2. Denna presentation innehåller
• Kemins grunder
• Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska
föreningar
• Ämnens egenskaper
• Rena ämnen och blandningar
• Att separera ämnen
• Reaktioner och eld
OBS! Det här är Baskemi, en förkortad variant av
den vanliga presentationen om kemins grunder.
4. Kemi introduktion
• Kemi är läran om olika ämnens egenskaper,
uppbyggnad och deras reaktioner med
varandra.
• Kemister tar fram nya mediciner och material.
6. Laboration
1. Hypotes (försöker förutsäga vad som kommer
att hända i ett experiment)
2. Planera experiment
3. Utföra experiment
4. Anteckna resultat
5. Dra slutsatser
6. Skriva laborationsrapport (rubrik, frågeställning,
material, utförande, resultat, slutsats)
7. Säkerhet
• Följ lärarens instruktioner.
• Använd skyddsutrustning.
• Håll ordning.
• En del ämnen är frätande, brandfarliga eller
giftiga. Dessa ämnen har farosymboler på
etiketterna.
10. Atom
• Materia är allt som har en massa och kan vägas.
• Materia är uppbyggt av små partiklar som kallas
atomer.
• Luft, din kropp, en mobiltelefon med mera består av
materia.
• Atomer är pyttesmå. I ett enda sandkorn så finns det
60 000 000 000 000 000 atomer.
11. Molekyl
• En molekyl består av flera atomer som är bundna
till varandra.
• Vätgas: Består av 2 väteatomer.
• Syrgas: Består av 2 syreatomer.
• Vatten: Består av 2 väteatomer och 1 syreatom.
12. Grundämne
• Väte, syre och kol är grundämnen.
• Ett grundämne består av ett enda slags
atomer.
• Det finns drygt 100 olika sorters grundämnen.
13. Kemiska föreningar
• Kemiska föreningar har molekyler med två eller fler olika
slags atomer.
• Vatten: 2 väteatomer och 1 syreatom.
• Kolmonoxid (kallas även koloxid): 1 kolatom och 1
syreatom.
• Koldioxid: 1 kolatom och 2 syreatomer.
14. Kemiska tecken och formler
• Grundämnen har ett kemiskt tecken.
• Kemiska tecken är en eller två bokstäver.
15. Kemiska formler
• Kemiska föreningar har en kemisk formel.
• Vatten: 2 väteatomer (H) och 1 syreatom (O)
Kemisk formel: H2O
• Kolmonoxid: 1 kolatom (C) och 1 syreatom (O)
Kemisk formel: CO
• Koldioxid: 1 kolatom (C) och 2 syreatomer (O)
Kemisk formel: CO2
17. Ämnens egenskaper
• Ett ämnes egenskaper beror på vilka atomer det
är uppbyggt av.
• Exempel på egenskaper:
– Fast, flytande eller gas
– Färg
– Smak och doft
– Smältpunkt och kokpunkt
– Densitet, flyter eller sjunker
– Leder ström
– Leder värme
– Magnetiskt
– Frätande
18. Fast, flytande eller gas
• Temperaturen avgör om ett ämne är fast, flytande
eller gasformigt.
• Kallt: Fast
• Halvvarmt: Flytande
• Varmt: Gasformigt
• Varje ämne har bestämd temperatur då det övergår
från en fas till en annan.
19. Smältpunkt och kokpunkt
• Kondenserar vid kondensationspunkt.
• Förångas/kokas vid kokpunkt.
• Fryser/stelnar vid fryspunkt.
• Smälter vid smältpunkt.
20. Värme är rörelse
• Absoluta nollpunkten: -273,15°C
• Vid absoluta nollpunkten är partiklarna
(atomer och molekyler) stilla.
• Absoluta nollpunkten är den lägsta
temperatur som existerar i universum.
• Vid temperaturer över absoluta nollpunkten
så rör sig partiklarna.
21. Fast fas, flytande fas och gasfas
• Fast fas: Partiklarna ligger tätt ihop, nästan helt
stilla.
• Flytande fas: Partiklarna rör sig och flyter runt
varandra.
• Gasfas: Partiklarna rör sig och är så långt ifrån
varandra att de inte nuddar varandra.
22. Densitet
• 1 kopp full med aluminium väger mindre än 1
kopp full med bly.
• Aluminium har lägre densitet än bly.
• En kork flyter på vatten. Kork har lägre
densitet än vatten.
• En aluminiumbit sjunker i vatten. Aluminium
har högre densitet än vatten.
• Densitet är massa per volymenhet.
24. Blandningar
• Blandningar består av flera olika ämnen.
• Ämnen i blandningar går att skilja åt.
• Luft är en blandning av bland annat kväve,
syre och koldioxid.
25. Lösning
• Lösning är en blandning där det inte
går att se de ingående ämnena.
• Lösningar kan vara fasta, flytande eller
gasformiga.
• Saft är en flytande lösning.
• Luft är en gasformig lösning.
• Legering är en fast lösning. En legering
är en blandning av två eller flera
metaller. Brons och rostfritt stål är
legeringar.
27. Mättad lösning
• Mättad lösning: En lösning som inte kan lösa
mer av ett ämne. Sätter man i mer så hamnar
det på botten.
28. Vätskor kan lösa gaser
• Kolsyran i läsk är koldioxid som är löst i vatten.
Koldioxid är en gas.
29. Emulsion
• Emulsion: Blandning med finfördelade vätskor
som egentligen inte löser sig i varandra. I de
flesta ämnen återbildas skikten om de får stå
en stund.
• Exempel på emulsion: hudkräm
30. Uppslamning
• Uppslamning: En blandning där det är lätt att
se ämnena som är blandade.
• Exempel på uppslamning: Vatten och lera i en
grumlig vattenpöl.
31. Rena ämnen
• Rena ämnen är inte blandade med något
annat ämne.
• Grundämnen är alltid rena ämnen.
• Kemiska föreningar kan finnas som rena
ämnen, exempelvis destillerat vatten.
33. Separationsmetoder
• Separationsmetod: En metod för att separera
olika ämnen åt.
• Exempel på separationsmetoder:
– Sedimentering
– Filtrering
– Indunstning
– Destillering
– Kromatografi
34. Sedimentering
• De tyngre partiklarna i en vätska sjunker till
botten och bildar ett sediment.
• När en person går i en lerpöl så blir den
uppslammad. Efter en stund så faller leran i
lerpölen åter till botten och sedimenteras.
35. Filtrering
• Filtrering: Häller något genom ett
filter. De stora partiklarna fastnar, de
små passerar genom filtret.
• När ett kaffe bryggs så filtreras det.
Kaffesumpen stannar kvar i filtret
medan vätskan rinner igenom filtret.
36. Indunstning
• Indunstning: Ett sätt att genom förångning
koncentrera en lösning.
• Havssalt framställs genom indunstning. Havsvatten
finns i stora bassänger. Vattnet avdunstar i solen.
Kvar blir fast salt.
37. Destillering
• Ämnen har olika kokpunkter.
• När en lösning kokas så kokar ämnet med lägst
kokpunkt först. Det ämnet leds då bort till ett
ställe där det får svalna. När ämnet svalnat så blir
det flytande igen.
• Genom att leda bort ämnen så blir det ett rent
ämne kvar.
• Bensin, destillerat vatten och alkohol med hög
promillehalt framställs genom destillering.
38. Kromatografi
• Bygger på att olika ämnen sugs upp olika
snabbt av papper.
• Används för att spåra dopningsmedel i
idrottares urin eller blod.
40. Fysikalisk förändring
• När ämnen ändrar fas så sker en fysikalisk
förändring. Exempelvis så sker en fysikalisk
förändring när vatten kokar.
• När vi löser ämnen så sker också en fysikalisk
förändring. Exempelvis så sker en fysikalisk
förändring när vi löser socker i vatten.
41. Kemisk reaktion
• Vid en kemisk reaktion bildas det nya
ämnen.
• Vid en kemisk reaktion så förändras
molekylerna i ämnena och nya
molekyler bildas.
• När ved brinner så ser det en kemisk
reaktion mellan kol och syre. Det
bildas nya ämnen såsom koldioxid,
aska och vattenånga.
42. Reaktionsformel
• Reaktionsformel: Till vänster om pilen skrivs ämnena
som reagerar med varandra. Till höger om pilen
skrivs ämnena som bildas.
• kol + syre koldioxid
• Reaktionsformel: C + O2 CO2
44. Tända eld
• För att skapa eld krävs:
– Bränsle, t.ex. trä, stearin, bensin
– Syre, som finns i luften
– Värme, från t.ex. tändsticka, blixtnedslag
45. Släcka eld
• Ta bort värme: När man häller vatten på eld så
kyler man elden.
• Ta bort syre: Brandsläckare kväver elden och
stänger ute syret.
• Ta bort bränsle: Tar man bort veden så
slocknar elden i brasan.
