Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7

2,035 views

Published on

Sammanfattning för att öva till nationella provet i kemi.
Presentation som innehåller sjuans kemi.
Innehåll: Kemins grunder & Syror och baser & Luft, vatten och mark

Published in: Education
  • Be the first to comment

Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7

  1. 1. Sammanfattning till NP åk 9 Kemi åk 7 Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • Kemins grunder • Syror och baser • Luft, vatten och mark
  3. 3. Kemins grunder Lena Koinberg
  4. 4. Kemi introduktion • Kemi är läran om olika ämnens egenskaper, uppbyggnad och deras reaktioner med varandra. • Kemister tar fram nya mediciner och material.
  5. 5. Säkerhet – Farosymboler på etiketter Skadligt Hälsofarlig Miljöfarlig Brandfarlig Frätande Giftigt Explosiv Oxiderande (fräter)
  6. 6. Atom • Materia är allt som har en massa och kan vägas. • Materia är uppbyggt av små partiklar som kallas atomer. • Atomer är pyttesmå. I ett enda sandkorn så finns det 60 000 000 000 000 000 atomer.
  7. 7. Molekyl • En molekyl består av flera atomer som är bundna till varandra. • Vätgas: Består av 2 väteatomer. • Syrgas: Består av 2 syreatomer. • Vatten: Består av 2 väteatomer och 1 syreatom.
  8. 8. Grundämne • Väte, syre och kol är grundämnen. • Ett grundämne består av ett enda slags atomer. • Det finns drygt 100 olika sorters grundämnen. • Grundämnen har ett kemiskt tecken. • Kemiska tecken är en eller två bokstäver.
  9. 9. Kemiska föreningar • Kemiska föreningar har molekyler med två eller fler olika slags atomer. • Kemiska föreningar har en kemisk formel. • Vatten: 2 väteatomer (H) och 1 syreatom (O) Kemisk formel: H2O • Kolmonoxid: 1 kolatom (C) och 1 syreatom (O) Kemisk formel: CO • Koldioxid: 1 kolatom (C) och 2 syreatomer (O) Kemisk formel: CO2
  10. 10. Ämnens egenskaper
  11. 11. Ämnens egenskaper • Ett ämnes egenskaper beror på vilka atomer det är uppbyggt av. • Exempel på egenskaper: – Fast, flytande eller gas – Färg – Smak och doft – Smältpunkt och kokpunkt – Densitet, flyter eller sjunker – Leder ström – Leder värme – Magnetiskt – Frätande
  12. 12. Fasövergång • Varje ämne har en bestämd temperatur då det övergår från en fas till en annan. • Ämnet kondenserar vid kondensationspunkt. • Ämnet förångas/kokas vid kokpunkt. • Ämnet fryser/stelnar vid fryspunkt. • Ämnet smälter vid smältpunkt.
  13. 13. Värme är rörelse • Absoluta nollpunkten: -273,15°C • Vid absoluta nollpunkten är partiklarna (atomer och molekyler) stilla. • Absoluta nollpunkten är den lägsta temperatur som existerar i universum. • Vid temperaturer över absoluta nollpunkten så rör sig partiklarna.
  14. 14. Fast fas, flytande fas och gasfas • Fast fas: Partiklarna ligger tätt ihop, nästan helt stilla. • Flytande fas: Partiklarna rör sig och flyter runt varandra. • Gasfas: Partiklarna rör sig och är så långt ifrån varandra att de inte nuddar varandra.
  15. 15. Flyta eller sjunka • Ett ämne med lägre densitet flyter ovanpå ett ämne med högre densitet. • En kork flyter på vatten. Kork har lägre densitet än vatten. • En järnbit sjunker i vatten. Järn har högre densitet än vatten.
  16. 16. Densitet • 1 kopp full med järn väger mer än 1 kopp full med aluminium. • Järn har högre densitet än aluminium. • Det beror på 2 saker: 1. En järnatom väger mer än en aluminiumatom. 2. Järnatomerna sitter tätt ihop, medan det är längre avstånd mellan aluminiumatomerna. • Densitet är massa per volymenhet. • Densitet mäts i kg/dm3
  17. 17. Rena ämnen och blandningar
  18. 18. Rena ämnen och blandningar • Rena ämnen är inte blandade med något annat ämne. • Grundämnen är alltid rena ämnen. • Blandningar består av flera olika ämnen. • Ämnen i blandningar går att skilja åt.
  19. 19. Lösning • Lösning är en blandning där det inte går att se de ingående ämnena. • Saft är en flytande lösning. • Luft är en gasformig lösning. • Legering är en fast lösning. En legering är en blandning av två eller flera metaller. • Lösningsmedel: Vätskan i en lösning. • Mättad lösning: En lösning som inte kan lösa mer av ett ämne. Sätter man i mer så hamnar det på botten. • Vätskor kan lösa gaser. Exempelvis andas fiskar syre som är löst i vatten. Kolsyran i läsk är en gas löst i vätska.
  20. 20. Emulsion och uppslamning • Emulsion: Blandning med finfördelade vätskor som egentligen inte löser sig i varandra. I de flesta ämnen återbildas skikten om de får stå en stund. • Exempel på emulsion: hudkräm • Uppslamning: En blandning där det är lätt att se ämnena som är blandade. • Exempel på uppslamning: Vatten och lera i en grumlig vattenpöl.
  21. 21. Separationsmetoder • Separationsmetoder används för att separera olika ämnen från varandra • Sedimentering – De tyngre partiklarna i en vätska faller till botten – Exempel: Grumlig vattenpöl, O’boy • Filtrering – Häller något genom filter. Stora partiklar fastnar i filtret. – Exempel: Brygger kaffe med kaffefilter
  22. 22. Separationsmetoder fortsättning • Indunstning – Lösning koncentreras genom att vätskan ångar bort. – Exempel: Framställning av havssalt • Destillering – Olika ämnen har olika kokpunkt. Kokar lösning och leder bort ämnen när de börjar koka. – Exempel: Framställning av bensin, destillerat vatten och alkohol • Kromatografi – Olika ämnen sugs upp olika snabbt av papper. – Används för att spåra dopade idrottare.
  23. 23. Reaktioner och eld Lena Koinberg
  24. 24. Fysikalisk förändring • Vid fysikalisk förändring så kan ämnet återgå till sin ursprungliga form. • Exempel: När ett ämne byter fas, t.ex. börjar koka • Exempel: När vi löser ett ämne, t.ex. löser socker i vatten.
  25. 25. Kemisk reaktion • Vid en kemisk reaktion bildas det nya ämnen. • Vid en kemisk reaktion så förändras molekylerna i ämnena och nya molekyler bildas. • När ved brinner så ser det en kemisk reaktion mellan kol och syre. Det bildas nya ämnen såsom koldioxid, aska och vattenånga.
  26. 26. Reaktionsformel • Reaktionsformel: Till vänster om pilen skrivs ämnena som reagerar med varandra. Till höger om pilen skrivs ämnena som bildas. • Atomerna som finns när reaktionen startar finns kvar i de nya ämnena som bildas. • kol + syre koldioxid • Reaktionsformel: C + O2 CO2
  27. 27. Eld • För att skapa eld krävs: – Bränsle, t.ex. trä, stearin, bensin – Syre, som finns i luften – Värme, från t.ex. tändsticka, blixtnedslag • Släcka eld: – Ta bort värme: När man häller vatten på eld så kyler man elden. – Ta bort syre: Brandsläckare kväver elden och stänger ute syret. – Ta bort bränsle: Tar man bort veden så slocknar elden i brasan.
  28. 28. Syror och baser Lena Koinberg
  29. 29. pH-skala • pH-värde runt 7: Neutral (t.ex. destillerat vatten) • pH-värde lägre än 7: Sur • pH-värde högre än 7: Basisk • Indikatorer visar om ett ämne är surt, neutralt eller basiskt.
  30. 30. Syror • Syror har surt pH, d.v.s. pH-värde lägre än 7. • Citronsyra finns i citron och apelsin. • Mjölksyra bildas i musklerna om de tränar hårt. • Kolsyra bildas när koldioxid löses i vatten. • Myrsyra är myrors och brännässlors försvar. • Starka syror är starkt frätande. • Saltsyra, svavelsyra och salpetersyra är starka syror. • Saltsyra i magsäcken sönderdelar maten.
  31. 31. Baser • Baser har basiskt pH-värde, d.v.s. pH-värde över 7. • Tvål, diskmedel och tvättmedel är oftast basiska. • Bakpulver är basiskt. • Starka baser är frätande. • Natriumhydroxid och kaliumhydroxid är starka baser.
  32. 32. Försurning • Naturens normala pH-värde är strax under 7. • Vid försurning så sjunker pH-värdet i naturen och det blir försämrad miljö för växter och djur. • Bilar och industrier orsakar försurning då dom förbränner fossila bränslen som kol, olja och naturgas. • Vid förbränning av fossila bränslen släpps svaveldioxid och kväveoxid ut. • Svaveldioxid och kväveoxid är lättlösliga i vatten. När de löser sig i regnvattnet så bildas surt regn. När det regnet når marken så sjunker pH-värdet i jord och vatten. Det blir försurning. • Basiskt kalkpulver kan spridas över försurade områden för att höja pH-värdet.
  33. 33. Luft Lena Koinberg
  34. 34. Luft är en gasblandning • Luften består av molekyler och har en massa som går att väga. • Högre upp i atmosfären är luften tunnare, det är längre mellan molekylerna. • Luft är en gasblandning. 78% är kvävgas (N2), 21% är syrgas (O2) och 1% är andra gaser.
  35. 35. Syre (O2) och Ozon (O3) • Syrgas har 2 syreatomer. Ozon har 3 syreatomer. • Syre bildas vid växternas fotosyntes. • Vi andas in syre från luften. Syret transporteras till våra celler där det används i cellandningen. • Högt upp i atmosfären finns ozonlagret som stoppar skadligt UV-ljus från solen. • Utsläpp av freoner tunnar ut ozonlagret. • Ozon nära marken kallas för marknära ozon. Det bildas p.g.a. utsläpp från trafik och industrier. • Marknära ozon orsakar skador hos växter och djur.
  36. 36. Koldioxid och kolmonoxid • Koldioxid: – Koldioxid bildas vid cellandning hos växter och djur. – Koldioxid bildas även vid förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. – Växter tar upp koldioxid från luften vid fotosyntesen. • Kolmonoxid: – Kolmonoxid bildas när något förbränns då det är brist på syre. – Kolmonoxid är farligt. Andas man in för mycket kolmonoxid så dör man.
  37. 37. Växthuseffekt • Växthusgaser håller kvar en del av värmen från jorden så att den inte strålar ut i rymden. Den naturliga växthuseffekten är nödvändig för att vi ska kunna leva på jorden. Det här är bra! • Vid förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) så ökar mängden koldioxid i atmosfären. Koldioxid är en växthusgas. Det blir då förstärkt växthuseffekt och jordens medeltemperatur höjs. Det här är dåligt! • Varmare klimat medför att glaciärer smälter och haven stiger. Vissa landområden hamnar då under vatten.
  38. 38. Vatten
  39. 39. Vatten • Allt levande innehåller vatten. • En människa består till 70% av vatten. • 2/3 av jorden är täckt av vatten. • En vattenmolekyl (H2O) består av 2 väteatomer (H2) och 1 syreatom (O).
  40. 40. Vatten tyngst vid +4°C • Vatten i fast fas (is) har lägre densitet än flytande vatten. Därför flyter is ovanpå vattnet. • Vatten har högst densitet när det är +4°C. Eftersom det fyragradiga vattnet är tyngst så sjunker det till botten både på sommaren och på vintern.
  41. 41. Ytspänning • Ytspänning är som en seg hinna på vattenytan. • Ytspänning gör det möjligt för insekter att springa på vattenytan. • Ytspänning gör vattendroppen rund. • Vattenmolekylerna vid ytan håller ihop extra hårt med vattenmolekylerna på sidan och neråt. Det gör att ytspänning uppstår.
  42. 42. Vatten lagrar värme • Vatten har hög värmekapacitet. Det betyder att det är bra på att hålla värmen. Det tar lång tid att värma eller kyla vatten. • Golfströmmen transporterar varmt vatten till Norden. Utan golfströmmen skulle det vara kallare i Norden.
  43. 43. Vattnets kretslopp • Vattnets kretslopp pågår hela tiden. • Vatten avdunstar från mark, växter, sjöar och hav. • Vattenångan stiger uppåt. Uppe i atmosfären är det kallare. Där kondenserar vattenångan i moln till vattendroppar som faller ner som regn. • En del vatten tränger ner i marken och bildar grundvatten.
  44. 44. Dricksvatten i Sverige • Vatten från naturen renas med filter och kemikalier innan vi får det i kranarna som dricksvatten. • Det vatten som renas är antingen grundvatten från marken eller ytvatten från en sjö eller en älv.
  45. 45. Avloppsvatten renas i reningsverk • Avloppsvatten renas med galler, bakterier och kemikalier. • Vattnet släpps sedan ut i naturen igen. • Fasta rester från reningsverk kallas rötslam. • Rötslam innehåller mycket näring. • Rötslam kan också innehålla föroreningar som tungmetaller och mediciner. • Av rötslam kan man tillverka biogas. Biogas kan användas som bränsle i bilar och bussar.
  46. 46. Mark
  47. 47. Berg och jord • I berggrunden finns olika bergarter. • Några vanliga bergarter är granit, gnejs och kalksten. • En kemisk förening eller ett grundämne som ingår i en bergart kallas för en mineral. • Mineraler som man bryter i gruvor kallas för malm. I Sverige produceras mycket järnmalm och kopparmalm. • Jord består av två delar: – Rester från döda växter och djur – Små gruskorn och sandkorn • I jorden finns också nedbrytare såsom svampar, insekter, maskar och bakterier.
  48. 48. Jord har två kretslopp • När jordskorpan krockar så bildas det nya berg. Vatten och is bryter sakta ner berg till jord. När jordskorpan sedan krockar igen så bildas det nya berg. Ett varv i bergs kretslopp tar flera miljoner år. • Växter och djur föds och lever. När de dör så omvandlar nedbrytare dom till jord. Sedan föds nya växter och djur. Ett varv i jords kretslopp tar 10-20 år.

×