SlideShare a Scribd company logo
1 of 28
Värme
NO
Fysik/Kemi/Teknik
Värme och kyla
• Hur varmt är det ute idag?
• Hur varmt är det i
klassrummet?
• Hur varm är en människa?
• Hur varmt är det i ett kylskåp?
• Hur varmt är det i en bastu?
Mäta temperatur
• När vi vill veta hur varmt det är använder vi
en termometer.
Enhet för temperatur?
• I Sverige och i de flesta andra länder
mäts temperaturen i grader Celsius.
• Det förkortas ˚C.
Anders Celsius
• Temperaturskalan har fått sitt namn efter den
svenske astronomen Anders Celsius.
• Han levde och arbetade i Uppsala under
början av 1700-talet.
Vattnets fryspunkt och kokpunkt
Temperaturskalan utgår ifrån vattnets
fryspunkt och kokpunkt, men vet ni när:
• Vattnet fryser (fryspunkt)?
• Vattnet kokar (kokpunkt)?
Hur fungerar en termos?
Hur kommer det sig att en termosflaska kan hålla en dryck såväl varm som kall?
• ett kärl med två
väggar, mellan vilka man
har skapat ett vakuum
(ingen luft).
• kärlet i en termos är ofta av
glas eller stål.
Vakuum
Vakuum= ingen luft
Svaga punkter hos en termos?
• Öppningen där korken sitter.
När uppfanns termosen?
• Principen för termosen uppfanns på 1890-
talet av den brittiske fysikern James Dewar.
• Den vidareutvecklades av en tysk glasblåsare
vid namn Reinhold Burger i början av 1900-
talet.
• Används nuförtiden till förvaring av allt från
chokladmjölk till blodplasma.
Varför heter det termos?
• Själva ordet ”thermos” är grekiska och betyder
varm.
Hur varmt och kallt kan det bli?
• Det finns ingen gräns för hur
varmt något kan bli.
• Nedåt finns det en gräns och den
lägsta temperatur som något kan
ha är – 273 ˚ C. Detta kallas för
den absoluta nollpunkten.
Varma föremål delar med sig
• Värme flyttar sig från det som är
varmt till det som är kallt.
• Ju större skillnad i temperatur är,
desto mer värme flyttar sig.
Olika sätt att behålla värmen?
Värmeisolering
• Vad gör du när du fryser?
Klä dig efter flerskiktsprincipen
• Temperatur hemma?
Isolering
• Behålla en dryck varm/kall?
Termos
Hur rör sig varm luft?
• När luft värms stiger den uppåt
• Det beror på att varm luft väger mindre än
kall luft.
Hur rör sig kall luft?
• Kall luft sjunker neråt.
• Det märker du när du öppnar dörren till
frysen. Då känner du den kalla luften kring
benen.
Hur värme kan flytta sig
Värme flyttar sig från varma ställen till kalla
ställen på tre olika sätt:
1. Ledning
2. Strömning
3. Strålning
Titta på sidan 38 i häftet!
Kroppstemperatur hos djur?
• Jämnvarma = samma temp hela tiden.
• Växelvarm = Temperaturen ändras efter
omgivningen.
Partikelmodellen
• Allt runt oss kallas för materia.
• Materia är uppbyggt av små, små delar
eller partiklar som kallas för atomer.
• Ofta sitter atomerna ihop i grupper och
kallas då för molekyler.
Vad är värme?
Gnugga händerna mot
varandra en stund!
Hur känns det?
Händerna känns varmare.
Detta beror på att du har satt
fart på partiklarna i handen.
Värme är alltså rörelse!
Alla ämnen kan finnas i tre former:
• Fast form t.ex. is
• Flytande form (vätska) t.ex. vatten
• Gasform t.ex. vattenånga
Ämnens olika former
T.ex. järn T.ex. klor T.ex. syre
Ämnen utvidgas av värme
• När temperaturen stiger och atomerna
och molekylerna börjar röra sig allt
häftigare, behöver de mer plats. De
utvidgar sig!
• Ju varmare det blir desto större är
utvidgningen.
Hur påverkas olika ämnen?
Nästan alla ämnen utvidgas vid uppvärmning
och drar ihop sig vid nedkylning.
• Aluminium utvidgar sig dubbelt så mycket
som järn.
• Diamant utvidgar sig bara en tiondel av vad
järn utvidgar sig.
Vad gör du när locket sitter fast?
Lösning!
Spola varmvatten på locket under några sekunder och
vänta. Efter några sekunder är det inga svårigheter att
få loss locket.
Vad beror detta på?
• Varmvattnet värmer upp både locket och
glasburken.
• Atomerna börjar att röra sig mer och mer.
• Både glasburken och metallen utvidgar sig
men metallen utvidgar sig mer än glas så att
metallocket blir helt enkelt lite för stort för
burken! Är ni med ?
Värme får broar att röra sig
När man bygger broar i
betong måste man
tänka på att bron ska
kunna röra sig lite fram
och tillbaka eftersom
betong utvidgar sig när
det blir varmt.
Viktiga begrepp ATT KUNNA:
• Smälta: när ett ämne går ifrån fast form till
vätska t.ex. is smälter till vatten.
• Avdunsta, förånga: när ett ämne går ifrån
vätska till gas t.ex. vatten avdunstar till
vattenånga.
• Kondensera: när ett ämne går ifrån gas till
vätska t.ex. vattenånga kondenseras till
imma.
• Stelna, frysa: När ett ämne går ifrån vätska
till fast form t.ex. vatten fryser till is.

More Related Content

What's hot

Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg
 
Genomgång speglar
Genomgång speglarGenomgång speglar
Genomgång speglarelanon
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energigulzay
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg
 

What's hot (20)

Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
 
Genomgång speglar
Genomgång speglarGenomgång speglar
Genomgång speglar
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Värme
VärmeVärme
Värme
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energi
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
 

Viewers also liked

Väder och vind med anteckningar
Väder och vind med anteckningarVäder och vind med anteckningar
Väder och vind med anteckningarfrkannakarlsson123
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytning
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytningLena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytning
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytningLena Koinberg
 
B57aa75c602f0fb9373984156f79bcbf
B57aa75c602f0fb9373984156f79bcbfB57aa75c602f0fb9373984156f79bcbf
B57aa75c602f0fb9373984156f79bcbfFabio Motta
 
Biology Knowlegde
Biology KnowlegdeBiology Knowlegde
Biology Knowlegdeyongki28
 
Thriving in a mobile and cloud environment
Thriving in a mobile and cloud environmentThriving in a mobile and cloud environment
Thriving in a mobile and cloud environmentCompuware ASEAN
 
To Cloud, or Not to Cloud?
To Cloud, or Not to Cloud?To Cloud, or Not to Cloud?
To Cloud, or Not to Cloud?Sentilla
 
каргаполова презентация
каргаполова презентациякаргаполова презентация
каргаполова презентацияST_max
 
Hrmac iig 02 07-13 social media in the global workforce
Hrmac iig 02 07-13 social media in the global workforceHrmac iig 02 07-13 social media in the global workforce
Hrmac iig 02 07-13 social media in the global workforceMark Avallone
 
устройство пк
устройство пкустройство пк
устройство пкST_max
 
Momo singapore 18 feb 2013
Momo singapore 18 feb 2013Momo singapore 18 feb 2013
Momo singapore 18 feb 2013Compuware ASEAN
 
Liminar Concedida - Advocacia do Estado alega que não tem condições financeir...
Liminar Concedida - Advocacia do Estado alega que não tem condições financeir...Liminar Concedida - Advocacia do Estado alega que não tem condições financeir...
Liminar Concedida - Advocacia do Estado alega que não tem condições financeir...Fabio Motta
 
กุล โครงการ
กุล โครงการกุล โครงการ
กุล โครงการMusalna
 
Compuware ASEAN APM User Conference 2013 - University of Customer Experience
Compuware ASEAN APM User Conference 2013 - University of Customer ExperienceCompuware ASEAN APM User Conference 2013 - University of Customer Experience
Compuware ASEAN APM User Conference 2013 - University of Customer ExperienceCompuware ASEAN
 
2012 12-05 webinar on cloud forecastfor2013
2012 12-05 webinar on cloud forecastfor20132012 12-05 webinar on cloud forecastfor2013
2012 12-05 webinar on cloud forecastfor2013Sentilla
 

Viewers also liked (20)

Väder och vind med anteckningar
Väder och vind med anteckningarVäder och vind med anteckningar
Väder och vind med anteckningar
 
Väder och oväder
Väder och oväderVäder och oväder
Väder och oväder
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytning
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytningLena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytning
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytning
 
B57aa75c602f0fb9373984156f79bcbf
B57aa75c602f0fb9373984156f79bcbfB57aa75c602f0fb9373984156f79bcbf
B57aa75c602f0fb9373984156f79bcbf
 
Biology Knowlegde
Biology KnowlegdeBiology Knowlegde
Biology Knowlegde
 
Thriving in a mobile and cloud environment
Thriving in a mobile and cloud environmentThriving in a mobile and cloud environment
Thriving in a mobile and cloud environment
 
To Cloud, or Not to Cloud?
To Cloud, or Not to Cloud?To Cloud, or Not to Cloud?
To Cloud, or Not to Cloud?
 
22/ 1-2-3
22/ 1-2-322/ 1-2-3
22/ 1-2-3
 
каргаполова презентация
каргаполова презентациякаргаполова презентация
каргаполова презентация
 
Hrmac iig 02 07-13 social media in the global workforce
Hrmac iig 02 07-13 social media in the global workforceHrmac iig 02 07-13 social media in the global workforce
Hrmac iig 02 07-13 social media in the global workforce
 
10.1-2-3
10.1-2-3 10.1-2-3
10.1-2-3
 
устройство пк
устройство пкустройство пк
устройство пк
 
Momo singapore 18 feb 2013
Momo singapore 18 feb 2013Momo singapore 18 feb 2013
Momo singapore 18 feb 2013
 
Liminar Concedida - Advocacia do Estado alega que não tem condições financeir...
Liminar Concedida - Advocacia do Estado alega que não tem condições financeir...Liminar Concedida - Advocacia do Estado alega que não tem condições financeir...
Liminar Concedida - Advocacia do Estado alega que não tem condições financeir...
 
กุล โครงการ
กุล โครงการกุล โครงการ
กุล โครงการ
 
Compuware ASEAN APM User Conference 2013 - University of Customer Experience
Compuware ASEAN APM User Conference 2013 - University of Customer ExperienceCompuware ASEAN APM User Conference 2013 - University of Customer Experience
Compuware ASEAN APM User Conference 2013 - University of Customer Experience
 
2012 12-05 webinar on cloud forecastfor2013
2012 12-05 webinar on cloud forecastfor20132012 12-05 webinar on cloud forecastfor2013
2012 12-05 webinar on cloud forecastfor2013
 
Ma1251 nol
Ma1251 nolMa1251 nol
Ma1251 nol
 
Case report pp
Case report ppCase report pp
Case report pp
 
21/ 1-2-3
21/ 1-2-321/ 1-2-3
21/ 1-2-3
 

Similar to No åk4-värme-vt13-blogg

No 5c-värme-ht12-med arbetsuppgift termos 2
No 5c-värme-ht12-med arbetsuppgift termos 2No 5c-värme-ht12-med arbetsuppgift termos 2
No 5c-värme-ht12-med arbetsuppgift termos 2zelal83
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: VärmeLena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: VärmeLena Koinberg
 
No åk4-meterologi-vt13-utskrift elever
No åk4-meterologi-vt13-utskrift eleverNo åk4-meterologi-vt13-utskrift elever
No åk4-meterologi-vt13-utskrift eleverforsenskolan
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
 
Meteorologi 2
Meteorologi 2Meteorologi 2
Meteorologi 2zelal83
 
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
 

Similar to No åk4-värme-vt13-blogg (9)

No 5c-värme-ht12-med arbetsuppgift termos 2
No 5c-värme-ht12-med arbetsuppgift termos 2No 5c-värme-ht12-med arbetsuppgift termos 2
No 5c-värme-ht12-med arbetsuppgift termos 2
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: VärmeLena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
 
Experiment termos
Experiment termosExperiment termos
Experiment termos
 
Värme, pedagogisk planering åk 1-3
Värme, pedagogisk planering åk 1-3Värme, pedagogisk planering åk 1-3
Värme, pedagogisk planering åk 1-3
 
Kemiförsök del 9
Kemiförsök del 9Kemiförsök del 9
Kemiförsök del 9
 
No åk4-meterologi-vt13-utskrift elever
No åk4-meterologi-vt13-utskrift eleverNo åk4-meterologi-vt13-utskrift elever
No åk4-meterologi-vt13-utskrift elever
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Meteorologi 2
Meteorologi 2Meteorologi 2
Meteorologi 2
 
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
 

No åk4-värme-vt13-blogg

  • 2. Värme och kyla • Hur varmt är det ute idag? • Hur varmt är det i klassrummet? • Hur varm är en människa? • Hur varmt är det i ett kylskåp? • Hur varmt är det i en bastu?
  • 3. Mäta temperatur • När vi vill veta hur varmt det är använder vi en termometer.
  • 4. Enhet för temperatur? • I Sverige och i de flesta andra länder mäts temperaturen i grader Celsius. • Det förkortas ˚C.
  • 5. Anders Celsius • Temperaturskalan har fått sitt namn efter den svenske astronomen Anders Celsius. • Han levde och arbetade i Uppsala under början av 1700-talet.
  • 6. Vattnets fryspunkt och kokpunkt Temperaturskalan utgår ifrån vattnets fryspunkt och kokpunkt, men vet ni när: • Vattnet fryser (fryspunkt)? • Vattnet kokar (kokpunkt)?
  • 7. Hur fungerar en termos? Hur kommer det sig att en termosflaska kan hålla en dryck såväl varm som kall? • ett kärl med två väggar, mellan vilka man har skapat ett vakuum (ingen luft). • kärlet i en termos är ofta av glas eller stål.
  • 9. Svaga punkter hos en termos? • Öppningen där korken sitter.
  • 10. När uppfanns termosen? • Principen för termosen uppfanns på 1890- talet av den brittiske fysikern James Dewar. • Den vidareutvecklades av en tysk glasblåsare vid namn Reinhold Burger i början av 1900- talet. • Används nuförtiden till förvaring av allt från chokladmjölk till blodplasma.
  • 11. Varför heter det termos? • Själva ordet ”thermos” är grekiska och betyder varm.
  • 12. Hur varmt och kallt kan det bli? • Det finns ingen gräns för hur varmt något kan bli. • Nedåt finns det en gräns och den lägsta temperatur som något kan ha är – 273 ˚ C. Detta kallas för den absoluta nollpunkten.
  • 13. Varma föremål delar med sig • Värme flyttar sig från det som är varmt till det som är kallt. • Ju större skillnad i temperatur är, desto mer värme flyttar sig.
  • 14. Olika sätt att behålla värmen? Värmeisolering • Vad gör du när du fryser? Klä dig efter flerskiktsprincipen • Temperatur hemma? Isolering • Behålla en dryck varm/kall? Termos
  • 15. Hur rör sig varm luft? • När luft värms stiger den uppåt • Det beror på att varm luft väger mindre än kall luft.
  • 16. Hur rör sig kall luft? • Kall luft sjunker neråt. • Det märker du när du öppnar dörren till frysen. Då känner du den kalla luften kring benen.
  • 17. Hur värme kan flytta sig Värme flyttar sig från varma ställen till kalla ställen på tre olika sätt: 1. Ledning 2. Strömning 3. Strålning Titta på sidan 38 i häftet!
  • 18. Kroppstemperatur hos djur? • Jämnvarma = samma temp hela tiden. • Växelvarm = Temperaturen ändras efter omgivningen.
  • 19. Partikelmodellen • Allt runt oss kallas för materia. • Materia är uppbyggt av små, små delar eller partiklar som kallas för atomer. • Ofta sitter atomerna ihop i grupper och kallas då för molekyler.
  • 20. Vad är värme? Gnugga händerna mot varandra en stund! Hur känns det? Händerna känns varmare. Detta beror på att du har satt fart på partiklarna i handen. Värme är alltså rörelse!
  • 21. Alla ämnen kan finnas i tre former: • Fast form t.ex. is • Flytande form (vätska) t.ex. vatten • Gasform t.ex. vattenånga
  • 22. Ämnens olika former T.ex. järn T.ex. klor T.ex. syre
  • 23. Ämnen utvidgas av värme • När temperaturen stiger och atomerna och molekylerna börjar röra sig allt häftigare, behöver de mer plats. De utvidgar sig! • Ju varmare det blir desto större är utvidgningen.
  • 24. Hur påverkas olika ämnen? Nästan alla ämnen utvidgas vid uppvärmning och drar ihop sig vid nedkylning. • Aluminium utvidgar sig dubbelt så mycket som järn. • Diamant utvidgar sig bara en tiondel av vad järn utvidgar sig.
  • 25. Vad gör du när locket sitter fast? Lösning! Spola varmvatten på locket under några sekunder och vänta. Efter några sekunder är det inga svårigheter att få loss locket. Vad beror detta på?
  • 26. • Varmvattnet värmer upp både locket och glasburken. • Atomerna börjar att röra sig mer och mer. • Både glasburken och metallen utvidgar sig men metallen utvidgar sig mer än glas så att metallocket blir helt enkelt lite för stort för burken! Är ni med ?
  • 27. Värme får broar att röra sig När man bygger broar i betong måste man tänka på att bron ska kunna röra sig lite fram och tillbaka eftersom betong utvidgar sig när det blir varmt.
  • 28. Viktiga begrepp ATT KUNNA: • Smälta: när ett ämne går ifrån fast form till vätska t.ex. is smälter till vatten. • Avdunsta, förånga: när ett ämne går ifrån vätska till gas t.ex. vatten avdunstar till vattenånga. • Kondensera: när ett ämne går ifrån gas till vätska t.ex. vattenånga kondenseras till imma. • Stelna, frysa: När ett ämne går ifrån vätska till fast form t.ex. vatten fryser till is.