Baskemi för årskurs 7-9
Livets kemi
Lena Koinberg
Denna presentation innehåller
• Fotosyntes och cellandning
• Kolhydrater
• Fetter
• Proteiner
• Vitaminer och mineralämnen
OBS! Det här är Baskemi, en förkortad variant av
den vanliga presentationen om livets kemi.
Fotosyntes och cellandning
Kroppens behov
• Människan behöver få i sig syre, vatten och
näringsämnen.
• Syre finns i luften. Syre behövs vid
cellandningen.
• Vatten är lösningsmedlet i kroppen. Det
transporterar lösta ämnen till och från cellerna
och transporterar avfallsämnen ut ur kroppen.
• Näringsämnen är exempelvis kolhydrater,
proteiner, fetter, vitaminer och mineraler.
Fotosyntes
• Fotosyntesen sker i växternas blad.
• I bladen finns det gröna ämnet klorofyll.
• Klorofyllmolekyler fångar in energi från solljuset.
Energin använder växterna i fotosyntesen.
• I fotosyntesen omvandlar växter koldioxid och
vatten till glukos och syre.
• Glukos är socker.
• koldioxid + vatten + energi glukos + syre
• 6CO2 + 6H2O + energi C6H12O6 + 6O2
• Glukosen kan sedan omvandlas till andra ämnen
som växten behöver.
Cellandning
• Allt levande har cellandning.
• När djur äter växter så får de i sig
växternas energirika glukos.
• Glukos transporteras med blodet till cellerna i
djurens kropp.
• I kroppens celler sker sedan cellandning. Vid
cellandning så frigörs energi som finns i glukos.
Glukos förbränns med hjälp av syre från
inandningsluften.
• glukos + syre koldioxid + vatten + energi
• C6H12O6 + 6O2 6CO2 + 6H2O + energi
Fotosyntes och cellandning samspelar
• Cellandning är fotosyntes baklänges.
• Allt levande har cellandning.
• Gröna växter och alger har fotosyntes när de får
energi från solen.
• Cellandningen:
– glukos + syre koldioxid + vatten + energi
– C6H12O6 + 6O2 6CO2 + 6H2O + energi
• Fotosyntesen:
– koldioxid + vatten + energi glukos + syre
– 6CO2 + 6H2O + energi C6H12O6 + 6O2
Fotosyntes (på dagen)
koldioxid + vatten + energi glukos + syre
Solljus
Vatten
Koldioxid
Syre
Glukos
Cellandning (både dag och natt)
socker + glukos koldioxid + vatten + energi
Vatten
Koldioxid
Syre
Glukos
Cellandning
glukos + syre koldioxid + vatten + energi
Syre
Glukos
Vatten Koldioxid
Kolhydrater
Kolhydrater
• Kolhydrater är ett samlingsnamn för olika
sockerarter.
• Energin från kolhydrater gör att vi kan hålla
oss varma, röra oss, tänka, m.m.
• Kolhydrater kan finnas som enkla molekyler, i
par eller i långa kedjor.
• Kolhydraters molekyler är ofta formade som
en sexhörning, som kallas för en sockerring.
Enkla sockerarter
• Enkla sockerarter består av enda sockermolekyl.
• Sockret som bildas vid fotosyntesen heter glukos.
Glukos är en enkel sockerart.
• Glukos finns i frukter, bär, godis och sportdryck.
• Fruktos är en enkel sockerart som finns i frukt.
• Både glukos och fruktos: C6H12O6
Molekylerna är dock olika uppbyggda, de har
olika strukturformler.
Sammansatta sockerarter
• Sammansatta sockerarter är uppbyggda av två eller flera
sockerringar.
• Strösocker (sackaros) och mjölksocker (laktos) är
sammansatta sockerarter.
• Stärkelse är en sammansatt sockerart som finns i potatis,
pasta och bröd.
• Cellulosa är en sammansatt sockerart. Cellulosa är
”skelett” i växternas celler.
Stärkelse innehåller energi
• Stärkelse finns i potatis, pasta och bröd.
• Stärkelse är uppbyggt av tusentals
glukosmolekyler.
• Kroppen måste bryta ner stärkelse till glukos
innan den kan använda energin som finns i
stärkelsen.
• Det tar tid för kroppen att bryta ner stärkelse
till glukos. Under den tiden känner man sig
mätt.
Snabba och långsamma kolhydrater
• Snabba kolhydrater finns i läsk, godis, kakor och
vitt bröd.
• Det går snabbt för kroppen att bryta ner snabba
kolhydrater till glukos.
• Långsamma kolhydrater finns i potatis, pasta,
grönsaker och grovt bröd.
• Det tar lång tid för kroppen att bryta ner
långsamma kolhydrater till glukos.
Diabetes
• Diabetes är en sjukdom som också kallas för
sockersjuka. Personer med diabetes kan inte
reglera sockerhalten i kroppen.
• Hormonet Insulin reglerar blodsockerhalten.
Personer med diabetes kan få sprutor med insulin
(se bild).
Fetter
Fetter
• Fasta fetter kallas för fett.
• Flytande fetter kallas ofta för oljor.
• Vår mat måste innehålla fett. Fett behövs
både för att vi ska kunna hålla värmen och för
att vi behöver få i oss vissa vitaminer som bara
finns lösta i fett.
• Fett innehåller mycket energi.
• Kroppen kan lagra energi som fett. Vårt fett är
en energireserv för kroppen.
Vegetabiliska och animaliska fetter
• Vegetabiliska fetter: Fetter som kommer från växter.
• Vegetabiliska fetter finns bl.a. i:
– Olivolja
– Majsolja
– Rapsolja
• Animaliska fetter: Fetter som kommer från djur.
• Animaliska fetter finns bl.a. i:
– Kött
– Fisk
– Smör
– Ost
– Mjölk
Fetter är estrar
• Fetter är estrar.
• Estrar består av glycerol och fettsyra
• Fetters egenskaper beror på vilka fettsyror
som ingår. Exempel på en egenskap som kan
variera är om fettet är flytande eller fast.
Glycerol
Fettsyra
Fettsyra
Fettsyra
Mättat, omättat och fleromättat fett
• Mättad fettsyra: Har enkelbindningar mellan
alla kolatomer.
• Omättade fettsyror: Har en eller flera
dubbelbindningar i kolkedjan.
• Fleromättade fettsyror: Har flera
dubbelbindningar i kolkedjan.
Proteiner
Proteiner
• Proteiner bygger upp kroppen och får kroppen att
fungera.
• Proteiner:
– Är byggmaterial till celler, muskler och skelett.
– Används för transporter i cellerna och blodet.
– Används i vårt immunförsvar.
• Proteiner finns bl.a. i:
– Kött
– Fisk
– Mjölkprodukter
– Ägg
Proteiner är byggda av aminosyror
• En proteinmolekyl består av en lång kedja av
byggstenar som kallas aminosyror.
• Det finns 20 olika aminosyror.
• Cellerna i kroppen kan producera hälften av
aminosyrorna.
• De essentiella aminosyrorna kan inte produceras i
kroppen. Dessa aminosyror måste vi få oss via
maten.
• Kött, fisk och mjölkprodukter innehåller alla
aminosyror.
Enzymer
• Enzymer är en speciell sorts proteiner.
• Enzymerna tillverkas i kroppen.
• Enzymer skyndar på kemiska reaktioner i
kroppen, utan att själva delta i reaktionen.
Andra proteiner i kroppen
• Hormoner styr kemin i kroppen.
• Många hormoner är proteiner.
• I kroppen finns även speciella proteiner som
transporterar syre och näring i blodet.
Gluten
• Gluten är ett protein som finns i vete, korn
och råg.
• En del personer tål inte gluten.
Vitaminer och mineralämnen
Lena Koinberg
Vitaminer och mineralämnen
• Vitaminer och mineralämnen är viktiga för kroppen.
Vid brist på vitaminer och mineralämnen så blir vi
sjuka.
• Vi får i oss vitaminer och mineralämnen via maten.
• Kroppen behöver endast små mängder av vitaminer
och mineralämnen.
• Äter vi en bra och varierad kost så får vi i oss alla
vitaminer och mineralämnen som vi behöver.
• Vitaminer är kolföreningar och heter t.ex. A-vitamin, B-
vitamin, C-vitamin, D-vitamin, E-vitamin och K-vitamin.
• Mineralämnen är ofta metaller såsom t.ex. järn.

Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi

  • 1.
    Baskemi för årskurs7-9 Livets kemi Lena Koinberg
  • 2.
    Denna presentation innehåller •Fotosyntes och cellandning • Kolhydrater • Fetter • Proteiner • Vitaminer och mineralämnen OBS! Det här är Baskemi, en förkortad variant av den vanliga presentationen om livets kemi.
  • 3.
  • 4.
    Kroppens behov • Människanbehöver få i sig syre, vatten och näringsämnen. • Syre finns i luften. Syre behövs vid cellandningen. • Vatten är lösningsmedlet i kroppen. Det transporterar lösta ämnen till och från cellerna och transporterar avfallsämnen ut ur kroppen. • Näringsämnen är exempelvis kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer och mineraler.
  • 5.
    Fotosyntes • Fotosyntesen skeri växternas blad. • I bladen finns det gröna ämnet klorofyll. • Klorofyllmolekyler fångar in energi från solljuset. Energin använder växterna i fotosyntesen. • I fotosyntesen omvandlar växter koldioxid och vatten till glukos och syre. • Glukos är socker. • koldioxid + vatten + energi glukos + syre • 6CO2 + 6H2O + energi C6H12O6 + 6O2 • Glukosen kan sedan omvandlas till andra ämnen som växten behöver.
  • 6.
    Cellandning • Allt levandehar cellandning. • När djur äter växter så får de i sig växternas energirika glukos. • Glukos transporteras med blodet till cellerna i djurens kropp. • I kroppens celler sker sedan cellandning. Vid cellandning så frigörs energi som finns i glukos. Glukos förbränns med hjälp av syre från inandningsluften. • glukos + syre koldioxid + vatten + energi • C6H12O6 + 6O2 6CO2 + 6H2O + energi
  • 7.
    Fotosyntes och cellandningsamspelar • Cellandning är fotosyntes baklänges. • Allt levande har cellandning. • Gröna växter och alger har fotosyntes när de får energi från solen. • Cellandningen: – glukos + syre koldioxid + vatten + energi – C6H12O6 + 6O2 6CO2 + 6H2O + energi • Fotosyntesen: – koldioxid + vatten + energi glukos + syre – 6CO2 + 6H2O + energi C6H12O6 + 6O2
  • 8.
    Fotosyntes (på dagen) koldioxid+ vatten + energi glukos + syre Solljus Vatten Koldioxid Syre Glukos
  • 9.
    Cellandning (både dagoch natt) socker + glukos koldioxid + vatten + energi Vatten Koldioxid Syre Glukos
  • 10.
    Cellandning glukos + syrekoldioxid + vatten + energi Syre Glukos Vatten Koldioxid
  • 11.
  • 12.
    Kolhydrater • Kolhydrater ärett samlingsnamn för olika sockerarter. • Energin från kolhydrater gör att vi kan hålla oss varma, röra oss, tänka, m.m. • Kolhydrater kan finnas som enkla molekyler, i par eller i långa kedjor. • Kolhydraters molekyler är ofta formade som en sexhörning, som kallas för en sockerring.
  • 13.
    Enkla sockerarter • Enklasockerarter består av enda sockermolekyl. • Sockret som bildas vid fotosyntesen heter glukos. Glukos är en enkel sockerart. • Glukos finns i frukter, bär, godis och sportdryck. • Fruktos är en enkel sockerart som finns i frukt. • Både glukos och fruktos: C6H12O6 Molekylerna är dock olika uppbyggda, de har olika strukturformler.
  • 14.
    Sammansatta sockerarter • Sammansattasockerarter är uppbyggda av två eller flera sockerringar. • Strösocker (sackaros) och mjölksocker (laktos) är sammansatta sockerarter. • Stärkelse är en sammansatt sockerart som finns i potatis, pasta och bröd. • Cellulosa är en sammansatt sockerart. Cellulosa är ”skelett” i växternas celler.
  • 15.
    Stärkelse innehåller energi •Stärkelse finns i potatis, pasta och bröd. • Stärkelse är uppbyggt av tusentals glukosmolekyler. • Kroppen måste bryta ner stärkelse till glukos innan den kan använda energin som finns i stärkelsen. • Det tar tid för kroppen att bryta ner stärkelse till glukos. Under den tiden känner man sig mätt.
  • 16.
    Snabba och långsammakolhydrater • Snabba kolhydrater finns i läsk, godis, kakor och vitt bröd. • Det går snabbt för kroppen att bryta ner snabba kolhydrater till glukos. • Långsamma kolhydrater finns i potatis, pasta, grönsaker och grovt bröd. • Det tar lång tid för kroppen att bryta ner långsamma kolhydrater till glukos.
  • 17.
    Diabetes • Diabetes ären sjukdom som också kallas för sockersjuka. Personer med diabetes kan inte reglera sockerhalten i kroppen. • Hormonet Insulin reglerar blodsockerhalten. Personer med diabetes kan få sprutor med insulin (se bild).
  • 18.
  • 19.
    Fetter • Fasta fetterkallas för fett. • Flytande fetter kallas ofta för oljor. • Vår mat måste innehålla fett. Fett behövs både för att vi ska kunna hålla värmen och för att vi behöver få i oss vissa vitaminer som bara finns lösta i fett. • Fett innehåller mycket energi. • Kroppen kan lagra energi som fett. Vårt fett är en energireserv för kroppen.
  • 20.
    Vegetabiliska och animaliskafetter • Vegetabiliska fetter: Fetter som kommer från växter. • Vegetabiliska fetter finns bl.a. i: – Olivolja – Majsolja – Rapsolja • Animaliska fetter: Fetter som kommer från djur. • Animaliska fetter finns bl.a. i: – Kött – Fisk – Smör – Ost – Mjölk
  • 21.
    Fetter är estrar •Fetter är estrar. • Estrar består av glycerol och fettsyra • Fetters egenskaper beror på vilka fettsyror som ingår. Exempel på en egenskap som kan variera är om fettet är flytande eller fast. Glycerol Fettsyra Fettsyra Fettsyra
  • 22.
    Mättat, omättat ochfleromättat fett • Mättad fettsyra: Har enkelbindningar mellan alla kolatomer. • Omättade fettsyror: Har en eller flera dubbelbindningar i kolkedjan. • Fleromättade fettsyror: Har flera dubbelbindningar i kolkedjan.
  • 23.
  • 24.
    Proteiner • Proteiner byggerupp kroppen och får kroppen att fungera. • Proteiner: – Är byggmaterial till celler, muskler och skelett. – Används för transporter i cellerna och blodet. – Används i vårt immunförsvar. • Proteiner finns bl.a. i: – Kött – Fisk – Mjölkprodukter – Ägg
  • 25.
    Proteiner är byggdaav aminosyror • En proteinmolekyl består av en lång kedja av byggstenar som kallas aminosyror. • Det finns 20 olika aminosyror. • Cellerna i kroppen kan producera hälften av aminosyrorna. • De essentiella aminosyrorna kan inte produceras i kroppen. Dessa aminosyror måste vi få oss via maten. • Kött, fisk och mjölkprodukter innehåller alla aminosyror.
  • 26.
    Enzymer • Enzymer ären speciell sorts proteiner. • Enzymerna tillverkas i kroppen. • Enzymer skyndar på kemiska reaktioner i kroppen, utan att själva delta i reaktionen.
  • 27.
    Andra proteiner ikroppen • Hormoner styr kemin i kroppen. • Många hormoner är proteiner. • I kroppen finns även speciella proteiner som transporterar syre och näring i blodet.
  • 28.
    Gluten • Gluten ärett protein som finns i vete, korn och råg. • En del personer tål inte gluten.
  • 29.
  • 30.
    Vitaminer och mineralämnen •Vitaminer och mineralämnen är viktiga för kroppen. Vid brist på vitaminer och mineralämnen så blir vi sjuka. • Vi får i oss vitaminer och mineralämnen via maten. • Kroppen behöver endast små mängder av vitaminer och mineralämnen. • Äter vi en bra och varierad kost så får vi i oss alla vitaminer och mineralämnen som vi behöver. • Vitaminer är kolföreningar och heter t.ex. A-vitamin, B- vitamin, C-vitamin, D-vitamin, E-vitamin och K-vitamin. • Mineralämnen är ofta metaller såsom t.ex. järn.