Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner

2,940 views

Published on

Det här är en förkortad version av min vanliga presentation om atomer, joner och kemiska reaktioner.
Kemi för årskurs 7-9.

Published in: Education
  • Be the first to comment

Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner

  1. 1. Baskemi för årskurs 7-9 Atomer, joner och kemiska reaktioner Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • I atomens inre • Periodiska systemet • Metaller • Joner • Salter OBS! Det här är Baskemi, en förkortad variant av den vanliga presentationen om atomer, joner och kemiska reaktioner.
  3. 3. Atomens inre
  4. 4. Atomer, molekyler och kemiska reaktioner • All materia är uppbyggd av atomer. • Atomer som sitter ihop bildar molekyler. • Vid kemiska reaktioner bildas nya ämnen genom att atomerna kombineras om till nya ämnen. • Exempel på reaktionsformel: C + O2 CO2
  5. 5. Atommodell • Atomer är pyttesmå. • En atommodell beskriver hur en atom är uppbyggd.
  6. 6. Atommodell • I atomens kärna finns positivt laddade protoner och elektriskt neutrala neutroner. • Runt kärnan rör sig negativt laddade elektroner. • 1 protons laddning är lika stor som 1 elektrons laddning. • En atom innehåller lika många protoner som elektroner och är elektriskt neutral.
  7. 7. Atomnummer • Atomnummer: Antal protoner • Masstal: Antal protoner + Antal neutroner
  8. 8. Elektronskal • Elektronerna är grupperade i olika skal. • K: Innersta skalet, kan innehålla 2 elektroner. • L: Nästa skal, kan innehålla 8 elektroner. • Elektronskalen fortsätter sedan M, N, O, P och så vidare. • Skal längre ut från kärnan kan innehålla fler elektroner. M-skalet kan innehålla 18 elektroner och N-skalet kan innehålla 32 elektroner.
  9. 9. Valenselektroner • Elektroner fyller först det innerska elektronskalet. När det är fullt så hamnar elektronerna i det andra skalet, sedan i det tredje skalet o.s.v. • Elektronerna i det yttersta skalet kallas för valenselektroner. • Valenselektronerna ger ett ämne dess kemiska egenskaper. • Atomer strävar efter att ha alla elektronskal fyllda.
  10. 10. Antal elektroner i ett skal • Ett elektronskal kan innehålla fler elektroner när det inte är yttersta skalet än vad det kan göra när det är yttersta skalet. • Exempel: M-skalet kan ha max 8 elektroner när det är yttersta skal. M-skalet kan ha 18 elektroner när det finns andra elektronskal utanför.
  11. 11. Atommassa • Atomer väger så lite så att det är opraktiskt att mäta atommassa i kg. • Atommassa mäts i atommassenhet, u. • 1 proton väger 1 u. • 1 neutron väger 1 u. • Elektroner väger så lite så att vi bortser från elektronernas vikt.
  12. 12. Antal protoner avgör ämnet • Det är antalet protoner i atomkärnan som avgör vilket grundämne det är. • Antalet neutroner i atomkärnan kan variera.
  13. 13. Isotoper • En väteatom består alltid av 1 proton. • Antalet neutroner kan variera för en väteatom. • Olika varianter av ett grundämne kallas isotoper. De har samma antal protoner, men olika antal neutroner. • Väte har isotoperna Vanligt väte, Deuterium och Tritium.
  14. 14. Periodiska systemet
  15. 15. Periodiska systemet • I det periodiska systemet finns alla grundämnen med. • Grundämnena är ordnade efter atomnumret (antal protoner). • Grundämnen med lika många valenselektroner (elektroner i yttersta skalet) är under varandra.
  16. 16. Perioder • En rad kallas för en period. • Alla grundämnen i en period har samma antal elektronskal.
  17. 17. Grupper • Ämnen som står under varandra tillhör samma grupp. • Alla grundämnen i en grupp har samma antal valenselektroner, d.v.s. samma antal elektroner i sitt yttersta elektronskal. • Alla ämnen i en grupp har liknande egenskaper
  18. 18. Antal valenselektroner • Väte och Helium kan ha max 2 valenselektroner. • Alla andra grundämnen kan ha max 8 valenselektroner.
  19. 19. Ädelgaser • Grupp 18, ädelgaser har fulla yttre elektronskal. • Helium har 2 valenselektroner. Övriga ädelgaser har 8 valenselektroner. • Eftersom ädelgaser har fyllda elektronskal så deltar de inte i några kemiska reaktioner.
  20. 20. Ädelgasstruktur • De grundämnen som inte har fullt yttersta elektronskal vill få ett fullt skal. • För att få fullt yttersta skal så reagerar grundämnena. Vid reaktionen så lämnar de ifrån sig eller tar upp elektroner. • När ett grundämne reagerat och har fulla elektronskal så har det fått ädelgasstruktur.
  21. 21. Metaller och icke-metaller • Grundämnen delas in i metaller och icke- metaller. • Metaller har oftast 1-3 valenselektroner. De kan lämna ifrån sig elektroner vid kemiska reaktioner. • Icke-metaller har oftast 4-6 valenselektroner. De tar upp elektroner.
  22. 22. Alkalimetaller • Grupp 1, alkalimetaller har 1 valenselektron. • Exempel: Väte, Litium, Natrium och Kalium. • Reagerar mycket lätt med andra ämnen. • Vill ge ifrån sig en elektron så att de får ädelgasstruktur (fulla elektronskal).
  23. 23. Halogener • Grupp 17, halogener har 7 valenselektroner. • Exempel: Flour, Klor, Brom och Jod. • Reagerar mycket lätt med andra ämnen. • Vill ta upp en elektron så att de får ädelgasstruktur (fulla elektronskal).
  24. 24. Metaller Lena Koinberg
  25. 25. Metallers egenskaper • Alla metaller har en blank yta (när de är polerade). • Alla metaller leder värme bra. • Alla metaller leder elektricitet bra. • De flesta metaller är tunga och hårda. • De flesta metaller kan formas utan att gå av. • De flesta metaller har hög smältpunkt.
  26. 26. Metallbindning • Metallatomer hålls ihop av metallbindningar. • I en metall så hålls alla atomerna i en metallbit ihop av en enda stor bindning som är utbredd över alla atomer. Elektronerna sitter inte riktigt fast vid ”sin” atom. Elektronerna flyter istället runt i metallen. • Det är metallbindningen som gör metaller till bra ledare.
  27. 27. Järn, Fe • Järn har framställts i Sverige i mer än 2000 år. • Bilden visar en gotländsk järnyxa från järnåldern. • Stål och rostfritt stål består till största delen av järn. • Stål används mycket vid byggen exempelvis i stålbalkar och armeringsjärn. • Rostfritt stål används t.ex. i diskbänkar, kastruller och bestick.
  28. 28. Koppar, Cu • Koppar leder ström mycket bra och används ofta i elledningar.
  29. 29. Aluminium, Al • Aluminium är en lätt metall som enkelt kan formas till olika föremål. • Aluminium används i aluminiumfolie, burkar, bildelar, flygplan och båtar.
  30. 30. Titan, Ti • Titan stöts inte bort av kroppens vävnader. Sjukhus använder sig därför av titanskruvar om de behöver skruva ihop brutna ben.
  31. 31. Zink, Zn • Förzinkning: Ett metallföremål doppas ner i smält zink. Föremålet får då en skyddande yta som gör att det inte rostar. • Spikar, skruvar, konservburkar och hela bilar förzinkas.
  32. 32. Ädla metaller • Guld, silver och platina kallas för ädla metaller. • De ädla metallerna går att hitta i ren form i naturen eller i jordskorpan. • De ädla metallerna har ofta använts i mynt.
  33. 33. Guld, Au • Guld används i smycken och kretskort. • 24 karat betyder att det är rent guld. 18 karat är 75% guld och 25% andra metaller.
  34. 34. Silver, Ag • Silver används ofta i smycken. • Silver är den metall som har bäst elektrisk ledning av alla metaller.
  35. 35. Platina • Platina är den dyraste metallen. • Platina stöts inte bort av kroppen och används därför i olika tandmaterial.
  36. 36. Joner Lena Koinberg
  37. 37. Joner • Joner är partiklar med elektrisk laddning. • En negativ jon bildas då en atom tar upp en elektron. Jonen har fler elektroner (-) än protoner (+) och är därför negativt laddad. • En positiv jon bildas då en atom lämnar ifrån sig en elektron. Jonen har fler protoner (+) än elektroner (-) och är därför positivt laddad.
  38. 38. Joner bildas Steg 1: 2 atomer Steg 2: En atom ger bort en elektron. Steg 3: Det bildas en positiv jon och en negativ jon.
  39. 39. Positiva joner • Atomer som har få elektroner i sitt yttersta elektronskal kan släppa dessa elektroner och få ädelgasstruktur. De blir då positiva joner. • Det är metallerna till vänster i det periodiska systemet som bildar positiva joner.
  40. 40. Negativa joner • Atomer som har många valenselektroner i sitt yttersta elektronskal kan ta upp elektroner och få ädelgasstruktur. De blir då negativa joner. • Det är icke-metallerna till höger i det periodiska systemet som bildar negativa joner.
  41. 41. Sammansatta joner • En sammansatt jon är en molekyl som har släppt eller tagit upp en elektron. • Hydroxidjonen, OH- är en sammansatt jon. Den består av 1 syreatom och 1 väteatom som tillsammans har en extra elektron.
  42. 42. Jonbindning • En positiv jon kan tillsammans med en negativ jon bilda en jonförening. • 1 Natriumjon, Na+ och 1 klorjon, Cl- kan bilda jonföreningen NaCl. Den positiva Natriumjonen och den negativa klorjonen har olika laddning och dras till varandra. Natriumklorid är neutralt (oladdat). • Bindningen mellan en positiv jon och en negativ jon kallas för jonbindning.
  43. 43. Natriumklorid • Natrium som avger en elektron blir en Natriumjon, Na+ • Klor som tar upp en elektron blir en Klorjon, Cl- • Den positiva Natriumjonen och den negativa klorjonen har olika laddning och dras till varandra. Natriumklorid bildas. Natriumklorid är neutralt (oladdat) och hålls ihop av en jonbindning.
  44. 44. Salter Lena Koinberg
  45. 45. Salter • Salter är jonföreningar. • Salter har starka jonbindningar. • Salter är en grupp ämnen som är uppbyggda av positiva och negativa joner. • Saltet är oladdat då det finns lika många plusladdningar som minusladdningar i ett salt.
  46. 46. Salter kan bildas på flera sätt • Vid neutralisation med en syra och bas så bildas det ett salt. • När metaller reagerar med syre bildas metalloxider. Många metalloxider är salter.
  47. 47. Exempel på salter • Natriumklorid (koksalt) Na+ + Cl- NaCl • Kaliumnitrat (salpeter) K+ + NO3 - KNO3 • Kalciumfosfat (gips) Ca2+ + SO4 2- CaSO4
  48. 48. Koksalt - natriumklorid • Koksalt som vi använder i maten har det kemiska namnet natriumklorid. • Saltet i havsvatten är också natriumklorid. • Vatten i kroppen innehåller lite natriumklorid.
  49. 49. Saltlösningar • En saltlösning består av salt som är löst i vatten. • En del salter är lättlösliga i vatten. • Många salter finns naturligt i naturen. Vatten löser dessa salter och transporterar salterna till växternas rötter. • Salt som är löst i vatten leder ström.

×