Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Lena Koinberg | Biologi: Samspel

4,591 views

Published on

Presentation om samspel.
Biologi för årskurs 7-9.

Published in: Education
  • People used to laugh at me behind my back before I was in shape or successful. Once I lost a lot of weight, I was so excited that I opened my own gym, and began helping others. I began to get quite a large following of students, and finally, I didn't catch someone laughing at me behind my back any longer. CLICK HERE NOW ■■■ https://tinyurl.com/1minweight
       Reply 
    Are you sure you want to  Yes  No
    Your message goes here

Lena Koinberg | Biologi: Samspel

  1. 1. Biologi för årskurs 7-9 Samspel Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • Fotosyntes och cellandning • Äta och ätas • Konkurrens och samarbete
  3. 3. Fotosyntes och cellandning Lena Koinberg
  4. 4. Fotosyntes • Fotosyntesen sker i växternas blad. • I bladen finns ett grönt ämne som heter klorofyll. • Klorofyllmolekylerna kan fånga in energi från solljuset. Energin använder växterna i fotosyntesen. I fotosyntesen tillverkar växterna socker (kallat glukos). • I fotosyntesen omvandlar växter koldioxid och vatten till energirikt socker och syre. • koldioxid + vatten + energi socker + syre • Sockret kan sedan omvandlas till andra ämnen som växten behöver.
  5. 5. Cellandningen • Alla organismer har cellandning. • När djur äter växter så får de tillgång till energin i växternas kolhydrater. • Energin använder djuren till rörelse, värme och för att bygga nya celler och växa. • Svampar får också sin energi från växterna. • I kroppens celler sker sedan cellandning. Då förbränns sockret med hjälp av syre från inandningsluften. • När solen inte skiner så får växter sin energi via cellandning. • socker + syre koldioxid + vatten + energi
  6. 6. Fotosyntes och cellandning samspelar • Cellandning är fotosyntes baklänges. • Djur andas in syre, äter växter och har cellandning. • Gröna växter, alger och vissa bakterier har fotosyntes när solen skiner. De får energi genom cellandning när solen inte skiner. • Cellandning: – Socker + syre koldioxid + vatten + energi • Fotosyntes: – koldioxid + vatten + energi socker + syre
  7. 7. Fotosyntes (när solen skiner) koldioxid + vatten + energi socker + syre Solljus Vatten Koldioxid Syre Socker
  8. 8. Cellandning (dag och natt) socker + syre koldioxid + vatten + energi Vatten Koldioxid Syre Socker
  9. 9. Cellandning socker + syre koldioxid + vatten + energi Syre Socker Vatten Koldioxid
  10. 10. Äta och ätas Lena Koinberg
  11. 11. Producenter • Växter och alger har fotosyntes. De kan använda energin i solljuset för att producera energirikt socker. • Växter och alger kallas för producenter.
  12. 12. Konsumenter • Djur, svampar och bakterier får i sig energirika ämnen genom att äta växter, alger eller andra djur. • Att äta är att konsumera. • Djur och svampar är konsumenter.
  13. 13. Näringskedja • I en näringskedja så studerar man vem som äter vem. • De gröna växterna producerar mat genom sin fotosyntes. De är producenter i näringskedjan. • Djur äter växter eller andra djur. Djuren är konsumenter i näringskedjan. • Toppkonsumenten är sist i näringskedjan. Den äts inte upp av någon. • Människan är toppkonsument.
  14. 14. Näringsväv • Djur kan äta flera olika organismer. Näringskedjan är därför en förenklad bild. En näringsväv ger en bättre bild av verkligheten. • Flera näringskedjor bildar tillsammans en näringsväv. Blad Mask Igelkott Ekollon ÖrnOrm Mus
  15. 15. Näringspyramid • Det är stora energiförluster i näringskedjan. Det blir därför färre och färre djur uppåt i kedjan. • Bara 10% av energin går vidare till nästa nivå. • Energiförlusterna beror på att organismerna i varje steg använder energi för att leva och växa.
  16. 16. Nedbrytare • Nedbrytare äter döda djur och växter. • Nedbrytarna bryter ned och sprider ämnena som finns i de döda organismerna. • Nedbrytarna är mycket viktiga för naturens kretslopp. • Bakterier och svampar är de viktigaste nedbrytarna. • Bilden visar en daggmask. Daggmaskar är nedbrytare.
  17. 17. Parasiter • Parasiter lever på andra organismer. • Värddjuret som parasiten lever på blir ofta sjuk och svag.
  18. 18. Försvar för att överleva • För att överleva så är det viktigt att skydda sig från att bli uppäten. • Det finns olika sätt att försvara sig: – att slåss – att fly – att gömma sig – att samarbeta i grupp – att luras • Växter kan skydda sig genom att ha taggar eller innehålla gifter. • Växter och djur signalerar ofta att de är giftiga genom att ha starka färger.
  19. 19. Djurs försvar • En del djur kamouflerar sig och har samma kroppsfärg som bakgrundens färg. • Igelkottens försvar består av taggar. • Blomflugans försvar är att den luras och ser ut som en geting.
  20. 20. Konkurrens och samarbete Lena Koinberg
  21. 21. Växters konkurrens • Organismerna tävlar med varandra om naturens resurser. • Växter konkurrerar med varandra om solljus, vatten och mineralämnen i marken.
  22. 22. Djurs konkurrens • Djur konkurrerar om mat, vatten, boplatser och en partner att få ungar med. • Allätare kan äta många sorters mat och har ofta lätt att hitta mat. • Många djur skaffar sig ett revir som de kontrollerar och försvarar. • Djur kan flytta för att hitta ett bättre ställe att bo på. • Flyttfåglar flyttar varje år. På sommaren så bor de i Sverige och på vintern så bor de i varmare länder.
  23. 23. Samarbete • Många djur samarbetar genom att leva i flock. • En del flockar har en ledare som bestämmer. • Andra flockar samarbetar utan ledare.
  24. 24. Symbios • Symbios är ett nära samarbete mellan arter. • Svampar samarbetar ofta med växter. Svamphyferna växer samman med växternas rötter. Svampen får socker från trädet. Svampen hjälper växten att suga upp mineraler och vatten ur marken. • Små fiskar putsar på stora fiskar. De små fiskarna äter då små bakterier. I utbyte så får de skydd av de stora fiskarna. • Människan har nyttiga bakterier i tjocktarmen.

×