bidra till olika stämningar i klassrummet och göra innehållet intressant och levande eller inte. Tex ett högt röstläge – (pipig och klangfattig röst)ger intryck av nervositet och rädsla vs lågt röstläge (djup och fyllig röst) inger förtroende och trygghet. Om du talat med en väl avvägd röst underlättar du även lärandet då barnen inte behöver lägga energi på att försöka förstå vad du säger.
En svag röst kan tolkas som att du är osäker, rädd och inte vill ta plats som ledare, och en stark röst att du istället är dominant och påträngande vilket gör att barnen inte känner sig trygga – så både en för stark eller svag röst kan påverka lärandet genom at rösten på olika sätt underminera barns uppmärksamhet, koncentration, motivation och vilja att lära sig. En stadig och avspänd röst kan inge förtroende.
Med din röstanvändning uttrycker du även din kommunikativa kompetens. I denna kommunikativa aspekt närmar vi oss frågor om makt, status, distans och närhet. Genom din röst kan du uttrycka värme, närvaro, omsorg, respekt och auktoritet – du kan bekräfta eller negligera barnen, du kan öka eller minska deras motivation att delta i den pedagogiska interaktionen. En pedagog som talar snabbt, med en osäker röst, artikulerar otydligt eller knappt hörs, har en monoton röst kan lätt skapa stress, förvirring, oordning i rummet. Medan en lärare som i stället talar tydligt och lugnt och stadigt och varierar sin röst kan skapa trygghet, arbetsro, engagemang. Du utgör en viktig förebild för kommunikation.
Relationell kompetens - du förväntas som pedagog bygga upp sociala relationer – och om den kommunikativa kompetensen handlar om din förmåga att kommunicera, och bygga relationer, skapa tillit och förtroende här och nu så handlar den relationella kompetensen om att bygga långsiktiga fungerande pedagogiska relationer. Utifrån ett relationellt synsätt så är relationer AO för barns utveckling, lärande och mognad. Här behöver du visa närvaro, engagemang, intresse, nyfikenhet, se och bekräfta. Centrala ord för att skapa goda relationer med barnen är: ansvar, autenticitet, medvetenhet och kontakt.
I skollagen och LPFÖ ska du arbeta mot ett kunskapsuppdrag och omsorgsuppdrag. Kunskapsuppdraget handlar om att du bidra till att barnen får möjlighet till lärande av kunskaper, färdigheter och förmågor och utveckling. Detta innebär att du själv behöver ha goda ämneskunskaper och god pedagogisk och didaktisk kompetens. I detta uppdrag behöver du skapa dialog, och stimulera till meningsskapande innehåll och samtal kring pedagogiskt innehåll på ett intressant och tankeväckande sätt.
Sedan har vi omsorgsuppdraget - i vilken det även ligger ett fostransuppdrag. Du ska fostra barnen till demokratiska samhällsmedborgare, till mänsklighet och mänskliga rättigheter, till deras människoblivande. Här är din kommunikativa kompetens och din förmåga att bygga goda pedagogiska relationer väldigt viktiga arbetsredskap.
En medveten kropps- och röstanvändning kan fatiskt påverka vilken känsla man vill att barnen ska känna, och vi vet ju att känslorna har betydelse för barns motivation och lärande. En forskare vid namn Mikael Jensen, tidigare kollega till mig, menar att det är viktigt att koppla på tre känslosystem: Söksystemet, lustsystemet och omsorgssystemet för att främja lärandet och motivation hos barn. Och med rösten och kroppen kan du faktiskt koppla på dessa system, tex, kan du med rösten väcka nyfikenhet, och därmed koppla på söksystemet, genom en glad röst och en glad kropp uttrycker du glädje och kopplar på lustsystemet, och genom att prata lugnt och stadigt, och stå stadigt kan du skapa trygghet i undervisningssituationen och möjliggöra för omsorg. Allt detta är viktig för att skapa goda förutsättningar för lärande, för att bygga relationer och för att kunna främja en kunskaps men också språkutveckling. Vi vet att också att känslor gör det lättare för oss att minnas, att komma ihåg.
Lärare använder rösten hela dagarna och många lider också av slitaget det innebär. Med dessa fyra övningar kan du få en starkare röst som hjälper dig i undervisningen, och samtidigt förebygga skador på stämbanden
Sjung en sång varje dag men den ska helst vara mjuk så att vi inte behöver ta i för mycket.
Sång har en avslappnande effekt som gör oss lugnare. Dessutom är det ett enkelt sätt att använda hela sitt tonregister. En annan fördel är att sången ofta leder till ett andningsmönster som minskar stress, med lite kortare inandning följt av en längre utandning.
Ljuda genom ett sugrör i ett glas vatten. Fungerar som skonsam träning för stämbanden och blir som massage för struphuvudet. Håll ner sugröret ungefär en centimeter under vattenytan och ljuda på ”o” i ett behagligt tonläge genom sugröret. Upprepa tio gånger. Görs med fördel om rösten känns sliten och ansträngd.
Djupandningsövning som motverkar stress och nervositet. Ta ett djupt andetag genom näsan och föreställ dig lungorna som en ballong, där all luft ska släppas ut i långsam takt, samtidigt som du ljudar på ”sch”. Vänta några sekunder innan du andas in på nytt. Upprepa tio gånger.
Fundera även hur du står, sitter och går.
Hur står du? Hur går du? Hur sitter du? Är hakan framskjuten eller inte. Är nacken lång och rak? Var placerar du axlarna- är de uppdragna, framskjutna eller sänkta. ÄR ryggen rak eller kutig. Hur påverkas din andning och din röst av din hållning – ställ dig med sämsta hållningen – kuta med ryggen, skjut fram hakan, uppåt, för dina axlar fram och uppåt. Säg Hej allesammans jag heter och känn efter hur det känns i kroppen när du andas, hur låter rösten. Vilket intryck förmedlar den? Sträck dig sedan, gör halsen lång, låt nacken bli lång hakan lätt indragen. Öppna upp bröstet för axlarna neråt bakåt, och säg samma sak Hej allesammans jag heter – registrera skillnaden - upprepa fem gånger.
