Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet

3,577 views

Published on

Presentation om cellen och arvet.
Biologi för årskurs 7-9.

Published in: Education
  • Be the first to comment

Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet

  1. 1. Biologi för årskurs 7-9 Cellen och arvet Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • Cellen • Genetik - äftlighet
  3. 3. Cellen Lena Koinberg
  4. 4. Cellen • Levande varelser kallas för organismer. • Alla organismer har celler. • De enklaste organismerna består av en enda cell. En människan har många miljarder celler. • I en cell råder det alltid full aktivitet. • En cell är som ett litet samhälle där varje celldel har sin uppgift som måste skötas för att cellen ska fungera.
  5. 5. Olika typer av celler • Olika typer av organismer har olika sorters celler. De olika typerna av celler ser olika ut. Bland annat så varierar antalet cellkärnor i cellen. • Växtcell, har en cellkärna. • Djurcell, har en cellkärna. • Svampcell, har flera cellkärnor. • Bakteriecell, saknar cellkärna.
  6. 6. Organeller • I en cell finns många olika organeller. • De olika organellerna i cellen har olika egenskaper och uppgifter. • Exempel på organeller: – Cellmembran – Cellplasma – Cellkärna – Mitokondrier – Lysosomer
  7. 7. Växtcell • Utanför växtcellens cellmembran finns en hård cellvägg. • Cellsaftrum: Innehåller vatten • Klorofyll: grönt färgämne som gör att växterna kan fånga in solenergi och tillverka mat och syre. cellsaftrum cellmembran cellplasma cellkärna cellvägg korn med klorofyll
  8. 8. Djurcell • Cellmembran omger cellen. Det transporterar ämnen in och ut ur cellen. • Cellplasma är vätskan innanför cellmembranet. • Cellkärnan innehåller arvsanlagen och styr vad cellen ska göra. • Mitokondrier är cellens energiverk. I mitokondrier sker cellandning. Cellandning är den förbränning som ger cellen energi. • Lysosomer är cellens reningsverk.
  9. 9. Kromosom, DNA och gen • Människans celler har 46 kromosomer i cellkärnan. • Kromosomer är långa DNA-molekyler. • DNA-molekylerna i en enda cell kan ha en sammanlagd längd på 2 meter. • En gen är ett avsnitt på DNA-molekylen. Genen är en instruktion för hur ett speciellt protein ska produceras. • De 46 kromosomerna i en cellkärna har tillsammans mer än 20 000 gener. • Generna bär på arvsanlag. Det är generna som styr bland annat ögonfärg, hårfärg, hudgrupp och blodgrupp.
  10. 10. Celldelning • Alla celler förökar sig genom delning. • Encelliga organismer blir fler till antalet. • Flercelliga organismer får fler celler, växer och blir större. • Innan cellen delar sig så gör den en kopia av sitt DNA. När cellen delar sig så får de bägge delarna identiska kromosomer. • Bilden nedan visar celldelning för en cell med 2 kromosomer.
  11. 11. Genetik - Ärftlighet Lena Koinberg
  12. 12. Genetik • Gener bär på arvsanlag. • Genetik är läran om det biologiska arvet. • Genom att förstå genetik kan man förstå hur egenskaper går i arv från föräldrar till barn.
  13. 13. Könsceller • Människans 46 kromosomer bildar 23 par. • Den manliga könscellen kallas spermie och bildas i mannens testiklar. • Den kvinnliga könscellen kallas ägg och bildas i kvinnans äggstockar. • Människans könsceller (spermier och ägg) innehåller endast 23 kromosomer. • Ägget och spermien sammansmälter vid en befruktning. Barnet får 23 kromosomer från mamman och 23 kromosomer från pappan. Barnets celler får 46 kromosomer som bildar 23 kromosompar.
  14. 14. Flicka eller pojke • Människans 46 kromosomer bildar 23 par. Det 23:e paret är könskromosomerna X och Y. • Kvinnor har två X-kromosomer, XX. • Män har en X-kromosom och en Y-kromosom, XY. • Barnet får alltid en X-kromosom från mamman. • Om barnet får en X-kromosom från pappan så blir det en flicka (XX). • Om barnet får en Y-kromosom från pappan så blir det en pojke (XY).
  15. 15. Tvillingar • Om två ägg befruktas samtidigt så blir det tvåäggstvillingar. • Tvåäggstvillingar har olika genuppsättningar och är inte mer lika än andra syskon. • Om ett ägg befruktas och tidigt delar sig i två delar så blir det två barn som är enäggstvillingar. • Enäggstvillingar har exakt likadana gener. • Det kan även bli trillingar eller ännu fler barn.
  16. 16. Dominanta och vikande anlag • Båda kromosomerna i ett kromosompar innehåller gener för samma egenskap. • Om generna för en viss egenskap inte är lika så kan det ena anlaget dominera över det andra anlaget. • Det anlag som dominerar kallas för dominant anlag. • Det anlaget som ger vika kallas för vikande anlag eller recessivt anlag.
  17. 17. Kaniner: Dominanta och vikande gener • Svart färg på kaniner dominerar över vit färg. • En kanin är svart om den har minst ett svart anlag. • En vit kanin har alltid två vita anlag. • En svart kanin kan ha antingen två svarta anlag eller ett svart och ett vitt anlag.
  18. 18. Svarta kaniner kan få en vit unge • Två svarta kaniner kan få en vit unge. • Föräldrar: – Pappas anlag: svart, vit; Färg: svart – Mammas anlag: svart, vit; Färg: svart • Barn möjliga kombinationer: – Anlag: svart, vit; Färg: svart – Anlag: svart, svart; Färg: svart – Anlag: svart, vit; Färg: svart – Anlag: vit, vit; Färg: vit
  19. 19. Genetiska fel • Barn kan födas med fel antal kromosomer. T.ex. så har personer med Downs syndrom en kromosom för mycket. De har 47 kromosomer. • Röd-grön färgblindhet och blödarsjuka (blodet har svårt att levra sig) är genetiska fel som ärvs med X-kromosomen. Eftersom pojkar bara har en X-kromosom så drabbas de oftare än flickor. Flickor måste ha felet i bägge sina X-kromosomer för att drabbas.
  20. 20. Mutation • Vid en mutation så sker en förändring i en gen. • Exempel på mutationer: – Att ha 12 fingrar eller 12 tår – Att vara albino • Om en mutation sker i könscellerna så förs den vidare till nästa generation. Mutationer är därmed en del av evolutionen (livets utveckling).
  21. 21. Cancer • Om en cell börjar dela sig okontrollerat så har den blivit en cancercell. • I Sverige så får ungefär 50 000 personer en cancerdiagnos varje år. • De vanligaste cancerformerna är prostatacancer, bröstcancer, hudcancer och leukemi. • Det går att minska riskerna för att få cancer genom att inte röka, skydda sig mot solen och vara fysiskt aktiv. • Bilden visar en leverfläck som är drabbad av malignt melanom (hudcancer).

×