Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7

2,205 views

Published on

Sammanfattning för att öva till nationella provet i fysik.
Presentation som innehåller sjuans fysik.
Innehåll: Solsystemet & Mått och materia & Värme & Ljud

Published in: Education
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7

  1. 1. Sammanfattning till NP åk 9 Fysik åk 7 Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • Solsystemet • Mått och materia • Värme • Meteorologi • Ljud
  3. 3. Solsystemet Lena Koinberg
  4. 4. Jordens rotation • Jorden roterar runt sin egen axel – Det tar 24 timmar för Jorden att rotera ett varv runt sin egen axel. – Sidan mot solen har dag. – Sidan från solen har natt. • Jorden roterar runt solen – Det tar 365 och en fjärdedels dag för jorden att rotera ett varv runt solen. – Året har vanligtvis 365 dagar. – Vart fjärde år har vi skottår som är 366 dagar.
  5. 5. Årstider • Att vi har årstider beror på att jordaxeln lutar. • På sommaren så lutar jordaxeln mot solen så att norra halvklotet blir mest belyst.(bildens vänstra klot) • På vintern så lutar jordaxen från solen så att norra halvklotet blir minst belyst. (bildens högra klot)
  6. 6. Atmosfär • Runt jorden finns atmosfären. • Atmosfären är ett 10 mil tjockt lager som bland annat innehåller luft. • Utan atmosfär skulle vi inte kunna leva på jorden.
  7. 7. Månen • Månen saknar atmosfär. • Neil Armstrong var förste man på månen 1969. • Det tar en knapp månad för månen att röra sig ett varv runt jorden. • Månen har bunden rotation. Det betyder att den alltid har samma sida vänd mot jorden.
  8. 8. Månens faser • Månen ser ut som en skärva då solen lyser på månens baksida. • När det är fullmåne så lyser solen på månens framsida.
  9. 9. Ebb och flod • Tidvatten är variationer i havsvattnets nivå. • Flod är högvatten. • Ebb är lågvatten. • Det är månens (och solens) dragningskraft som orsakar tidvatten.
  10. 10. Månförmörkelse och solförmörkelse • Månförmörkelse uppstår när jorden är mellan solen och månen. • Solförmörkelse uppstår när månen är mellan solen och jorden.
  11. 11. Solen i centrum • Solens dragningskraft (gravitationskraft) får planeterna att rotera runt solen. • Det är 8 planeter som roterar runt solen.
  12. 12. De innersta planeterna • De fyra innersta planeterna är: Merkurius, Venus, Jorden och Mars. • De innersta planeterna är kompakta stenplaneter som består av berg och sten.
  13. 13. De yttre planeterna • De yttre planeterna är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. • De yttre planeterna är gasplaneter som saknar fast yta. • De yttre planeterna är jättestora, roterar snabbt och har många månar. • Alla de yttre planeterna har ringar bestående av klippblock, sten, isbollar och grus.
  14. 14. Solen • Solen är en stjärna. • Solen är lika stor som en miljon jordklot. • Avståndet till solen är 8 ljusminuter. Det innebär att det tar 8 minuter för ljuset att ta sig från solen till jorden. • Solen består av heta gaser, mest väte och helium. • Solens yta kallas fotosfären, där är det 6000 °C.
  15. 15. Andra himlakroppar • En planet rör sig runt en stjärna. • En satellit roterar runt en planet. Månen är en satellit. • Planeter och satelliter lyser inte, de reflekterar bara solens ljus. • En dvärgplanet är en liten planet. • Asteroider och kometer är små himlakroppar som kretsar runt solen.
  16. 16. Meteor och stjärnfall • En meteor är ett stort stenblock. • När meteorer kommer in i jordens atmosfär så bromsas de av atmosfären och brinner upp. Vi ser då ett så kallat stjärnfall på himlen (se bild). • Om en meteorit landar på jorden eller månen så bildas en stor krater. • Månens yta har många kratrar (se bild).
  17. 17. Mått och Materia Lena Koinberg
  18. 18. Storhet och enhet • Storhet: Allt som kan mätas. • Enhet: Det vi mäter i. • Massa är samma sak som vikt. • Förr i tiden så utgick man ofta från människokroppen när man mätte längder. • Det blev inte så exakt. Därför började man istället använda standardiserade mått, kallade SI-enheter. Storhet Enhet Förkortning Längd Meter m Area Kvadratmeter m2 Volym Kubikmeter m3 Massa Kilogram kg Tid Sekund s Hastighet Meter per sekund m/s
  19. 19. Omvandling mellan enheter • Vid omvandling så byter man enhet. • 1 m = 10 dm =100 cm = 1000 mm • k står för kilo. Kilo är ett prefix som betyder 1000 • 1 kg = 1000 g • 1km = 1000 m
  20. 20. Samband volym och massa • Man gjorde en kub där alla sidor var en decimeter och bestämde samband. • 1 kubikdecimeter = 1 liter • 1 dm3 = 1 l • 1 liter vatten väger 1 kg
  21. 21. Atomer och molekyler • Alla ämnen är uppbyggda av pyttesmå byggstenar som kallas atomer. • En molekyl är två eller fler atomer som sitter ihop.
  22. 22. Materia • Allt som är byggt av atomer har en massa och kallas för materia. • Materia går att väga. • Materia kan inte skapas eller förstöras, det kan bara omvandlas till andra former av materia. När man bränner något så försvinner det inte, det ombildas till andra ämnen. Ved blir aska och rök. Atomerna finns kvar, fast i andra former.
  23. 23. Flyta eller sjunka • Ett ämne med lägre densitet flyter ovanpå ett ämne med högre densitet. • En kork flyter på vatten. Kork har lägre densitet än vatten. • En järnbit sjunker i vatten. Järn har högre densitet än vatten.
  24. 24. Densitet • 1 kopp full med järn väger mer än 1 kopp full med aluminium. • Järn har högre densitet än aluminium. • Det beror på 2 saker: 1. En järnatom väger mer än en aluminiumatom. 2. Järnatomerna sitter tätt ihop, medan det är längre avstånd mellan aluminiumatomerna. • Densitet är massa per volymenhet. • Densitet mäts i kg/dm3
  25. 25. Värme Lena Koinberg
  26. 26. Fast, flytande och gas • Partiklarna (atomerna och molekylerna) i ett ämne är inte helt stilla. De rör sig hela tiden. • Ju mer man värmer ett ämne desto snabbare rör sig partiklarna i ämnet. • Fast fas: Partiklarna ligger tätt ihop, nästan helt stilla. • Flytande fas: Partiklarna rör sig och flyter runt varandra. • Gasfas: Partiklarna rör sig och är så långt ifrån varandra att de inte nuddar varandra.
  27. 27. Luftballong • När luft värms upp så utvidgar den sig. Varm luft har därför lägre densitet än kall luft. • Den varma luften i luftballongen har lägre densitet än luften runt omkring. Luftballongen stiger därför uppåt.
  28. 28. Vatten tyngst vid +4°C • Is har lägre densitet än vatten och flyter på vatten. • Vatten har högst densitet när det är +4°C. • Vatten på botten av en sjö är därför +4°C.
  29. 29. Temperatur • En termometer mäter temperatur. • I Sverige mäter vi temperatur i Celsius. Vi säger t.ex. att det är +25 grader Celsius. Vi skriver då +25°C.
  30. 30. Fasövergång • Varje ämne har en bestämd temperatur då det övergår från en fas till en annan. • Ämnet kondenserar vid kondensationspunkt. • Ämnet förångas/kokas vid kokpunkt. • Ämnet fryser/stelnar vid fryspunkt. • Ämnet smälter vid smältpunkt.
  31. 31. Värme är rörelse • Absoluta nollpunkten: -273,15°C. • Vid absoluta nollpunkten är partiklarna stilla. • Absoluta nollpunkten är den lägsta temperatur som existerar i universum. • Vid temperaturer över absoluta nollpunkten så rör sig partiklarna.
  32. 32. Värme sprids på 3 sätt • Värmeströmning • Värme transporteras i gas eller vätska. • Ex: vattenelement • Ex: Golfströmmen transporterar varmt vatten till Europa • Ex: Varm luft stiger uppåt. Ny kall luft strömmar till. • Värmeledning • Vibrerande partiklar knuffar på sina grannar så värmen sprider sig. • Ex: Koka vatten • Metall leder värme bra • Luft leder värme dåligt. • Värmestrålning • Strålar. • En form av ljus vi inte kan se. • Kan röra sig genom vakuum. • Ex: Solstrålar • Ex: Värme från brasa.
  33. 33. Meteorologi - läran om vädret Lena Koinberg
  34. 34. Så uppstår väder • Solen värmer jordklotets olika delar olika mycket. Därför sätts luften i rörelse för att jämna ut tryck- och värmeskillnader. Den rörelsen orsakar olika väder. • Varm luft har låg densitet och stiger. • Kall luft har hög densitet och sjunker. • Vid högtryck är lufttrycket högre än i omgivningen. • Vid lågtryck är lufttrycket lägre än i omgivningen.
  35. 35. Högtryck och lågtryck 2 22 13 4 1 3 4 Högtryck Lågtryck Högtryck 1. Varm luft stiger uppåt- Lufttrycket sjunker. Det bildas ett lågtryck. 2. Luften kyls av högre upp i atmosfären. 3. Kall luft sjunker mot marken och lufttrycket ökar. Det bildas högtryck. 4. Luften strömmar längs med marken från högtryck mot lågtryck. Det bildas en vind.
  36. 36. Väderfenomen • En vind uppstår när luft rör sig längs marken för att utjämna skillnader mellan högtryck och lågtryck. • Dimma är små vattendroppar i luften. Dimma uppstår då fuktig luft kyls ner. Luften är då mättad av vattenånga. • Hagel är små iskorn som faller ner från himlen. Hagel bildas när vatten blåser omkring i molnen och omväxlande fryser eller smälter. När iskristallerna blir för stora och tunga så faller de ner till marken.
  37. 37. Sjöbris • Luft värms fortare över land än över vatten. • Den varma luften över land stiger och ersätts med kall luft från vattnet.
  38. 38. Väder och klimat • Väder ändrar sig från dag till dag. • Klimat är normalvädret för en plats under en lång period. • Forskarna tror att vi kommer att få ett varmare klimat framöver.
  39. 39. Ljud Lena Koinberg
  40. 40. Ljudvågor • En ljudkälla är något som låter. • När ljudkällan vibrerar så bildas det ljudvågor. Ljudvågor är förtätningar och förtunningar av luften. • Förtätningarna bildas när luften pressas ihop och luftmolekylerna ligger tätare. • Förtunningar bildas när det är glesare mellan luftmolekylerna. • I rymden är det tyst. Ljud kan inte sprida sig i vakuum. • Oscilloskop visar ljudvågor på en skärm. Förtätningar blir vågtoppar och förtunningar blir vågdalar.
  41. 41. Ljudets hastighet • Ljudets hastighet i luft är 340 m/s. • Ljudets hastighet är olika i olika material. T.ex. så rör sig ljud snabbare i vatten än i luft. • Vid åska så ser du först en blixt, några sekunder senare hör du ljudknallen. Det beror på att ljusets hastighet är snabbare än ljudets hastighet.
  42. 42. Eko • Eko är ett ljud som har studsat och sedan kommer tillbaka. • Ekolod: En ljudstöt skickas ut. Man räknar hur lång tid det tar innan ljudets eko kommer tillbaka. Man vet hur snabbt ljud färdas. Det går därför att räkna ut hur långt bort ljudet har studsat. • Fladdermöss, näbbmöss och valar använder ultraljud som ekolod. • Båtar använder ekolod för att kolla hur djupt vattnet är.
  43. 43. Frekvens – mörk och ljus ton • Desto snabbare en ljudkälla svänger fram och tillbaka, desto ljusare blir tonen. • Frekvens är antal svängningar per sekund. • Frekvens mäts i enheten Hertz (Hz) • Om en gitarrsträng svänger fram och tillbaka 500 gånger på en sekund så har den frekvensen 500 Hz.
  44. 44. Ljudnivå – starkt och svagt ljud • Desto större svängningar som ljudkällan gör desto starkare blir ljudet. • Ljudnivå mäts i enheten decibel (dB). • 0 dB är det svagaste ljud man kan höra. • När ljudnivån går upp 10 dB så uppfattar vi det som att ljudet blivit dubbelt så starkt. • Exempel: Vi uppfattar 90 dB som dubbelt så starkt som 80 dB.
  45. 45. Resonans förstärker ljudet • Resonans är medsvängning. • När en stämgaffel sätts mot ett bord så blir det resonans. Hela bordsskivan svänger i samma takt som stämgaffeln och förstärker därför ljudet. • En gitarr har en resonanslåda. Hela den ihåliga lådan samt luften i lådan börjar vibrera i samma takt som strängen och förstärker ljudet.
  46. 46. Öronen • Att vi har två öron gör att vi kan avgöra vilket håll som ljud kommer ifrån. • Ljudvågor leds in till trumhinnan som börjar vibrera. Örat skickar signaler vidare till hjärnan. Hjärnan tolkar signalerna som ljud. • Människan kan höra ljud med frekvenser mellan 20 Hz och 20 000 Hz.
  47. 47. Ultraljud • Ljud med högre frekvens än 20 000 Hz kallas ultraljud. • Människan kan inte höra ultraljud. • Många djur kan höra ultraljud. • Fladdermöss, näbbmöss och valar använder ultraljud som ekolod. • Hundvisselpipor använder ultraljud. • Ultraljud används inom sjukvården för att undersöka foster i mammans livmoder.
  48. 48. Infraljud • Ljud med frekvenser under 20 Hz kallas för infraljud. • Människan kan inte höra infraljud men det kan ändå påverka oss, t.ex. genom att vi får huvudvärk eller känner oss trötta. • En del djur kommunicerar med infraljud. Det gäller t.ex. elefanter och valar.

×