And in the sixth month the angel Gabriel was sent from God unto a city of Galilee, named Nazareth, To a virgin espoused to a man whose name was Joseph, of the house of David; and the virgin's name was Mary. And the angel came in unto her, and said, Hail, thou that art highly favoured, the Lord is with thee: blessed art thou among women. And when she saw him, she was troubled at his saying, and cast in her mind what manner of salutation this should be. And the angel said unto her, Fear not, Mary: for thou hast found favour with God. And, behold, thou shalt conceive in thy womb, and bring forth a son, and shalt call his name JESUS. He shall be great, and shall be called the Son of the Highest: and the Lord God shall give unto him the throne of his father David: And he shall reign over the house of Jacob for ever; and of his kingdom there shall be no end. LUKE 1:26-33

1. Evangeliet om
Marias födelse
KAPITEL 1
1 Den välsignade och alltid ärorika Jungfru Maria, uppkom
från Davids kungliga ras och familj, föddes i staden
Nasaret och utbildades i Jerusalem, i Herrens tempel.
2 Hennes far hette Joakim och hennes mor hette Anna.
Hennes fars familj var från Galileen och staden Nasaret.
Hennes mammas familj var från Betlehem.
3 Deras liv var enkelt och rättvist i Herrens ögon, fromma
och felfria inför människorna. Ty de delade upp allt sitt
material i tre delar:
4 En av dem ägnade de åt templet och templets tjänstemän;
en annan delade de ut bland främlingar och personer i
fattiga förhållanden; och den tredje reserverade de åt sig
själva och sin egen familjs användning.
5 På detta sätt levde de i omkring tjugo år kyskt, till förmån
för Gud och människors aktning, utan några barn.
6 Men de lovade att om Gud skulle gynna dem med någon
fråga, skulle de ägna det åt Herrens tjänst; därför gick de
vid varje högtid under året till Herrens tempel.
7 Och det hände sig, när invigningsfesten närmade sig, att
Joakim och några andra ur sin stam drog upp till Jerusalem,
och vid den tiden var Issaskar överstepräst.
8 När han såg Joakim och de andra av sina grannar komma
med sitt offer, föraktade han både honom och hans offer
och frågade honom:
9 Varför skulle han, som inte hade några barn, förmodas att
dyka upp bland dem som hade? Lägger till att hans offer
aldrig kunde vara godtagbara för Gud, som av honom
bedömdes som ovärdig att skaffa barn; då Skriften säger:
Förbannad är var och en som inte föder en man i Israel.
10 Han sade vidare, att han först borde bli fri från den
förbannelsen genom att få något problem, och sedan
komma med sina offer till Guds närvaro.
11 Men Joakim blev mycket förvirrad över denna smäleks
skam och drog sig tillbaka till herdarna, som var med
boskapen i deras betesmarker.
12 Ty han var inte benägen att återvända hem, för att inte
hans grannar, som var närvarande och hörde allt detta från
översteprästen, offentligt skulle förebrå honom på samma
sätt.
KAPITEL 2
1 Men när han hade varit där en tid, en viss dag då han var
ensam, stod Herrens ängel bredvid honom med ett
underbart ljus.
2 Till vilken ängeln som hade uppenbarat sig för honom,
som var bekymrad över tillsynen, sade:
3Var inte rädd, Joakim, och oroas inte vid min åsyn, ty jag
är en Herrens ängel som har sänts av honom till dig, för att
jag skulle kunna meddela dig, att dina böner blir hörda och
att dina allmosor har stigit upp i Guds ögon. .
4 Ty han har förvisso sett din skam och hört dig
orättfärdigt smädas för att du inte har fött barn; ty Gud är
syndens hämnare och inte naturens;
5 Och så när han tillsluter någon människas livmoder, gör
han det av denna anledning, för att han på ett mer underbart
sätt kan öppna det igen, och det som föds verkar inte vara
en produkt av lust, utan Guds gåva .
6 Ty ditt folks första moder Sara, var hon inte ofruktbar ens
förrän i sitt åttonde år, och likväl födde Isak i slutet av sin
ålderdom Isak, i vilken löftet blev till välsignelse för alla
folk.
7 Också Rakel, som var så välbehag hos Gud och älskad så
mycket av den helige Jakob, förblev ofruktsam länge, men
sedan var Josefs mor, som inte bara var landshövding i
Egypten, utan räddade många folk från att gå under med
hunger.
8 Vem av domarna var tapperare än Simson, eller heligare
än Samuel? Och ändå var båda deras mödrar ofruktbara.
9 Men om förnuftet inte vill övertyga er om sanningen i
mina ord, att det förekommer ofta föreställningar under
långa år, och att de som var ofruktbara har fört fram till sin
stora förvåning; därför skall Anna, din hustru, ge dig en
dotter, och du skall ge henne namnet Maria;
10 Hon skall, enligt ditt löfte, vara hängiven åt Herren från
sin barndom och fyllas av den Helige Ande från sin moders
liv.
11 Hon skall varken äta eller dricka något som är orent,
och hennes rörelse skall inte vara utanför folket, utan i
Herrens tempel; så att hon inte får falla under något förtal
eller misstanke om vad som är dåligt.
12 Så under sina år, liksom hon på ett mirakulöst sätt
kommer att födas av en som var ofruktbar, så skall hon,
medan hon ännu är jungfru, på ett sätt utan motstycke, föda
den Högste Guds Son, som skall , bli kallad Jesus och,
enligt betydelsen av hans namn, vara alla folks frälsare.
13 Och detta skall vara ett tecken för dig på det som jag
förkunnar, nämligen att när du kommer till Jerusalems
gyllene port, skall du där möta din hustru Anna, som är
mycket bekymrad över att du inte återvände så fort, hon
ska glädja sig att träffa dig
14 När ängeln hade sagt detta gick han ifrån honom.
KAPITEL 3
1 Därefter visade sig ängeln för sin hustru Anna och sade:
Frukta inte, och tro inte att det du ser är en ande.
2 Ty jag är den ängeln som har offrat era böner och
allmosor inför Gud och nu är sänd till er, för att jag kan
meddela er att en dotter skall födas åt er, som skall heta
Maria och bli välsignad ovanför alla kvinnor.
3 Hon skall, omedelbart efter sin födelse, vara full av
Herrens nåd, och hon skall under de tre åren hon avvänjs i
sin faders hus, och därefter, hängiven åt Herrens tjänst, inte
avvika från templet, tills hon kommer till år av diskretion.
4 Med ett ord, hon skall där tjäna Herren natt och dag i
fasta och bön, avhålla sig från allt orent och aldrig känna
någon människa;
5 Men eftersom den är ett enastående exempel utan någon
förorening eller förorening, och en jungfru som inte känner
någon människa, ska hon föda en son, och en piga ska föda
Herren, som både genom hans nåd och namn och gärningar
ska vara Frälsaren av världen.
6 Stå därför upp och gå upp till Jerusalem, och när du
kommer till den som kallas den gyllene porten, eftersom
den är förgylld med guld, som ett tecken på vad jag har

2. sagt dig, ska du träffa din man, för vars säkerhet du har
varit så orolig.
7 När ni därför finner att dessa saker är fullbordade, så tro
att allt det andra som jag har sagt er, utan tvekan också
kommer att fullbordas.
8 Enligt ängelns befallning lämnade de båda de platser där
de befann sig, och när de kom till den plats som angivits i
ängelns förutsägelse, mötte de varandra.
9 Sedan gläddes de åt varandras syn och var helt nöjda med
löftet om ett barn, och tackade Herren, som upphöjer de
ödmjuka.
10 Efter att ha prisat Herren återvände de hem och levde i
en glad och säker förväntan på Guds löfte.
11 Då blev Anna havande och födde en dotter, och enligt
ängelns befallning gav föräldrarna henne namnet Maria.
KAPITEL 4
1 Och när tre år hade gått, och tiden för hennes avvänjning
var fullbordad, förde de jungfrun till Herrens tempel med
offer.
2 Och det fanns omkring templet, enligt de femton
psalmerna med grader, femton trappor att gå upp.
3 Ty då templet byggdes på ett berg, kunde
brännoffersaltaret, som låg utanför, inte komma nära annat
än via trappor;
4 Den välsignade jungfruns och spädbarnet Marias
föräldrar satte henne på en av dessa trappor;
5Men medan de tog av sig sina kläder, som de hade rest i,
och efter sedvana klädde de på sig några som var mer
prydliga och rena,
6 Under tiden gick Herrens jungfru på ett sådant sätt upp
för alla trappor efter varandra, utan hjälp av någon att leda
eller lyfta henne, att någon därifrån skulle ha bedömt att
hon var fullkomlig ålder.
7 Sålunda utförde Herren, i sin jungfrus barndom, detta
utomordentliga verk och bevisade genom detta mirakel hur
stor hon var att vara här efter.
8 Men efter att föräldrarna offrat sitt offer, enligt lagens sed,
och fullkomnade sitt löfte, lämnade de jungfrun
tillsammans med andra jungfrur i templets lägenheter, som
skulle uppfostras där, och de återvände hem.
KAPITEL 5
1 Men Herrens jungfru, när hon gick framåt i fruktan,
ökade också i fullkomlighet, och enligt psalmistens ord
övergav hennes far och mor henne, men Herren tog hand
om henne.
2 Ty hon hade varje dag änglars samtal och fick varje dag
besök av Gud, som bevarade henne från allt ont och lät
henne överflöda av allt gott;
3 Så att när hon slutligen kom till sitt fjortonde år, eftersom
den ogudaktiga inte kunde anföra henne något som var värt
tillrättavisning, så beundrade alla goda människor som var
bekanta med henne hennes liv och samtal.
4 Vid den tiden gjorde översteprästen en allmän ordning.
Att alla de jungfrur, som hade offentlig bosättning i templet
och kommit till denna ålder, skulle återvända hem och,
eftersom de nu hade en vederbörlig mognad, skulle, enligt
sedvan i sitt land, sträva efter att gifta sig.
5 På vilken befallning, fastän alla de andra jungfrorna
beredvilligt lydde, svarade Maria, Herrens jungfru, ensam,
att hon inte kunde följa det.
6 Tilldela dessa skäl, att både hon och hennes föräldrar
hade ägnat henne åt Herrens tjänst; och dessutom att hon
hade lovat oskuld åt Herren, vilket löfte hon var besluten
att aldrig bryta igenom genom att ligga med en man.
7 Översteprästen hamnade därigenom i svårigheter,
8 Eftersom han inte vågade å ena sidan upplösa löftet och
inte lyda Skriften, som säger: Löft och betala,
9 Inte å andra sidan införa en sed, som folket var
främmande för, befallde,
10 att vid den annalkande högtiden skulle alla huvudmän,
både i Jerusalem och de närliggande platserna, träffas, för
att han skulle få deras råd, hur han bäst skulle gå till väga i
ett så svårt fall.
11 När de möttes i enlighet med detta, kom de enhälligt
överens om att söka Herren och be honom om råd i denna
fråga.
12 Och när de alla var sysselsatta med bön, gick
översteprästen, på vanligt sätt, för att rådfråga Gud.
13 Och genast kom en röst från arken och nådastolen, som
alla närvarande hörde, att det måste tillfrågas eller
uppsökas genom en profetia av Jesaja, till vilken jungfrun
skulle ges och trolovas;
14 Ty Jesaja säger: Det skall komma en stav ur Isais stjälk,
och en blomma skall springa ur dess rot,
15 Och Herrens Ande skall vila över honom, vishetens och
förståndets Ande, rådens och kraftens Ande, Kunskapens
och fromhetens Ande och Herrens fruktans Ande skall fylla
honom.
16 Sedan förordnade han, enligt denna profetia, att alla
män i Davids hus och familj, som var gifta och inte gifta,
skulle föra sina flera stavar till altaret,
17 Och ur varje persons stav efter det att den förts, skulle
en blomma knoppa ut, och på toppen av den skulle Herrens
Ande sitta i utseendet av en duva, han skulle vara den man
till vilken jungfrun skulle ges. och lita på.
KAPITEL 6
1Bland de övriga fanns en man vid namn Josef, av Davids
hus och släkt, och en person som var mycket långt
framskriden i åren, som drog tillbaka sin stav, när var och
en förutom framställde sin.
2 Så att när ingenting tycktes angenämt för den himmelska
rösten, ansåg översteprästen att det var rätt att rådfråga Gud
igen,
3 Som svarade att den som jungfrun var att lita på var den
ende av dem som förts samman, som inte hade fört sin stav.
4 Josef blev därför förrådd.
5 Ty när han kom med sin stav, och en duva som kom från
himlen slog sig upp på toppen av den, såg var och en
tydligt att jungfrun skulle trolovas med honom.
6 Följaktligen, när de vanliga förlovningsceremonierna var
över, återvände han till sin egen stad Betlehem för att ställa
i ordning sitt hus och göra det nödvändiga för äktenskapet.
7 Men Herrens jungfru Maria återvände till sina föräldrars
hus i Galileen tillsammans med sju andra jämnåriga
jungfrur, som hade blivit avvänjda vid samma tidpunkt och
som hade blivit utsedda att ta hand om henne av prästen.

3. KAPITEL 7
1 Nu vid denna tidpunkt av hennes första ankomst till
Galileen, sändes ängeln Gabriel till henne från Gud för att
förkunna för henne vår Frälsares befruktning och hur och
hur hon blev gravid med honom.
2 När han gick in i henne, fyllde han kammaren där hon var
med ett underbart ljus och hälsade henne på ett högst
hövligt sätt och sade:
3 Hej Maria! Herrens jungfru mest acceptabel! O Jungfru
full av nåd! Herren är med dig, du är välsignad över alla
kvinnor, du är välsignad över alla män, det. har fötts hittills.
4 Men jungfrun, som tidigare hade varit väl förtrogen med
änglars ansikten, och för vilken sådant ljus från himlen inte
var ovanligt,
5 Var varken förskräckt över ängelns syn eller förvånad
över ljusets storhet, utan bara bekymrad över ängelns ord:
6 Och började fundera på vad en så extraordinär hälsning
skulle betyda, vad den förebådade eller vilken typ av mål
den skulle ha.
7 På denna tanke svarar ängeln, gudomligt inspirerad;
8 Frukta inte, Maria, som om jag hade tänkt något som inte
överensstämmer med din kyskhet i denna hälsning:
9 Ty du har funnit nåd hos Herren, eftersom du har valt
jungfruligheten till ditt val.
10 Därför skall du, medan du är jungfru, bli havande utan
synd och föda en son.
11 Han skall vara stor, ty han skall regera från hav till hav
och från floderna till jordens ändar.
12 Och han skall kallas den Högstes Son; ty den som är
född i ett eländigt tillstånd på jorden regerar i en upphöjd i
himlen.
13 Och Herren skall ge honom hans fader Davids tron, och
han skall regera över Jakobs hus för evigt, och på hans rike
skall det inte vara någon ände.
14 Ty han är Konungarnas Kung och Herrarnas Herre, och
hans tron ​ ​ är för evigt och alltid.
15 På detta tal av ängeln svarade Jungfrun inte som om hon
vore otrogen, utan villig att veta hur det gick till.
16 Hon sade: Hur kan det vara? För att se, enligt mitt löfte,
har jag aldrig känt någon man, hur kan jag föda ett barn
utan tillsats av en mans säd?
17 På detta svarade ängeln och sade: "Tänk inte på, Maria,
att du skall bli gravid på det vanliga sättet."
18 Ty utan att ligga med en man, medan du är jungfru,
skall du bli havande; medan du är jungfru, ska du föda; och
medan en jungfru ska ge sug.
19 Ty den Helige Ande skall komma över dig, och den
Högstes kraft skall överskugga dig, utan någon av lustens
hetta.
20 Så det som skall födas av dig skall endast vara heligt,
vare. därför att endast den är avlad utan synd, och när den
föds, skall den kallas Guds Son.
21 Då sträckte Maria ut sina händer och lyfte sina ögon
mot himlen och sade: »Se, Herrens tjänarinna! Låt det ske
för mig enligt ditt ord.
KAPITEL 8
1 Josef gick därför från Judeen till Galileen i avsikt att gifta
sig med jungfrun som var trolovad med honom.
2 Ty det var nu nästan tre månader sedan hon var trolovad
med honom.
3 Till slut visade det sig tydligt att hon var med barn, och
det kunde inte döljas för Josef:
4 För att gå till jungfrun på ett fritt sätt, som en äktenskap,
och talade bekant med henne, uppfattade han att hon var
med barn.
5 Och därpå började det bli oroligt och tveksamt, utan att
veta vilken väg det var bäst att ta;
6 Eftersom han var en rättvis man, var han inte villig att
avslöja henne eller förtala henne genom misstanken om att
vara en hora, eftersom han var en from man.
7 Han hade därför för avsikt att göra slut på deras
överenskommelse, och som enskilt att skilja bort henne.
8 Men medan han begrundade detta, se, då visade sig
Herrens ängel för honom i sömnen och sade, Josef, Davids
son, frukta inte;
9 Var inte villig att hysa någon som helst misstanke om att
Jungfrun är skyldig till otukt, eller att tycka något fel om
henne, och var inte rädd för att ta henne till hustru;
10 Ty det som har fötts i henne och som nu plågar ditt
sinne, är inte en människas verk, utan den Helige Anden.
11 Ty av alla kvinnor är hon den enda jungfrun som skall
föda Guds Son, och du skall kalla honom Jesus, det vill
säga Frälsare, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder.
12 Därefter gifte Josef sig, enligt ängelns befallning, med
jungfrun och kände henne inte, utan höll henne i kyskhet.
13 Och nu närmade sig den nionde månaden från hennes
befruktning, då Josef tog sin hustru och vad som var
nödvändigt till Betlehem, staden varifrån han kom.
14 Och det hände sig, medan de voro där, att dagarna för
hennes födelse hade fullgjorts.
15 Och hon födde sin förstfödde son, såsom de heliga
evangelisterna har lärt, ja, vår Herre Jesus Kristus, som
tillsammans med Fadern, Sonen och den Helige Ande lever
och regerar till eviga tider.