SlideShare a Scribd company logo
1 of 38
Elektricitet 
Lektion 2
Mål med dagens lektion 
• Att veta vad som menas med elektrisk 
laddning 
• Känna till atomens olika delar 
• Förstå vad ström och spänning är för något 
• Känna till olika mätinstrument
El är en viktig del av vår 
vardag 
• Vilka apparater hemma hos dig går på el och 
vilka går inte på el? 
• En vardag utan el blir besvärlig
Varifrån kommer elen? 
• Batterier  tar slut snabbt 
• Generatorer måste omvandlas i transformatorer 
• Vad är grön el? 
• Är grön el bättre? Varför? 
• - el som producerats av förnybara energikällor ex 
biobränsle, sol-, vind-, eller vattenkraft
Elektriska laddningar 
• För att förstå elektriska fenomen så måste vi 
titta på materiens partiklar. 
Atomer är uppbyggda av mindre 
subatomära partiklar. 
Atomkärna: 
Protoner- Positivt laddad partikel 
Neutroner- oladdad partikel 
Elektronhölje/”skal”: 
Elektroner- Negativt laddad partikel
Atomer 
• I sitt normala tillstånd så är atomen oladdad-> 
lika många protoner (+) som elektroner (-): 
NEUTRAL 
11 
+ 
• Atomkärnan kan man inte 
Natriumatom, Na 
Protoner: 11+ 
Elektroner: 11- 
Laddning: ´0 
påverka men elektronerna 
kan flyttas bort från atomen 
eller till och med läggas till 
atomen
11+ 
1e- 
11 
+ 
Natriumjon, Na+ 
Protoner: 11+ 
Elektroner: 10- 
Laddning: ´1+ 
Natriumatom, Na 
Protoner: 11+ 
Elektroner: 11- 
Laddning: ´0 
Atomen är nu laddad, positivt laddad
17+ 
Klorjon, Cl- 
Protoner: 17+ 
Elektroner: 18- 
Laddning: 1- 
1 e- tas upp 
17+ 
Kloratom, Cl 
Protoner: 17+ 
Elektroner: 17- 
Laddning: ´0 
Atomen är nu laddad, negativt laddad
Elektrisk laddning 
• Ett föremål som är elektriskt laddat innebär ett 
överskott eller underskott på elektroner. 
• Ett elektriskt laddat föremål kan påverka ett annat 
föremål som då också blir laddat- man överför 
elektroner—> elektrisk stöt. 
• Elektronerna hoppar från det ämne som har för 
många till det ämne som har för få få elektroner. 
• Från minus (överskott på elektroner) till plus 
(underskott på elektroner)
Statisk elektricitet 
• =gnidningselektricitet 
• När två föremål gnids mot varandra så att 
elektronerna dras bort från ett ämne till ett annat. 
• Ex kamma håret 
• Kammen sliter bort elektroner 
från håret : kammen blir negativt laddat 
håret blir positivt laddat
Statisk elektricitet 
• Lika laddning repellerar (stöter bort) 
varandra hårstråna spretar rakt ut 
• Olika laddning attraherar attraherar 
varandra
Åska 
• Åska beror på statisk elektricitet. 
• De elektriska laddningarna uppstår 
genom gnidning när kraftiga vindar 
påverkar molnen. 
• Det vi ser som blixt är elektroner 
som går mellan mellan molnen och 
marken för att jämna ut skillnaden i 
elektrisk laddning. 
• Blixten tar alltid den kortaste 
vägen slår ner i höga spetsiga 
föremål (antenn, träd osv)
Benjamin Franklin 
• För ca 200 år sedan visade amerikanen 
Benjamin Franklin genom ett livsfarligt 
experiment att åskmolnen innehåller 
elektriska laddningar 
• Genom att under ett åskväder flyga 
med en drake med ett långt snöre och 
en nyckel fäst i slutet, snöret blev 
fuktigt och elektriskt eldande, då slog 
det ut gnistor från nyckeln. 
• Hans experiment lade grunden för 
dagens åskledare, används för att bl.a. 
skydda byggnader genom att leda 
blixten ner genom marken
Vad är spänning? 
• Om du har två föremål med olika laddning så kommer det att skapas 
en s.k. elektrisk spänning mellan dom. 
• I ett batteri finns en pluspol (underskott på elektroner) och minuspol 
(överskott på elektroner) 
• Elektrisk spänning= skillnaden i laddning mellan två poler
Vad är ström? 
• När en skillnad i laddning uppstår vill naturen utjämna 
denna. NATUREN STRÄVAR ALLTID EFTER JÄMVIKT 
• Därför kommer elektronerna att röra sig från minus-till 
pluspol när de kommer i kontakt med varandra en ström 
uppstår
Elektrisk ström 
• När elektroner rör sig i en ledning 
uppkommer en elektrisk ström. Det är 
spänningen som får elektronerna att röra sig. 
• När laddningsskillnaden är utjämnad så kan en ström inte 
uppstå, lampan slocknar och batteriet ”tar slut” 
• I bilden så bildar batterriet, de två 
kopplingsladdarna och lampan en 
sluten strömkrets. 
• Elektronerna rör sig från minuspolen till 
pluspolen men vi säger att 
strömmen går från pluspol till minuspol
Likström, växelström 
• Den ström man får från ett batteri kallas för 
likström. Elektronerna rör sig hela tiden åt 
samma håll (- polen till + polen). 
När upphör strömmen? 
• En annan sorts ström kallas för växelström. 
Växelströmmen ändrar riktning 100 ggr i 
sekunden.
Mätning av spänning och 
ström 
• Strömstyrkan eller bara 
strömmen, talar om hur 
många elektroner som 
passerar under en 
sekund. Strömstyrkan 
mäts i ampere som 
förkortas A. Strömmen 
mäter man med en 
amperemeter. 
• 1 ampere är ungefär 6 
triljoner elektroner per 
sekund 
• Spänningen är det som 
driver strömmen i 
ledningarna. Man skulle 
kunna likna spänningen 
vid en pump som med 
kraft knuffar fram 
elektronerna. 
Spänningen mäts i volt 
som förkortas V. 
Spänningen mäter man 
med en voltmeter.
Volt 
Symbol för volt 
Voltmeter 
• Batterier har spänningen 1,5 V, 4, V eller 9,0 V 
• Bilbatteri- 12V 
• Vägguttag i våra bostäder- 230 V 
• Kraftledningar som finns ute i naturen: 20 kV, 70 kV, 130 kV, 220 kV, 
400 kV
Ampere 
Symbol för ampere 
Amperemeter
Ledare och isolatorer 
• En del ämnen innehåller 
många fritt rörliga 
elektroner, sådana 
ämnen kallas för: ledare, 
de leder ström bra. 
• Metaller är bra ledare ex: 
zink, aluminium, 
koppar, silver, 
guld, kvicksilver 
• Andra ämnen innehåller 
väldigt få fritt rörliga 
elektroner, de kallas för 
isolatorer de leder ström 
dåligt. 
• Ex: 
porslin, glas 
plast, gummi 
trä och papper 
Det finns också en grupp ämnen vars ledningsförmåga ligger 
mellan en ledares och isolatorers ledningsförmåga, de kallas 
för halvledare
Kopplingsschema 
• För att beskriva hur elektriska apparater ska kopplas samman ritar 
man ett kopplingsschema. I detta använder man symboler av olika 
slag. Sladdarna ritas som räta linjer med räta vinklar. 
Batteri 
Lampa 
Strömbrytare 
Ledare/slad 
d 
Volt 
Ampere
Kopplingsschema
Seriekoppling 
• Två batterier som kopplas efter varandra är seriekopplade. 
Även två lampor kopplade efter varandra är seriekopplade. 
Seriekopplade batterier Seriekopplade lampor 
• När batterier seriekopplas så adderas batteriernas 
spänning. En lampa som kopplas till seriekopplade batterier 
lyser starkt men batterierna räcker inte så länge
Seriekoppling
Parallellkoppling 
• Batterier eller lampor kan också parallellkopplas. Man kopplar 
då pluspol med pluspol och minus med minus, men batterierna 
måste läggas parallellt! Varför då? 
• Spänningen i ett parallellkopplat batteri blir oförändrat dvs 1,5 V, 
men spänningskällan håller dubbelt så länge. 
• De två lamporna lyser 
lika starkt som en ensam 
lampa
Parallellkoppling batterier
Parallellkopplade lampor
Serie-och parallellkoppling 
Lamporna lyser 
starkare vid 
parallellkoppling. 
Orsak: Det ligger 
högre spänning över 
dom och strömmen 
kommer lättare fram 
genom två vägar
Resistans 
• När en lampa kopplas till ett batteri går en ström av 
elektroner genom lampans glödtråd. 
• Tråden blir kraftigt uppvärmd och börjar glöda. 
• Eftersom tråden är mycket tunn är är det svårt för 
elektronerna att passera. 
• Tråden har alltså stor resistans 
• Resistans är ett elektriskt motstånd 
• Alla elektriska kopplingar gör större eller 
mindre motstånd mot elström.
• Resistans är en egenskap hos ämnen som påverkar 
förmågan att leda ström 
• Ju större resistans desto sämre leder det ström. 
• Låg resistans ger hög ström 
• Resistansen mäts i enheten ohm Ω. 
• Andra saker som påverkar resistansen:
Resistor 
• I elektriska kopplingar behöver man ofta komponenter som 
begränsar strömmen- gör motstånd. Sådana komponenter 
kallas för resistorer. 
• Resistorer kan vara av två olika typer: 
- fast resistor : resistor som har ett konstant värde på 
resistansen 
- varierbar resistor: resistorer som man kan ändra 
resistansen på 
Fast resistor 
Varierbar resistor
Elström och personskador 
• Elström är farlig- orsakar flera dödsfall 
per år. 
• Elström kan orsaka brand. Branden 
kan uppstå genom att man av misstag 
täcker över ett elektrisk element. 
• Spänningen i ett vanligt vägguttag är 
230 V. Rör man ett trasigt vägguttag 
och samtidigt håller i ett 
värmeelement kommer en ström 
passera kroppen. 
• Är huden fuktig så är resistansen låg 
och då blir strömmen hög
• Är huden torr så är resistansen högre och 
strömmen blir lägre. 
• Många svåra olyckor sker när ungdomar 
klättrar upp på järnvägsvagnar. Spänningen på 
de ledningarna är 16 000 volt!!
Kortslutning och säkring 
• Fel på en elapparat eller en sladd orsakar ofta 
kortslutning. 
• För att skydda sig mot kortslutningar sätter 
man in säkringar (proppar) i elektriska 
installationer. Propparna seriekopplas med 
exempelvis olika vägguttag. I en säkring finns 
det en tunn silvertråd som smälter om 
strömmen blir för hög . Strömmen i kretsen 
bryts och faran är över.
Fysikbegrepp 
• Elektisk laddning 
• Statisk elektricitet 
• Ström- likström/växelström 
• Benjamin Franklin 
• Åska 
• Spänning 
• Voltmeter 
• Kopplingsschema 
• Parallellkoppling 
• Seriekoppling 
• Amperemeter 
• Ledare 
• Isolator 
• Kortslutning 
• Resistans
Att göra 
• Läsa i häftet s 118-125, s. 126-134 
• Instuderingsfrågor: Klarar du detta? 
• Läxa till nästa gång: göra klart frågorna + 
fysikbegreppen

More Related Content

What's hot

Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg
 
Elektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power pointElektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power pointnhaiat
 
Magnetism provgenomgång
Magnetism provgenomgångMagnetism provgenomgång
Magnetism provgenomgångcathmh
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg
 
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner textMalin Åhrby
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | FBK Fysik: SolsystemetLena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | FBK Fysik: SolsystemetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
 
Atomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetNOHasse
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg
 

What's hot (20)

Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Elektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power pointElektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power point
 
Magnetism provgenomgång
Magnetism provgenomgångMagnetism provgenomgång
Magnetism provgenomgång
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
 
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | FBK Fysik: SolsystemetLena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
 
Tryck
TryckTryck
Tryck
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
 
Atomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 

Viewers also liked

Viewers also liked (9)

Ellara och magnetism_ver2
Ellara och magnetism_ver2Ellara och magnetism_ver2
Ellara och magnetism_ver2
 
Naelektrisanje
NaelektrisanjeNaelektrisanje
Naelektrisanje
 
Fysik!!!!!!
Fysik!!!!!!Fysik!!!!!!
Fysik!!!!!!
 
Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)
Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)
Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)
 
Električno polje
Električno  poljeElektrično  polje
Električno polje
 
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexion
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexionLena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexion
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexion
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: AtomenLena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
 
Ellära 1 sarbast wali .
Ellära 1 sarbast wali .Ellära 1 sarbast wali .
Ellära 1 sarbast wali .
 

Similar to Elektricitet

Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlgulzay12
 
Atom och molekylorbitaler med bindning
Atom och molekylorbitaler med bindningAtom och molekylorbitaler med bindning
Atom och molekylorbitaler med bindningNimmermark Anders
 

Similar to Elektricitet (8)

Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
lektion
lektionlektion
lektion
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Elektricitet och magnetism LPP
Elektricitet och magnetism LPPElektricitet och magnetism LPP
Elektricitet och magnetism LPP
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
 
Atom och molekylorbitaler med bindning
Atom och molekylorbitaler med bindningAtom och molekylorbitaler med bindning
Atom och molekylorbitaler med bindning
 

Elektricitet

  • 2. Mål med dagens lektion • Att veta vad som menas med elektrisk laddning • Känna till atomens olika delar • Förstå vad ström och spänning är för något • Känna till olika mätinstrument
  • 3. El är en viktig del av vår vardag • Vilka apparater hemma hos dig går på el och vilka går inte på el? • En vardag utan el blir besvärlig
  • 4. Varifrån kommer elen? • Batterier  tar slut snabbt • Generatorer måste omvandlas i transformatorer • Vad är grön el? • Är grön el bättre? Varför? • - el som producerats av förnybara energikällor ex biobränsle, sol-, vind-, eller vattenkraft
  • 5. Elektriska laddningar • För att förstå elektriska fenomen så måste vi titta på materiens partiklar. Atomer är uppbyggda av mindre subatomära partiklar. Atomkärna: Protoner- Positivt laddad partikel Neutroner- oladdad partikel Elektronhölje/”skal”: Elektroner- Negativt laddad partikel
  • 6. Atomer • I sitt normala tillstånd så är atomen oladdad-> lika många protoner (+) som elektroner (-): NEUTRAL 11 + • Atomkärnan kan man inte Natriumatom, Na Protoner: 11+ Elektroner: 11- Laddning: ´0 påverka men elektronerna kan flyttas bort från atomen eller till och med läggas till atomen
  • 7. 11+ 1e- 11 + Natriumjon, Na+ Protoner: 11+ Elektroner: 10- Laddning: ´1+ Natriumatom, Na Protoner: 11+ Elektroner: 11- Laddning: ´0 Atomen är nu laddad, positivt laddad
  • 8. 17+ Klorjon, Cl- Protoner: 17+ Elektroner: 18- Laddning: 1- 1 e- tas upp 17+ Kloratom, Cl Protoner: 17+ Elektroner: 17- Laddning: ´0 Atomen är nu laddad, negativt laddad
  • 9. Elektrisk laddning • Ett föremål som är elektriskt laddat innebär ett överskott eller underskott på elektroner. • Ett elektriskt laddat föremål kan påverka ett annat föremål som då också blir laddat- man överför elektroner—> elektrisk stöt. • Elektronerna hoppar från det ämne som har för många till det ämne som har för få få elektroner. • Från minus (överskott på elektroner) till plus (underskott på elektroner)
  • 10. Statisk elektricitet • =gnidningselektricitet • När två föremål gnids mot varandra så att elektronerna dras bort från ett ämne till ett annat. • Ex kamma håret • Kammen sliter bort elektroner från håret : kammen blir negativt laddat håret blir positivt laddat
  • 11. Statisk elektricitet • Lika laddning repellerar (stöter bort) varandra hårstråna spretar rakt ut • Olika laddning attraherar attraherar varandra
  • 12. Åska • Åska beror på statisk elektricitet. • De elektriska laddningarna uppstår genom gnidning när kraftiga vindar påverkar molnen. • Det vi ser som blixt är elektroner som går mellan mellan molnen och marken för att jämna ut skillnaden i elektrisk laddning. • Blixten tar alltid den kortaste vägen slår ner i höga spetsiga föremål (antenn, träd osv)
  • 13.
  • 14. Benjamin Franklin • För ca 200 år sedan visade amerikanen Benjamin Franklin genom ett livsfarligt experiment att åskmolnen innehåller elektriska laddningar • Genom att under ett åskväder flyga med en drake med ett långt snöre och en nyckel fäst i slutet, snöret blev fuktigt och elektriskt eldande, då slog det ut gnistor från nyckeln. • Hans experiment lade grunden för dagens åskledare, används för att bl.a. skydda byggnader genom att leda blixten ner genom marken
  • 15. Vad är spänning? • Om du har två föremål med olika laddning så kommer det att skapas en s.k. elektrisk spänning mellan dom. • I ett batteri finns en pluspol (underskott på elektroner) och minuspol (överskott på elektroner) • Elektrisk spänning= skillnaden i laddning mellan två poler
  • 16. Vad är ström? • När en skillnad i laddning uppstår vill naturen utjämna denna. NATUREN STRÄVAR ALLTID EFTER JÄMVIKT • Därför kommer elektronerna att röra sig från minus-till pluspol när de kommer i kontakt med varandra en ström uppstår
  • 17. Elektrisk ström • När elektroner rör sig i en ledning uppkommer en elektrisk ström. Det är spänningen som får elektronerna att röra sig. • När laddningsskillnaden är utjämnad så kan en ström inte uppstå, lampan slocknar och batteriet ”tar slut” • I bilden så bildar batterriet, de två kopplingsladdarna och lampan en sluten strömkrets. • Elektronerna rör sig från minuspolen till pluspolen men vi säger att strömmen går från pluspol till minuspol
  • 18. Likström, växelström • Den ström man får från ett batteri kallas för likström. Elektronerna rör sig hela tiden åt samma håll (- polen till + polen). När upphör strömmen? • En annan sorts ström kallas för växelström. Växelströmmen ändrar riktning 100 ggr i sekunden.
  • 19. Mätning av spänning och ström • Strömstyrkan eller bara strömmen, talar om hur många elektroner som passerar under en sekund. Strömstyrkan mäts i ampere som förkortas A. Strömmen mäter man med en amperemeter. • 1 ampere är ungefär 6 triljoner elektroner per sekund • Spänningen är det som driver strömmen i ledningarna. Man skulle kunna likna spänningen vid en pump som med kraft knuffar fram elektronerna. Spänningen mäts i volt som förkortas V. Spänningen mäter man med en voltmeter.
  • 20. Volt Symbol för volt Voltmeter • Batterier har spänningen 1,5 V, 4, V eller 9,0 V • Bilbatteri- 12V • Vägguttag i våra bostäder- 230 V • Kraftledningar som finns ute i naturen: 20 kV, 70 kV, 130 kV, 220 kV, 400 kV
  • 21. Ampere Symbol för ampere Amperemeter
  • 22. Ledare och isolatorer • En del ämnen innehåller många fritt rörliga elektroner, sådana ämnen kallas för: ledare, de leder ström bra. • Metaller är bra ledare ex: zink, aluminium, koppar, silver, guld, kvicksilver • Andra ämnen innehåller väldigt få fritt rörliga elektroner, de kallas för isolatorer de leder ström dåligt. • Ex: porslin, glas plast, gummi trä och papper Det finns också en grupp ämnen vars ledningsförmåga ligger mellan en ledares och isolatorers ledningsförmåga, de kallas för halvledare
  • 23. Kopplingsschema • För att beskriva hur elektriska apparater ska kopplas samman ritar man ett kopplingsschema. I detta använder man symboler av olika slag. Sladdarna ritas som räta linjer med räta vinklar. Batteri Lampa Strömbrytare Ledare/slad d Volt Ampere
  • 25. Seriekoppling • Två batterier som kopplas efter varandra är seriekopplade. Även två lampor kopplade efter varandra är seriekopplade. Seriekopplade batterier Seriekopplade lampor • När batterier seriekopplas så adderas batteriernas spänning. En lampa som kopplas till seriekopplade batterier lyser starkt men batterierna räcker inte så länge
  • 27. Parallellkoppling • Batterier eller lampor kan också parallellkopplas. Man kopplar då pluspol med pluspol och minus med minus, men batterierna måste läggas parallellt! Varför då? • Spänningen i ett parallellkopplat batteri blir oförändrat dvs 1,5 V, men spänningskällan håller dubbelt så länge. • De två lamporna lyser lika starkt som en ensam lampa
  • 30. Serie-och parallellkoppling Lamporna lyser starkare vid parallellkoppling. Orsak: Det ligger högre spänning över dom och strömmen kommer lättare fram genom två vägar
  • 31. Resistans • När en lampa kopplas till ett batteri går en ström av elektroner genom lampans glödtråd. • Tråden blir kraftigt uppvärmd och börjar glöda. • Eftersom tråden är mycket tunn är är det svårt för elektronerna att passera. • Tråden har alltså stor resistans • Resistans är ett elektriskt motstånd • Alla elektriska kopplingar gör större eller mindre motstånd mot elström.
  • 32. • Resistans är en egenskap hos ämnen som påverkar förmågan att leda ström • Ju större resistans desto sämre leder det ström. • Låg resistans ger hög ström • Resistansen mäts i enheten ohm Ω. • Andra saker som påverkar resistansen:
  • 33. Resistor • I elektriska kopplingar behöver man ofta komponenter som begränsar strömmen- gör motstånd. Sådana komponenter kallas för resistorer. • Resistorer kan vara av två olika typer: - fast resistor : resistor som har ett konstant värde på resistansen - varierbar resistor: resistorer som man kan ändra resistansen på Fast resistor Varierbar resistor
  • 34. Elström och personskador • Elström är farlig- orsakar flera dödsfall per år. • Elström kan orsaka brand. Branden kan uppstå genom att man av misstag täcker över ett elektrisk element. • Spänningen i ett vanligt vägguttag är 230 V. Rör man ett trasigt vägguttag och samtidigt håller i ett värmeelement kommer en ström passera kroppen. • Är huden fuktig så är resistansen låg och då blir strömmen hög
  • 35. • Är huden torr så är resistansen högre och strömmen blir lägre. • Många svåra olyckor sker när ungdomar klättrar upp på järnvägsvagnar. Spänningen på de ledningarna är 16 000 volt!!
  • 36. Kortslutning och säkring • Fel på en elapparat eller en sladd orsakar ofta kortslutning. • För att skydda sig mot kortslutningar sätter man in säkringar (proppar) i elektriska installationer. Propparna seriekopplas med exempelvis olika vägguttag. I en säkring finns det en tunn silvertråd som smälter om strömmen blir för hög . Strömmen i kretsen bryts och faran är över.
  • 37. Fysikbegrepp • Elektisk laddning • Statisk elektricitet • Ström- likström/växelström • Benjamin Franklin • Åska • Spänning • Voltmeter • Kopplingsschema • Parallellkoppling • Seriekoppling • Amperemeter • Ledare • Isolator • Kortslutning • Resistans
  • 38. Att göra • Läsa i häftet s 118-125, s. 126-134 • Instuderingsfrågor: Klarar du detta? • Läxa till nästa gång: göra klart frågorna + fysikbegreppen

Editor's Notes

  1. Molnen bildas genom kondensation av fuktighet som finns i luften. När luften strömmar uppåt blir molnen ofta elektriskt laddade (genom gnidning) En del moln blir positivt laddade och andra blir negativt laddade, När olika slags laddningar kommer nära varandra, sker en elektrisk urladdning, det uppstår en kraftig gnista, en blixt som går mellan laddningarna. Naturen strävar efter att utjämna skillnaden i laddning.
  2. När man seriekopplar batterier så kopplar man samman pluspolen på det ena batteriet med minuspolen på det andra. Två seriekopplade batterier ger dubbelt så hög spänning (finns fler elektroner) som bara 1 batteri. Om ett batteri har 1,5 V så blir båda tillsammans 3V (slå upp sidan 127).