SlideShare a Scribd company logo
1 of 35
Ellära del 1
Atomen och ellärans grunder
Det finns två sort av elektricitet .
Statisk elektricitet och elektrisk ström
Atomen
För att förstå elektriska fenomen
behöver vi veta vad en atom består av.
• En atom består av en
kärna och runt den rör sig
elektroner.
Kraften som håller kvar
elektronerna kallas
elektrisk laddning.
Elektronerna är negativt
laddade och kärnan är
positivt laddad.
Lika laddningar stöter
bort varandra
• Olika laddningar dras
till varandra.
Repellera eller attraherea
Olika laddningar dras mot
varandra ( attraherar)
Lika laddningar stöter bort
varandra (repellerar)
-
-
-
- -
-
+ +
+ +
- -
-
-
-
- -
-
-
-
- -
-
-
-
- -
-
-
-
• Elektroner kan sitta olika hårt i olika
ämnen.
Om man gnider två saker mot
varandra kan elektroner hoppa
över från den ena saken till den
andra.
Den som får för många
elektroner blir negativt laddad och
den med för få positivt laddad.
Detta kallas
statisk elektricitet. Det är samma
sak när det sprakar när man tar av
sig tex. en tröja.
Gnistorna beror på elektroner
som hoppar över mellan de olika
materialen.
Åska
• Åskblixtar beror på statisk elektricitet.
Elektriska laddningar
i ett åskmoln uppkommer när kraftiga
vindar genom gnidning påverkar
molnen. Det vi ser som
åskblixtar är elektroner som går
mellan molnen och marken för att
jämna ut skillnaden i elektrisk
laddning.
Åskblixten tar alltid kortaste vägen.
Du är
oskyddad mitt på ett fält men skyddad
i en bil. Ofta
finns det åskledare på höga
byggnader som kyrktorn.
frågor om elektricitet
1. När du drar av dig en tröja kan det hända
att det sprakar lite. Ibland kan du till och
med se gnistor. Vad kan det beror på?
2.Vi kan se kraftiga blixtar när åskan går.
Hur tror du att sådana blixtar uppkommer?
3. Hur olika laddningar påverkar varandra?
4. Vad är gnidningselektricitet?
Strömkälla
• En elektrisk ström är elektroner som
vandrar för att utjämna en
laddningsskillnad.
Vill man ha en långvarig ström behövs ett
batteri
I ett batteri är det kemiska reaktioner
som skapar en laddningsskillnad.
Vid minuspolen är det överskott
på elektroner och vid pluspolen är det ett
underskott på elektroner
När man kopplar en ledning mellan
de båda polerna rör sig elektronerna från
minus till plus
Det måste vara en sluten krets för att
tex få en lampa att lysa med hjälp av ett
batteri
Ström
• Det finns två vanliga mått för
elektricitet och det är ström och
spänning
Strömmen = hur många elektroner
som passerar per sekund.
Enhet för ström
är ampere, A
Enheten för ström är uppkallad
efter Andre Marie Ampère (1775 –
1836) som var forskare och lärare
Spänning
• Spänning är det om driver
elektronerna i ledningen
Enheten för
spänning är volt, V Spänningen
bestämmer hur stor strömmen kan
bli
Materialet har också en viktig
betydelse.
Alessandro Volta (1745 – 1827)
uppfann det första elektriska batteriet
och därför är enheten för spänning
volt
Likström
• Det runda batteriet i en ficklampa har en
spänning på ca 1,5 volt, vilket beroende
på lampan ger en strömstyrka på ca 100
milliampere mA.
Strömmen från batteriet går hela tiden i
samma riktning.
Den kallas likström och för den
använder man beteckningen DC (direct
current).
växelström
• Den ström man får ur ett vägguttag är en
växelström, AC (alternating current).
Växelströmmens frekvens är 50 Hz, vilket
innebär att strömmen byter riktning 100
gånger per sekund.
GLÖDLAMPA
Strömmen går genom glödtråden som blir
varm och börjar glöda. I glasbehållaren
har man tagit bort syret , annars skulle
tråden brinna av. Volframlampa.
Elektriska ledare
• Elektrisk ledare är material som leder elektrisk
ström, t.ex. metaller är bra ledare
Isolator är ett ämne som inte leder elektrisk
ström, t.ex. plast, gummi och porslin
Halvledare är material som
leder ström lite grann.
Dessa material är mycket viktiga i
tillverkningen av elektriska komponenter som
finns i t.ex. datorer, miniräknare och
mobiltelefoner
Om du ska leda ström från A till
B så vilken leder bättre ?
A B
BA Guld
Lång smal järntråd eller..
Bred , kort guldledare?
Här gick det
lätt
Resistans - Motstånd
• Resistans är ett mått på hur mycket strömmen i
en ledare bromsas
Resistans mäts i enheten Ohm Ω
Resistansens storlek beror på vad ledaren är
gjord av och hur den ser ut (tjocklek och längd).
Olika metaller är olika bra på att leda strömmen,
koppar och silver är bra ledare = har låg
resistans
Hög resistans utnyttjas i en glödlampa, tunn
glödtråd som blir varm och börjar glöda då det
går ström igenom
Resistansen (motståndet)
beror på 3 saker
• Materialet Bra ledare = liten resistans
• Längden Kort ledare = liten resistans
• Tjockleken Tjock ledare = liten resistans
Räkna med resistans – Ohms lag
• Tyske fysikern Georg Ohm (1798-1854)
upptäckte att det finns ett samband mellan
spänning (U), resistans (R) och ström (I)
Enhet för resistans är Ohm Ω
Ohms lag: R = U/I , U = R .I och I = U/R
Dessa tre
samband uttrycker samma sak
Ex. 1 med Ohms lag
• Hur stor spänning behövs för att ge en
ström på 0,25 A genom en lampa med
resistansen 960 Ω?
R= 960 Ω I= 0,25 A U= R.I
Svar: spänningen genom lampan måste
vara 240 V.
Ex. 2 med Ohms lag
• Hur stor blir strömmen genom ett
motstånd på 100 Ω som kopplas till ett 1,5
V-batteri?
R= 100 Ω U= 1,5 V I= U/R
Svar: Strömmen genom motståndet
blir 15 mA.
Ex. 3 med Ohms lag
Hur stor är resistansen i en krets där
strömmen är 1,2 A och spänningen 24 V?
I= 1,2A U= 24 V R=U/I
Svar: Resistansen i kretsen är 20 Ω.
Kopplingsscheman - Symboler
KOPPLINGS-SCHEMA
Strömkrets sluten , strömmen
ritas alltid från plus till minus
Öppen krets - lampan lyser ej
Batteri
Symbol Plus är den långa.
Lampa
Symbol
Symbol
Strömbrytare
Seriekoppling
• Lamporna sitter på rad, samma ström går
genom alla lamporna
Går en lampa sönder bryts kretsen
och båda lamporna slocknar
Lamporna delar på
spänningen så de kommer att lysa
svagare än om bara en av lamporna var
kopplad till samma batteri Lamporna i en
julgransbelysning är oftast seriekopplade
SERIEKOPPLING
Lampor
Lamporna lyser svagare
Om en lampa går sönder
slocknar övriga. ( ex
julgran)
Batterier
En lampa lyser stakare
Du får högre spänning.
Ex. 1,5 V + 1,5 V = 3 V
Lampan lyser mer.
Genom att koppla batterier i serie
kan man påverka lampors
ljusstyrka. Då två batterier
seriekopplas, observerar man, att
de tillsammans får en lampa att
lysa starkare än vad ett enda batteri
gör. Ju större spänningen är, desto
större är lampans belysningseffekt.
• Ju flera lampor det finns
i en seriekoppling ,desto
lägre spänning får varje
lampa
Parallellkoppling
• Lamporna är parallellkopplade
så att strömmen kan ta olika vägar
Går en lampa sönder
kommer den andra fortsätta lysa med
samma styrka Lamporna delar på
strömmen men spänningen genom
vardera lampa kommer att vara lika stor
som om bara en lampa var koppla till
samma batteri Lamporna och vägguttagen
i ett hem är parallell- kopplade
I parallellkopplade lampor lyser starkare
än serie kopplade
Då man kopplar två lampor parallellt
till ett batteri, observerar man, att de
var för sig lyser lika starkt som då bara
en lampa är kopplad till batteriet.
Batteriet ger då ut en dubbelt så stark
ström. Två parallellkopplade lampor
ger effektivare belysning än en enda
lampa.
PARALLELLKOPPLING
Lampor
Om en lampa går sönder
fortsätter övriga att lysa.
Batterier
Lampan lyser inte mer ,
men längre.
• Rita ett kopplingsschema för två lampor,
en strömbrytare och ett batteri så, att den
ena lampan hela tiden lyser men den
andra bara då strömbrytaren är på.
Kortslutning
• I en elektrisk krets där
det inte finns någon
resistans säger man
att det är kortslutning
Bild 1: Sluten krets,
lampan lyser eftersom
strömmen går genom
lampan
• Bild 2: Kretsen är
kortsluten, strömmen
tar enklaste vägen
förbi lampan.
Lampan lyser inte och
batteriet tar snabbt
slut
Kortslutning kan
orsaka brandfara då
ledningarna kan bli
mycket varma
Ellära del 1            vt 15

More Related Content

What's hot

Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1Lillfarfar
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15gulzay
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2gulzay
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg
 
Atomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetNOHasse
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemiannmari
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg
 
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]gulzay
 

What's hot (20)

Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Atomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 1
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: Värme
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
 
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]
 

Viewers also liked (20)

Ellara och magnetism_ver2
Ellara och magnetism_ver2Ellara och magnetism_ver2
Ellara och magnetism_ver2
 
Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
 
Ellära 1 sarbast wali .
Ellära 1 sarbast wali .Ellära 1 sarbast wali .
Ellära 1 sarbast wali .
 
GOTW#11 Tornado & Tromb
GOTW#11 Tornado & TrombGOTW#11 Tornado & Tromb
GOTW#11 Tornado & Tromb
 
PO-dag om Lgr 11, Big 5 och bedömning
PO-dag om Lgr  11, Big 5 och bedömningPO-dag om Lgr  11, Big 5 och bedömning
PO-dag om Lgr 11, Big 5 och bedömning
 
Friday notes dgpedited
Friday notes dgpeditedFriday notes dgpedited
Friday notes dgpedited
 
Veckobrev v38
Veckobrev v38Veckobrev v38
Veckobrev v38
 
Lpp åk 7
Lpp åk 7Lpp åk 7
Lpp åk 7
 
Lpp=lokal pedagogisk planering
Lpp=lokal pedagogisk planeringLpp=lokal pedagogisk planering
Lpp=lokal pedagogisk planering
 
Skolappar SETT Camilla Askebäck Diaz
Skolappar SETT Camilla Askebäck DiazSkolappar SETT Camilla Askebäck Diaz
Skolappar SETT Camilla Askebäck Diaz
 
Vår vision
Vår visionVår vision
Vår vision
 
11. kärnfysik
11. kärnfysik11. kärnfysik
11. kärnfysik
 
Fy 3 ljud, del 1
Fy 3 ljud, del 1Fy 3 ljud, del 1
Fy 3 ljud, del 1
 
Self-Determination Theory and Person-centred care (PCC)
Self-Determination Theory and Person-centred care (PCC)Self-Determination Theory and Person-centred care (PCC)
Self-Determination Theory and Person-centred care (PCC)
 
Ma år 7 kap.1 tal
Ma år 7 kap.1 talMa år 7 kap.1 tal
Ma år 7 kap.1 tal
 
Atomfysik
AtomfysikAtomfysik
Atomfysik
 
No åk4-värme-vt13-blogg
No åk4-värme-vt13-bloggNo åk4-värme-vt13-blogg
No åk4-värme-vt13-blogg
 
Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017
Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017
Utvecklingssamtal åk 5 vt 2017
 
Lokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planeringLokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering
 
Arbetsgång pedagogisk planering
Arbetsgång pedagogisk planeringArbetsgång pedagogisk planering
Arbetsgång pedagogisk planering
 

Similar to Ellära del 1 vt 15

Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg
 
Atom och molekylorbitaler med bindning
Atom och molekylorbitaler med bindningAtom och molekylorbitaler med bindning
Atom och molekylorbitaler med bindningNimmermark Anders
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlgulzay12
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällorgulzay
 

Similar to Ellära del 1 vt 15 (9)

Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
lektion
lektionlektion
lektion
 
Elektricitet och magnetism LPP
Elektricitet och magnetism LPPElektricitet och magnetism LPP
Elektricitet och magnetism LPP
 
Atom och molekylorbitaler med bindning
Atom och molekylorbitaler med bindningAtom och molekylorbitaler med bindning
Atom och molekylorbitaler med bindning
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
 

More from gulzay

Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotengulzay
 
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015gulzay
 
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppargulzay
 
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhetgulzay
 
Procenträkning
ProcenträkningProcenträkning
Procenträkninggulzay
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlgulzay
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlgulzay
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och basergulzay
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och basergulzay
 
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materiagulzay
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bgulzay
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktiongulzay
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bgulzay
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energigulzay
 
Kolförening
KolföreningKolförening
Kolföreninggulzay
 
Förkortning och förlängning
Förkortning och förlängningFörkortning och förlängning
Förkortning och förlängninggulzay
 
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskalagulzay
 
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskalagulzay
 
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13gulzay
 
Miljö kemi rätta
Miljö kemi rättaMiljö kemi rätta
Miljö kemi rättagulzay
 

More from gulzay (20)

Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratroten
 
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015
 
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppar
 
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhet
 
Procenträkning
ProcenträkningProcenträkning
Procenträkning
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
 
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materia
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energi
 
Kolförening
KolföreningKolförening
Kolförening
 
Förkortning och förlängning
Förkortning och förlängningFörkortning och förlängning
Förkortning och förlängning
 
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskala
 
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskala
 
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
 
Miljö kemi rätta
Miljö kemi rättaMiljö kemi rätta
Miljö kemi rätta
 

Ellära del 1 vt 15

  • 1. Ellära del 1 Atomen och ellärans grunder Det finns två sort av elektricitet . Statisk elektricitet och elektrisk ström
  • 2. Atomen För att förstå elektriska fenomen behöver vi veta vad en atom består av.
  • 3. • En atom består av en kärna och runt den rör sig elektroner. Kraften som håller kvar elektronerna kallas elektrisk laddning. Elektronerna är negativt laddade och kärnan är positivt laddad. Lika laddningar stöter bort varandra • Olika laddningar dras till varandra.
  • 4. Repellera eller attraherea Olika laddningar dras mot varandra ( attraherar) Lika laddningar stöter bort varandra (repellerar) - - - - - - + + + + - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
  • 5. • Elektroner kan sitta olika hårt i olika ämnen. Om man gnider två saker mot varandra kan elektroner hoppa över från den ena saken till den andra. Den som får för många elektroner blir negativt laddad och den med för få positivt laddad. Detta kallas statisk elektricitet. Det är samma sak när det sprakar när man tar av sig tex. en tröja. Gnistorna beror på elektroner som hoppar över mellan de olika materialen.
  • 6. Åska • Åskblixtar beror på statisk elektricitet. Elektriska laddningar i ett åskmoln uppkommer när kraftiga vindar genom gnidning påverkar molnen. Det vi ser som åskblixtar är elektroner som går mellan molnen och marken för att jämna ut skillnaden i elektrisk laddning. Åskblixten tar alltid kortaste vägen. Du är oskyddad mitt på ett fält men skyddad i en bil. Ofta finns det åskledare på höga byggnader som kyrktorn.
  • 7. frågor om elektricitet 1. När du drar av dig en tröja kan det hända att det sprakar lite. Ibland kan du till och med se gnistor. Vad kan det beror på? 2.Vi kan se kraftiga blixtar när åskan går. Hur tror du att sådana blixtar uppkommer? 3. Hur olika laddningar påverkar varandra? 4. Vad är gnidningselektricitet?
  • 8. Strömkälla • En elektrisk ström är elektroner som vandrar för att utjämna en laddningsskillnad. Vill man ha en långvarig ström behövs ett batteri I ett batteri är det kemiska reaktioner som skapar en laddningsskillnad. Vid minuspolen är det överskott på elektroner och vid pluspolen är det ett underskott på elektroner När man kopplar en ledning mellan de båda polerna rör sig elektronerna från minus till plus Det måste vara en sluten krets för att tex få en lampa att lysa med hjälp av ett batteri
  • 9. Ström • Det finns två vanliga mått för elektricitet och det är ström och spänning Strömmen = hur många elektroner som passerar per sekund. Enhet för ström är ampere, A Enheten för ström är uppkallad efter Andre Marie Ampère (1775 – 1836) som var forskare och lärare
  • 10. Spänning • Spänning är det om driver elektronerna i ledningen Enheten för spänning är volt, V Spänningen bestämmer hur stor strömmen kan bli Materialet har också en viktig betydelse. Alessandro Volta (1745 – 1827) uppfann det första elektriska batteriet och därför är enheten för spänning volt
  • 11. Likström • Det runda batteriet i en ficklampa har en spänning på ca 1,5 volt, vilket beroende på lampan ger en strömstyrka på ca 100 milliampere mA. Strömmen från batteriet går hela tiden i samma riktning. Den kallas likström och för den använder man beteckningen DC (direct current).
  • 12. växelström • Den ström man får ur ett vägguttag är en växelström, AC (alternating current). Växelströmmens frekvens är 50 Hz, vilket innebär att strömmen byter riktning 100 gånger per sekund.
  • 13. GLÖDLAMPA Strömmen går genom glödtråden som blir varm och börjar glöda. I glasbehållaren har man tagit bort syret , annars skulle tråden brinna av. Volframlampa.
  • 14. Elektriska ledare • Elektrisk ledare är material som leder elektrisk ström, t.ex. metaller är bra ledare Isolator är ett ämne som inte leder elektrisk ström, t.ex. plast, gummi och porslin Halvledare är material som leder ström lite grann. Dessa material är mycket viktiga i tillverkningen av elektriska komponenter som finns i t.ex. datorer, miniräknare och mobiltelefoner
  • 15. Om du ska leda ström från A till B så vilken leder bättre ? A B BA Guld Lång smal järntråd eller.. Bred , kort guldledare? Här gick det lätt
  • 16. Resistans - Motstånd • Resistans är ett mått på hur mycket strömmen i en ledare bromsas Resistans mäts i enheten Ohm Ω Resistansens storlek beror på vad ledaren är gjord av och hur den ser ut (tjocklek och längd). Olika metaller är olika bra på att leda strömmen, koppar och silver är bra ledare = har låg resistans Hög resistans utnyttjas i en glödlampa, tunn glödtråd som blir varm och börjar glöda då det går ström igenom
  • 17. Resistansen (motståndet) beror på 3 saker • Materialet Bra ledare = liten resistans • Längden Kort ledare = liten resistans • Tjockleken Tjock ledare = liten resistans
  • 18. Räkna med resistans – Ohms lag • Tyske fysikern Georg Ohm (1798-1854) upptäckte att det finns ett samband mellan spänning (U), resistans (R) och ström (I) Enhet för resistans är Ohm Ω Ohms lag: R = U/I , U = R .I och I = U/R Dessa tre samband uttrycker samma sak
  • 19. Ex. 1 med Ohms lag • Hur stor spänning behövs för att ge en ström på 0,25 A genom en lampa med resistansen 960 Ω? R= 960 Ω I= 0,25 A U= R.I Svar: spänningen genom lampan måste vara 240 V.
  • 20. Ex. 2 med Ohms lag • Hur stor blir strömmen genom ett motstånd på 100 Ω som kopplas till ett 1,5 V-batteri? R= 100 Ω U= 1,5 V I= U/R Svar: Strömmen genom motståndet blir 15 mA.
  • 21. Ex. 3 med Ohms lag Hur stor är resistansen i en krets där strömmen är 1,2 A och spänningen 24 V? I= 1,2A U= 24 V R=U/I Svar: Resistansen i kretsen är 20 Ω.
  • 23. KOPPLINGS-SCHEMA Strömkrets sluten , strömmen ritas alltid från plus till minus Öppen krets - lampan lyser ej
  • 24.
  • 25. Batteri Symbol Plus är den långa. Lampa Symbol Symbol Strömbrytare
  • 26. Seriekoppling • Lamporna sitter på rad, samma ström går genom alla lamporna Går en lampa sönder bryts kretsen och båda lamporna slocknar Lamporna delar på spänningen så de kommer att lysa svagare än om bara en av lamporna var kopplad till samma batteri Lamporna i en julgransbelysning är oftast seriekopplade
  • 27. SERIEKOPPLING Lampor Lamporna lyser svagare Om en lampa går sönder slocknar övriga. ( ex julgran) Batterier En lampa lyser stakare Du får högre spänning. Ex. 1,5 V + 1,5 V = 3 V Lampan lyser mer. Genom att koppla batterier i serie kan man påverka lampors ljusstyrka. Då två batterier seriekopplas, observerar man, att de tillsammans får en lampa att lysa starkare än vad ett enda batteri gör. Ju större spänningen är, desto större är lampans belysningseffekt.
  • 28. • Ju flera lampor det finns i en seriekoppling ,desto lägre spänning får varje lampa
  • 29. Parallellkoppling • Lamporna är parallellkopplade så att strömmen kan ta olika vägar Går en lampa sönder kommer den andra fortsätta lysa med samma styrka Lamporna delar på strömmen men spänningen genom vardera lampa kommer att vara lika stor som om bara en lampa var koppla till samma batteri Lamporna och vägguttagen i ett hem är parallell- kopplade
  • 30. I parallellkopplade lampor lyser starkare än serie kopplade Då man kopplar två lampor parallellt till ett batteri, observerar man, att de var för sig lyser lika starkt som då bara en lampa är kopplad till batteriet. Batteriet ger då ut en dubbelt så stark ström. Två parallellkopplade lampor ger effektivare belysning än en enda lampa.
  • 31. PARALLELLKOPPLING Lampor Om en lampa går sönder fortsätter övriga att lysa. Batterier Lampan lyser inte mer , men längre.
  • 32. • Rita ett kopplingsschema för två lampor, en strömbrytare och ett batteri så, att den ena lampan hela tiden lyser men den andra bara då strömbrytaren är på.
  • 33. Kortslutning • I en elektrisk krets där det inte finns någon resistans säger man att det är kortslutning Bild 1: Sluten krets, lampan lyser eftersom strömmen går genom lampan
  • 34. • Bild 2: Kretsen är kortsluten, strömmen tar enklaste vägen förbi lampan. Lampan lyser inte och batteriet tar snabbt slut Kortslutning kan orsaka brandfara då ledningarna kan bli mycket varma