Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.
Vad är en atomorbital och hur hänger detta ihop med skalen?
Traditionellt benämner man de platser runt en atom där de kan ...
K = 2e- (1s2)
L = 8e- = 2e-+6e- (2s22p6)
M = 18e- = 2e-+6e- + 10e-
(3s23p63d10)
N = 32e- = 2e-+6e- +10e- +14e-
(4s24p64d10...
De vanligaste atomorbitalernas utseende
• s-orbitalerna som alltid är den första lösningen (lägst energi) på
varje huvudni...
Bindningar bildas genom att atomorbitaler överlappar varandra
s s
Enkelbindningen som vanligast bildas enligt mönstren ned...
Bindningar bildas genom att atomorbitaler överlappar varandra
p p
p-bindning bildas när av att de vinkelräta p –orbitalern...
Bindningar bildas genom att atomorbitaler överlappar varandra
Bensen C6H6 har 1 st
vinkelrät p orbital
innehållande en ele...
En dubbelbindning består av en s-bindning och en p-bindning. Där s-bindningen ligger längs bindningsaxeln (x) och p-
bindn...
Bindningar bildas genom att atomorbitaler överlappar varandra
d-orbitalerna kan ge upphov till tre olika bindningar.
s-bin...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×
Upcoming SlideShare
Atomfysik
Next

0

Share

Atom och molekylorbitaler med bindning

förenklad orbital modell

  • Be the first to like this

Atom och molekylorbitaler med bindning

  1. 1. Vad är en atomorbital och hur hänger detta ihop med skalen? Traditionellt benämner man de platser runt en atom där de kan hålla sina elektroner som skal. Detta är en förlegad och inte så användbar modell. Om vi vill kunna använda atomens struktur till att förklara kemisk bindning och andra fenomen noggrannare måste använda en mer avancerad modell. Denna modell är kvantmekanisk i sin natur och anger förenklat energinivåer (orbitaler) som är möjliga för elektronen befinna sig i runt en specifik atom. Dessa nivåer kan beräknas med en ekvation för sannolikhetsfördelningen av elektronerna runt en atomkärna som postulerades av Ernest Schrödinger. De möjliga energinivåerna (orbitaler) är lösningar till denna ekvation. Varje lösning (orbital) kan hålla max 2 elektroner. • Huvudnivå: Som grundregel kan man säga att detta motsvarar raden i det periodiska systemet. Varje huvudnivå har ett visst antal möjliga energinivåer (undernivåer), antalet beror på hur många frihetsgrader varje nivå har (förenklat antalet variabler som bestämmer ekvationen för huvudnivån) De olika undernivåerna ser alltid likadana ut (utseende och antal e-) men har olika energi beroende på vilken huvudnivå de tillhör.. Antalet elektroner i varje undernivå bestäms i sin tur av hur många orbitaler undernivån har. (orbital =plats i rymden runt atomen som kan upptas av max 2 elektroner, lösning till Schrödinger ekvationen) • Undernivå 1 kallas för s. s är alltid den första undernivån som fylls på varje huvudnivå. Undernivå 1(s) består av 1 st orbital (plats för 2 elektroner). Första s undernivån heter 1s (eftersom den tillhör den 1:a huvudnivån). Den andra s undernivån kallas för 2s (då den tillhör huvudnivå 2) osv. • Undernivå 2 kallas för p. p är alltid den andra undernivån som fylls på varje huvudnivå från och med undernivå 2. Undernivå 2(p) består av 3 st orbitaler (var och en med plats för 2 elektroner). Första p undernivån heter 2p (eftersom den tillhör 2 huvudnivån), den andra p undernivån kallas för 3p (då den tillhör huvudnivå 3) osv. • Undernivå 3 kallas för d. d är alltid den tredje undernivån som fylls på varje huvudnivå från och med undernivå 3. Undernivå 3(d) består av 5 st orbitaler (var och en med plats för 2 elektroner). Första d undernivån heter 3d (eftersom den tillhör 3:e huvudnivån), den andra d undernivån kallas för 4d (då den tillhör huvudnivå 4) osv. Anders Nimmermark Anders.nimmermark@ulricehamn.se
  2. 2. K = 2e- (1s2) L = 8e- = 2e-+6e- (2s22p6) M = 18e- = 2e-+6e- + 10e- (3s23p63d10) N = 32e- = 2e-+6e- +10e- +14e- (4s24p64d104f14) Elektroner /huvudnivå (skal) 1 2 3 4 K L M N max 18e- max 32e- Energi Kärnan 6 e- 2 e- 6 e- 2 e- 2 e- 2 e- 10 e- Skal 2 s Skal 2 p Skal 3 s Skal 3 p Skal 3 d Skal 4 s Skal 1 s Dessa orbitaler saknas i bilden på grund av utrymmesskäl, ligger på högre e-nivåer Atomens huvudnivåer (skal) motsvarar olika energier, där varje huvudnivå byggs upp av 1 eller flera undernivåer Anders Nimmermark Anders.nimmermark@ulricehamn.se
  3. 3. De vanligaste atomorbitalernas utseende • s-orbitalerna som alltid är den första lösningen (lägst energi) på varje huvudnivå är alltid sfäriska, och består av en orbital (dvs 2 elektroner) • p-orbitalerna är alltid den andra lösningen (energinivån). Totalt får vi tre lösningar som har denna energi. Tre lösningar (orbitaler) medför att 6 elektroner kan hållas i denna undernivå. P-orbitaler är alltid hantelformade och ligger i tre riktningar längs koordinataxlarna. • d-orbitalerna är alltid den andra lösningen (energinivån). Totalt får vi fem lösningar som har denna energi. Fem lösningar (orbitaler) medför att 10 elektroner kan hållas i denna undernivå. En av orbitalerna ligger på X och y axlarna, tre av orbitalerna ligger mellan två olika koordinataxlar medan den femte orbitalen har ett mer udda utseende. Anders Nimmermark Anders.nimmermark@ulricehamn.se
  4. 4. Bindningar bildas genom att atomorbitaler överlappar varandra s s Enkelbindningen som vanligast bildas enligt mönstren nedan kallas för s-bindning och är helt symmetrisk runt atomernas sammanbindningsaxel. För överlapp krävs att det finns elektroner i orbitalerna. s-bindning skapas genom rakt överlapp av 2 st s orbitaler. p p s-bindning skapas genom rakt överlapp av 2 st p orbitaler s-bindning skapas genom rakt överlapp av 1st s och 1 st p orbitaler Anders Nimmermark Anders.nimmermark@ulricehamn.se
  5. 5. Bindningar bildas genom att atomorbitaler överlappar varandra p p p-bindning bildas när av att de vinkelräta p –orbitalerna överlappar varandra. Denna bindning är inte symmetrisk runt bindningsaxeln. Precis som för en s-bindning krävs det att det finns elektroner i orbitalerna. c c cc cc Bindningen finns ovanför och nedanför bindningsaxeln. OBSERVERA att de två loberna som överlappar under och över är en bindning Anders Nimmermark Anders.nimmermark@ulricehamn.se
  6. 6. Bindningar bildas genom att atomorbitaler överlappar varandra Bensen C6H6 har 1 st vinkelrät p orbital innehållande en elektron på varje kol. Dessa 6 vinkelräta p- orbitaler överlappar varandra och ger en enda stor p bindning där elektronerna är delokaliserade över alla sex kolen Anders Nimmermark Anders.nimmermark@ulricehamn.se
  7. 7. En dubbelbindning består av en s-bindning och en p-bindning. Där s-bindningen ligger längs bindningsaxeln (x) och p- bindningen ligger antingen längs z-axel eller y-axeln En Trippelbindning består av en s-bindning längs x-axeln och två p-bindningar vardera längs y och z axlarna cc cc Bindningar bildas genom att atomorbitaler överlappar varandra Flervärda bindningar Anders Nimmermark Anders.nimmermark@ulricehamn.se
  8. 8. Bindningar bildas genom att atomorbitaler överlappar varandra d-orbitalerna kan ge upphov till tre olika bindningar. s-bindning om överlappet är rakt p-bindning om överlappet är vinkelrätt mot bindningsaxeln d-bindning om två d-orbitaler överlappar via samtliga lober Några andra bindningsbildande överlapp Ett rakt överlapp mellan en av d-orbitalerna (dz2) och en s eller en p orbital ger upphov till en s-bindning. Ett vinkelrätt överlapp mellan en d-orbital och en p-orbital ger upphov till en p-bindning Anders Nimmermark Anders.nimmermark@ulricehamn.se

förenklad orbital modell

Views

Total views

1,613

On Slideshare

0

From embeds

0

Number of embeds

971

Actions

Downloads

0

Shares

0

Comments

0

Likes

0

×