Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2

998 views

Published on

Kemi för årskurs 7-9. Presentation om atomer, joner och kemiska reaktioner.

Published in: Education
  • Be the first to comment

Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2

  1. 1. Kemi för årskurs 7-9 Atomer, joner och kemiska reaktioner del 2 Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • Joner • Salter
  3. 3. Joner Lena Koinberg
  4. 4. Joner • Joner är lika vanliga som atomer. • Joner är partiklar med elektrisk laddning. • En negativ jon bildas då en atom tar upp en elektron. Jonen har fler elektroner (-) än protoner (+) och är därför negativt laddad. • En positiv jon bildas då en atom lämnar ifrån sig en elektron. Jonen har fler protoner (+) än elektroner (-) och är därför positivt laddad.
  5. 5. Joner bildas Steg 1: 2 atomer Steg 2: En atom ger bort en elektron. Steg 3: Det bildas en positiv jon och en negativ jon.
  6. 6. Positiva joner • Atomer som har få elektroner i sitt yttersta elektronskal kan släppa dessa elekroner och få ädelgasstruktur. De blir då positiva joner. • Det är metallerna till vänster i det periodiska systemet som bildar positiva joner.
  7. 7. Negativa joner • Atomer som har många valenselektroner i sitt yttersta elektronskal kan ta upp elektroner och få ädelgasstruktur. De blir då negativa joner. • Det är icke-metallerna till höger i det periodiska systemet som bildar negativa joner.
  8. 8. Sammansatta joner • Det är inte bara atomer som kan släppa och ta upp elektroner. Det kan även molekyler göra. • En sammansatt jon är en molekyl som har släppt eller tagit upp en elektron. • Hydroxidjonen, OH- är en sammansatt jon. Den består av 1 syreatom och 1 väteatom som tillsammans har en extra elektron.
  9. 9. Jonbindning • En positiv jon kan tillsammans med en negativ jon bilda en jonförening. • 1 Natriumjon, Na+ och 1 klorjon, Cl- kan bilda jonföreningen NaCl. Den positiva Natriumjonen och den negativa klorjonen har olika laddning och dras till varandra. Natriumklorid är neutralt (oladdat). • Bindningen mellan en positiv jon och en negativ jon kallas för jonbindning. • Salter är fasta ämnen som hålls ihop av jonbindningar. • Jonbindningar är den starkaste kemiska bindning som man känner till. Därför är salter ofta hårda kristaller med mycket höga smältpunkter. • Natriumklorid är vanligt koksalt.
  10. 10. Natriumklorid • Natrium som avger en elektron blir en Natriumjon, Na+ • Klor som tar upp en elektron blir en Klorjon, Cl- • Den positiva Natriumjonen och den negativa klorjonen har olika laddning och dras till varandra. Tillsammans kan de bilda Natriumklorid. Natriumklorid är neutralt (oladdat). • En kristall av natriumklorid består av ett stort antal natriumjoner och klorjoner. De hålls ihop av jonbindningar.
  11. 11. Salter Lena Koinberg
  12. 12. Salter • Salter är jonföreningar. • Salter har starka jonbindningar. • Salter är en grupp ämnen som är uppbyggda av positiva och negativa joner. • Saltet är oladdat då det finns lika många plusladdningar som minusladdningar i ett salt.
  13. 13. Salter kan bildas på flera sätt • Vid neutralisation med en syra och bas så bildas det ett salt. • När metaller reagerar med syre bildas metalloxider. Många metalloxider är salter.
  14. 14. Exempel på salter • Natriumklorid (koksalt) Na+ + Cl- NaCl • Kaliumnitrat (salpeter) K+ + NO3 - KNO3 • Kalciumfosfat (gips) Ca2+ + SO4 2- CaSO4
  15. 15. Koksalt - natriumklorid • Koksalt som vi använder i maten har det kemiska namnet natriumklorid. • Saltet i havsvatten är också koksalt. • Vatten i kroppen innehåller lite koksalt. • Om man strör koksalt på en isig vält så smälter isen. Det beror på att en blandning av is och vatten har lägre fryspunkt än vanligt vatten.
  16. 16. Kalk - kalciumkarbonat • Kalk finns i många olika former. • Kalciumkarbonat finns i många bergarter. • Exempelvis på bergarter som innehåller kalciumkarbonat: – kalksten – krita – marmor
  17. 17. Gips - kalciumsulfat • Gips är ett gråvitt pulver. • Gips används inom sjukvården för att gipsa brutna ben och armar. • När man gipsar ett ben så dränks gasbindor in med gipssmet. Gasbindorna lindas runt benet. När gipsbindan torkar så blir den hård. Benet hålls då stilla tills benbrottet har läkt.
  18. 18. Vatten löser många salter • Många salter är lättlösliga i vatten. • Att salter är lösliga i vatten har stor betydelse för livet på jorden. • Många salter finns naturligt i vatten. Vatten kan lösa dessa salter och transportera de lösta salterna till växternas rötter.
  19. 19. Mineraler • Mineralerna som bygger upp jorden är salter. • Dessa salter är svårlösliga i vatten.
  20. 20. Elektrisk ledningsförmåga • Salt i fast form leder inte elektrisk ström. Det beror på att alla joner sitter fast i kristallen och inte kan flytta på sig. • En saltlösning består av salt som är löst i vatten. Jonerna kan då röra på sig. • Saltlösningar leder ström. • Batterier innehåller koncentrerad saltlösning som leder strömmen inuti batteriet mellan pluspolen och minuspolen.

×