Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet

784 views

Published on

Biologi årskurs 7-9. Presentation om ekologi och hållbarhet.

Published in: Education
  • Be the first to comment

Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet

  1. 1. Biologi för årskurs 7-9 Ekologi och hållbarhet Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • Ett begränsat jordklot • En hållbar framtid
  3. 3. Ett begränsat jordklot Lena Koinberg
  4. 4. Solen krävs för liv på jorden • Energin på jorden kommer från solen. • Utan solen skulle det inte finnas något levande på jorden. • Solens energi krävs för växternas fotosyntes.
  5. 5. Kretslopp • Jorden är ett slutet system. • Ämnena på jorden går runt i kretslopp. • Det är solens energi som driver de olika kretsloppen på jorden. • Några viktiga kretslopp: – Vatten – Kol – Syre
  6. 6. Ekologi och ekosystem • Ekologi handlar om samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. • Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett avgränsat område av naturen. • Exempel på ekosystem: – En sjö – Ett hav – En damm – En skog – En äng – Ett fjäll – En våtmark
  7. 7. Ekosystemens tjänster • Människan är beroende av de tjänster som jordens ekosystem gör varje dag. • Exempel på ekosystemtjänster: – Träd växer och vi får ved – Humlor och bin pollinerar växter – Djur och växter växer så att vi får mat – Träd renar luften från bilarnas avgaser – Vatten renas när det transporteras genom marken
  8. 8. Ekosystem förändras • Klimatförändringar ändrar ekosystem. • När ekosystemen ändras så måste organismerna anpassa sig till de nya förhållandena. • En del organismer dör, andra organismer sprider ut sig och nya organismer utvecklas. Detta kallas evolution.
  9. 9. En hållbar framtid Lena Koinberg
  10. 10. Människan påverkar ekosystemen • Exempel på hur människor påverkar ekosystemen: – Vi konsumerar mat – Vi producerar varor – Vi bränner fossila bränslen (t.ex. olja) vilket leder till en förstärkt växthuseffekt och en höjd temperatur – Vi påverkar ekosystemen så att den biologiska mångfalden minskar – Vi släpper ut avfall, gifter och okända kemikalier – Giftiga ämnen anrikas i näringskedjan (Små utsläpp av giftiga ämnen som inte kan brytas ner samlas i näringskedjan så att halterna hos toppkonsumenterna kan bli väldigt höga. Människan är en toppkonsument.)
  11. 11. Biologisk mångfald • Med biologisk mångfald menas variationsrikedom bland levande organismer. • Biologisk mångfald avser: – Alla olika arter som finns – Olikheter som finns inom en art – Alla olika naturtyper och ekosystem som gör att många olika arter trivs och överlever • Det finns flera miljoner arter av olika organismer på jorden. • I nuläget så stör människan ekosystemen och utrotar många av de arter som finns på jorden.
  12. 12. Skog • I ett hållbart skogsbruk så återplanteras nya träd efter avverkning. En del gamla döda stammar får ligga kvar på marken. Mångfalden bevaras. • I en intensivt skött skog så är det liten variation och inga gamla döda stammar på marken. Många organismer dör då och mångfalden minskar.
  13. 13. Jordens befolkningsökning • Antalet människor på jorden ökar i rask takt. • Jordens befolkningsökning: – 1900: 1,3 miljarder människor – 1975: 4 miljarder människor – Nu: Över 7 miljarder människor – Ca 2050: 10 miljarder människor • När vi är fler människor på jorden så ökar vår påverkan på ekosystemen.
  14. 14. Ekologiskt fotavtryck • Det ekologiska fotavtrycket motsvarar den landyta som krävs för att samhället ska fungera. • Om alla människor på jorden levde som svenskarna så skulle det behövas nästan fyra jordklot för att ekosystemtjänsterna ska räcka till. • Du kan beräkna ditt ekologiska fotavtryck online.
  15. 15. Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar framtid • I ett långsiktig hållbart samhälle så hör ekologi, ekonomi och socialt ansvarstagande ihop: – Ekologi: Ekosystemen fungerar och levererar sina gratistjänster. – Ekonomi: Det som är billigast på lång sikt är det som inte skadar miljön. – Socialt: En rättvis fördelning av resurserna råder, mellan länder och mellan generationer.
  16. 16. Spelregler i ett hållbart samhälle • Kretslopp råder. Avfall återvinns. • Försiktighetsprincipen råder. Bara det vi vet är ofarligt får släppas ut. Farliga ämnen undviks eller återvinns. • Energin kommer från långsiktigt hållbara energikällor som sol-, vind- och vattenkraft.
  17. 17. Dagens miljöproblem • Minskad tillgång på naturresurser som olja, fosfater, odlingsbar mark, rent vatten och fisk i världshaven. • Jordens befolkning ökar • Globala uppvärmningen • Försurningen av haven • Övergödning • Mikroplast i haven • Miljögifter
  18. 18. Globala uppvärmningen • Förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) gör att det blir förstärkt växthuseffekt. • Den förstärkta växthuseffekten gör att det blir global uppvärmning och temperaturen ökar. • När temperaturen ökar smälter glaciärer och vattennivån i haven höjs. Vissa landområden blir då översvämmade. • Ökad temperatur ändrar också ekosystemen och en del djur och växter utrotas. • Metan är en annan växthusgas. Metan frigörs när våtmarker odlas upp och när permafrosten smälter. (Permafrost är när det är tjäle i marken året om p.g.a. låg temperatur.)
  19. 19. Försurningen av haven • Försurning innebär att pH-värdet sänks. • Förbränning av fossila bränslen medför luftföroreningar. Dessa luftföroreningar gör att regnet blir surt. Surt regn är regn som har lågt pH-värde. Det sura regnet gör att mark och sjöar försuras. • Förbränningen av fossila bränslen gör att halten koldioxid ökar i atmosfären. När halten koldioxid ökar i luften så ökar också halten koldioxid i havet. Havet försuras när koldioxid tillförs. • När haven försuras förändras ekosystemen och korallreven dör. Fiskarter som lever i korallreven riskerar då att dö.
  20. 20. Övergödning • Kväve och fosfor används för att gödsla åkrar. • En del kväve och fosfor från gödslet hamnar i sjöar och hav. • Sjöarna blir då övergödda. Det blir ökad algblomning. • När alger dör så bryts de ner av bakterier på botten av sjön. • När stora mängder alger dör så behöver bakterierna så mycket syre så att det blir syrebrist på botten av sjön. Syrebristen gör då att de bottenlevande djuren i sjön dör. • Östersjön är övergödd.
  21. 21. Mikroplast i haven • Plastpåsar blåser ofta iväg och hamnar i haven. • Små plastbitar från däck, båtfärg, konstgräsplaner och fleecekläder hamnar också i haven. • I haven så bryts plasten ner till små, små bitar kallade mikroplaster. • Mikroplaster är nästan omöjliga att få upp ur haven. • Det tar flera hundra år för mikroplaster att brytas ner. • Mikroplasterna innehåller ofta gifter. • Fiskar tror att mikroplasterna är mat och äter plast. • Korallerna i korallreven kvävs av mikroplaster.
  22. 22. Miljögifter • Miljögifter är ämnen som skadar djur och växter. • Miljögifter finns över hela världen eftersom de kan transporteras långa sträckor via luft och vatten. • Det tar ofta lång tid innan miljögifter bryts ner. • Några kända miljögifter är PCB, DDT, bly, kadmium och kvicksilver.
  23. 23. Anrikning av miljögifter • Miljögifter är ofta fettlösliga och samlas i fettet hos djur. Giftet finns kvar i djurets kropp under lång tid. • Under sin livstid äter djur mat motsvarande flera gånger sin egen kroppsvikt. • En toppkonsument får i sig allt gift som näringskedjans producenter och konsumenter har fått i sig. Det gör att mängden gift ökar längre upp i näringskedjan. • Miljögifter anrikas i näringskedjan. Producenter har lägst halt av gift i kroppen och toppkonsumenter har högst halt av gift i kroppen. • Havsörn och säl är två toppkonsumenter som har höga halter av miljögifter.

×