Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8

4,478 views

Published on

Sammanfattning för att öva till nationella provet i biologi.
Presentation som innehåller åttans biologi.
Innehåll: Människan och Ditt liv (sex & droger)

Published in: Education
  • Be the first to comment

Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8

  1. 1. Sammanfattning till NP åk 9 Biologi åk 8 Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • Människan • Ditt Liv
  3. 3. Människan Lena Koinberg
  4. 4. Celler och vävnad • I din kropp finns flera miljarder celler. • I cellerna pågår det hela tiden cellandning. • Celler som är lika bildar tillsammans en vävnad. • Det finns olika sorters vävnad: – Täckande vävnad (t.ex. i hud) – Flytande vävnad, (t.ex. blod) – Muskelvävnad
  5. 5. Organ • Olika sorters vävnad bygger upp organ. • Kroppens största organ är huden. • Exempel på organ: – Hjärna – Hjärta – Njurar – Lungor – Skelettmuskel (armmuskel, mm).
  6. 6. Organsystem • Organen samarbetar i olika organsystem. • Exempel på organsystem: – Rörelsesystemet (gör så att vi kan röra på oss) – Matspjälkningssystemet (smälter maten) – Andningssystemet – Blodomloppet – Fortplantningssystemet
  7. 7. Skelett, leder och muskler • Skelett, leder och muskler samarbetar. • Skelettet ger kroppen stadga. • Leder mellan benen gör att du kan böja på fingrar, ben och andra kroppsdelar. • Muskler kan dra ihop sig. • Vissa muskler (t.ex. armmuskeln) styr du med din vilja medan andra muskler (t.ex. hjärtmuskeln) styrs av kroppen.
  8. 8. Föda • I maten så finns det som behövs för att kroppen ska kunna bygga upp celler och vävnader. • Du bör äta regelbundet och ha en varierad kost. • Du behöver få i dig: – Vatten – Kolhydrater (energikälla, finns i bl.a. pasta, potatis och bröd) – Fett (energiförråd) – Proteiner (kroppens byggstenar, finns i bl.a. kött och ägg) – Vitaminer – Mineraler
  9. 9. Matens väg genom kroppen 1. Munnen 2. Matstrupen 3. Magsäcken 4. Tarmar 5. Ändtarmen
  10. 10. Matspjälkningskanalen • Tänderna tuggar sönder maten. • Magsaft i magsäcken bryter ner maten. • I tarmarna tas näring från maten upp. Näringen överförs till blodet och transporteras vidare till kroppens celler. • I tarmarna bryts maten också ner till mindre delar. • I tjocktarmen så finns det nyttiga bakterier som hjälper till med nedbrytningen av maten. • I ändtarmen samlas resterna som sedan bajsas ut.
  11. 11. Enzymer • I nästan hela matspjälkningskanalen (vägen maten tar i kroppen) så finns det enzymer som hjälper till med att bryta ner maten. • Enzymer finns på olika ställen i kroppen. De fungerar som katalysatorer och snabbar på processer.
  12. 12. Andningsorganen består av • Mun- och näshåla • Luftstrupe • Luftrör • Lungor • På luftvägarnas insida sitter flimmerhår som stoppar damm så att det inte kommer ner i lungorna.
  13. 13. Andningsorganen • Andningsorganen tar upp syre från luften och släpper ut koldioxid från kroppen. • Dina två lungor har mängder med lungblåsor. • På utsidan av lungblåsorna sitter tunna blodkärl. Syre och koldioxid kan ta sig genom blodkärlens tunna väggar och på så sätt transporteras syre och koldioxid mellan kroppens blod och luften i lungorna.
  14. 14. Blodomlopp • Blodomloppet kallas också cirkulationssystemet. • Hjärtat pumpar runt blodet i kroppen. • Syrerikt blod pumpas från hjärtat ut i kroppen (genom artärerna). • Ute i kroppen används syre i cellandningen. I cellandningen skapas koldioxid. • Blodet som leds tillbaka till hjärtat (genom venerna) innehåller koldioxid och är syrefattigt.
  15. 15. Hjärtats uppbyggnad • Hjärtat är indelat i en högerdel och en vänsterdel. • Högerdelen pumpar blod till lungorna (lilla kretsloppet) • Vänsterdelen pumpar ut blod i kroppen (stora kretsloppet)
  16. 16. Blodets två kretslopp • Lilla kretsloppet: Blod pumpas från hjärtat till lungorna och tillbaka till hjärtat. I lungorna hämtar blodet syre och lämnar ifrån sig koldioxid. • Stora kretsloppet: Blod pumpas från hjärtat och ut till kroppens alla organ och tillbaka till hjärtat igen. På väg ut i kroppen så hämtar blodet näring i tarmarna.
  17. 17. Blodgrupper • Människan har fyra blodgrupper: A, B, AB och 0 (noll). • Vilken blodgrupp du har beror på vilka blodgrupper dina föräldrar har. • Vid blodtransfusion så måste du få blod av rätt blodgrupp.
  18. 18. Rening av blodet • Levern, lungorna och njurarna renar blodet. • Levern bryter ner giftiga ämnen. • Med lungorna andas du ut koldioxid. • Njurarna renar blodet från avfallsämnen från cellerna. Njurarna tillverkar också urin som transporterar bort avfallet från kroppen.
  19. 19. Försvar • Huden är ditt yttre försvar mot bakterier och virus. • Kroppens andra försvarslinje är en inflammation. • Vid en inflammation så kommer det mer blod och vita blodkroppar till den skadade huden. De vita blodkropparna kan döda bakterier. • Kroppens tredje försvar är hela immunförsvaret.
  20. 20. Immunförsvaret • Immunförsvaret skyddar oss mot bakterier och virus. • Immunförsvaret består av flera olika sorters vita blodkroppar och antikroppar. • Om man haft en sjukdom så kan man bli immun mot att få den igen. Det beror på att immunförsvaret minns sjukdomen och snabbt kan bekämpa den. • När man vaccineras så injiceras ett svagt smittämne i kroppen. Immunförsvaret lär sig då hur det ska försvara sig mot smittämnet.
  21. 21. Våra sinnen • Våra fem sinnen: – Syn – Hörsel – Smak – Lukt – Känsel • Sinnena skickar signaler till hjärnan. Hjärnan tolkar signalerna och du förstår vad som händer.
  22. 22. Syn • Ljus går in i ögat genom pupillen. Pupillen är en öppning i regnbågshinnan. Pupillen kan variera i storlek och släppa igenom olika mycket ljus. • Ljuset bryts i linsen och hamnar sen på näthinnan längst bak i ögat. • På näthinnan finns det sinnesceller. • Sinnescellerna skickar signaler vidare till hjärnan via synnerven. • Hjärnan tolkar signalerna och du förstår vad du ser.
  23. 23. Örat • Ljudvågor fångas upp av ytterörat och leds till innerörat. • Ljudvågor får trumhinnan i örat att börja vibrera. • I innerörat omvandlar sinnesceller vibrationerna till signaler som skickas med hörselnerven till hjärnans hörselcentrum. • Innerörat innehåller också organen som styr din balans.
  24. 24. Smaksinnet • I munnen finns det tusentals smaklökar. • De flesta smaklökarna sitter på tungan. • Du kan känna 5 smaker: – Sött – Salt – Surt – Beskt – Umami (ungefär buljongsmak)
  25. 25. Luktsinnet • I slemhinnan högst upp i näshålan så finns det luktsinnesceller. Dessa celler känner dofter. • Från sinnescellerna går nervsignaler till hjärnans luktcentrum. När signalerna när luktcentrum så känner du doften.
  26. 26. Känsel • Känselkroppar i huden kan känna tryck, beröring, kyla, värme och smärta. • Känselkropparna skickar signaler till känselcentrum i hjärnan. När signalerna når känselcentrum så blir vi medvetna om känslan. • Smärta är till för att varna så att du kan undvika faror.
  27. 27. Nervsystemet • Nervsystemet skickar elektriska signaler genom kroppen. • Det är nervsystemet som tar emot signaler från dina sinnen och skickar dom vidare till hjärnan. • Det är nervsystemet som styr kroppens muskler. • Vissa delar av nervsystemet är viljestyrda (t.ex att medvetet spänna en muskel) och andra är inte viljestyrda (t.ex. att de inre organen fungerar). • Nervsystemet består av nervceller. • Hjärnan är en del av kroppens nervsystem.
  28. 28. Hjärna • Hjärnan består av många miljarder nervceller. • Hjärnan är alltid aktiv. • Vänster hjärnhalva kan tala, läsa, skriva, räkna och minnas detaljer i en bild. • Höger hjärnhalva kan sjunga, teckna, känna igen melodier och ser helheter i en bild.
  29. 29. Hjärnan har olika centra • Olika delar av hjärnan olika uppgifter. • En hjärnskada kan ge förlamning och en annan hjärnskada minskad känsel. Det beror på vilket centra som har skadats. • Exempel på uppgifter: – Tal – Lukt – Hörsel – Rörelse – Känsel – Syn – Balans
  30. 30. Hormoner • Många av kroppens funktioner styrs av hormoner. Exempelvis så styr hormoner följande: – tillväxt – matsmältning – Sexualitet (testosteron och östrogen) – pubertetsutveckling – blodsockerbalans • Körtlar i kroppen tillverkar hormoner. Hormonet släpps ut i kroppen och transporteras med blodet. Hormonet påverkar sedan cellerna i ett helt annat organ. • Exempel: Testiklarna är körtlar som tillverkar könshormonet testosteron. Testosteron i blodet påverkar bl.a. skäggväxten.
  31. 31. Ditt Liv Lena Koinberg
  32. 32. Kvinnans könsorgan • Kvinnans yttre könsorgan består av inre blygdläppar, yttre blygdläppar och klitoris. • Klitoris är känslig för sexuell beröring.
  33. 33. Kvinnans inre könsorgan • En gång i månaden släpper en av kvinnans äggstockar ett ägg. • Ägget kan befruktas och bli ett foster. Om ägget inte befruktas så får kvinnan en mensblödning. • Ägget transporteras från äggstocken, genom äggledaren och till livmodern.
  34. 34. Mannens könsorgan • Mannens yttre könsorgan består av penis och pung. • I pungen finns 2 testiklar. • Pungen ligger utanför kroppen för att testiklarna inte ska bli för varma. • Längst ut på penis sitter ollonet. Ollonet är känsligt för sexuell beröring.
  35. 35. Mannens inre könsorgan • I testiklarna bildas varje dag miljontals spermier. • När mannen får utlösning så trycks spermier ut genom sädesledarna. Sperma kommer ut ur penis.
  36. 36. Puberteten • Puberteten är när du blir könsmogen, vanligtvis sker det när man är mellan 9 och 16 år. • Det börjar växa hår runt könsorganen. • Killar får skäggväxt, testiklarna växer och produktionen av testosteron ökar. • Tjejer får mens, större bröst och produktionen av östrogen ökar.
  37. 37. Mens • Tjejer har mens ungefär en gång i månaden. • Om ägget inte befruktas så får man en mensblödning. • Tampong, binda och menskopp är olika exempel på mensskydd.
  38. 38. Upphetsning och sex • När en kille är sexuellt upphetsad så blir penis stor och stel. Mannen har fått stånd. Stånd kallas även för erektion. • När en tjej är sexuellt upphetsad så svullnar blygdläppar och klitoris. Samtidigt så blir slidan fuktig. • När en man får orgasm så får han samtidigt utlösning. • När en kvinna får orgasm så sker sammandragningar i slidan. • Onani är när man smeker sig själv. • Petting är när man smeker varandras könsorgan. • Vid samlag så för mannen in sin penis i kvinnans slida.
  39. 39. HBT • Heterosexuella: dras till personer av motsatta könet. • HBT står för homosexuella, bisexuella och transsexuella personer. • Homosexuella: dras till personer av samma kön. • Bisexuella: dras till personer av bägge könen. • Transexuella: upplever att deras biologiska kön inte stämmer med deras självbild. En del personer genomgår könsbytesoperationer för att byta kön.
  40. 40. Befruktning • När mannen får orgasm så skjuter han in spermier i slidan. • Om en spermie tränger in i ett ägg så blir ägget befruktat. • Vid befruktningen så bildas en cell med arvsanlag från mammans ägg och pappans spermie. • Den nya cellen växer genom att dela sig. • Det befruktade ägget växer sedan till sig i kvinnans livmoder.
  41. 41. Graviditet • En normal graviditet är nio månader. • Tidiga tecken på graviditet är utebliven mens och illamående. • Fostret får syre och näring från mamman via navelsträngen. Navelsträngen sitter fast i moderkakan. • Vid missfall så avbryts graviditeten av sig själv.
  42. 42. Förlossning • Vid förlossningen kommer babyn ut genom kvinnans slida. • Vid kejsarsnitt tas babyn ut genom ett snitt i buken. • Vid amning så dricker babyn mammans näringsrika bröstmjölk.
  43. 43. Preventivmedel • Preventivmedel förhindrar en graviditet. • Exempel på preventivmedel är kondom, p-piller, minipiller, P-spruta, P-stav, pessar och spiral. • Det enda preventivmedlet som skyddar mot könssjukdomar är kondom. • Om man haft ett oskyddat samlag så kan man dagen efter samlaget köpa ett akut p-piller på apoteket. Akut p-piller kallas även dagen efter piller.
  44. 44. Kondom • En kondom är en ”gummistrumpa” som sitter på penisen under samlaget. • Kondom är det enda preventivmedlet som skyddar mot både graviditeter och könssjukdomar.
  45. 45. P-piller • P-piller är tabletter som innehåller kvinnliga könshormoner. • Om man äter ett p-piller varje dag så förhindras graviditeter.
  46. 46. Abort • I Sverige har vi fri abort fram till vecka 18. • Abort sker på sjukhus och innebär att ett foster tas ut ur kvinnans kropp. • Tidigt i graviditeten så skriver läkaren ut ett abortpiller. • Senare i graviditeten så framkallas ett missfall och fostret skrapas eller sugs ut.
  47. 47. Könssjukdomar • När man har sex så kan könsjukdomar överföras från den ena personen till den andra personen. • Kondom skyddar mot könssjukdomar. • Klamydia och gonorré orsakas av bakterier och kan botas med antibiotika. • Om man inte behandlar klamydia och gonorré så kan man bli steril.
  48. 48. Könssjukdomar orsakade av virus • Könsherpes ger små blåsor runt könsorganen. Herpes kan inte botas. • Kondylom är vårtor runt könsorganen. Vårtorna kan behandlas. • HIV-virus ger upphov till sjukdomen aids. • Man kan få HIV på tre olika sätt: – oskyddat sex – blodöverföring – från mamma till foster
  49. 49. Prostitution och sexuellt våld • Prostitution är sex mot betalning. • Våldtäkt är någon tvingas till sex. • En pedofil har sex med en person som är under 15 år. • Incest är sexuella handlingar mellan familjemedlemmar och nära släktingar. • I Sverige så är våldtäkt, pedofili och incest förbjudet.
  50. 50. Omskärelse och könsstympning • Vid manlig omskärelse tas en del av förhuden bort. • Kvinnlig könsstympning innebär att man skär bort hela eller delar av de yttre könsorganen. Ibland sys också slidöppningen nästan helt ihop. • I Sverige så är kvinnlig könsstympning förbjudet.
  51. 51. Ätstörningar • Anorexi och bulimi är ätstörningar. • Anorexi är självsvält. En del personer svälter sig själva till döds. • Bulimi är hetsätning följd av att man kräks upp maten.
  52. 52. Dopning • Folk dopar sig för att bli starkare. • Anabola steroider är ett vanligt dopningsmedel. • Anabola steroider har många biverkningar. • Exempel på biverkningar: – Sterilitet – Krympta testiklar – Impotens – Våldsamhet
  53. 53. Droger • Droger är beroendeframkallande. • Alla droger är farliga. Det finns inga ofarliga droger. • Exempel på droger: – Tobak – Alkohol – Narkotika
  54. 54. Tobak • Cigaretter och snus innehåller tobak. • Hela kroppen skadas av rökning: – Huden blir gråaktig – Håret blir matt och livlöst – Cancerrisken ökar – Det är svårare att bli gravid – Risken för impotens och sterilitet ökar. • Rökare dör i snitt 10 år tidigare än icke-rökare
  55. 55. Alkohol • Alkohol skadar hela kroppen, mest skadas hjärna och lever. • Ungas hjärna tar extra stor skada av alkohol. Det beror på att deras hjärna fortfarande växer och utvecklas. • Alkohol ligger bakom många dödsolyckor i trafiken. • Om en gravid person dricker alkohol så får fostret samma alkoholhalt som mamman. Alkoholen kan ge barnet hjärnskador.
  56. 56. Narkotika • Narkotika kallas även knark. • Narkotika är förbjudet i Sverige. • Narkotika är skadligt och starkt beroendeframkallande. • En del narkotika gör att man känner sig lugn och bekymmerslös, annan narkotika gör en upprymd och aktiv. • Exempel på narkotika: hasch, marijuana, morfin, heroin, amfetamin, kokain, LSD, ecstasy.

×