Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7

1,375 views

Published on

Sammanfattning för att öva till nationella provet i biologi.
Presentation som innehåller sjuans biologi.
Innehåll: Livets former och Samspel

Published in: Education
  • Be the first to comment

Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7

  1. 1. Sammanfattning till NP åk 9 Biologi åk 7 Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • Livets former • Samspel • Ekologi och hållbarhet
  3. 3. Livets former Lena Koinberg
  4. 4. Biologi • Biologi betyder ”läran om livet” • Biologi handlar om allt som är levande. • Levande varelser kallas för organismer. • Alla organismer är uppbyggda av celler. • Organismer delas in i arter, släkter och familjer. • Individer som tillhör samma art kan få barn och barnbarn med varandra. • Däggdjur är alla djur där ungarna diar sina mammor.
  5. 5. Ryggradsdjur och ryggradslösa djur • Ryggradsdjur har ryggrad och skelett inuti kroppen. • Fiskar, fåglar och däggdjur är ryggradsdjur. • Ryggradslösa djur saknar skelett inuti kroppen. • Insekter, spindlar, sniglar och maskar är ryggradslösa djur.
  6. 6. Växelvarma djur och jämnvarma djur • Kroppstemperaturen för växelvarma djur följer omgivningens temperatur. • Fiskar, groddjur och kräldjur är växelvarma djur. • Jämnvarma djur har alltid samma kroppstemperatur oavsett hur varmt eller kallt det är i omgivningen. • Fåglar och däggdjur är jämnvarma djur.
  7. 7. Inre befruktning och yttre befruktning • Landlevande djur har inre befruktning. • Honan har äggen inuti kroppen. Hanen parar sig med honan för att spermierna ska befrukta äggen. • Bilden visar en spermie som tar sig in i ett ägg. • Fiskar har yttre befruktning. • Hanens spermier befruktar honans ägg utanför djurens kroppar.
  8. 8. Svampar • Svampar har svampceller. • Svampar äter och andas syre. • Ovan jord ser vi svampkroppen, resten av svampen växer som trådar nere i marken. Trådarna kallas hyfer.
  9. 9. Svampar skaffar näring på 3 sätt • Nedbrytare får näring genom att bryta ner dött material. • Parasiter tar näring från levande växter eller djur. • En del svampar lever i symbios med levande växter. Svamptrådarna i marken samarbetar då med växtens rötter.
  10. 10. Växter förökar sig på olika sätt • Sporväxter sprider sig med sporer. Massvis med små sporer släpps ut. Där sporerna landar så kan det börja växa nya växter. • Fröväxter förökar sig med frön. Fröväxter har blommor. När blommornas pollineras så bildas det frön. Dom fröna kan spridas med vinden och bilda nya växter. • En del växter bildar rötter när en del av växten sätts i jorden.
  11. 11. Urdjur • Urdjur har funnits på jorden i mer än 500 miljoner år. • Urdjur är små encelliga organismer. • Urdjur förökar sig genom att dela sig i två delar.
  12. 12. Alger • Alger lever i vatten. • Alger har fotosyntes och tillverkar en stor del av det syre som finns på Jorden.
  13. 13. Bakterier • Bakterier består av en enda cell. • Det finns många nyttiga bakterier. En vuxen människa har mer än 2 kg bakterier i sig. • Bakterier i tjocktarmen bryter ner matrester. • Med dåligt vatten och smittad mat kan det spridas bakterier som gör oss sjuka. • Antibiotika är medicin som dödar bakterier.
  14. 14. Blågröna bakterier • De blågröna bakterierna var de först organismerna på jorden som hade fotosyntes. Det är tack vare dom som jorden fick syre i atmosfären.
  15. 15. Virus • Virus är pyttesmå. • Virus är parasiter som förökar sig genom att tränga in i levande celler. • Virus tål vanlig antibiotika. • Aids orsakas av HIV-viruset.
  16. 16. Samspel Lena Koinberg
  17. 17. Fotosyntes • Fotosyntesen sker i växternas blad. • I bladen finns ett grönt ämne som heter klorofyll. • Klorofyllmolekylerna kan fånga in energi från solljuset. • koldioxid + vatten + energi socker + syre
  18. 18. Cellandningen • Alla organismer har cellandning. • Cellandning sker i kroppens celler. • socker + syre koldioxid + vatten + energi • Fotosyntesen och cellandningen hänger ihop. • Cellandning är fotosyntes baklänges.
  19. 19. Näringskedja • I en näringskedja så studerar man vem som äter vem. • De gröna växterna producerar mat genom sin fotosyntes. De är producenter i näringskedjan. • Djur äter växter eller andra djur. Djuren är konsumenter i näringskedjan. • Toppkonsumenten är högst upp i näringskedjan. Den äts inte upp av någon.
  20. 20. Näringsväv • Djur kan äta flera olika organismer. • Flera näringskedjor bildar tillsammans en näringsväv. Blad Mask Igelkott Ekollon ÖrnOrm Mus
  21. 21. Näringspyramid • Det blir färre och färre djur uppåt i näringskedjan. • Det finns många producenter och få toppkonsumenter.
  22. 22. Nedbrytare • Nedbrytarna äter döda djur och växter. • Nedbrytare är mycket viktiga för naturens kretslopp. • Nedbrytare ser till att ämnena i döda organismer sprids i naturen igen. • Bakterier, svampar och daggmaskar är nedbrytare.
  23. 23. Parasiter • Parasiter lever på andra organismer utan att döda dom. • Exempel på parasiter är myggor, fästingar och huvudlöss.
  24. 24. Symbios • Symbios är ett nära samarbete mellan arter. • Människan har nyttiga bakterier som bryter ner mat i tjocktarmen. • Svampar samarbetar ofta med växter. Svamptrådarna i marken samarbetar med växtens rötter. Svampen får socker från växten. Svampen hjälper växten att suga upp vatten och näringsämnen.
  25. 25. Ekologi och hållbarhet Lena Koinberg
  26. 26. Ekologi • Ekologi handlar om samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
  27. 27. Biologisk mångfald • Med biologisk mångfald menas variationsrikedom bland levande organismer. • Biologisk mångfald avser: – Olika sorters arter – Olikheter inom en art – Olika naturtyper och ekosystem som gör att många olika arter trivs och överlever
  28. 28. Kretslopp • Ämnena på jorden går runt i kretslopp.
  29. 29. Ekosystem Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett avgränsat område av naturen. • Exempel på ekosystem – En sjö – En damm – En skog – En äng – En stubbe
  30. 30. Population En population är alla individer av en viss art som finns inom ett visst område. • Exempel på population – Alla granar i en skog – Alla blåklockor på en äng – Alla myror i en stubbe – Alla abborrar i en sjö
  31. 31. Ekosystem förändras • En kraftig storm eller skogsbrand ändrar ett ekosystem. • Klimatförändringar ändrar ekosystem. • När ekosystemen ändras så måste organismerna anpassa sig.
  32. 32. Östersjön är unik • Östersjön har bräckt vatten. • Bräckt vatten har lägre salthatten än ett hav, men högre salthalt än sötvatten. • Djur har svårt att överleva i det bräckta vattnet. • Östersjön är även övergödd och starkt förorenad.
  33. 33. Människan påverkar ekosystemen • Vi släpper ut avfall, gifter och okända kemikalier • Vi bränner fossila bränslen (t.ex. olja) vilket leder till en förstärkt växthuseffekt och en höjd temperatur • Vi utrotar djur så att den biologiska mångfalden minskar
  34. 34. Spelregler i ett hållbart samhälle • Kretslopp råder. Avfall återvinns. • Försiktighetsprincipen råder. Bara det vi vet är ofarligt får släppas ut. • Energin kommer från hållbara energikällor som sol-, vind- och vattenkraft.

×